Fråga 2001/02:953 av Ulla Wester (s) till socialminister Lars Engqvist om äldre dövblindas situation
Det finns en grupp funktionshindrade som lever under mycket speciella omständigheter och det är de dövblinda. Deras handikapp uppstår i kommunikationen med människor som inte behärskar teckenspråket. Detta leder ofta till stora begränsningar både i deras personliga nätverk och i deras kontakter med olika samhällsfunktioner. I synnerhet de äldre dövblinda är starkt utsatta. Kombinationen av hög ålder, dövhet och ytterligare funktionsnedsättning kan ge svåra negativa följder, som inte bara förstärker ensamhet och isolering utan också ger problem med att klara dagliga aktiviteter. Deras nyckel till samhället är andra människor som behärskar teckenspråk och som har kunskap om döva och dövblindas levnadsbetingelser.
Region Skåne är först i landet med en enhet på regional nivå som arbetar för att på olika sätt ge stöd åt döva, dövblinda och deras anhöriga. Trots dessa satsningar och Region Skånes samarbete med kommunerna i länet, med länsstyrelsen och i förekommande fall med Socialstyrelsen händer det att döva personer hamnar utanför detta skyddsnät. I en situation när någon i kedjan av politiker, handläggare, kuratorer och tjänstemän brister, dvs. saknar kunskap om hur livet som döv eller dövblind ter sig, har de döva och dövblinda äldre mycket svårt att hävda sin rätt.
Jag vill därför fråga vad socialministern är beredd att göra för att förbättra kunskapen om äldre dövas och dövblindas situation bland ansvariga och bland vård- och omsorgspersonal.