den 22 mars

Fråga 2001/02:950 av Tuve Skånberg (kd) till utrikesminister Anna Lindh om kompensation för judiska flyktingar

800 000 judar från arabvärlden flydde eller fördrevs från sina hem fr.o.m. kriget 1948 och fram till slutet av 1950-talet. Dessa judiska flyktingar från Mellanöstern var fler än de palestinska flyktingarna från Israels självständighetskrig 1948, som var ca 700 000 enligt FN:s siffror. Nära 600 000 av judarna från arabvärlden flydde till Israel och utgör i dag tillsammans med sina ättlingar en stor del av den israeliska befolkningen. Till skillnad från de palestinsk-arabiska flyktingarna sattes judarna från arabvärlden inte i några flyktingläger utan integrerades och blev fullvärdiga medborgare i Israel. År 1949 antog Arabförbundet en ganska okänd resolution att tvinga den miljon judar som då fortfarande levde i arabvärlden att lämna sina hem som utblottade flyktingar under förevändningen att ett "befolkningsutbyte" hade ägt rum, med dåvarande irakiske premiärministern Nouri al-Saids ord "för att utgöra hem för de palestinsk-arabiska flyktingarna". De allra flesta judiska hem som lämnades mer eller mindre frivilligt, och utan någon som helst kompensation i Bagdad, Damaskus, Beirut, Benghazi och Kairo, bebos i dag av palestinier. Enligt Jerusalem Report uppskattas de 130 000 fördrivna irakiska judarna ha förlorat ca 100 miljarder US-dollar och de egyptiska judarna förlorade egendomar som beräknas vara värda över 60 miljarder US-dollar.

I slutet av mars i år kommer ett arabiskt toppmöte att äga rum. Det saudiska fredsinitiativet kommer då säkert att tas upp.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att de nämnda judarnas egendom antingen kompenseras eller räknas som utbyte mot den egendom som de palestinska flyktingarna lämnade efter 1948?