den 26 februari

Fråga 2001/02:814 av Harald Nordlund (fp) till näringsminister Björn Rosengren om pisksnärtskador

Av de 10 000 personer som får pisksnärtskador varje år i Sverige får ca 1 000 bestående men eller invaliditet. Många av dem känner sig dåligt behandlade av försäkringsbolagen. Årslånga handläggningstider och misstroende dominerar missnöjet. De av försäkringsbolagen anlitade läkarna uppfattas ofta av de skadade som agerande i försäkringsbolagens intresse. Om uppgörelse med försäkringsbolaget inte kan ske går ärendet vidare till Trafikskadenämnden. Denna uppfattas inte som objektiv då merparten av experterna är representanter för bolagen. Nämnden är rådgivande i ärendena och ett avslag i nämnden gör det svårare i en rättslig prövning. Efter avslag från försäkringsbolagen driver vissa skadade ändå sitt ärende vidare till en rättslig process. Beslastningsskadecentrum vid Arbetslivsinstitutet har granskat fall och domar vid Stockholms tingsrätt, 55 % av de enskilda fallen har slutat med förlikning eller med att den skadade fått rätt. Dessa 55 % indikerar, enligt min mening, att både försäkringsbolagen och Trafikskadenämnden framstår som överdrivet restriktiva i sina bedömningar. Vissa skadade, visserligen med svårdefinierade symtom, har fått vänta upp till 17 år på sin ersättning.

Min fråga till statsrådet är:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder som underlättar de pisksnärtskadades situation?