den 12 februari

Fråga 2001/02:722 av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om vård av flyktingbarn

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, gäller alla barn, även asylsökande barn. De senaste dagarna har behandlingen av ensamma flyktingbarn vid Carlslunds flyktingförläggning givits särskild uppmärksamhet. Flera barn har där försökt begå självmord och det finns även misstanke om prostitution. I 3 § LVU stadgas att vård ska beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom olika former av socialt nedbrytande beteende. I förarbetena till lagen är det tydligt att med socialt nedbrytande menas bl.a. prostitution. I lagens 6:e paragraf sägs att socialnämnden får besluta om omedelbart omhändertagande om det är sannolikt att den unge behöver beredas vård.

Det är uppenbart att flera av dessa barn inte fått den behandling de är i behov av. Det är även uppenbart att samordningen mellan Migrationsverket och kommunen inte fungerar som den bör. Kommunen har enligt lagen ansvaret för vården. Samtidigt är det inte rimligt att begära att kommunen ska bära hela kostnaden. Staten har också ett ansvar.

Vilka åtgärder är migrationsministern beredd att vidta för att förbättra samordningen mellan stat och kommun vad avser omhändertagande och vård av svårt utsatta ensamma flyktingbarn?