den 7 februari

Fråga 2001/02:681 av Barbro Hietala Nordlund (s) till utbildningsminister Thomas Östros om skolskjuts

Föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad och umgänge har genomgått stora förändringar i syfte att stärka barnets rättsliga ställning. Lagstiftningen har bl.a. underlättat för föräldrarna att efter en skilsmässa få gemensam vårdnad om barnen. I situationer där den bästa lösningen för barnet är växelvis boende kan frågan om rätten till skolskjuts bli ett problem. Även om regelverket tillämpas lite olika av kommunerna är beskedet till familjerna oftast att skolskjuts endast kan medges till och från barnets mantalsskrivningsort.

Föräldrarnas goda vilja och barnets önskemål om att upprätthålla en nära relation till både sin mamma och pappa, riskerar att försvåras eller omöjliggöras på grund av att skolskjutsfrågan blir ett ekonomiskt och praktiskt hinder.

I Skollagskommitténs direktiv anges att de bl.a. ska se över möjligheterna att stärka elevernas rättigheter, men tyvärr är inte skolskjutsfrågan ett markerat uppdrag. Från kommunhåll har uttalats att man har förhoppningar om att kommittén "kommer att säga något" i frågan. Det är flera aspekter också ur kommunernas perspektiv som är viktiga att belysa. T.ex. ekonomiska konsekvenser, kommungränsansvar, glesbygds- och avståndsfrågor.

Jag vill fråga utbildningsminister Thomas Östros :

Vad avser ministern att göra för att lagstiftningen gällande rätten till skolskjuts inte ska motverka möjligheten till gemensam vårdnad och växelvis boende?