den 1 februari

Fråga 2001/02:640 av Rosita Runegrund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studielån

Från stat och kommun kommer ofta uppmaningen att medborgare över 50 år bör satsa på att utbilda sig, en uppmaning som det finns all anledning att sluta upp bakom. Men om personer över 50 ska kunna ta uppmaningen på allvar krävs också att det finns förutsättningar för det i form av utbildningsplatser och goda finansieringsmöjligheter.

Det finns en del förfärande exempel där personer som vill studera inte ges möjligheten på grund av för hög ålder. Som exempel kan nämnas en 51-åring från Västsverige som sökt och kommit in på omvårdnadsprogrammet. Programmet sträcker sig över tre terminer. 51-åringen blev beviljad studielån för de två första terminerna. Men när han sökte studielån för den tredje terminen fick han avslag med hänvisning till att han var för gammal. Han kan således inte slutföra sin utbildning. Förutom detta har han ett studielån för de två första terminerna, ett lån som han tagit till ingen nytta.

Med tanke på att vården och omsorgen är i stort behov av personal @ inte minst män @ är det orimligt att 51-åringen ska förhindras att avsluta sin utbildning.

51-åringen är ett exempel, men det finns gott om liknande fall runt om i landet. Personer i 50-årsåldern och uppåt som vill utbilda sig, men som inte ges möjlighet på grund av CSN:s regler.

Vad avser ministern göra för att personer i 50-årsåldern och uppåt ska kunna beviljas studielån och studiebidrag för att slutföra sina utbildningar?