den 23 januari

Fråga 2001/02:583 av Mona Berglund Nilsson (s) till socialminister Lars Engqvist om tandvårdsstödet

Det nuvarande tandvårdsstödet för människor med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar fungerar tyvärr inte som det var tänkt. När tandvårdsreformen trädde i kraft 1999 räknade regeringen med att avsätta 300 miljoner kronor till utökat tandvårdsstöd för dessa människor. Det har nu visat sig att dessa pengar knappt har använts under 1999 och 2000.

Regelbunden tandvård är viktigt för att förebygga större behandlingsbehov. Det finns dock i dag stora tolkningsproblem om vilka som anses vara berättigade till vården och på många håll finns det problem med samarbetet mellan landstinget och kommunerna.

Bara 3 % av dem som beräknades behöva förhöjd tandvårdsersättning ansökte om detta år 1999, trots att många människor med funktionsnedsättningar har extra stora kostnader tandvård. Att så få har ansökt beror bl.a. på det krångliga ansökningssystemet och bristen på information.

Människor som på grund av kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat tandvårdsbehov och som generellt är ekonomiskt utsatta drabbas hårt av att systemet inte fungerar. Följden blir en väsentligt försämrad tandhälsa.

Vad avser socialministern vidta för åtgärder för ett tydligare och enklare ansökningssystem när det gäller tandvårdsstödet?