den 7 januari

Fråga 2001/02:487 av Sonja Fransson (s) till statsrådet Ingela Thalén om synskadades rätt till ett fungerande skriftspråk

Vi vet att ett fungerande skriftspråk i dag är en grundläggande förutsättning för alla människor, om de ska kunna göra sig gällande i skolan eller ha en chans på arbetsmarknaden.

Den som blir gravt synskadad eller blind i vuxen ålder förlorar sitt skriftspråk och måste lära ett nytt. Detta tar tid. På syncentralerna i landet ger man grundrehabilitering i punktskrift. Det är mer en orientering i punktskrift på max en läshastighet på 5@10 ord per minut. Detta räcker inte för den som ska sköta ett arbete i dag. Därför startades 1999 ett arvfondsfinansierat projekt på Dalarös Folkhögskola i samverkan med Synskadades Riksförbund som heter Punktintensiven. Syftet var att visa att gravt synskadade vuxna med hjälp av intensivkurs kan lära sig punktskrift på en så användbar nivå att man kan återgå till arbete eller studier. Detta har också visat sig fungera mycket bra.

Problemet är att försäkringskassan nu beslutat att punktintensivträning inte är arbetsinriktad rehabilitering och därför inte skriver något ramavtal. Det innebär i praktiken att vi har en liten grupp människor i vårt land som förvägras rätten och möjligheten till att kunna läsa och skriva.

Med detta som bakgrund önskar jag fråga ministern följande:

Vad avser ministern göra för att denna lilla grupp, mycket hårt drabbade människor, ska få rätten och möjligheten till ett skriftspråk?