den 17 december

Fråga 2001/02:437 av Jan-Evert Rådhström (m) till näringsminister Björn Rosengren om nya företagsformer

För att öka tillväxten i Sverige, och därmed grunden för välfärd, behövs företagsamhet i vid bemärkelse. I det lilla värmländska samhället Ekshärad startade 1999 ett lokalt projekt som ville kombinera företagsamhet med trygghet. Ett företag inregistrerades och dess affärsidé var att fungera som en plattform för den som vill driva sin egen affärsidé som anställd. Bolagsbrukarna, som de anställda kallas, tar själva ansvar för sin verksamhet fram till dess att det är dags att fakturera. Då tar företaget över och administrerar sedan moms, arbetsgivaravgifter och källskatt. Brukaren får ut överskottet som lön. Konceptet har fungerat utmärkt och intresset från brukare och andra har varit mycket stort.

Det finns dock ett problem. Både AMS och a-kassorna betraktar brukarna som egna företagare. Detta är en tolkning som är mycket tveksam. Den brukare som inte kan hålla sig en tillräckligt hög inkomst för sin försörjning hamnar dock, med detta synsätt, utanför möjligheter till både arbetsmarknadsåtgärder och a-kasseersättning. Det säger sig själv att alla brukare inte kan lyckas med sina idéer och avsikten med att anställa dem är ju just att de ska omfattas av trygghetssystemen.

På vilket sätt tänker näringsministern verka för att denna nya företagsform, som gynnar företagsamheten på mindre orter och i glesbygder, ska kunna fortsätta och utvecklas med bibehållna försäkringsförmåner för brukarna?