den 5 december

Fråga 2001/02:358 av Ingegerd Saarinen (mp) till finansminister Bosse Ringholm om lånemöjligheter för småföretagare i glesbygd

Regeringen avser till hösten föreslå en förändring av bankernas rätt till utdelning vid konkurs via en väsentlig försämring av rätten till värdet av s.k. företagshypotek, som främst utgör värdet av lager, fordringar och vanligtvis maskiner/inventarier, vid en konkurs. Företagshypotek @ dvs. rätten till värdet av nämnda tillgångar @ är företagens i särklass mest använda säkerhetsunderlag för bankkrediter.

Förändringen av förmånsrättsordningen kommer att innebära ytterligare svårigheter att få tillgång till lånekapital via bankerna, som dessutom efter bankkrisen stramat åt kreditgivningen väsentligt. Banklagen föreskriver att betryggande säkerheter ska ställas för krediter. Fokus ställs på säkerhetsunderlaget på grund av svenska småföretags begränsade egna kapital (soliditet). Stor förlorare är landsbygden, där fastigheter nästan saknar belåningsvärde. Vi har, åtminstone utanför storstadsregionerna, ingen bankkonkurrens som fungerar.

En schablonmässig kalkyl över Västerbotten visar att småföretagen (högst 20 anställda) tvingas tillföra kreditsystemet säkerheter i nivån 1@2 miljarder med anledning av det nya förslaget. Det kommer dels att ha stora konsekvenser för småföretagens befintliga verksamheter, dels försvåras företagens utveckling och generationsskiften.

Har någon konsekvensanalys gjorts av föreslagen förmånsrättsordning för småföretagare, särskilt i glesbygd?