den 30 november

Fråga 2001/02:357 av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet Britta Lejon om språkets betydelse i en demokrati

Vilket språkbruk vi använder oss av i tal och skrift har stor betydelse. Det ger signaler ut i samhället som anammas av medborgarna. Inte minst har det betydelse för barn och ungdom som tar efter vad vuxna gör.

Jag skriver denna fråga av två anledningar. Dels utifrån det arbete som centerkvinnorna över hela landet gör. Vi besöker skolorna för att tala om språkets betydelse i kampen för att komma till rätta med det kränkande språket som främst drabbar flickor och kvinnor. Dels är det efter att jag har tagit del av demokratiministerns pressmeddelande med anledning av att de borgerliga partierna beslutade att lämna en lagrådsremiss för att få en prövning av lagtext om Sveriges indelning i län.

Många har reagerat väldigt skarpt på detta uttalande där ministern anklagar och uppmanar ledamöterna i riksdagens bostadsutskott att lämna "sandlådan" samt säger "att de boende i Heby blir en lekboll i händerna på effektsökande partier". Ministern påstår dessutom att lagförslaget är en "hafslag".

Detta uttalande av en i Sverige utnämnd demokratiminister väcker förstämning och olust. Uttalandet visar på en respektlös attityd till ledamöterna och till arbetet i Sveriges riksdag.

Min fråga till demokratiministern blir:

Ämnar ministern i fortsättningen inom sitt uppdrag bidra till ett språkbruk som ökar tilltron till de demokratiska institutionerna i Sverige?