Fråga 2001/02:316 av Carina Hägg (s) till statsrådet Britta Lejon om mänskliga rättigheter och PUL
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 är grunden för arbetet mot dödsstraff. FN har i sin resolution från 1971 och genom skyddsföreskrifter från 1984 ytterligare understrukit frågans vikt. Europarådet behandlar dödsstraffet i protokoll nr 6. För medlemskap i EU finns krav på avskaffande av dödsstraff. Riksdagens tvärpolitiska grupp för mänskliga rättigheter skriver regelbundet vädjandebrev, men dessa viktiga ställningstaganden harmoniserar inte med personuppgiftslagen (PUL). MR-gruppen i Riksdagen agerar mot dödsstraff och för utsatta parlamentariker t.ex. för parlamentarikern och samvetsfången Andrei Klimov och Safiya Yakubu Hussaini från Nigeria som har dömts till döden genom stening. MR-gruppen har påtalat för de länder där dödsstraffet förekommer i stor omfattning, det rör sig bl.a. om Kina, Saudiarabien och USA. MR-gruppen agerar även mot Berlize som planerar att verkställa den första avrättningen sedan 1985. MR-gruppens vädjandebrev är tillgängliga i pappersform men inte på internet. Inom nuvarande regelsystem kan inte MR-gruppen lägga ut dessa angelägna fall på en hemsida. PUL lägger hinder i vägen för MR-gruppens konkreta arbete för de mänskliga rättigheterna. PUL:s nuvarande utformning motverkar arbetet för prioriterade områden.
Min fråga är om minister Britta Lejon vidtagit åtgärder som undanröjer det hinder som PUL innebär i arbetet mot dödsstraff och för mänskliga rättigheter.