den 15 november

Fråga 2001/02:212 av Inger Strömbom (kd) till näringsminister Björn Rosengren om kassaservice på landsbygden

Regeringen har lovat svenska folket en fungerande kassaservice i hela landet. Post-i-butik är ett bra sätt att ge denna service, en lösning som ofta innebär bättre och längre öppettider än på det traditionella postkontoret.

I Bollnäs@Söderhamnsområdet har flera butiksägare, som sedan många år svarar för post-i-butik, nu fått besked att avtalet med posten upphör, vilket leder till att byborna förlorar en fungerande postservice. Ett alternativ med lantbrevbärare fungerar dåligt om man arbetar på dagarna och inte har möjlighet att sitta hemma och vänta på brevbäraren. Närmaste postkontor för t.ex. Trönö ser ut att bli inne i Söderhamn, vilket är drygt 20 kilometer bort. Bussförbindelser finns men turtätheten är minst sagt gles. Ett besök på posten kommer att i princip ta en dag om man inte är bilburen.

Post-i-butik innebär att postverksamheten och butikens verksamhet stärker varandra. Om man som i Trönöfallet, måste resa in till staden i postärenden är sannolikheten stor att man också handlar där, vilket leder till att underlaget för matvarubutiken i byn minskar. På så sätt verkar indragningen av post-i-butikservicen som en pådrivande motor i den avfolkningsprocess som redan pågår på den norrländska landsbygden.

Hur avser näringsministern tillse att alla garanteras en fungerande kassaservice och att inte postens regionala verksamhetsmodeller bidrar till utarmningen av landsbygden?