Fråga 2001/02:1586 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan O Karlsson om asylsökande från irakiska Kurdistan
I Sverige befinner sig i dag ca 3 000 asylsökande från den autonoma zonen av irakiska Kurdistan. Enligt ett beslut från regeringen i våras har de inte asylskäl utan bör avvisas tillbaka till irakiska Kurdistan. Regeringen har i uttalandet dock hävdat att det handlar om frivilligt återvändande och att de som kommer från Kirkuk eller riskerar förföljelse av olika skäl inte kommer att avvisas. Det som erbjuds från svensk sida för de som inte vill återvända är fyra år av icke-existens på förläggning utan möjlighet till ett normalt liv. I irakiska Kurdistan pågår samtidigt en omfattande demokratiseringsprocess som innebär en omfattande utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och förvaltningskunskap. Det enda rimliga vore att de som flytt från Kurdistan får möjlighet att få den och annan utbildning i Sverige för att sedan när läget är stabilt kunna återvända till irakiska Kurdistan för att delta i återuppbyggnaden. På Ekot den 1 september berättas att det är få som vill återvända frivilligt, och tjänstemannen från Migrationsverket meddelar att det kan komma att bli fråga om sänkt dagersättning för de som inte återvänder frivilligt @ något som rimmar dåligt med att de 3 000 asylsökande kurderna från irakiska Kurdistan inte ska tvingas tillbaka.
Min fråga till statsrådet Jan O Karlsson är därför:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att de som inte vill återvända frivilligt till irakiska Kurdistan ska kunna få en för dem och irakiska Kurdistan meningsfull tillvaro i Sverige under de fyra åren på förläggning?