den 14 augusti

Fråga 2001/02:1509 av Lennart Fridén (m) till utrikesminister Anna Lindh om situationen i Angola

Sedan förre Unitaledaren i Angola avlidit under våren och då striderna mellan de olika militära grupperna i landet synes ha upphört och därtill ännu en överenskommelse om uppbyggnaden av landet har träffats, kan man hoppas att utvecklingen äntligen vänts rätt. Emellertid kvarstår mycket stora problem. Ett av dem är att Angola är ett av världens mest minerade områden. Stora arealer är obrukbara för jordbruksproduktion och landet som var nettoexporterande under kolonialtiden har stora försörjningsproblem. Läget i landet är i dag liknande det som var 1998. Då hade Unita också lagt ned vapnen och deras soldater med familjer fanns i stor utsträckning i läger, där de enligt löfte skulle tillförsäkras bl.a. mat. Detta löfte uppfylldes inte av regimen och därmed skapades en av de faktorer som ledde till återupptagna strider, oppositionens avstängning från parlamentet etc. Vi får nu täta rapporter om svält i lägren med f.d. Unitasoldater. Det har t.o.m. talats om dödsfall. För fyra år sedan var trycket på såväl regimen (MPLA-ledd) som Unita mycket svagt från omvärlden. Man kan t.o.m. hävda att man vände ryggen till. Det får inte ske en gång till! FN, EU och därmed Sverige måste verka för att Angola blir ett demokratiskt och fredligt land. Brutna löften om försörjning, fiffel med olje- och diamantinkomster och korruption måste hindras fortsätta att hålla en av Afrikas oroshärdar vid liv.

Jag får därför fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för att Sverige och EU ska kunna stödja en fredlig och demokratisk utveckling i Angola?