den 8 juli

Fråga 2001/02:1408 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till statsrådet Mona Sahlin om Landskrona

Regeringen presenterade i propositionen Utveckling och rättvisa @ en politik för storstaden på 2000-talet sin nationella storstadspolitik. Här föreslogs att utvecklingsavtal skulle tecknas mellan staten och storstadskommunerna. Landskrona omfattades således inte av denna verksamhet trots likartade problem. Kommunen kom därför in med en ansökan om att få påbörja en förhandling om ett lokalt avtal efter det att övriga förhandlingar var slutförda. I min kontakt med Storstadskansliet så sent som i april i år meddelar man att Landskrona inte är föremål för någon sådan satsning och att deras ansökan lämnats utan åtgärd.

I en interpellationsdebatt med statsrådet Ulrica Messing från den 4 april 2000 vädjade Anders Karlsson (s) Landskrona genom att säga: "Landskrona ligger redan i vattnet. Det är bara att fortsätta simma, men Landskrona behöver hjälp för att komma i land". Situationen i Landskrona har inte förbättrats trots insatser inte minst från Levande centrum, näringsidkare, det lokala brottsförebyggande rådet, polisen, fastighetsägare, hyresgästförening m.fl. Kriminaliteten och höga kostnader för socialbidrag gör att Landskrona ligger på en, inte så smickrande, mycket hög nivå.

Rapporter som presenterats i dagarna visar klart att mer insatser behövs. Polisen omdisponerar men tvingas då lägga andra viktiga uppgifter åt sidan.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stödja Landskrona i dess arbete att minska brottslighet och utanförskap?