den 26 oktober

Fråga 2001/02:116 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till socialminister Lars Engqvist om svenska för invandrade läkare

I höst har vi tagit del av statistik som visar att förhållandevis få av invandrarna med läkarutbildning i hemlandet klarar Socialstyrelsens prov i svenska för läkare. Några av deltagarna har uppgett att det i provet bl.a. ingick en dåligt bandad diktamen på skånska. Svenska gymnasieungdomar vittnar om hur en lätt nedsättning av kvaliteten på bandat tal vid språkprov i främmande språk kraftigt sätter ned språkförståelsen.

Invandrare med läkarutbildning har gett exempel på moment i denna språkutbildning, som helt saknar betydelse för deras arbete som läkare. Provet innehåller också ord, som knappast används i svenskan i dag, allraminst i talsvenskan. En del invandrare döms för språkfel som också är vanliga bland svenskfödda. Språkvetare anser att provet bör testas även på svenska elever för att kunna användas för bedömning av invandrares svenska. Socialstyrelsen har i massmedierna dock hävdat att provet är bra eftersom det använts sedan 1965!

Dessa invandrare har i sitt hemland genomgått en omfattande utbildning och är vana att studera. De vågar inte klaga på svenskundervisningen, eftersom de är rädda att då få dåliga betyg, men de anser pedagogiken vara dålig.

I vårt samhälle anses att vi bör lyssna på varandra och dra nytta av varandras erfarenheter. Trots att Socialstyrelsen ska se till att man inom vården lyssnar på varandra, förefaller den själv obenägen att lyssna på de invandrade läkarna.

Vad avser ministern göra för att öka kvaliteten på undervisning och prövningen i svenska för invandrade läkare?