den 18 april

Fråga 2001/02:1071 av Maria Wetterstrand (mp) till miljöminister Kjell Larsson om Bråtaskogen

Bråtaskogen utanför Göteborg är i dag avverkningshotad. De samtal som förs handlar tyvärr inte om vikten av att skogen räddas utan om hur lite av den som ska få vara kvar. Det är sorgligt. Den skogstyp som Bråtaskogen tillhör har en avgörande betydelse i kampen för att bevara Sveriges hotade djur och växter. För att behålla den biologiska mångfalden i Sverige krävs att minst 10 % av den produktiva skogen nedanför den fjällnära gränsen skyddas mot modernt skogsbruk, enligt Miljövårdsberedningen. Så mycket naturskog finns inte kvar och därför behöver även skogar på väg att bli naturskogar skyddas. I dag har staten skyddat endast 1 % av de 10 som behövs, och det finns planer på att skydda endast 2 % till. Skogsskyddet har stärkts av Miljöpartiets samarbete med regeringen, men det är långt kvar tills målet är nått.

Det socialdemokratiska styret i Härryda kommun har tack var den nya miljöbalken haft en utomordentlig chans att bevara Bråtaskogen. Hittills har man inte tagit den chansen. Då är det länsstyrelsens, och i förlängningen regeringens, sak att agera. Men trots behovet av stora sammanhängande skogar, och regeringens uttalade mål att särskilt skydda skogar i närheten av de större städerna, har länsstyrelsen uttalat sig vagt om Bråtaskogens framtid och talat i termer om att eventuellt rädda en liten del. Det räcker inte.

Min fråga till miljöministern:

Avser ministern verka för att avlägsna avverkningshotet för Bråtaskogen?