den 15 november

Interpellation 2001/02:80 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om internationella konferenser

På grund av de sönderslitande konflikterna och krigen på Balkan efter det kalla krigets slut fick länderna i det forna Jugoslavien inte möjligheten att genomföra övergången från ett kommunistiskt system till ett marknadsekonomiskt och demokratiskt system. Länderna i det forna Jugoslavien ligger, med undantag av Slovenien och i viss mån Kroatien, cirka tio år efter andra f.d. kommunistiska länder i Central- och Östeuropa när det gäller samhälls- och statsreformering.

Nepotism, korruption och organiserad brottslighet är i dag företeelser som är väl etablerade på Balkan, och som har fått ytterligare näring under det senaste decenniet. På Balkan bedrivs en omfattande prostitution och vi har med jämna mellanrum fått rapporterat via tidningar, radio och TV om hur soldater, som deltar i de olika krishanteringsoperationerna på Balkan har utnyttjat prostituerade.

Det finns uppgifter som talar om Balkan som ett nav för stora delar av prostitutionen i Västeuropa. I juni i år rapporterade den ansedda tidskriften The Economist att närmare 70 % av Londons prostituerade kommer från Centraleuropa och Balkan och att verksamheten i stora delar kontrolleras av albaner eller kosovoalbaner. Det finns åtskilliga andra exempel.

Balkan är också ett nav i narkotikasmugglingen och smugglingen av cigaretter till Västeuropa. I en TV-dokumentär som visades för något år sedan pekades t.ex. den förre serbiske ledaren Slobodan Milosević och hans familj ut som direkt ansvariga för den trafiken.

Prostitution, människohandel och smuggling som bedrivs inom ramen för en transnationell organiserad brottslighet utgör ett allvarligt säkerhetshot mot öppna, demokratiska samhällen. Det utgör också, som i fallet Balkan, ett allvarligt hot mot de insatser som görs för att bygga upp fungerande samhällen. Exemplen ovan är inte ägnade att ringakta varken albaner, kosovoalbaner eller serber som kollektiv, men det är viktigt att peka på att det i hela det forna Jugoslavien finns grupper och enskilda individer, som för egen vinning hänsynslöst utnyttjar andra människor, samtidigt som de äventyrar den regionala stabiliteten.

Det råder i dag stor samstämmighet om att ekonomiska intressen av den typ som angivits ovan har varit en mycket viktig drivkraft i de senaste årens många konflikter på Balkan. En viktig del i återuppbyggnadsarbetet på Balkan måste därför vara att, så långt det går, vidta åtgärder mot de individer och grupper som äventyrar regionens säkerhet. Om så inte sker kan de kriminella nätverken, som redan har förgreningar i hela Europa, växa sig starka och på sikt hota vårt öppna och demokratiska samhälle.

Vid sidan av olika åtgärder för att skapa öppna och demokratiska samhällen på Balkan, måste det utanför de respektive europeiska polis- och åklagarmyndigheternas begränsade krets skapas medvetenhet om nepotism, korruption och transnationell organiserad brottslighet på Balkan. Sverige bör därför, med stöd av EU, ta initiativet till ett toppmöte med fokus på transnationell brottslighet som emanerar från Balkan. Konferensen bör vända sig till stats- och regeringschefer samt företrädare för internationella organisationer, såsom EU, OSSE och FN, med det uttalade syftet att presentera ett relativt detaljerat gemensamt åtgärdsprogram för bekämpning av transnationell organiserad brottslighet som härrör från Balkan.

Parallellt med ett toppmöte bör Sverige även stå som värd för en internationell konferens kring transnationell brottslighet, till vilken företrädare för polisväsende, åklagar- och domstolsväsende, underrättelse- och säkerhetsorganisationer, företrädare för den akademiska världen samt journalister bjuds in. Ett viktigt syfte med en sådan konferens bör vara att, med utgångspunkt i en toppmötesdeklaration, utarbeta konkreta riktlinjer för hur det praktiska arbetet ska genomföras och samordnas.

Den internationella konferensen bör föregås av genomförandet av en brett upplagd studie som syftar till att kartlägga den organiserade brottsligheten på Balkan och dess förgreningar i Europa och i världen samt komma med förslag till konkreta åtgärder för brottsbekämpning och samordning av denna. En sådan studie kan lämpligen genomföras under huvudmannaskap av någon av de svenska underrättelse- och säkerhetsorganisationerna, men med deltagande av motsvarande organisationer från övriga EU-länder.

Mina frågor till utrikesministern är:

Avser utrikesministern ta initiativ till ett toppmöte som vänder sig till stats- och regeringschefer samt företrädare för internationella organisationer, såsom EU, OSSE och FN, med syfte att presentera ett gemensamt program för bekämpning av transnationell organiserad brottslighet som härrör från Balkan?

Avser utrikesministern att verka för att Sverige ska stå som värd för en internationell konferens kring transnationell brottslighet, med företrädare för polisväsende, åklagar- och domstolsväsende, underrättelse- och säkerhetsorganisationer, den akademiska världen etc.?