den 15 november

Interpellation 2001/02:76 av Annelie Enochson (kd) till statsrådet Britta Lejon om Torslanda

I samband med 1998 års val anordnades en folkomröstning i Torslanda. Medborgarna hade att ta ställning till om Torslanda kommun skulle återbildas. Resultatet av folkomröstningen blev att 64,6 % av de röstande sade ja och 33,2 % nej. Valdeltagandet var så högt som 84,3 % vilket betyder att 54,4 % av de röstberättigade torslandaborna sade ja till återbildandet av Torslanda kommun.

Kammarkollegiet kom, i sitt beslut den 18 juni 1999, i sin sammanfattande slutsats fram till att en delning skulle kunna leda till bestående fördel för såväl Göteborg som Torslanda. Kammarkollegiets slutsats baseras på utredningen av Svenska Kommunförbundet som konstaterar att "för en nybildad Göteborgs kommun blir de ekonomiska effekterna närmast försumbara om enbart Torslanda bryter sig ur". Vidare skriver Kammarkollegiet att "Kammarkollegiets bedömning är att Kommunförbundets utredning visar att det vid en delning av Göteborgs kommun skulle bildas två kommuner som skulle bli bärkraftiga såväl befolkningsmässigt som ekonomiskt".

Indelningslagens grundläggande kriterium att ändring ska kunna antas medföra "bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun" är således uppfyllt.

Kammarkollegiet avslog i juni 1999 torslandabornas ansökan med hänvisning till att Göteborgs kommun sagt nej. Kammarkollegiet anför att eftersom fullmäktige sagt nej till delning krävs det synnerliga skäl för att en sådan ska genomföras. Vidare skriver Kammarkollegiet att det i förarbeten till indelningslagen (prop. 1978/79:157) inte är sagt att ortsbefolkningens önskemål ska ha företräde framför kommunens. Dock har regeringen i tre fall (Vaxholm, Vara och Botkyrka) beslutat om delning mot kommunens vilja.

Regeringen avslog i mars 2000 torslandabornas överklagande av Kammarkollegiets avslag. Som skäl anför regeringen att den delar Kammarkollegiets bedömning. I ett pressmeddelande anfördes däremot märkligt nog att det inte fanns en betydande majoritet i Torslanda för en kommundelning.

Riksdagen beslutade i april 2001 att uppmana regeringen att "redan nu" ompröva frågan om Torslanda. Bostadsutskottet beskrev då Torslanda som ett tydligt exempel på där den lokala opinionen satts åt sidan. I betänkandet från bostadsutskottet förutsätts att det lokala inflytandet vid kommundelningar i framtiden kommer att kraftigt stärkas.

I dag framstår politiker från alla partier, samhällsvetare och engagerade medborgare närmast eniga om att vi behöver fler förtroendevalda i Sverige. Demokratiministern har själv formulerat målsättningen till 10 000 fler förtroendevalda. I Torslanda skulle antalet mer än tiodubblas i ett slag när en ny kommun bildas. Ett betydelsefullt, om än litet, steg i rätt riktning.

Med bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till demokratiministern:

Vad avser statsrådet göra för att tillmötesgå torslandabornas vilja att bilda en egen kommun och riksdagens uppmaning till omprövning av ärendet?