den 8 november

Interpellation 2001/02:63 av Sven-Erik Sjöstrand (v) till justitieminister Thomas Bodström om EU-lagstiftning mot terrorism

Efter den ohyggliga terrorattacken i New York den 11 september har arbetet i EU med att anta ett antal rättsakter inriktade på bekämpande av brottslighet, inkluderande terrorism, starkt påskyndats. Det gäller bl.a. två förslag till rambeslut av rådet om en europeisk arresteringsorder och om bekämpande av terrorism samt förslag till rådsförordning om frysning av terroristorganisationers finansiella tillgångar och förbud mot ekonomiska mellanhavanden med dessa organisationer. FN:s säkerhetsråd har i resolution 1373 (2001), som antogs den 28 september, föreskrivit ett antal åtgärder för att bekämpa terrorism och upprättat en kommitté som ska övervaka medlemsstaternas genomförande av åtgärderna.

Mot bakgrund både av de faktiskt föreliggande riskerna för nya terrordåd och säkerhetsrådets beslut finns det starka skäl för att ge hög prioritet åt EU:s arbete med dessa frågor. Det måste ändå starkt ifrågasättas om det är rimligt att ha som målsättning att politisk enighet om dessa ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt ytterst känsliga lagstiftningsåtgärder ska nås redan vid rådsmötet den 6@7 december. Tidspressen riskerar att omöjliggöra en grundlig parlamentarisk kontroll av förslagen, det gäller både de nationella parlamenten och Europaparlamentet.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har i ett brev den 12 oktober till premiärminister Guy Verhofstadt, i hans egenskap av EU-ordförande, uttryckt sin oro över att snabbt agerande för att anta förslagen skulle kunna underminera grundläggande fri- och rättigheter som utgör en hörnsten i den europeiska värdegrunden. Human Rights Watch föreslog därför att varje medlemsstat i EU ska utse en medlem till en internationell panel av juridiska experter för att granska de föreslagna rättsakternas överensstämmelse med det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Panelen skulle inom en fastställd tidsgräns presentera sin analys av förslagen.

Förslaget till rambeslut om en europeisk arresteringsorder innebär bl.a. att den utomordentligt viktiga principen om krav på dubbel straffbarhet tas bort. Den innebär också att principen om ömsesidigt erkännande av brottmålsdomar inom EU slås fast samtidigt EU-medborgares rätt att söka asyl ytterligare undergrävs. Fri rörlighet för åtal och förundersökningar införs innan de grundläggande rättigheterna för misstänkta garanterats. Docenten i juridik vid universitetet i Essex Steve Peers har i en analys för tidskriften Statewath påpekat ett femtiotal ur rättssäkerhetssynpunkt tveksamma punkter i förslaget.

Rådet har nyligen avsevärt utvidgat den definition av terrorism som fanns i kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av terrorism. Rådet innefattar i definitionen av terrorism även handlingar som skulle kunna påverka de politiska, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land. Rådet har också lagt till handlingar som har till syfte att allvarligt påverka internationella organisationer. Genom en så vid definition skulle tveklöst sådana protester som i Göteborg och Genua omfattas. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till justitieministern:

1. Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att se till att politisk överenskommelse om förslagen inte träffas den 6@7 december för att på så sätt garantera att rådrum ges för de nationella parlamenten att fullgöra sin granskningsroll beträffande de föreslagna rättsakterna?

2. Vilka åtgärder i övrigt avser justitieministern att vidta för att riksdagen ska beredas tillfälle att göra en ingående analys av de aktuella förslagen till rättsakter och framföra sina synpunkter till regeringen innan rådet träffar en politisk överensstämmelse om innehållet?

3. Avser justitieministern att motsätta sig den utvidgade definition av terrorism som rådet föreslagit?

4. Avser justitieministern att stödja förslaget från Human Rights Watch om att en juridisk granskningspanel utses för att utvärdera förslagens överensstämmelse med internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter?

5. Om svaret på föregående fråga är nej, avser justitieministern att verka för något annat alternativ för att åstadkomma en grundlig rättslig analys av förslagen och deras implikationer för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter?

6. Kommer justitieministern att motsätta sig att kravet på dubbel straffbarhet tas bort i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder?

7. På vilket sätt avser justitieministern att garantera att EU-medborgares rätt att söka asyl i ett annat EU-land inte åsidosätts genom verkställandet av en europeisk arresteringsorder?