den 26 april

Interpellation 2001/02:493 av Holger Gustafsson (kd) till finansminister Bosse Ringholm om konkurrensvillkor för svenskt jordbruk

Samtidigt som lantbruksnäringen söker se optimistiskt på framtiden och Lantbruksbarometern pekar på en byggboom i det svenska lantbruket så pekar nya larmrapporter på sviktande antal sökande till landets jordbruksutbildningar. Detta trots att 48 % av samtliga lantbrukare anger att de kan rekommendera lantbrukaryrket till sina barn.

Många bönder upplever att lönsamheten förbättrats under 2001. En majoritet av lantbrukarna, 60@70 %, upplever dock lönsamheten fortsatt som ganska eller mycket dålig.

Sammantaget ger detta en splittrad bild av vilka förutsättningar lantbruksnäringen har för framtiden. Från Kristdemokraternas sida har vi under lång tid drivit en tydlig linje, att statsmakterna måste stå upp för svenskt jordbruk och se till att skapa rimliga konkurrensvillkor med omvärlden. Regeringens jordbrukspolitik har dock präglats av passivitet eller för jordbruket direkt skadliga förslag. Det krävs nu en förändring.

De speciella villkor som är förknippade med jordbruk och livsmedelsproduktion måste få konsekvenser i form av en särskilt utformad jordbrukspolitik som skapar rimliga förutsättningar för den enskilde lantbruksföretagaren. Jorden ligger där den ligger och kan inte flyttas utomlands. De särskilt starka miljö- och djurhållningsvillkor som präglar svenskt jordbruk och som innebär ökade produktionskostnader i förhållande till omvärlden måste ekonomiskt kompenseras. Det miljö- och landskapsvårdande inslaget är en "kollektiv nyttighet". Eftersom strävan ska vara att bibehålla det öppna landskapet i hela landet krävs här en solidarisk uppställning via gemensam finansiering.

Den pessimism och depression som under senare år spritt sig bland jordbruks- och landsbygdsbefolkningen måste brytas. En ny optimism och hög attraktionskraft måste skapas för jordbrukaryrket. Som lantbrukare ska man kunna vara stolt över sitt yrke och känna optimism inför framtiden. Ungdomar måste med inspiration lockas till de areella näringarna och få möjlighet till bra utbildning, kompetensutveckling och framtidstro. För att komma därhän krävs en tydlig jordbrukspolitisk strategi. Den innefattar många frågeställningar men i denna interpellation vill jag koncentrera mig på frågan om att skapa lika konkurrensvillkor med omvärlden.

I Sverige har en extra skatteryggsäck pålagts bönderna i form av höga dieselskatter och skatter på gödning. Denna skatteryggsäck måste lyftas av så att lantbruksföretagaren kan konkurrera med omvärlden på lika villkor. Regeringen har trots utfästelser ännu inte lagt fram förslag som innebär att jordbruket får lika konkurrensvillkor. Också i vårpropositionen saknades förslag som skulle kunna infria de vallöften som spreds av ledande jordbrukspolitiska socialdemokratiska företrädare inför valet 1998. De löften som regeringen gett i en överenskommelse med LRF hösten 2000 och för ett år sedan i april 2001 har inte heller infriats. För ett år sedan uppfattade LRF att man fått löfte om att dieselskatten för arbetsmaskiner skulle sänkas redan till årsskiftet 2001/2002. Något som inte skedde.

Under flera år har således regeringen och dess företrädare i riksdagen förespeglat landets lantbrukare att förslag ska presenteras som innebär en sänkning av dieselskatterna på arbetsfordon. Genom att begrava frågan i utredningar har man sett till att frågan ännu inte hamnat på riksdagens bord. Nu senast har Vägtrafikskatteutredningen redovisat sin syn som innebär endast en marginell skattesänkning som inte skulle innebära att svenska bönder fick likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot omvärlden. Vidare säger utredaren i en kommentar att något slutligt förslag inte kan lämnas förrän de grundläggande principerna för trafikbeskattning utretts.

Detta är ett hån mot den utsatta och luttrade lantbrukarkåren. Under en hel mandatperiod har nu regeringen lyckats förhala denna fråga. Och man tog inte heller chansen i vårpropositionen. Kommer det nu att bli nya löften inför kommande val i höst eller bryr sig regeringen inte längre om denna fråga? En tydlig signal om att regeringen vill ge jordbruksnäringen lika konkurrensvillkor skulle kunna vara den injektion som behövs för att nu på nytt fylla jordbruksutbildningarna med sökanden.

Mina frågor till finansministern är:

1. Varför har regeringen inte infriat löftena om sänkning av dieselskatten för arbetsfordon?

2. När avser ministern föreslå en sänkning av dieselskatten för arbetsfordon, och hur stor kommer i sådant fall sänkningen att vara?