den 26 april

Interpellation 2001/02:451 av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om kristna konvertiter från Iran

Enligt det islamiska rättssystemet sharia, som gäller i Iran, är konversion från islam till annan religion förbjuden. Brottet medför dödsstraff. Fram t.o.m. 1995 beviljades därför kristna konvertiter från Iran asyl i Sverige men i januari 1996 ändrades praxis. Konversion ses inte längre som asylgrundande skäl. De centrala argumenten för denna praxisändring är att om konversionen förblir en privat angelägenhet riskerar man inte att bli föremål för myndigheternas intresse och att även om sharia-rätten officiellt stadgar dödsstraff för konversion har endast en utdömts som sedan upphävts.

Det finns all anledning att ifrågasätta ett antal grundläggande resonemang i praxisbesluten. I beslutet i utlänningsnämnden den 10 januari 1996 om risken för förföljelser i hemlandet efter konvertering, från islam till kristendom står det bl.a. följande:

"Den i Iran gällande sharia-rätten stadgar officiellt dödsstraff för konversion från islam till kristendom. I ett fall under 1990-talet har konversionen, utöver andra anklagelser för brott, utgjort grund för utdömt dödsstraff enligt sharia-lagstiftningen. I detta fall har dödsdomen sedan upphävts av högsta domstolen. I några få andra fall har konvertiter på obekant sätt bragts om livet. Det har i samtliga fall rört sig om missionerande präster."

"Iranska myndigheter anser sig ha större problem med bland annat det ekonomiska läget än att ha intresse för att förfölja enskilda personer som har konverterat till kristendomen."

"Konversion från islam till kristendom är enligt iranska myndigheters uppfattning inte möjlig och en konversion som skett utomlands uppfattas av myndigheterna som ett 'tekniskt' agerande i syfte att erhålla asyl, vilket vid ett återvändande därför inte medför att personen ifråga riskerar allvarligare trakasserier. Det i Iran utbredda så kallade 'taqieh'-institutet, som gör det legitimt att ljuga för att uppnå vissa syften, innebär en hög acceptansnivå vad gäller lögnen som ursäkt för vissa beteenden, såsom till exempel att ha sökt asyl i väst."

"Iranska medborgare som konverterat från islam till en annan religion och som låter konversionen förbli en personlig angelägenhet riskerar inte att bli föremål för myndigheternas intresse."

I ett avslagsbeslut från Migrationsverket den 20 december 2001 för en kristen iranier hänvisas uttryckligen till Utlänningsnämndens utslag enligt ovan (den 10 januari 1996):

"Vad gäller din konversion har Utlänningsnämnden bedömt i fem praxisbildande beslut av den 10 januari 1996 (UN 9505010 m.fl.) att en iransk medborgare som konverterar från islam till en annan religion normalt inte behöver riskera sådana följder som föreskrivs inom sharia-rätten, vare sig konversion skett i hemlandet eller utomlands."

"Skulle det vara så att du blir illa behandlad av de sunnitiska mullorna i din hembygd är verket av den uppfattningen att du kan uppehålla dig i annan del av landet för att undkomma eventuella lokala problem."

Islam genomsyrar det iranska samhället vilket innebär att religionen präglar arbetslivet, det sociala livet och familjelivet. Var och en som inte deltar i bön noteras och löper risk att rapporteras till myndigheterna. Medborgarna kontrolleras av islamiska kontrollanter som har rätt att stoppa människor på gatan och förhöra dem. Vid ansökan till skolor, universitet, armén och vid anställningar i statliga verk måste man uppge sin religiösa tillhörighet. Konvertiter nekas både studieplats, anställning och näringstillstånd för privat företagande. Att behålla sin kristna tro blir då en fråga om att leva underjordiskt, med en ständig rädsla för upptäckt.

I den senaste rapporten om Iran från UNHCR (januari 2001) har det noterats ett tjugotal "försvunna" konvertiter under ett år. Källorna för rapporten uppger att de sannolikt dödats. Den som konverterat i Iran är en murtad @ avfälling @ hans eller hennes blod är halal @ tillåtet att utgjuta av, regimens agenter och religiösa fanatiker, även av konvertitens egen familj. Ser man till den totala bilden där repression, förtryck och mord utövas mot oliktänkande på alla nivåer i samhället kan avsaknaden av offentliga avrättningar av konvertiter inte rimligen sägas bevisa en existerande rättstrygghet för den som konverterar. Det är, mot bakgrund av detta, uppenbart att beslutsunderlaget om situationen i hemländerna för kristna konvertiter genast borde ses över.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att iranska konvertiter mot denna bakgrund får asyl?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att landinformationen om kristna konvertiter ses över och förbättras?