den 29 oktober

Interpellation 2001/02:44 av Inger Segelström (s) till statsrådet Ulrica Messing om de sociala arbetskooperativens framtid

I mitt uppdrag som riksdagsledamot har jag vid flera tillfällen besökt arbetskooperativ som startats av arbetslösa men jag har också vid två tillfällen kommit i kontakt med Kooperativet Valborg på Sunderbyns folkhögskola som är ett socialt arbetskooperativ som skapar sina egna arbeten. EU:s Mål 1 har gett bidrag till att utveckla idéerna. Men sen då?

Den bild jag fått är att de som arbetar med att utveckla dessa kooperativ som nya företag gör ett fantastiskt arbete. En intresseorganisation har startat som ägs av sociala kooperativ i Sverige, SKOOPI. Många jag träffat har aldrig varit ute på arbetsmarknaden, är långstidssjukskrivna, människor med psykisk och social ohälsa eller helt enkelt inte är de personer som arbetsgivarna väljer när de nyanställer.

Problemen är att när de startar ett socialt arbetskooperativ passar de inte in i den lagstiftning som finns i dag för företag. De är varken ideella eller ekonomiska föreningar eftersom syftet inte är vinstintresse utan att det goda företaget ska ge gemenskap och att alla ska värderas lika och ges möjlighet att forma sina egna liv. Däremot är de alla en del av den sociala ekonomin eftersom de som ingår i kooperativet får sin försörjning genom bidrag, men vill försörja sig på eget arbete. Regeringsarbetet med frågan om social ekonomi har presenterat i en rapport våren 2001 där man sammanfattat det aktuella läget. Där framgår att en interparlamentarisk grupp tillsätts 2001 med uppdrag att arbeta vidare med frågan. Jag är övertygad om att det här ger nya arbeten för en grupp som annars även fortsättningsvis kommer att stå utanför arbetsmarknaden.

Min fråga till statsrådet Ulrica Messing är hur statsrådet ser på de sociala arbetskooperativens framtid och behovet av stöd och ny lagstiftning.