den 26 april

Interpellation 2001/02:431 av Per-Samuel Nisser (m) till statsrådet Ulrica Messing om skogsbruket och dieselskatten

Skogen har en avgörande betydelse för Sverige vad gäller ekonomi, sysselsättning och möjligheter för landsbygden att leva och utvecklas. Skogsbranschen som helhet står för ca 80 miljarder kronor i nettoexport och sysselsätter ett par hundra tusen personer i vårt land.

Skogsnäringen arbetar i dag på en alltmer internationell marknad som är hårt konkurrensutsatt. Skogsnäringens förmåga att betala för råvaran påverkas av löner, skatter, transportkostnader, möjlighet till rationaliseringar, teknisk utveckling och förädling. De länder svenska företag konkurrerar med har bl.a. lägre löner och skattenivåer. Det finns även länder som ger bidrag till olika delar av skogsbruket.

Ska skogsnäringen få tillgång till råvara inom landet krävs att skogsbruket ges så bra och långsiktiga förutsättningar som möjligt. Det är en av skogspolitikens viktigaste uppgifter. Förutsättningarna för ett långsiktigt uthålligt skogsbruk är att kunna bibehålla en stark konkurrenskraft.

En orimlig kostnadsnackdel för skogsbruket är dieselskatten. I dag ligger skatten ca 2 kr per liter över EU-genomsnittet. Variationerna är stora mellan olika länder. I t.ex. Finland som är ett stort skogsland har skogsbruket ca 300 miljoner kronor lägre totalkostnad av dieselskatten på arbetsmaskiner jämfört med Sverige. Till detta kan läggas ytterligare 500 miljoner kronor till Sveriges nackdel, med olika former av bidrag till det finska skogsbruket. Jämför man en produktionsgrupp i skogen, dvs. en skördare och skotare i Finland och Sverige, ser man att den finska produktionsgruppen betalar ca 240 000 kr mindre i skatt per år för diesel till sina maskiner. Detta på grund av den högre dieselskatten i Sverige.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det svenska skogsbruket inte ska ha sämre villkor än konkurrerande länder?