den 29 oktober

Interpellation 2001/02:43 av Maria Wetterstrand (mp) till jordbruksminister Margareta Winberg om hönsburar

I våras förbjöd Storbritannien pälsfarmar. Nu har den tyska förbundsdagen beslutat, på förslag av den gröna konsument- och jordbruksministern, om skärpta krav som i praktiken innebär förbud mot hönsburar. Sverige har därmed återigen hamnat på efterkälken i djurskyddet.

De nya tyska reglerna innebär i praktiken att inga nya burar får tas i bruk, vare sig vanliga eller inredda. Senast den 1 januari 2007 ska alla befintliga vanliga burar bort. Inredda burar ska vara borta senast 2012. Men redan 2003 träder nya regler i kraft som ställer höga krav på befintliga burar. Hönsen ska bl.a. få 20 % större utrymme i buren.

Men det mest intressanta är de skärpta kraven på nya system, som är så stränga att de innebär att burar blir omöjliga. Kraven går bl.a. ut på

att hönsen ska på ett naturligt sätt kunna äta, dricka, röra sig, sandbada och lägga sina ägg i rede,

att systemen ska vara minst 2 meter höga och ha en yta på 1,5 x 2 meter,

att det ska finnas högst nio höns per kvadratmeter golvyta eller högst 18 höns per kvadratmeter tillgänglig yta samt

att flockarna ska vara högst 6 000 djur.

Utöver detta ska nya riktlinjer för höns på golv, utomhus och i voljärer vara uppfyllda senast den 1 januari 2006. Förslaget innebär alltså även större krav på hanteringen av frigående höns.

Det finns ett stort konsumentstöd för buravvecklingen. Enligt en undersökning stöder över 90 % av de tyska konsumenterna ett förbud mot hönsburar. De nya tyska reglerna ställer också krav på en tydlig märkning av burägg. Märkningen ska träda i kraft före EU:s märkning, och även omfatta produkter som innehåller ägg.

I Sverige ställs i stället krav på att hönsburarna ska bytas ut mot andra burar. De kallas modifierade eller inredda, men kan enligt vår mening inte sägas innebära att man uppfyller kraven på naturligt beteende för hönsen.

I den forskning som bedrivits i Sverige inom ramen för ny teknikprovning av modifierade burar, visade det sig att hönorna inte alls använde de nya "funktionerna", dvs. sittpinne, sandbad och värprede, i den utsträckning man kunde förvänta. En sittpinne ska inte sitta några centimeter ovanför golvet @ den ska sitta högt. Det biologiska skälet för att använda sittpinne är inte att kröka fötterna utan för att komma utom räckhåll för rovdjur på marken. Sandbadet måste vara tillräckligt stort för att fungera och sandbadandet sker ofta i flock. Redet ska var undanskymt och tryggt. "Funktionerna" fungerar inte för hönsen för att tillfredsställa deras basala behov, vilket var avsikten. Även om forskare anser att det ska fungera är det bara hönsen som vet hur höns vill ha det och eftersom de modifierade burarna inte fungerar borde de inte godkänts.

Men inte ens övergången till de modifierade burarna fungerar enligt planerna. Tanken var att de nya burarna skulle ersätta de gamla efter 2003, men nu ger Jordbruksverket tillstånd för en fjärde dispensomgång för att hålla hönor kvar i den gamla burtypen. Över 900 000 hönor (enligt hittills beslutade dispenser) får sitta kvar i gamla burar även efter år 2003.

Dispensgivningen missgynnar de producenter som tagit riksdagens beslut och sitt eget djurskyddsansvar på allvar. Att det dessutom inte finns krav på att burägg ska märkas som sådana, försvåras konkurrenssituationen ytterligare för de som har frigående höns.

Redan innan den svenska riksdagens tidsplan för avvecklingen av hönsburar enligt 1988 års djurskyddslag revs upp av dåvarande jordbruksminister Annika Åhnberg ställde Miljöpartiet krav på en uppstramning av dispensgivningen. Miljöpartiet menade att en producent, för att kunna komma i fråga för en tillfällig dispens från burförbudet, skulle bl.a.

klara de krav som finns i miljöskyddslagen och skötsellagen

ha skött sin salmonellaprovtagning prickfritt, och

märka äggen tydligt som "burägg".

I dag ges dispens även till buräggsproducenter som har grava anmärkningar på såväl djurhållning som annat. Det finns heller inga krav på att äggen ska märkas som burägg för att dispens ska ges.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:

1. Avser jordbruksministern vidta några åtgärder för att Sverige ska uppnå minst lika höga djurskyddskrav för värphöns som de nya tyska kraven?

2. Avser jordbruksministern vidta några åtgärder för att den nuvarande dispensgivningen ska upphöra eller stramas upp?

3. Avser jordbruksministern föreslå att modifierade burar förbjuds i Sverige eller på annat sätt verka för att opassande modifierade burar tas i bruk?

4. Kommer jordbruksministern att föreslå att en tydlig märkning av burägg och produkter som innehåller burägg införs även i Sverige?