den 26 april
Interpellation 2001/02:425 av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om närpolisnärvaron i sommar
Statens grundläggande uppgift är att svara för människors trygghet och skydda medborgarna från brott mot liv och egendom. Det är förutsättningen för statens existensberättigande. I Sverige har vi på senare år sett en omfattande nedmontering av rättsstaten, där människor i allt högre grad upplever en stor otrygghet.
När Aftonbladet skulle lista de tio viktigaste ungdomsfrågorna inför Ungt val 2002 återfanns såväl "brott och straff" som "polisbrist". Hur kunde det bli så? Hur kan det komma sig att så många unga människor faktiskt känner sig otrygga? Rädda att bli utsatta för brott. Rädda för våldet som blir allt värre och kryper allt längre ned i åldrarna.
Våldet bland 15@17-åringar har ökat med 30 % på bara ett år. Samtidigt minskar hjälpen till den som utsätts för brott. Upp till 60 % färre av brottsoffren får hjälp i dag jämfört med för några år sedan. Värst är det för unga brottsoffer. Sebastian, 17 år, berättar för Aftonbladet (den 25 februari 2002) att han blivit rånad på sin moped två gånger under ett år. Hans mamma beskriver sin ilska och vanmakt, "jag ringde till polisen flera gånger, men de hade inte tid".
Så är det för de flesta. Alla vet hur det är. Utredningen läggs ned. De skyldiga är kända, men utredningen läggs ändå ned, eller leder inte till åtal.
Värst är det förstås för de som utsätts för våldsbrott. Ungdomar berättar om sina känslor av förtvivlan och förnedring. Unga tjejer väljer hellre risken att bli överkörd på motorvägen än att ta cykeltunneln, av rädsla för överfall. Allt det här kan ju tyckas lite löjligt och överdrivet, men så är verkligheten för många unga människor.
Var tredje närpolisstation har lagts ned sedan mitten av 1990-talet. Detta trots att förra justitieministern, Laila Freivalds, ansåg att de skulle "vara basen för polisens verksamhet".
Enligt Polisförbundet är verksamheten extra bedrövlig under sommaren. Utanför Stockholm, Göteborg och Malmö stängde 11 % av stationerna helt under sommaren. 10 % minskade sina öppettider. Mer än var femte station hade alltså begränsad eller ingen service alls under sommaren.
Justitieministern framhåller gärna att regeringen just nu satsar stora resurser på polisen. Tyvärr är det långt ifrån tillräckligt. Vi moderater vill anslå ytterligare 2,2 miljarder kronor. Sedan regeringen stängde intagningen till polishögskolan 1995 har det försvunnit en polis om dagen.
Hur kommer det att se ut den här sommaren om var femte station i "basen för polisens verksamhet" inte opererar för fullt? Hur kommmer tryggheten för medborgarna påverkas? Regeringens satsningar på rättsstaten är för små och kommer för sent.
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillse att tryggheten för medborgarna garanteras den här sommaren?