den 24 april

Interpellation 2001/02:412 av Margareta Viklund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om forskning om seyfo

I Sverige finns i dag enligt uppgift ca 70 000 assyrier/syrianer. De flesta är väl etablerade i samhället och kända som dugliga och energiska samhällsmedborgare. Folkgruppen är ett kristet folk och kommer i huvudsak från Mellanöstern, där de som folkgrupp, utspridd i många länder, utsatts för förföljelse intill döden.

Vid flera olika riksdagsdebatter har under innevarande mandatperiod debatterats om behovet av vidare vetenskaplig forskning gällande det som har kommit att kallas seyfo eller folkmordet på assyrier-syrianer-kaldéer. En stor enighet råder i riksdagen om att det är angeläget att utvidga kunskapen om vad som hände under seyfo-åren 1915@1919, samt vad som var dess orsaker och verkan. En del projekt är redan igångsatt i liten skala, men projektmedel är så gott som obefintliga.

Ett redan påbörjat projekt är insamlande av källmaterial om det assyriska/syrianska folket, som finns i olika arkiv. Avsikten är att göra materialet tillgängligt för studenter och allmänhet. Den första delen av detta projekt är i gång sedan ungefär ett år tillbaka. Material är insamlat från svenska och engelska arkiv och kontakter tagna med forskare i Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Australien, vilka också samlar material om det assyriska/syrianska folket. Ytterligare material finns också från bl.a. Tyskland, Armenien, Holland, Norge och Danmark. Det insamlade materialet kommer förhoppningsvis att resultera i ett par dokumentsamlingsvolymer. I planerna ingår också att producera ett mera lättillgängligt material för allmänheten.

Man håller också på att skapa ett nätverk av forskare med olika infallsvinklar på seyfo för sammanställning av en antologi, som planeras komma ut i slutet av år 2002. Assyrierna/syrianerna hoppas att antologin ska översättas till flera språk för att i första hand kunna läsas av assyrier/syrianer, som är spridda i olika länder och talar olika språk.

I samband med presentationen av antologin planeras ett internationellt vetenskapligt seminarium vid Södertörns högskola för att uppmärksamma frågan inom den internationella genocidforskningen. Liknande konferenser skulle kunna organiseras årligen för att lyfta fram ämnet och göra det till ett hållbart forskningsämne.

I planerna ingår även att en samling, som innehåller flera tusen titlar om det assyrisk/syrianska folkets historia och som finns nedpackad på Södertäljes stadsarkiv, ska kunna iordningställas för att användas till ett informationscentrum eller bibliotek. Hitintills har inte resurser funnits för detta.

För att kunna tillgodose behovet av vidare forskning om seyfo, fortsätta det påbörjade arbetet samt utreda ytterligare relevanta frågeställningar krävs goda ekonomiska resurser.

Frågeställningar som exempelvis skulle behöva utredas är

• hur den demografiska situationen såg ut i norra Mesopotamien och östra Anatolien i början av 1900-talet, vilka etniska eller religiösa grupper som levde där, hur stor deras befolkningsmängd var, hur relationerna var mellan dem, vilka de identitetsskapande faktorerna (etnicitet och religion) var m.m.
• om mördandet av kristna i Orienten var planerat av statsmakten, syftet med mördandet, om det fanns statliga planer, assimileringsplaner även för muslimska minoriteter, hur det samtida socioekonomiska och psykologiska tillståndet var inom riket m.m.
• hur de ekonomiska strukturerna såg ut, vilka grupper som hade den ekonomiska makten (kristna armenier och greker samt judar, dvs. icke muslimer) m.m.
• hur den inrikespolitiska situationen såg ut under de sista 100 åren och vilka reformer som gjordes för att hålla "Europas sjuke man", dvs. det ottomanska riket, på fötterna m.m.
• vilka de västliga makternas intresse var för Orienten, hur deras missionsverksamhet såg ut, inom vilka områden de missionerade och vilka kontakter de hade med lokala grupper m.m.
• vilka ungturkarna var och hur deras politiska planer såg ut, vad turanism var och vilken "tolerans" den ideologin hade mot (kristna) minoriteter
• hur de kristna minoriteterna agerade under första världskriget @ lojalitet mot den ottomanska regimen eller allians med dess fiender m.m.
• varför Agha Petrus och flera andra ledares långtgående planer för en assyrisk-kaldeisk stat i rikets sydöstra gränstrakter misslyckades
• vad uppgörelsen i Lausanne innebar för de kristna minoriteterna i den nya turkiska republiken, vilken ställning minoriteterna hade i den nybildade republiken m.m.
• om seyfo kan klassas som ett folkmord, om folkmordet på kristna under första världskriget kan kopplas till Förintelsen m.m.
• om ett klargörande av folkgruppens religiösa och etniska (etno-religiösa) identitet och vad begreppen assyrier, syrianer, suryoyer, araméer, kaldéer, babylonier, jakobiter, nestorianer, västsyrier, östsyrier, maroniter samt melkiter innebär m.m.
• hur seyfo påverkat eller påverkar de assyriska/syrianska grupperna, hur många som mördades, under vilka omständigheter de överlevande levde under den första tiden, flyktingproblematiken, vilken roll seyfo spelat eller spelar i assyrierna/syrianernas kollektiva minne och i de identitetsskapande processerna m.m.
• varför Turkiet har svårt att acceptera folkmordet på kristna under första världskriget m.m.
• hur seyfo kan förklaras med en analytisk teoretisk begreppsapparat byggd av befintliga sociohistoriska studier kring genocide, politicide, democide m.m.
• vilka av de ovannämnda frågorna som kan besvaras helt eller delvis utifrån den omfattande forskning som finns om armeniernas folkmord m.m.
• på vilket sätt kunskapen om seyfo och dess konsekvenser som i preventivt syfte kan utnyttjas av EU och övriga internationella gemenskaper för framtiden m.m.

Mina frågor till utbildningsministern är:

På vad sätt tänker regeringen arbeta för att tillgodose behovet av vidare och klargörande forskning om seyfo samt assyrierna/syrianernas identitet och historia verkligen kommer till stånd?

På vad sätt tänker regeringen arbeta för att den svenska minoriteten assyrier/syrianer får full historisk och nutida upprättelse?