den 16 april

Interpellation 2001/02:377 av Petra Gardos (m) till utbildningsminister Thomas Östros om undervisning i svenska språket

Många utländska ungdomar talar inte svenska. De lär sig varken i skolan, i hemmet eller bland vännerna att tala korrekt svenska. Detta begränsar deras lust att lära och sänker deras motivation i skolarbetet. Belkizar är en vanlig grundskoleelev i Fittja, hon uttrycker sig så här: "Jag har så mycket brytning att jag skäms för att prata framför folk. I min klass gick bara turkar och kurder. Inte en enda svensk @ @ @ kanske blir jag städerska. Men det vill jag inte! Jag vill vara som vanliga tjejer, jag vill plugga och komma in i gymnasiet och prata bra svenska. Jag är ju svensk."

Vad resultaten bland elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda i ett annat land förmedlar är vikten av att kunna tala och uttrycka sig väl på svenska. I en rapport visar Socialstyrelsens utvärderingar att kunskaper i svenska är avgörande för hur väl invandrare lyckas i Sverige.

Ordföranden i Turkiska ungdomsförbundet har anfört att "Det vi ser är Sveriges nya underklass @ @ @ Jag pratade turkiska hemma, turkiska i skolan och obegriplig svenskturkisk slang med kompisarna". För att lyckas vända denna trend krävs att alla invandrare som är svenskar förstår att: "Vägen heter utbildning."

Det är viktigt att betona svenska språkets betydelse, oavsett individens bakgrund och förståelse. Att förstå hur saker och händelser hänger ihop är förknippat med vår förmåga att urskilja och uttrycka oss genom ett språk.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag till statsrådet Thomas Östros ställa följande frågor:

1. Vilka initiativ ämnar statsrådet att vidta för att alla elever ska uppnå godkända kunskaper i svenska språket?

2. Vilka initiativ ämnar statsrådet att vidta för att alla elever med invandrarbakgrund ska få de förutsättningar som krävs för att uppnå tillräckligt bra färdigheter i svenska språket?