den 3 april

Interpellation 2001/02:347 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till försvarsminister Björn von Sydow om beredskapen vid oljekatastrofer i Östersjön

Enligt proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap anser regeringen att beredskapen är godtagbar mot olyckor vid transport av farligt gods och kemikalieolyckor till sjöss.

I regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället kan man läsa:

"Sårbarheten finns i Östersjön framförallt i avsaknaden av resurser för sjögående brandbekämpning och nödbogsering av fartyg. Dessa åtgärder kan vara effektiva metoder att förhindra svårare olyckor och utsläpp. I dagsläget kan metoderna dock bara användas i mycket begränsad omfattning eftersom de fysiska förutsättningarna i form av utrustning och fartyg saknas."

Den nya ryska oljehamnen Primorsk strax söder om Viborg i Finska viken har nyligen öppnats. Hamnen kommer att trafikeras av s.k. handy size-fartyg som vardera rymmer mellan 100 000 och 150 000 ton olja.

Till en början ska 12 miljoner ton olja årligen exporteras via Primorsk. Det innebär ungefär 100 handy size-fartyg om året. Enligt planerna ska hamnen så småningom årligen exportera 45 miljoner ton olja. Det motsvarar en supertanker varje dag, året runt.

En del av de oljetransportfartyg som kommer att trafikera Primorsk är dåligt underhållna enkelskroviga fartyg. Även om dessa med tiden kommer att ersättas av dubbelskrovsfartyg innebär den omfattande oljetransporten att risken ökar för en miljökatastrof i det känsliga Östersjön. Oljetanker med dubbelskrov innebär inte heller någon garanti för att haverier inte kan inträffa, t.ex. vid grundstötning. Det räcker med att bara en del av lasten i ett enda av dessa stora fartyg läcker ut för att katastrofen ska vara ett faktum.

Primorsk är belägen längst in i en skärgård som är grund och full av grynnor. Inne i skärgården kan vindtrycket på grund av flacka berg bli stort. Besvärliga isförhållanden kan råda vintertid och istrycket kan också bli stort.

Nyligen fann det svenska isbrytar- och sjömätningsfartyget Ale ett nytt grund i Östersjön i utkanten av den djupvattenled som kommer att användas av oljetrafiken från Primorsk. Fyndet gjordes cirka fem mil söder om Gotland på 14,6 meters djup. Det gamla sjökortet visar 25 meters djup vid platsen.

Östersjön har varit förskonat från större miljökatastrofer. Konsekvenserna av ett haveri med en oljetanker kan få katastrofala följder. Amoco Cadiz-haveriet i Alaska och olyckan med tankern Erika utanför Bretagne medförde att stora kustområden förorenades med allt vad det innebar miljömässigt och ekonomiskt.

Flygövervakning är en väsentlig del av beredskapen. Längs de svenska kusterna finns i dag 15 miljöskyddsfartyg. Dessa är av s.k. advancing-systemtyp och ska kunna rensa olja från vattnet under framfart. Beredskapen är dock bara anpassad för att klara utsläpp på upp till 5 000 ton olja!

I och med invigningen av Primorsk har riskbilden ändrats, men beredskap för att hantera stora utsläpp på 20 000@40 000 ton finns inte. Det som saknas är farkoster för upptagning av olja, brandbekämpning och överpumpning. Det finns i dagsläget ingen svensk bogserbåt som kan bogsera en havererad oljetanker, inte heller beredskapsfartyg som kan pumpa över stora mängder olja från en haverist. I dagsläget kan svenska fartyg bara hantera 200@300 ton olja.

I Finland har öppnandet av Primorsk väckt större uppmärksamhet än i Sverige. Bl.a. har en ministerarbetsgrupp för Östersjön nyligen behandlat frågan om Finlands beredskap för oljebekämpning. Gruppen anser att de nya oljehamnarna i Ryssland och Estland har lett till att riskerna för oljeolyckor i östra Finska viken har ökat avsevärt. Denna ministerarbetsgrupp anser också att Finlands beredskap för oljebekämpning är bristfällig.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:

1. Vilken beredskap har Sverige för att bemöta den ökade risken av en stor oljekatastrof?

2. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att hantera större utsläpp av råolja?

3. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att tillsammans med de övriga Östersjöländerna förbättra beredskapen för oljebekämpningen?