Interpellation 2001/02:336 av Désirée Pethrus Engström (kd) till socialminister Lars Engqvist om behovet av geriatriker
Andelen äldre i Sverige ökar. I dag är ca 17 % av Sveriges befolkning över 65 år. Om 30 år kommer 25 % av befolkningen att tillhöra denna ålderskategori. Många av våra äldre är i dag piggare och friskare än tidigare och lever ett längre liv. Det är naturligtvis positivt. Men i gruppen över 65 år kommer de över 80 år, de som vi brukar kalla äldre äldre och som behöver relativt stora vårdresurser, öka markant. Denna grupp kommer öka från 460 000 personer till 750 000 personer under perioden.
Många äldre i kommunernas vård är svårt sjuka. Men när äldre kommer in till sjukhusen i dag blir vårdtiden kort. Mellan åren 1990 och 1997 minskade antalet vårdplatser med 45 %. Snittvårdstiden har minskat från 14 till fyra dagar. Det innebär att den äldre patienten snabbt är vad som kallas för "klinikfärdig". Även på de geriatriska klinikerna har vårdtiden i snitt kortats från fem till två veckor. Detta har enligt flera undersökningar medfört att kommunens vård har många äldre med stora sjukvårdsbehov som inte tillgodoses i den utsträckning man skulle önska. I exempelvis Socialstyrelsens rapport Äldreuppdraget pekar man på bristerna i läkarinsatserna i den kommunala äldreomsorgen. Bristen på vårdplatser tvingar i många fall landstingen att föra över äldre svårt sjuka människor i behov av kvalificerad sjukhusvård till den kommunala omsorgen.
Inom vård- och omsorgssektorn måste olika förändringar göras. En sådan är att se till att de äldres vårdkedja fungerar effektivt och svarar mot de äldres behov av trygghet och kompetens i vården. Där finns i dag mycket kvar att önska. Ädelreformen som innebar att kommun och landsting skulle samverka kring de äldre fungerar inte på ett tillfredsställande sätt och de äldre får i allt mindre utsträckning tillgång till specialiserade läkare, geriatriker, med kunskap om åldrandets sjukdomar. Fler geriatriker behöver utbildas och anställas i kommunerna. I dag minskar antalet medan andelen äldre ökar.
Husläkarna som till stor del har fått ta över ansvaret för äldresjukvården har en tung arbetsbörda och hinner inte alltid med alla behov i äldreboendet. På vissa håll i landet fungerar det mycket bra med husläkare i äldreboende. Samtidigt kommer det med alltfler äldre äldre, finnas ett ökat behov av kunskaper om åldrandets sjukdomar. Att utöka antalet geriatriker är det mest effektiva sättet att snabbt få till stånd rätt vård och behandling. De äldre har också rätt till specialister.
Trots att vi vet att behoven av geriatrisk kompetens kommer att öka har vi i Sverige få utbildade geriatriker som är yngre än 55 år. Enligt Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal finns i dag ca 490 läkare med specialiteten geriatrik. Knappt 200 av dessa är i åldersgruppen 55@64 år. I Sveriges läkarförbunds medlemsregister finns endast 16 läkare med geriatrisk specialistkompetens som är under 40 år. Här finns en snedfördelning åldersmässigt jämfört med andra specialiteter i Sverige; geriatriken har en högre medelålder jämfört med annan specialitet. Vi kristdemokrater ser allvarligt på den uppkomna situationen.
Under 1998 utfärdades 28 nya specialistbevis och under 1999 ytterligare 21 stycken. Med hänsyn till åldersfördelningen räcker dock inte dagens nytillskott att täcka upp för kommande pensioneringar efter år 2005 och de närmaste åren därefter. Detta faktum måste uppmärksammas och åtgärdas snarast möjligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa tillgången på geriatriker under de närmaste åren?