den 19 mars

Interpellation 2001/02:324 av Ola Karlsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om tillverkning av fruktviner

Reglerna för tillverkare av fruktvin är goda exempel på den byråkrati som möter och hindrar nya företagare. Det är också exempel på hur dagens regelverk förhindrar företagande inom nya områden och på landsbygden. Reglerna är oftast anpassade till de stora företagen i traditionella näringar inne i tätorterna.

Produktion av fruktvin skulle kunna skapa hundratals arbeten runtom i vårt land. I EU är fruktvinsnäringen väletablerad sedan länge. I Finland finns nu ett sjuttiotal fruktvinsproducenter vilket skapat förutsättningar för en omfattande vinturism, specialiserade underleverantörer, fruktodlingar, plockning av vilda bär, vinmakareutbildningar, forskning m.m. Därmed har också många nya arbetstillfällen skapats, de flesta på landsbygden. Den goda utvecklingen i Finland är en följd av att man i samband med EU-inträdet införde en lagstiftad rätt till den som producerar fruktvin att sälja sina produkter direkt till konsument. Resultaten har varit så goda att man vill utöka direktförsäljningen till att även gälla likörtillverkare.

År 1995 avskaffade Sveriges riksdag tillverkningsmonopolet för vin- och spritdrycker. Efter sex år har endast fyra nya aktörer lyckats etablera sig. Vad dessa fyra producenter visar är att det finns ett stort intresse för svenskt fruktvin såväl i Sverige som utomlands och att det går att producera kvalitetsprodukter av svenska råvaror. Det allmänna intresset för att besöka vinerierna och se hur tillverkningen går till är också stort.

De svenska tillverkarna av fruktvin möter framför allt två problem. Dels möjligheten att sälja sina produkter till vanliga konsumenter, dels svårigheterna att marknadsföra sina produkter.

I resten av världen är gårdsförsäljning den dominerande försäljningen för många vinproducenter, framför allt för de mindre. Gårdsförsäljning är en utmärkt form för att kunna avsätta mindre partier och undvika dyra mellanhänder med krångliga hanteringssystem. Gårdsförsäljning är förbjuden i Sverige.

I resten av världen är en viktig del av marknadsföringen möjligheten att kunna erbjuda provsmakning. Både som ett led i försäljningsverksamheten men även för att kunna locka betalande turister till verksamheten. Det handlar då om små mängder, några centiliter, av de eget producerade vinerna. I Sverige kräver sådan servering serveringstillstånd. För att få ett permanent serveringstillstånd krävs att vinmakaren samtidigt kan erbjuda servering av mat, vilket i sin tur kräver investeringar i restaurangkök m.m. Alternativet är tillfälligt serveringstillstånd vilket då bara gäller vissa perioder och blir dyrt.

Jag anser att reglerna snarast bör ändras både för att tillåta gårdsförsäljning och för att tillåta provsmakning av egna produkter utan krav på egen restaurang.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta för ökat företagande kring fruktvin?