den 19 mars

Interpellation 2001/02:322 av Göran Hägglund (kd) till näringsminister Björn Rosengren om näringsklimatet i Sverige

Företagskonkurserna ökar, företag säger upp anställda, flyttar huvudkontoren utomlands eller blir uppköpta av utländska investerare. Statistiken över antalet nystartade företag viker betänkligt. Sverige har sedan 1970-talet tappat i OECD:s s.k. välståndsliga från en fjärde till sjuttonde plats.

Att vi tappar i välstånd innebär att hela landet blivit fattigare relativt våra konkurrentländer inom OECD. En barnfamilj hade haft ca 65 000 kr mer per år efter skatt om Sverige hade bibehållit sin plats i välfärdsligan. Vi hade haft råd med bättre vård, bättre skola och kunnat satsa mer på infrastrukturen om det inte varit för den negativa ekonomiska utvecklingen sedan tre decennier. Denna utveckling måste vända och det ankommer till stor del på politiska beslutsfattare att skapa ett gott näringsklimat med konkurrenskraftiga villkor i jämförelse med omvärlden.

Den 7 mars genomförde riksdagens näringsutskott en utfrågning om näringsklimatet i Sverige. Medverkade gjorde Carl Bennet, styrelseordförande i Boliden, Elanders och Getinge Industrier, Dick Kling, direktör på Svenskt Näringsliv, Christer Östlund, tillförordnad vd för Företagarnas Riksorganisation, Jan Edling, utredare hos LO, representanter från NUTEK, Kai Hammerich, vd för ISA samt Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Bred enighet rådde bland de medverkande om behovet av åtgärder för att förbättra det svenska näringsklimatet. Till sådana åtgärder som nämndes hörde strategiska beslut för att behålla investeringsvilligt kapital i landet och för att skapa rättvisa villkor för inhemska ägare i jämförelse med utländska.

Förmögenhetsskatten är en skadlig skatt som medverkar till att flytta kapital till andra marknader än den svenska. Fåmansbolagsreglerna missgynnar små företag genom skattenivåer och reglernas komplexitet.

Arvs- och gåvoskatten bestraffar familjeföretag som vill låta företaget bli kvar i familjens ägo och drift vid generationsskiften. I stället är det inte ovanligt att företagen köps upp av utländska ägare som saknar koppling till den miljö som företaget verkar i.

NUTEK har genomfört en analys av sårbarheten för olika regioner. Slutsatsen är att sårbarheten är störst där man är beroende av storindustri med teknikerintensitet. Sårbarheten kan påverkas ytterligare av den lokala arbetsmarknadens storlek och avståndet mellan ägare och industri.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att förbättra villkoren för företagande och företagare i Sverige?