den 15 mars

Interpellation 2001/02:315 av Gunilla Tjernberg (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om specialdestinerade medel till förskolan

Under 1990-talets krisår minskade personalen i de flesta skolor runtom i landet. Kommunernas ekonomier var ur balans och de tvingades att spara på alla områden. I skolorna drogs det in tjänster såväl bland lärare och specialpedagoger som kuratorer och skolsköterskor.

Sedan krisåren har de flesta kommuners ekonomier förbättrats och de kommunala verksamheterna förstärkts. På många håll finns dock fortfarande en personalbrist i skola och förskola. För att råda bot på detta beslutade regeringen att ge kommunerna öronmärkta resurser till personalförstärkningar. Vi kristdemokrater hade föredragit att resurserna tillfallit kommunerna utan öronmärkning, då hade kommunerna själva fått avgöra var de bäst behövs. Det finns säkert exempel på skolor där behovet av t.ex. läroböcker är större än behovet av en ny lärare. Trots att resurserna är kraftigt centralstyrda är de dock ett välkommet tillskott i de flesta kommuner och skolor.

Vissa kommuner har haft fortsatta ekonomiska underskott under 1990-talet. Regeringen har därför ställt hårda krav på att dessa kommuner ska få sina ekonomier i balans, vilket krävt besparingar på den kommunala verksamheten. De specialdestinerade bidragen får dock inte användas för att ersätta tjänster som kommunen tidigare dragit in. Det innebär att de kommuner som, på regeringens uppmaning, tvingats göra besparingar under senare år får ingen del av de extra resurserna. Detta trots att det kanske är dessa kommuner som har det största behovet. De uteblivna resurserna drabbar naturligtvis skolorna och i förlängningen skolbarnen.

Vad avser statrådet göra för de kommuner som inte får del av de specialdestinerade resurserna till skola och förskola?