den 20 februari

Interpellation 2001/02:272 av Erling Wälivaara (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om Ekeskolan

Synskadade barn med ytterligare funktionshinder och i behov av sådant särskilt stöd, som deras hemkommuner inte bedömdes kunna tillgodose, skulle få "möjlighet" att under viss tid få utbildning, stöd och hjälp på Ekeskolans resurscenter.

Ekeskolans styrelse kritiserade förslaget att lägga ned specialskolan vid Ekeskolan, och uttryckte tvivel över upplägget med visstidsvistelse för barnen särskilt med hänsyn till obefintlig och/eller oklar information om finansieringen.

I ett TV-inslag (Tvärsnytt den 12 februari) bekräftas att dessa barns möjligheter att få kvalificerad hjälp på Ekeskolan är i realiteten obefintliga på grund av brist på pengar @ trots att omfördelningar borde vara möjliga inom den nya myndigheten Specialpedagogiska Institutet för att tillgodose här aktuella behov.

De barn, 5@10 stycken i en årskull, som har behov av sådant särskilt stöd som Ekeskolan hittills varit ensam i landet om att erbjuda är som regel gravt eller mycket gravt synskadade och har dessutom ett eller flera andra funktionshinder, som var för sig är tunga nog att leva med.

I en demokrati som vår är det orättvist och djupt kränkande om vi inte med statliga medel är beredda att finansiera här avsedda stödinsatser. Dessutom är det en diskriminering av en liten och utsatt grupp människor @ föräldrar och barn @ som saknar en egen stark intresseorganisation med egen ombudsman. De bor också utspridda över hela vårt land, något som försvårar kontakter dem emellan.

Det enda logiska vore att nu besluta återinföra specialskolefunktionen på Ekeskolan och att ge tillbaka till denna lilla elevgrupp en reell tillgång till Ekeskolans kvalificerade kompetens.

Vad avser ministern göra för att Ekeskolans specialskola återupprättas?