den 5 februari

Interpellation 2001/02:236 av Maud Ekendahl (m) till näringsminister Björn Rosengren om svarttaxi

Parallellt med den seriösa taxiverksamheten förekommer i princip i hela landet en olaglig motsvarighet. Denna, vanligen kallad svarttaxi, följer inte regler som den vanliga taxiverksamheten. Den betalar inte skatt, registrerar inte sina taxibilar och ger inga garantier.

Kunderna till dessa svarttaxibilar tar stora risker. Våldsbrott och rån förekommer och förövarna kan vara svåra att spåra. Rörelsen i sig är olaglig.

Ofta är det ungdomar som anlitar dessa eftersom de är billigare och ibland lättare att få tag på. Kunderna inser ofta inte riskerna med sitt beteende utan ser detta som ett komplement till den ordinarie taxiverksamheten. Det är viktigt att informera om farorna med att åka svarttaxi till allmänheten och i synnerhet ungdomar.

Svarttaxiverksamheten slår dessutom hårt mot den ordinarie taxiverksamheten. Den ordinarie taxiverksamheten kan inte hålla lika låga priser eftersom de måste betala skatt och andra avgifter. Detta gör att svarttaxibilarna tar kunder från dem trots riskerna med att åka svarttaxi.

Straffen för att köra svarttaxi verkar inte avskräcka mycket, i alla fall inte till den grad att de avhjälper problemet. Den yrkesmässiga trafiken regleras av yrkestrafiklagen (1998:490). I 6 kap. återfinns straffbestämmelser angående olaga yrkesmässig trafik. "Den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst ett år."

Detta som resultat av att riksdagen 1998 skärpte maxstraffet från sex till tolv månaders fängelse. Ökningen av maxstraffet har dock inte slagit igenom i domstolsväsendet. Taxiförbundet presenterade i juni 2001 en utredning som visar att domstolarna fortfarande bara utdömer låga böter för svarttaxiverksamhet. Inget fall har lett till fängelsestraff.

Straffen måste utformas så att de blir verkningsfulla. Exempelvis skulle förövarna kunna berövas sina körkort och i vissa fall kan det även vara nödvändigt att beslagta redskapet för svarttaxi, bilen.

Jag skrev för ett år sedan en interpellation till näringsministern där han i svaret och i debatten utlovade åtgärder.

Mina frågor till näringsministern är därför:

1. Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit sedan vår förra debatt i frågan?

2. Är näringsministern beredd att verka för att göra en översyn av straffen för svarttaxiverksamhet i syfte att göra dem mer verkningsfulla?

3. Hur avser näringsministern i övrigt gå vidare för att bekämpa denna brottslighet?