Interpellation 2001/02:233 av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Britta Lejon om demokrati för det nya seklet
Regeringen har lagt sin proposition Demokrati för det nya seklet. Den säger sig presentera en långsiktig strategi för att värna om och fördjupa den svenska folkstyrelsen och den representativa demokratin och utgöra en av hörnstenarna i den samlade demokratipolitik som regeringen säger sig ha aktivt bedrivit sedan 1998. Den som till äventyrs hade höga förväntningar känner sig i dag besviken. Återbruk av gamla hörnstenar utgör ingen förnyelse. Det inslag av förnyelse propositionen ändå innehåller är knappast av hörnstenskaraktär, utan snarare byggnadsreglar som ska förstås som förändringar i det regelverk som ska ge förutsättningar för ett aktivt deltagande i det politiska arbete som många medborgare dessvärre redan ratat. Den viktigaste demokratireformen under senare år, personvalsreformen, får knappast någon uppmärksamhet i propositionen.
De fyra långsiktiga målen
I det första av fyra mål föreslår och säger regeringen att valdeltagandet ska öka väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europaparlamentet. Målet är knappast kontroversiellt och lär inte åstadkomma någon större debatt.
Enligt det andra målet ska andelen medborgare som har, eller någon gång i livet har haft, politiska förtroendeuppdrag öka. Om detta mål ska förverkligas genom att antalet poster och uppdrag förväntas öka eller att omsättningen av förtroendevalda ska ske snabbare eller att de som samlat på sig många uppdrag, i snitt 13 utöver kommunalrådsposten enligt en nyligen genomförd undersökning, ska dela med sig, säger regeringen inte mycket. Jag kan bara konstatera att målet knappast ska eller bör leda till en debatt i riksdagen eftersom frågan disponeras av kommunala fullmäktigeförsamlingar. Om en återremiss till SAP:s partikongress vore möjlig skulle jag föreslå en sådan.
Enligt det tredje målet ska medborgarna få bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen och här ska också andelen som deltar ökas.
Enligt det fjärde långsiktiga målet ska möjligheterna att påverka bli mer jämlika än i dag och det betyder att ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund också ska öka. Det torde råda politisk enighet också om de senare två målskrivningarna.
De konkreta åtgärderna
Det är när det kommer till propositionens mer konkreta förslag det blir illavarslande och bristerna i nytänkande framstår ändå tydligare. Metoderna för att åstadkomma ökat valdeltagande präglas av en klädsam självkritik över nuvarande förhållanden, den låga aktiviteten, förmodade svårförståeliga system och brister i utnyttjande av personvalets potential. Förnyelsearbetet inskränker sig till jubileumsfiranden och inrättande av en ny myndighet.
Regeringen vill också stärka de demokratiska institutionerna, framför allt fullmäktigeförsamlingarna och likställa drift i kommunal förvaltnings- respektive bolagsform. Man vill se till att fullmäktige får ta ställning innan helägda kommunala aktiebolag eller stiftelser fattar beslut. Den möjligheten finns redan i dag. Däremot är bolagens styrelseledamöter i sig bundna av aktiebolagslagen som ålägger dem att i huvudsak tillvarata ägarnas intressen och inte politiska. Vad som behövs är att ägarna, dvs. fullmäktigeförsamlingarna, tar egna initiativ och ger bolagsstyrelserna klara ägardirektiv vilket aktiebolagslagen medger.
De vidgade befogenheter som föreslås för självförvaltningsorgan utgör inget nytänkande i sig men jämställer styrfunktionen för exempelvis kommunala verksamheter i egen regi med entreprenörer och annat huvudmannaskap. Genomgående är propositionens förslag nödvändig anpassning till en redan rådande verklighet. Det enda undantaget är medborgarförslagsrätten som ska ge personer som är folkbokförda i en kommun rätt att väcka ärenden i fullmäktige. Brasklappen att det blir "upp till respektive kommun- och landstingsfullmäktige att besluta om man vill införa möjligheten" finns här, men saknas i en del andra frågor respektive fullmäktige förfogar över.
Personval
Personval stimulerar kontakterna mellan väljare och valda. Valsystemet ska förändras så att väljarna ges den fullständiga makten inte bara när det gäller val av parti utan också val av person. En annan viktig åtgärd är införandet av skilda valdagar för kommun- och riksdagsval. Härigenom ökar utrymmet för debatt och insyn i de lokala och regionala frågorna. Genom ett större inslag av personval skulle intresset för valen öka och väljarnas makt bli större.
Det behövs en förändrad politikerroll
Intresset för partipolitik är lågt. Detta är beklagligt eftersom den representativa demokrati vi har bygger på partier och partipolitik. Det låga intresset är förståeligt. Medborgaren möts mestadels av politikens detaljfrågor, som dessutom ofta är lösryckta ur ett större sammanhang. Så är också fallet med demokratipropositionen. Den innehåller utbud och erbjudanden till medborgarna. Den faller in i gamla hjulspår och efterlyser fler politiker att stänga in i sammanträdesrummen. Det finns ett allmänt intresse för samhällsfrågor men den politiska apparat som fattar besluten, som har makten, förmår inte fånga upp det intresset. Följden blir likgiltighet, utanförskap, maktlöshet och ibland t.o.m. ren vanmakt.
Jag menar att det är mycket de politiska partierna, och vi politiker, kunde göra bättre för att väcka intresse och skapa delaktighet, motarbeta maktlöshet och återge människor makten över sig egen vardag. Individen måste bli starkare, på det politiska förmynderiets bekostnad, och i hög grad få ta ansvar för sitt eget liv. Politikens uppgift är att skapa dessa förutsättningar men den föreliggande propositionen lyckas inte fullt ut. Politikerns roll måste förändras från att vara representant för "systemet" till att vara medborgarnas ombud.
Jag vill fråga demokratiministern:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att förbättra möjligheterna för alla att delta i politiskt arbete?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möjliggöra för den förtroendevalde att vara medborgarnas ombud?
Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att politikerns roll ska förändras från att vara representant för "systemet" till att vara medborgarnas ombud?
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att öka möjligheterna till personval?