den 23 januari

Interpellation 2001/02:193 av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Björn Rosengren om vindkraftens framtid

Regeringen har vid flera tillfällen under de senaste åren uttalat sig positivt om vindkraftens framtid. Näringsminister Björn Rosengren sade vid invigningen av den havsbaserade vindkraftsparken Utgrunden i Kalmarsund den 21 mars 2001 följande:

"Utvecklingen av ny teknik för att tillvarata vindkraften är viktig. Men minst lika viktigt är att det skapas långsiktigt stabila förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige."

Samma budskap har framförts av statsministern. I samband med ett miljöseminarium i Västerås för två år sedan slog Göran Persson fast att "Vindkraften har en enorm potential i ett land som vårt med långa kuststräckor", och tillade att han "vill se en svensk vindkraftindustri växa fram." I samma tal satte statsministern upp som mål "att vindkraftproduktionen i Sverige bör motsvara två Barsebäcksreaktorer inom tio år."

Två Barsebäcksreaktorer motsvarar en årsproduktion på ca 10 TWh el, vilket överensstämmer väl med det planeringsmål som föreslagits av Energimyndigheten.

I slutet av oktober lade den s.k. Elcertifikatutredningen fram sitt slutbetänkande. Enligt direktivet skulle utredningen presentera förslag som kan "främja nyetablering av elproduktion från förnybara energikällor, - - - stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet, - - - skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar" och "skapa stabila spelregler oberoende av statsfinansiella förhållanden".

Utredningen föreslår att nuvarande stöd till förnybar el försvinner och ersätts av ett kvotbaserat system med "gröna" elcertifikat. Förslaget är tänkt att ligga till grund för den energiproposition som regeringen utlovat i vår och som ska ta ett helhetsgrepp på energipolitiken. Med tanke på regeringens tidigare positiva uttalanden har stora förhoppningar knutits till att energipropositionen skulle innebära ett genombrott för miljövänlig, förnybar elproduktion i Sverige.

Nu har remissyttrandena på utredningen kommit in. Tyvärr ger de anledning till stor oro för vindkraften liksom för all annan nyetablering av förnybar elproduktion i Sverige.

Energimyndigheten skriver i sitt remissvar att det är "sannolikt att investeringar i nya vindkraftverk kommer att upphöra under några år om det föreslagna certifikatssystemet genomförs och ersätter samtliga nu gällande stödformer."

Samma uppfattning har Naturvårdsverket som skriver att "Utan annat stöd än certifikaten kommer ny vindkraft och annan ny teknik troligen ha svårt att komma in i systemet under de 5-10 första åren av certifikathandel."

Även Naturskyddsföreningen, Lunds Tekniska Högskola, Chalmers och vindkraftens branschorganisationer betonar i sina remissvar att utbyggnaden av vindkraft, liksom all annan nyetablering av förnybar elproduktion, riskerar att bromsas upp eller helt avstanna om Elcertifikatutredningens förslag blir verklighet.

Redan nu har investerare och banker meddelat att de inte kommer att kunna fullfölja planerade projekt om förslaget genomförs. Ett konkret exempel är vindkraftsparken på Lillgrund i Öresund, som är tänkt att bli världens näst största vindkraftspark till havs och generera ca 15 % av Malmös elförbrukning. Där har finansiärerna meddelat projektören att man inte kommer att kunna gå vidare med projektet om utredningens förslag förverkligas.

Detta kan inte ha varit regeringens avsikt när utredningen tillsattes.

En allvarlig konsekvens av att nyetableringar av förnybar elproduktion hejdas blir att Sverige får svårt att uppfylla internationella åtaganden på miljöområdet. EU:s medlemsländer enades nyligen om gemensamma mål för utbyggnad av förnybar elproduktion. Enligt EG-direktivet 2001/77/EG om förnybar energi, som trädde i kraft den 27 september, förväntas Sverige fram till 2010 öka andelen förnybar el från 49 % till 60 % (vattenkraften inräknad). Omräknat till TWh innebär det att årsproduktionen av förnybar el måste öka med ca 25 TWh. Detta är ett riktvärde, och varje land ska ju inkomma med nationella mål under 2002, men det anges tydligt att riktvärdena i direktivet ska vara vägledande när nationella mål fastställs.

Med det förslag som Elcertifikatutredningen lagt beräknas den förnybara elproduktionen i Sverige öka med ca 10 TWh fram till 2010, dvs. mindre än hälften av vad som anges i EG-direktivet. Märkligt nog nämns inte detta med ett ord i utredningen.

Med utgångspunkt från detta vill jag fråga näringsministern följande:

1. Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att Sverige ska kunna leva upp till målsättningarna i EG-direktivet (2001/77/EG) avseende ökning av andelen förnybar elproduktion?

2. Vilket kompletterande stöd överväger näringsministern att införa för att garantera att inte de ekonomiska villkoren för vindkraften drastiskt försämras, och den fortsatta utbyggnaden därmed avstannar, om och när ett certifikatsystem eventuellt införs?

3. Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att garantera långsiktigt stabila förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft i Sverige?