den 12 december

Interpellation 2001/02:140 av Catharina Hagen (m) till finansminister Bosse Ringholm om pomperipossa och entreprenörerna

Vi är enligt NUTEK:s statistik ett av de länder som har minst andel av befolkningen i nystartade företag. Bara 4 % av svenskarna är engagerade i nyföretagande. Vi ligger hästlängder efter USA och vi ligger efter våra grannländer Norge, Danmark och Finland.

Mot denna bakgrund borde vi ha en politik på bl.a. skatteområdet som på alla sätt gynnar personer som vill starta och utvidga små företag. Därför är det förödande med skatter som ger pomperipossaeffekter.

Sverige @ ett land för stora företag

I ett internationellt perspektiv är inte det svenska klimatet för små och medelstora företag särskilt dynamiskt. Av Sveriges 50 största företag har inget etablerats under de senaste 30 åren. Den svenska industrin är en av de mest storföretagsdominerade i världen. Vi är extremt beroende av stora företag och dessa får i allt snabbare takt utländska ägare.

Skattesystemet missgynnar entreprenörer

Skattereglerna för fåmansföretagen innebär att utdelning och kapitalvinster till viss del betraktas som lön och beskattas därefter. Det innebär också att kvittningsrätten försvinner för den del som omfattas av inkomstbeskattningen, vilket har visat sig få ödesdigra följder för många entreprenörer.

Aktiva ägare som arbetar i små företag har alltså en sämre skattesituation än passiva kapitalägare. De personer som genom sin kompetens och erfarenhet bidrar till företagens utveckling diskrimineras av skattereglerna för fåmansföretag.

Det är svårt att ta igen förlorad tid när det gäller entreprenörskap. Verksamheter som inte startas, drivs vidare eller utvecklas innebär en förlust för samhället i stort. Idéer, kapacitet och kontakter går till konkurrenter eller ännu värre förverkligas inte alls.

Ett skattesystem som missgynnar aktiva företagare riskerar också i längden att domineras av portföljförvaltare, vars investeringsbeslut inte alltid gynnar svensk sysselsättning och svensk tillväxt.

Kritiken mot nuvarande regler ska ses mot denna bakgrund liksom behovet av en snar och radikal förändring av 3:12 reglerna.

Dyrköpt läxa

Den nya andelsbyteslagen har redan slopats för vanliga aktieägare men för fåmansbolagsägare har den blivit en pomperipossaskatt. De entreprenörer som nyligen drabbats av denna effekt när de sålt sina företag har fått betala ett högt pris för sitt risktagande. De har förlorat inte bara värdet på sitt företag, sin arbetstid och sitt kapital. De får också betala skatt på en realisationsvinst som de aldrig fått och som andra aktieägare slipper betala för. Effekten blir att egendom konfiskeras av statsmakterna.

Några av dessa entreprenörer förmedlar nu följande för Sveriges del sorgliga budskap: "Ingen av oss skulle rekommendera någon att köra igång ett företag." En vanlig kommentar är: "Egentligen skulle jag vilja kolla upp möjligheten att starta bolag utomlands. Fast samtidigt vill man ju betala skatt i Sverige, men inte över 100 procent."

Dessa företagare har varit med om att utveckla nya idéer, de har gett andra människor jobb, de har betalt skatter och arbetsgivaravgifter. Frågan är därför om inte det högsta priset för denna misslyckade lagstiftning betalas av oss alla i form av utebliven tillväxt. Det är oacceptabelt att ha lagar som avskräcker människor som vill, kan och vågar starta nya företag.

Avskaffa reglerna med retroaktiv verkan!

Nuvarande absurda skatteregler för fåmansföretag borde över huvud taget ändras radikalt. De som investerar både kapital och arbete i ett företag borde i princip beskattas lindrigare än vanliga anställda och vanliga aktiesparare @ inte hårdare.

De s.k. pomperipossaeffekterna borde avskaffas direkt med retroaktiv verkan. Det är inte konstigare än att flera andra retroaktiva lagförslag nyligen har tillkommit för att täppa till luckor i fåmansbolagsreglerna.

1. Vad avser finansminstern vidta för åtgärder för att snarast undanröja den speciella effekten av fåmansbolagsreglerna som här benämns pomperipossaeffekten?

2. Vilka principiella grunder skiljer denna situation från de förhållanden som föranlett regeringen att retroaktivt ändra på andra skatteregler för fåmansbolag i avvaktan på resultatet från den sittande 3:12-utredningen?