den 3 december

Interpellation 2001/02:118 av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om den nya lärarutbildningens kvalitet

Den nya lärarutbildningen som nu genomförs leder till en enda lärarexamen, som kan innehålla inriktningar mot olika skolformer. Begreppen förskollärare, grundskolelärare och gymnasielärare är borta. I utbildningen ingår ett gemensamt block på tre terminer med ett s.k. allmänt utbildningsområde. Folkpartiet röstade emot den nya lärarutbildningen i riksdagen, bl.a. med motiveringen att ämneskunskaperna skulle försvagas. Vi menade att det allmänna ämnesområdet riskerade att bli meningslöst, om så många olika kategorier av studerande måste läsa samma typ av kurser. Eftersom studenter kan antas till den nya lärarutbildningen utan att ha bestämt inriktning, finns en uppenbar risk att det allmänna utbildningsområdet läggs först i utbildningen. Då blir det ännu svårare att undvika ett konturlöst innehåll. Blivande gymnasielärare och blivande förskollärare har så skilda inriktningar att tre gemensamma terminer inte kan bli meningsfulla. Till försvar för den nya utbildningen anfördes dock att även det allmänna utbildningsområdet skulle kunna anpassas efter olika lärarstudenters studieinriktning och därmed även förstärka ämnesstudierna.

Nu har det kommit konkreta exempel på att blivande lärare måste ägna sin studietid åt verksamhet, som inte har något att göra med deras framtida yrke. På Malmö lärarhögskola har flera studenter fått praktik på förskola, trots att deras inriktning är att bli grundskole- eller gymnasielärare. Framtiden får utvisa om sådana exempel är undantag eller om alltfler blivande lärare kommer att få ägna dyrbar tid till sådant som inte är relevant för deras utbildning. Enligt min mening är det beklagligt nog att en sådan uppläggning av studierna över huvud taget kan genomföras och därför borde lärarutbildningen förändras i grunden.

Enligt uppgift (Riksdagens utredningstjänst) inleder lärarstudenter i Stockholm med en gemensam första termin, där kurserna är desamma oavsett inriktning. Det är också möjligt att där läsa det allmänna utbildningsområdet tre terminer i följd. Med gemensamma tre terminer i inledningen av utbildningen blir det omöjligt att tillfredsställa kravet på ämnesspecialisering för gymnasielärare eller specialisering på t.ex. små barns läsutveckling.

Det borde vara av största intresse för regeringen, som genomdrivit utbildningen, att följa hur den utvecklas. Särskilt viktigt borde det vara att följa upp hur det hårt kritiserade allmänna utbildningsområdet läggs upp på olika håll i landet. Om det ligger allvar bakom argumentet att det allmänna utbildningsområdet inte ska innehålla samma kurser för alla lärarstudenter borde kanske också styrdokument reglera detta, så att inte utvecklingen blir som befarats.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att följa upp den nya lärarutbildningen?

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att garantera att det allmänna utbildningsområdet får ett lämpligt innehåll för olika inriktningar av lärarutbildningen?