den 29 november

Interpellation 2001/02:113 av Carina Hägg (s) till kulturminister Marita Ulvskog om arameiska

Arameiska uppmärksammas i Sverige främst genom den stora grupp av invandrande assyrier/syrianer som burit med sig sitt språk till Sverige. Arameiska är känt som det språk Jesus talade. Arameiska är ett semitiskt språk med ursprung i mellersta Eufrat. Därifrån spreds det 800@900 f. Kr. till Syrien och Mesopotamien. De äldsta bevarade skrifterna är från denna tid och avfattades på fornarameiska. I perserriket blev arameiska ett av de officiella språken, riksarameiska. De arameiska texterna i G:T: Esau 4:8@6:18 och 7:12@26, Daniel 1:4@7:28 är på riksarameiska. Efter Kristi födelse användes arameiska dialekter som litteraturspråk av judiska, palestinska, arameiska, talmudiska, kristna @ syraika samt gnistiska texter @ mandeiska. Dessa dialekter används fortfarande som liturgiskt språk av kristna, judar och mandeer. Dialekterna grupperas i en västarameisk och östarameisk gren.

Peshitta är en bibelöversättning av Gamla och Nya testamentet till syriska. Förmodligen gjordes översättningen 100@200 e. Kr. Gamla testamentet var skrivet på hebreiska och nya testamentet på grekiska. Peshitta spelar tillsammans med de två andra bibelöversättningarna, Septuaginta, översättning till grekiska 100@200 f. Kr., och Vulgata, översättning till latin 300@400 e.Kr, en stor roll vid nyare bibelöversättningar.

Det finns skillnader mellan olika bibelvarianter beroende på när och av vem de har översatts. Bibelkommissionen fann under sitt arbete ställen där översättningar till syriska i Peshitta inte helt överensstämt med den ursprungliga texten. Kommissionen använde sig av Peshitta, Septuaginta och Vulgata under sitt översättningsarbete. Bibelkommissionen överlämnade den 27 februari 2001 sitt slutbetänkande SOU 2000:100 till Kulturdepartementet. I betänkandets uppslagsdel finns bibelformen Peshitta omnämnd.

Efter den islamska erövringen gick arameiska tillbaka som talspråk och ersattes i hög utsträckning av arabiska. Arameiskan talas i dag i fyra varianter, turabdinska, urmiska och nymandeiska, baserade på östarameiska dialekter, samt språket maalou i Syrien, som går tillbaka till en västarameisk dialekt. Endast urmeiskan, assyriska, är skriftspråk. Den arameiska skriften baseras på en variant av det feniciska alfabetet. Både hebreisk och arabisk skrift har utvecklats ur den arameiska skriften.

Enligt skollagen och andra bestämmelser ska elever som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det i sitt dagliga umgängesspråk ha rätt till undervisning i hemspråk. Eleven ska också få studiehandledning på sitt hemspråk om eleven behöver det. Uppsala universitet ger undervisning i det arameiska språket. Man har utbildning på A och A-nivå, 1@40 poäng, i arameiska/syriska. I kursplanen framgår att: "Studier av arameiska/syriskans språk och kultur är en väsentlig del av arbetet med de semitiska språken. Det är av vikt inte bara för semitisk lingvistik och filosofi, utan även för humanistiska discipliner som historia, religions- och litteraturvetenskap. Det är också av största betydelse för kommunikation med de invandrargrupper som idag står i en levande arameisk/syrisk språktradition". Grundkursen inleds med gemensamt kultur- och kyrkospråk för syrianer i Mellanöstern och världen över, särskilt i Indien, som har en stor assyrisk/syriansk minoritet som går ända tillbaka till Jesu lärjunge Thomas dagar. Undervisningen i deras språk ges traditionellt i assyrisk/syrianska skolor och utbildningsanstalter i språkområdet i Mellanöstern @ i den mån de över huvud taget tillåts verka.

Vid sidan av detta kulturspråk finns enligt Uppsala universitet de talade dialekterna. I de östligaste trakterna av nuvarande Turkiet samt kring Urmiasjön har, genom missionärer på 1800-talet, dialekter nått status av skriftspråk. Huvuddialekten i Tur Abdin-området, används muntligt bland assyrier/syrianer i exil, även i Sverige. Vissa försök att skriva denna dialekt har gjorts.

Undervisning i dialekter görs inte vid institutionen vid Uppsala universitet men kan komma att ingå i kurser över 40 poäng dvs. på C- och D-nivå 41@80 poäng. Någon planerad tidpunkt för start av dessa språkstudier finns inte. Arameiska är ett viktigt språk genom sin betydelse för teologiska studier av judendomen, tidiga kristna kyrkor och islam. Arameiska är ett vidare begrepp än arameiska/syriska. Utbildning i traditionslitteratur kan förekomma vid teologiska institutioner.

Syrianskans ställning i språkområdet är direkt hotad både vad avser klassisk syrianska och syrianska dialekter. Utbildningsanstalter stängs, präster förbjuds att undervisa i språket. Den syrianska minoriteten utsätts i sina ursprungsområden för regelmässiga trakasserier, man har även sett exempel på ren förföljelse.

Syrianskans ställning i Sverige kommer sannolikt att uppmärksammas mer när andra och tredje generationens invandrare söker sina rötter. Kanske syrianskan då även kan få status av officiellt minoritetsspråk i Sverige.

I en skrift utgiven av Utrikespolitiska Institutet Minorities in Turkey beskrivs minoritetsgruppernas ställning i Turkiet. Vad gäller rätten till eget språk antogs 1983 en särskild lag Law Concerning Publications and Broadcasts in Languages Other Than Turkish vilken deklarerade att modersmål för turkiska medborgare var turkiska och att publicering endast kunde ske på turkiska. I dag är dessa restriktioner vad gäller publicering på annat språk än turkiska borttagna. Men än finns hinder vad gäller lagar och restriktioner för användande av vissa språk. Turkiets politik vad gäller minoritetsrättigheter ansluter till vad som framgår i Lausanne Peace Treaty från 1923. Trots att assyrier/syrianer är kristna har de inte som som andra kristna grupper kunnat dra fördel av de rättigheter som stipuleras i Lausanne Peace Treaty. För närvarande lär det finnas omkring 4 000 assyrier/syrianer i Turkiet.

Arameiska/syrianska är ett språk som har ett kulturellt och forskningsmässigt intresse av värde, det är även en angelägenhet för Sverige. Att arameiska/syriska i dag är ett språk som spritts ut över världen breddar ansvaret för språkets överlevnad, men ansvaret saknar ett hemvist. Genom de assyrier/syrianer och kaldeer som lever i landet har Sverige i dag ett konkret intresse för språkfrågan. Att språket är så sammanvävt med den kristna historien gör att det bidrar till vårt intresse både av språkets historia och dess framtid. Men med dagens behov av kommunikationer så finns inget skriftspråk att använda för den som t.ex. e-postar. Skriftspråket är en fråga som ännu inte lösts och det är av största vikt att frågor som språkbildning och vården av ett kyrko- och kulturspråk får sitt hemvist och sin lösning. Jag har i denna interpellation använt för mig tillgänglig kunskap. Men jag har även känt att det finns en mängd kunskap som inte är tillgänglig utanför vårt lands gränser i form av muntlig tradition och en outforskad kyrkohistoria.

Avser regeringen att ta initiativ till en språkkommitté? En språkkommitté för arameiska/syriska som skulle ha som främsta uppgift att ta sig an frågan om behovet av lätt användbara skriftspråk, undervisning och språkets långsiktiga status. Till att delta i språkkommittén skulle olika grupper från assyrier/syrianer och kaldeer, kyrkor samt experter erbjudas plats.