Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 2001/02:73

Torsdagen den 21 februari

Kl. 12.00 - 15.03

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

---------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 15 februari.
2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
2001/02:97 till arbetsmarknadsutskottet
2001/02:99 till justitieutskottet

Skrivelse
2001/02:87 till socialutskottet

Redogörelse
2001/02:ER1 till utrikesutskottet

3 § Beslut om utskottsärenden som slutdebatte-
rats den 20 februari

SoU6 Alkoholpolitik
Punkt 1 (Alkoholpolitikens inriktning)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
3. res. 2 (v)
4. res. 4 (c)
5. res. 5 (fp)
Förberedande votering 1:
19 för res. 4
15 för res. 5
274 avstod
41 frånvarande
Kammaren biträdde res. 4.
Förberedande votering 2:
38 för res. 2
18 för res. 4
252 avstod
41 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2.
Förberedande votering 3:
74 för res. 1
37 för res. 2
197 avstod
41 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
133 för utskottet
70 för res. 1
106 avstod
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 121 s, 12 mp
För res. 1: 69 m, 1 -
Avstod: 1 s, 36 v, 36 kd, 16 c, 15 fp, 2 mp
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 2 (Information och opinionsbildning)
1. utskottet
2. res. 7 (kd)
Votering:
189 för utskottet
36 för res. 7
84 avstod
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 1 m, 36 v, 16 c, 14 mp
För res. 7: 36 kd
Avstod: 68 m, 15 fp, 1 -
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 16 (Tillståndsplikt)
1. utskottet
2. res. 21 (mp)
Votering:
291 för utskottet
14 för res. 21
3 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 120 s, 69 m, 36 v, 34 kd, 16 c, 14 fp,
1 mp, 1-
För res. 21: 1 s, 13 mp
Avstod: 1 s, 1 kd, 1 fp
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 7 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Övriga punkter
Kammaren biföll utskottets förslag.

SoU7 Handikappolitik
Punkt 1 (Målen för handikappolitiken)
1. utskottet
2. res. 1 (c)
Votering:
292 för utskottet
17 för res. 1
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 69 m, 36 v, 36 kd, 14 fp, 14 mp,
1 -
För res. 1: 16 c, 1 fp
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 3 (Jämlikhet mellan funktionshindrade män
och kvinnor)
1. utskottet
2. res. 3 (v, mp)
Votering:
258 för utskottet
49 för res. 3
2 avstod
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 69 m, 1 v, 35 kd, 15 c, 15 fp, 1 -
För res. 3: 35 v, 14 mp
Avstod: 1 kd, 1 c
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 4 (Individuella rättigheter)
1. utskottet
2. res. 4 (m)
Votering:
224 för utskottet
69 för res. 4
16 avstod
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 1 m, 36 v, 36 kd, 15 fp, 14 mp
För res. 4: 68 m, 1 -
Avstod: 16 c
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 8 (Funktionshindrades delaktighet)
1. utskottet
2. res. 8 (v, fp, mp)
Votering:
244 för utskottet
65 för res. 8
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 69 m, 36 kd, 16 c, 1 -
För res. 8: 36 v, 15 fp, 14 mp
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 11 (Hjälpmedelsgaranti)
1. utskottet
2. res. 10 (kd, m, c, fp)
Votering:
172 för utskottet
137 för res. 10
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 36 v, 14 mp
För res. 10: 69 m, 36 kd, 16 c, 15 fp, 1 -
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 6 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 15 (Habilitering och rehabilitering)
1. utskottet
2. res. 16 (kd, m, fp)
Votering:
188 för utskottet
122 för res. 16
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 36 v, 16 c, 14 mp
För res. 16: 69 m, 37 kd, 15 fp, 1 -
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 5 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkt 25 (Stöd till föräldrar med funktionshindrade
barn)
1. utskottet
2. res. 25 (v, kd, mp)
Votering:
222 för utskottet
88 för res. 25
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 122 s, 69 m, 1 v, 15 c, 14 fp, 1 -
För res. 25: 35 v, 37 kd, 1 c, 1 fp, 14 mp
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 5 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -
Helena Bargholtz (fp) anmälde att hon avsett att rösta
ja men markerats ha röstat nej.

Övriga punkter
Kammaren biföll utskottets förslag.

MJU7 Användning av försöksdjur
Kammaren biföll utskottets förslag.

MJU12 Förlängning av giltighetstiden för konven-
tionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och
Norge om renbetning, m.m.
Punkt 1 (Konventionen mellan Sverige och Norge om
renbetning)
1. utskottet
2. res. (c)
Votering:
288 för utskottet
16 för res.
6 avstod
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 121 s, 67 m, 36 v, 34 kd, 15 fp, 14 mp,
1 -
För res.: 16 c
Avstod: 1 s, 2m, 3 kd
Frånvarande: 9 s, 12 m, 7 v, 5 kd, 2 c, 1 fp, 2 mp, 1 -

Punkterna 2-5
Kammaren biföll utskottets förslag.

4 § Plan- och byggprocessens längd

Föredrogs
bostadsutskottets betänkande 2001/02:BoU6
Plan- och byggprocessens längd (förs. 2001/02:RR8).

Anf. 1 ANNELIE ENOCHSON (kd):
Fru talman! Äntligen ligger det ett förslag på riks-
dagens bord som tar upp plan- och byggprocessens
längd! Kristdemokraterna har under flera år motione-
rat om att en översyn behöver göras av plan- och
bygglagen.
Plan- och bygglagen kom till 1987 och har funge-
rat bra i många stycken, men tiden har förändrats från
1980-talet. Då var samhällsplaneringsarbetet i hög
grad inriktat på exploatering av områden där de mot-
stående intressena var relativt begränsade. Numera är
planprocessen mera komplex. Nya bostadsområden
planeras på mark som redan är ianspråktagen för
andra ändamål, och förtätning av staden eller sam-
hället är det som gäller i dag för att bäst kunna ut-
nyttja en redan utbyggd infrastruktur. Översynen
kommer att ta upp dessa aspekter och andra, som
behovet av att förtydliga oklara begrepp i PBL, läns-
styrelsens roll i planeringen och motverkande av
förseningar i planprocessen.
Vi har i andra motioner tagit upp frågor om olika
perspektiv i planeringen som barnperspektivet, jäm-
ställdhetsperspektivet och de äldres perspektiv. Lika-
så har vi motionerat om tillsynen och kvalitetskon-
trollen vid byggprocessen. Dessa motioner berörs
dock inte av revisorernas förslag och kommer att
behandlas i ett särskilt betänkande. Vi har därför valt
att inte ytterligare kommentera detta i föreliggande
förslag.
Kristdemokraterna har en reservation i betänkan-
det, och den handlar om att ett planeringsforum bör
inrättas vid Boverket. I den rapport som föregick
Riksdagens revisorers förslag till riksdagen föreslog
man ett planeringsforum för att bättre kunna planera
för ett hållbart samhälle.
Samhällsplaneringen är navet i utbyggnaden av
vårt samhälle. Ska Sverige kunna leva upp till alla
fina skrivelser och propositioner om miljömål och
miljökvalitetsmål, där det så välformulerat står om en
samordnad planering för ett hållbart samhällsbyggan-
de, måste också kompetensen finnas och utvecklas.
Ett planeringsforum skulle också kunna svara för ett
samordnat omhändertagande av forskningsresultat
och ge bättre möjligheter att återföra kunskap och
erfarenheter till riksdag, regering, kommuner och
byggherrar.
Formas och Svenska Kommunförbundet stöder
tanken på att inrätta ett planeringsforum vid Boverket
i sina remissvar till revisorernas första förslag. Flyttar
man sedan Byggkostnadsforum till Konkurrensver-
ket, där det rätteligen hör hemma, renodlar man Bo-
verkets uppgifter och får en mera ändamålsenlig
uppdelning av planerings- och konkurrensfrågorna.
Kristdemokraterna har också i ett särskilt yttrande
lyft fram några förslag från revisorerna som behand-
lats mer styvmoderligt i Bostadsutskottets betänkande
men som revisorerna markerat starkare.
Ett av dessa förslag handlar om överklagandepro-
cessen. Det gäller att förenkla och förkorta överkla-
gandeprocessen och motverka onödiga förseningar.
För att åstadkomma detta föreslår Kristdemokraterna
att antalet överklagandeinstanser begränsas samt att
man överklagar både detaljplane- och bygglovsären-
den till länsstyrelsen. Detta beslut ska man sedan
kunna överklaga vidare till en av kammarrätterna i
Sverige. Demokratin får ha sin gång, men det kom-
mer att minska tiden betydligt för att få ett beslut
jämfört med i dag, när man kan ha upp till fyra olika
instanser som överprövar varandra.
Revisorerna har i sitt förslag förordat att bostads-
och PBL-frågor bör samlas i ett departement. Många
av remissinstanserna stöder detta förslag och påtalar
den oklara och splittrade ansvarsfördelningen inom
Regeringskansliet vad gäller plan-, bygg- och boen-
defrågor.
Kristdemokraterna har i ett antal motioner påtalat
denna brist på nödvändig samordning och förutsätter
att regeringen till slut tar intryck av dessa synpunkter
och organiserar sitt arbete så att det bättre kan svara
mot de behov som finns av att utveckla samhällspla-
neringsfrågorna i vid bemärkelse - precis som Riks-
dagens revisorer säger.
Fru talman! Jag vill till slut yrka bifall till vår re-
servation i betänkandet, reservation 2.

Anf. 2 RIGMOR STENMARK (c):
Fru talman! Byggande och boende i Sverige är av
tradition en genomreglerad samhällssektor. Det är
inte så länge sedan vi hade en detaljreglering där t.ex.
måtten på hatthyllan var förutbestämda. Nuvarande
byggregler talar mer om vilka funktioner som ska
vara uppfyllda, och det är ett steg åt rätt håll. Men
fortfarande finns det ett omfattande regelverk som
styr människors boende. Regelverket gör boendet till
ett komplext område såväl för politiker och närings-
idkare som för alla oss boende, vilket i sin tur gör att
bostadsmarknaden saknar den dynamik som tillgodo-
ser människors varierande behov och önskemål.
Vi har i dag på förmiddagen varit samlade till ett
seminarium där man speciellt tog upp stadsutbyggna-
den. Man tog dock i detta fall inte upp landsbygds-
miljön. Jag tycker att man skulle försöka samordna de
bitarna. Det behövs både-och. Vi vill ha både staden
och landet.
När plan- och bygglagen infördes gavs möjlighe-
ter till ett mer flexibelt regelsystem. Begreppet områ-
desbestämmelser infördes för att möjliggöra såväl
skärpta som sänkta krav på bebyggelsens utformning.
Trots att det nu är över 20 år sedan plan- och byggla-
gen beslutades har mycket ändå blivit kvar vid det
gamla. De möjligheter till förenklingar som finns har
inte tagits till vara fullt ut. Den flexibilitet som efter-
strävades har i stor utsträckning uteblivit.
Centerpartiet har begärt att en utredning ska göras
av plan- och bygglagen. Det är glädjande att även
bostadsutskottets övriga ledamöter tycker att detta är
bra och också har begärt en utredning. Vi har nu
också till viss del fått gehör för detta.
Riksdagens revisorer har nu genomfört en gransk-
ning av vad som kan göras för att förkorta plan- och
byggprocessen. Jag anser att riksdagen bör ställa sig
bakom alla de överväganden som revisorerna redovi-
sar, inte bara gå ett steg i taget som majoriteten i
utskottet vill. Det gäller t.ex. att se över plan- och
bygglagen, att ha bättre uppföljning, att motverka
förseningar i plan- och byggprocessen, att förtydliga
länsstyrelsens roll, att se över överklaganden och
förseningar samt att förklara oklara begrepp i plan-
och bygglagen.
Revisorerna konstaterar i sina överväganden, pre-
cis som vi i Centerpartiet har gjort, att regeringen
under flera år inte ägnat plan- och bygglagsfrågorna
tillräckligt intresse. Regeringen har inte tagit något
initiativ till att utveckla plan- och bygglagen till ett
instrument som kan anpassas till de skilda behov som
finns i olika delar av vårt land. I ett flertal avseenden
pekar också revisorerna på att plan- och bygglagens
reglering upplevs som oklar av kommunerna, som har
att handlägga bygglov m.m.
Man framhåller också att en alltmer komplex
plansituation med många motstående intressen kräver
en reformering av lagstiftningen. I de här samman-
hangen brukar problemen i storstäderna vid bostads-
byggande särskilt uppmärksammas. Men jag anser att
riksdagen även bör framhålla behovet av att se över
de komplexa plansituationer som finns på landsbyg-
den. Det gäller inte minst motsättningar mellan ny
verksamhet och gammal etablerad verksamhet.
Alltför många gånger har jag mött problem och
konflikter mellan bondgårdar och villabebyggelse
alldeles intill. Villaägarna har när man har fått sitt
bygglov bedyrat att det inte gör någonting med lite
häst- eller svinlukt. Men när man bott där ett tag och
så att säga luktat in sig är det inte lika mysigt längre
att se hästarna eller grisarna i backen, och cirkusen är
så att säga i full gång. Den kan t.o.m. bli så häftig att
verksamheter som människor har sin försörjning av
får läggas ned.
Det finns alltså ett klart behov av tydlighet i plan-
och bygglagen så att sådana här situationer inte upp-
står.
Det finns även en typ av problem som oftast upp-
står när det är generationsskifte på gårdarna. Det är
möjligen så att den nya generationen inte vill fortsätta
med t.ex. hästproduktionen eller svinproduktionen
utan vill ha annan verksamhet i djurstallarna. Då
uppstår problemet att det tar väldigt lång tid att få
bygglov för den nya verksamheten.
Fru talman! Jag föreslår sammanfattningsvis att
riksdagen ger regeringen till känna vad Riksdagens
revisorer i sin helhet föreslagit, och jag vill särskilt
stryka under det som jag har föreslagit om behovet av
tydligare regler vid planering på landsbygden.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion 1.

Anf. 3 LEIF JAKOBSSON (s):
Fru talman! Dagens betänkande, BoU6, som jag
först vill passa på att yrka bifall till, är föranlett av att
bostadsutskottet till Riksdagens revisorer framställt
ett önskemål om en genomgång av plan- och bygg-
processens längd därför att vi är oroade för att plane-
ringen för nybyggnation i framför allt redan bebyggd
miljö tar väldigt lång tid. Riksdagens revisorer har
sedan utökat uppdraget och även studerat några andra
delar av plan- och bygglagens sätt att fungera. Det var
bra.
Det tillkännagivande som vi föreslår nu om en
översyn av PBL är i grunden mycket oproblematiskt.
Alla är överens om att det är dags, och ansvarig mi-
nister har här i kammaren i andra sammanhang redan
aviserat en sådan. Förberedelsearbetet är på gång.
Därför är det kanske inte så konstruktivt att diskutera
vem som kräver vad i det här sammanhanget.
Diskussionen handlar snarare om i vilket syfte,
hur genomgripande och på vilket sätt översynen ska
ske. Inte minst efter det seminarium vi har haft på
förmiddagen kan vi konstatera att det är en mängd
olika intressen som man vill ska finnas med, bli be-
lysta och få genomslag i en förändring av plan- och
bygglagen. Det är inte minst miljöbalkens krav, det är
kulturens krav, det är tillgänglighetskrav och en lång
rad andra krav.
Av det kan man ganska enkelt förstå att den här
översynen inte är något som kommer att gå helt fort
eller att det kommer att vara alldeles enkelt att klara
av att väga alla dessa intressen mot varandra. Därför
är det viktigt att vi, som vi gör i det tillkännagivande
vi lämnar till regeringen, konstaterar att några frågor
är av sådan vikt - framför allt för att vi ska kunna
klara nybyggnation av bostäder och se till att kvalite-
ten på det som byggs blir tillräckligt hög - att de ska
behandlas med förtur. Den kommande översynen kan
jobba etappvis och efter hand komma tillbaka till
regering och riksdag med förslag som vi kan fatta
beslut om.
De frågor som vi anser måste behandlas med för-
tur är överklagandereglerna. De är också förberedda i
Regeringskansliet. Men också frågor som kvalitets-
kontrollen vill vi se förslag på redan tidigare. Det är
sådant vi pekar ut.
Särskild vikt vill vi också lägga vid frågan om
mellankommunal och regional planering. I takt med
att vi rör oss mer över kommungränserna för arbete,
utbildning, fritid och inköp sammanflätas olika kom-
muners intressen på ett sätt som gör det nödvändigt
att kommunernas planering både är öppen för insyn
och för synpunkter från kringliggande kommuner på
ett bättre sätt än i dag.
I befolkningstäta områden med många geografiskt
små kommuner uppstår alltfler konfliktpunkter. Där-
för måste länsstyrelsens roll och kommunernas ansvar
i det här sammanhanget förtydligas.
Sammantaget kan vi säga att vi i utskottet i hu-
vudsak är överens om inriktningen på en kommande
översyn av plan- och bygglagen. Även om Center-
partiet yrkar bifall till sin reservation är det faktiskt så
att i stort sett alla de punkter som revisorerna tar upp
också finns med i det sammantagna tillkännagivande
vi lämnar till regeringen.
Jag är ganska övertygad om att vi lär återkomma
till den här frågan framöver när skarpa förslag pre-
senteras.

Anf. 4 ANNELIE ENOCHSON (kd) replik:
Fru talman! Jag har en kort fråga. Vår reservation
handlar om ett planeringsforum. Det var Riksdagens
revisorer först positiva till. När ärendet sedan kom
tillbaka hade man ställt sig negativ till det, trots att
sådana starka remissinstanser som Forma, Svenska
Kommunförbundet och Lantmäteriet har tillstyrkt
detta. Jag skulle vilja höra Socialdemokraternas skäl
till att man inte har gått vidare med Riksdagens revi-
sorers första förslag.

Anf. 5 LEIF JAKOBSSON (s) replik:
Fru talman! Den ganska enkla anledningen är att
detta är en av de centrala uppgifterna för Boverket
redan i dag. Att skapa en ny institution kan det vara
svårt att se finessen med.

Anf. 6 ANNELIE ENOCHSON (kd) replik:
Fru talman! Det är det i mångt och mycket. Men i
andra propositioner skriver ni att det är oerhört viktigt
att samhällsplaneringen är navet i utbyggnaden av det
hållbara samhället. Då är det väl oerhört viktigt att
man ser till att fokusera detta ännu mer på just ett
planeringsforum. Ett planeringsforum är ju tänkt att
vara mycket vidare än bara Boverkets funktion.

Anf. 7 LEIF JAKOBSSON (s) replik:
Fru talman! Det är riktigt att det inte bara handlar
om att planera bostäder. I det fallet handlar det ju om
hur vi hanterar ESDP-planeringen framöver i Sverige.
Till den frågan har vi inte kommit ännu.

Anf. 8 EWA THALÉN FINNÉ (m):
Fru talman! Plan- och bygglagen ger möjlighet till
flexibilitet. Men det är tyvärr en flexibilitet som inte
utnyttjas i så hög grad. Det är en av de bitar som
åtminstone jag upplever att revisorerna pekar på i sin
rapport, bl.a. rör det sig om oklara begrepp. Det är
därför positivt, tycker jag, att bostadsutskottet åt-
minstone i princip begär en översyn av plan- och
bygglagen.
För att tydliggöra flexibiliteten lite vill jag peka
på att det är ju så att kommunen i detaljplanen eller i
områdesbestämmelser kan ställa såväl sänkta som
skärpta krav på bebyggelsen och bygglovens utform-
ning. Trots att plan- och bygglagen trädde i kraft för
15 år sedan har inte så mycket förändrats. Jag har
även på nära håll sett hur man på grund av oklara
begrepp har haft olika mening om huruvida man kan
använda t.ex. ett enkelt planförfarande. Därför är det
viktigt att det åskådliggörs vad man menar med de
här begreppen. Det är viktigt att också titta på andra
målkonflikter som finns i miljöbalken och andra
angränsande lagstiftningar - som även tidigare talare
har sagt. Planeringen i dag ser kanske inte likadan ut
som för 15 år sedan. Skapas osäkerhet fördröjs också
processen. För att snabba upp planeringsprocessen
måste begreppen bli lite tydligare.
Sedan är det överklagandeprocessen i plan- och
bygglagen. Det är inte precis någon nyhet att det finns
ett stort behov - ett brådskande behov - av att se över
detta. Vi från Moderaterna har motionerat tidigare år
om detta, och äntligen har majoriteten i utskottet sagt
ja till att det måste hända någonting från regeringens
sida.
Med den ordning som gäller i dag med bl.a. pro-
gramskede, detaljplanearbete och bygglovsprövning,
kan i princip samma fråga komma att behandlas och
överprövas gång på gång. Med dagens processord-
ning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i
åratal med kostnader till följd och - naturligtvis - en
försenad byggstart. Naturligtvis måste det fortfarande
finnas möjligheter och rättigheter att överklaga, men
omfattningen - tror vi - måste begränsas.
Avslutningsvis vill jag framhålla att det finns skäl
för regeringen att i samband med en översyn ta in en
bred vision. Det finns många förslag från många olika
politiska partier om bitar som behöver ses över när
det gäller kommunens planprocess. Någon menade
tidigare att planeringen av staden, men även natur-
ligtvis landet, är livmodern i Sverige. Det är något
man måste ta till sig när hela översynen görs.

Anf. 9 OWE HELLBERG (v):
Fru talman! Bostadsutskottets begäran att Riksda-
gens revisorer skulle granska plan- och byggproces-
sens längd, vilket har utmynnat i detta betänkande,
har lett till ett påpekande om en rad brister som behö-
ver åtgärdas. Det är jättebra. Man konstaterar att det
behövs en översyn av PBL i dess helhet, vilket också
är bra.
Vänsterpartiet har länge krävt förändringar av lag-
stiftningen, men vi har inte fått gehör för våra krav.
Regeringen är med på noterna nu - ett sent uppvak-
nande, tycker vi.
Boverket har gjort flera utvärderingar av den gäl-
lande lagen och har fört fram många ändringsförslag
som är alldeles utmärkta, men de har hittills hamnat i
skrivbordslådorna på Miljödepartementet.
Vänsterpartiet har under en längre tid haft åsikter
om hanteringen av bostadsfrågorna i regeringen.
Revisorerna delar Vänsterpartiets uppfattning om att
frågorna så långt som möjligt bör samlas i ett depar-
tement. Det behöver inte vara ett särskilt bostadsde-
partement utan kan vara ett miljö- och plandeparte-
ment, där bostadsfrågorna hanteras av ett av flera
statsråd. Sverige har inte haft en uttalad bostadsmi-
nister sedan 1991. Vi reserverar oss ändå inte i denna
fråga eftersom den ägs av regeringen.
Huvudfrågan i den av bostadsutskottet begärda
revisionen handlar om svårigheter att få fram planer i
tid så att de inte förhindrar eller fördyrar en byggpro-
cess. Kraven på snabba förändringar avvisas av ut-
skottet, och det är klokt - även om en onödig byrå-
krati ska undvikas. Det är just nu viktigare att se över
länsstyrelsens roll i dessa frågor och se till att infor-
mationen om hur program, programsamråd och de-
taljplanearbete ska kunna effektiviseras i den kom-
munala hanteringen.
Kravet på effektivitet och snabbhet måste dock
balanseras med kravet på kvalitet, insyn, inflytande
och rättssäkerhet. Olyckligt är att kommunerna så
kraftigt dragit ned på kompetensen i byggfrågor i
samband med att en stor del av ansvaret i plan- och
bygglagen lades över på byggherrarna.
Kostnadsfördyringen av en försenad byggprocess
beräknas vara 2-5 % av den totala produktionskost-
naden, men det kan kosta betydligt mer om fel görs i
planerings- och projekteringsfasen. Därför tycker vi
vänsterpartister att det är viktigt med tidiga samråd,
gärna i samband med en bygglovsanmälan. Vi har
naturligtvis ingenting emot om det går att minska
antalet överklagandeinstanser utan att rättssäkerhet
och det medborgerliga inflytandet sätts ur spel.
I den översyn av plan- och bygglagen som rege-
ringen äntligen har tagit initiativet till kan en hel del
frågor hanteras relativt snabbt. För att undvika skan-
dalbyggen som i Södra Hammarbyhamnen måste
kraven på byggherrarna skärpas och förtydligas lik-
som samordningen med och möjligheten för bygg-
och miljönämnderna att aktivare kunna ta del i bygg-
processen.
Byggherrens kontrollplan bör upprättas efter ett
byggsamråd. Kraven på slutanmälan ska förtydligas
genom att en garanti för att utförandet av byggnaden
har skett i överensstämmelse med bygglovsbeslutet
utfärdas. Kraven på den kvalitetsansvarige bör ökas
genom att det i kontrollplanen ges ansvar för att de
samhällskrav som ställs på byggprojektet finns redo-
visade och uppfylls.
Bl.a. dessa frågor, men även andra frågor, har Bo-
verket redan utrett, och detta kan i princip införas
redan nu.
Utskottet framhåller att översynen av plan- och
bygglagen inte enbart får handla om miljökraven,
utan frågan om en hållbar utveckling sammanfattar en
helhetssyn där ekologiska, hälsomässiga, arkitekto-
niska, tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella
aspekter vägs samman. Vänsterpartiet delar den upp-
fattningen, och partiet har därför i flera sammanhang
framfört kravet på att kommunerna ska upprätta sär-
skilda boendeplaneringsprogram där en helhetssyn
styr planeringen. De ska ingå som en del av kommu-
nernas bostadsförsörjningsansvar. Programmen bör
antas minst en gång per mandatperiod i kommun-
fullmäktige.
Kommunerna behöver åter komma in på arenan i
planarbetet och inte förlita sig på att privata intressen
via markköp ska bestämma vad som ska byggas och
för vem.
Fru talman! Vänsterpartiet vill redan nu se en rad
förändringar av plan- och bygglagen, men vi väljer
ändå i nuläget att ställa oss bakom förslaget i utskot-
tets betänkande. Det går ju i rätt riktning - men lång-
samt.

Anf. 10 RIGMOR STENMARK (c) replik:
Fru talman! Jag reagerar just mot att Vänsterparti-
et inte reserverar sig eftersom man är kritisk mot
regeringen och inte har fått igenom sina synpunkter.
Det handlar bl.a. om att samla bostads- och PBL-
frågorna i ett gemensamt departement.
Jag blev lite fundersam när Owe Hellberg antydde
att man skulle blanda ihop miljö- och bostadsfrågor-
na. Det tycker vi inte i Centerpartiet, om man med
detta ska blanda ihop miljöbalken med plan- och
bygglagen. Miljöbalken är ju nu också satt under
översyn. Jag tycker att det är oerhört viktigt att den
översynen får komma till skott och att vi får en rättel-
se i miljöbalken. Den är en fullständig katastrof för
många småföretagare, inte minst inom det här områ-
det.

Anf. 11 OWE HELLBERG (v) replik:
Fru talman! Vi vill naturligtvis vara med och styra
och ställa även när det gäller hur departementen ska
organiseras och vilka ministrar som ska finnas där.
Men det är faktiskt inte riksdagens bord. Vi kan na-
turligtvis bara framföra våra synpunkter. Det är lite
svårt att reservera sig i en sådan fråga.
Vi tycker självklart att miljöfrågor och boendefrå-
gor ska blandas. Det handlar om en helhetssyn. Bo-
endet är beroende av hur trafiken planeras, hur servi-
cen planeras, hur den kulturella miljön planeras och
planeringen av sådant som rör människors vardag.
Där ingår alla dessa frågor. Det är därför vi trycker så
hårt på att införa boendeplaneringsprogram - inte
bostadsförsörjningsprogram. Vi vill inte ha den gamla
modellen.
Nu lyssnade tyvärr varken regering eller utskott
på oss när vi ville byta namn för att tala om att det är
fråga om en nystart i tänkandet om boendemiljön och
alla de kringeffekter som ingår där.

Anf. 12 RIGMOR STENMARK (c) replik:
Fru talman! Jag delar Owe Hellbergs uppfattning
att miljöfrågorna är viktiga i sammanhanget. Men vi
får inte blanda in miljöbalken i detta eftersom miljö-
balken i sig är alltför komplex som den nu är utfor-
mad. Den måste helt enkelt förändras för att man ska
få verklig stuns på miljöfrågorna. Det får man inte i
dag.
I dag handlar det mest om sanktioner, vitesbe-
stämmelser och sådant, och det gagnar inte miljön
särskilt mycket.

Anf. 13 OWE HELLBERG (v) replik:
Fru talman! Jag vill inte heller blanda in miljöbal-
ken i diskussionen om den här lagstiftningen. Man
även när man talar om boende och boendemiljö måste
man ta hänsyn till de allmänna intressen som gäller
miljöbalken.
Bestämmelserna om sanktioner och avgifter kan
nog upplevas som krångliga ibland, men i många fall
är de väldigt verkningsfulla; de behövs, de också.
Sedan får man naturligtvis se över bestämmelserna
och undersöka vilka av dem som fungerar bra och
vilka som fungerar mindre bra i relation till de avgif-
ter man tar ut.
Det pågår en översyn av miljöbalken, men jag
tycker inte att den frågan riktigt hör hemma här.

Anf. 14 YVONNE ÅNGSTRÖM (fp):
Fru talman! Trots att Folkpartiet inte har någon
reservation i detta ärende vill jag säga några ord om
betydelsen av att så långt som möjligt göra plan- och
byggprocessen snabbare än den i dag många gånger
är. Detta har också tidigare talare belyst.
Riksdagens revisorer har, som tidigare talare sagt,
i sin skrivelse fört fram att det finns behov av en
översyn av PBL, och olika partier har väckt motioner
om att det brådskar på många punkter, bl.a. när det
gäller den i dag ofta mycket långdragna överklagan-
deprocessen. Eftersom vi i utskottet kunde enas om
gemensamma skrivningar har jag stora förhoppningar
om att det kommer att bli positiva förändringar av
PBL. I ett särskilt yttrande har vi understrukit behovet
av att snabbt förändra just överklagandeprocessen.
Vi har således från Folkpartiet framhållit att det
mycket ofta tar onödigt lång tid att få i gång önskvärt
byggande, bl.a. eftersom det finns en mycket kraftig
tendens att överklaga så snart det egna reviret berörs.
Uttrycket not in my backyard - dvs. ungefär "inte på
min bakgård" - passar bra här, tycker jag.
Jag kan ta ett aktuellt exempel från Umeå, en av
de universitetsstäder där det råder stor brist på stu-
dentlägenheter, vilket också hindrar studenterna från
att utnyttja de platser de blivit antagna till. Ett ganska
stort antal lägenheter - ett par hundra - hade plane-
rats, men eftersom planerna har överklagats tycks
byggherrarna helt enkelt ha tröttnat.
För en stad som vill och behöver utvecklas inne-
bär det stora svårigheter att bygg- och planprocessen
tar flera år. Därför ser vi med tillförsikt fram emot att
översynen av PBL ska kunna innebära snabbare
bygg- och planprocess och därmed möjlighet att byg-
ga i takt med att behoven uppstår, inte flera år för
sent.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 15 HELENA HILLAR ROSEN-
QVIST (mp):
Fru talman! Även jag stöder utskottets förslag om
att plan- och bygglagen bör ses över. Jag anser dock
att översynen bör inriktas på fler frågor än dem som
utskottet pekar på i sina överväganden.
En viktig fråga för översynen är kommunernas
oförmåga att hantera handelsfrågor, exempelvis vid
etableringar av externa stormarknader. Det gäller
särskilt i storstadsområden och andra områden med
korta avstånd mellan kommuncentrum.
Det finns också ett behov av att lyfta fram gestalt-
ningsfrågor och sociala frågor i översynen. Dessa
frågor är ofta nära knutna till frågor om trafik, miljö
och handel och bör hanteras samordnat. Jag vill där-
för särskilt understryka att Miljöpartiet inte delar den
åsikt som framförs i revisorernas rapport och refere-
ras i betänkandet, nämligen att gestaltningsfrågorna
och de sociala frågorna har trängts tillbaka av miljö-
frågorna. Rapportens underlag för påståendet är för
övrigt mycket tunt. Åsikten som framförs i den av
revisorerna redovisade enkäten till länsstyrelserna att
"med sammanslagna bygg- och miljönämnder har
miljö mest att säga till om" motsägs direkt av andra
rapporter. Det av revisorerna refererade klagomålet
från dåvarande landshövdingen i Stockholm på att
"miljökraven trissas upp av olika medborgargrupper
. kommunen har svårt att stå emot ." ter sig sna-
rast som ett uttryck för författarens missnöje över att
de ändringar av plan- och bygglagen i mitten av
1990-talet som syftade till ökad miljöhänsyn och
stärkt medborgarinflytande i den kommunala plane-
ringen fått just den avsedda effekten.
Det är i och för sig riktigt att gestaltningsfrågor
och sociala frågor inte beaktas tillräckligt i många
kommuner. Detta har emellertid andra förklaringar än
dem som revisorerna pekar på. En förklaring är att de
krav som ställs på stadsarkitekten vid kommunens
planläggning successivt har försvagats. Kommuner-
nas trängda ekonomi och de ökade byggkostnaderna
har också gjort att kortsiktiga ekonomiska hänsyn har
fått allt större genomslag på bekostnad av hänsynen
till sociala frågor, stadsgestaltning och miljö.
Jag emotser också översynen av plan- och bygg-
lagen men förutsätter att översynen utgår från och
beaktar de synpunkter som jag har framfört.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 8 §.)

5 § Det nya Lantmäteriet

Föredrogs
bostadsutskottets betänkande 2001/02:BoU7
Det nya Lantmäteriet (förs. 2001/02:RR10).

Anf. 16 ANNELIE ENOCHSSON (kd):
Fru talman! Kristdemokraterna har i sin motion
med anledning av revisorernas förslag om det nya
Lantmäteriet föreslagit att man ska integrera Sjöfarts-
verkets kartverksamhet med Lantmäteriets verksam-
het. Dessa båda verksamheter har många berörings-
punkter. Det skulle bli ett effektivare utnyttjande av
de samlade produktionsresurserna eftersom båda
organisationerna bygger geografiska databaser, fram-
ställer kartor och tillhandahåller information från sina
databaser.
Det skulle också bli synergieffekter genom pro-
duktutveckling eftersom behov finns av gemensamma
produkter som innehåller såväl land- som sjöinfor-
mation, t.ex. kartor och geografiska data för kustpla-
nering, för Försvarsmaktens behov, för friluftslivet
m.m. Vidare kan marknadsföring, försäljning och
distribution samordnas samt eventuellt även lansering
och försäljning av statlig kompetens utomlands. I dag
finns det inte ens en gemensam kustlinje i de båda
myndigheternas databaser.
I såväl Norge som Danmark är sjökarteverksam-
heten integrerad med landkarteverksamheten. Skälet
till denna organisation är att man i våra grannländer
har insett de stora samordningsvinsterna genom en
sådan ordning. I enlighet med förslaget i motionen
bör därför ett arbete inledas i syfte att åstadkomma en
organisatorisk och verksamhetsmässig samordning av
land- och sjökarteringen.
En förutsättning för den av oss nu förordade sam-
ordningen är dock att ansvaret för sjömätningen som
sådan även fortsättningsvis ligger kvar hos Sjöfarts-
verket. Det främsta skälet för detta är att Sjöfartsver-
ket har den kompetens och den utrustning som erford-
ras för att på ett effektivt sätt bedriva denna del av
karteringen. Datafångsten av sjögeografisk informa-
tion kräver sjömätningsfartyg med kvalificerad ut-
rustning. För grunda vattenområden krävs komplette-
ringar med helikoptermätningar.
Vi anser att man i den kommande översynen av
Lantmäteriets verksamhet även ska ta med integre-
ringen av Sjöfartsverkets kartverksamhet. Jag yrkar
därför bifall till den kristdemokratiska reservationen.

Anf. 17 LENNART NILSSON (s):
Fru talman! Bostadsutskottets betänkande nr 7 ut-
går i likhet med det tidigare betänkandet från olika
förslag från Riksdagens revisorer. Det handlar bl.a.
om återrapportering till riksdagen. Det handlar om
myndighetsutövning, uppdragsverksamhet osv. Med
anledning av Riksdagens revisorers förslag har ut-
skottet ett par tillkännagivanden till regeringen.
När det gäller Kristdemokraternas motion kring
sjömätning och integrering av verksamheterna tar
utskottet inte ställning. Det är möjligt att det ligger en
del i vad man skriver i motionen, men som utskottet
säger får detta behandlas i budgetsammanhang.
Därmed yrkar jag bifall till bostadsutskottets be-
tänkande nr 7 och avslag på reservationen.

Anf. 18 ANNELIE ENOCHSON (kd):
Fru talman! Med tanke på voteringen ska jag fatta
mig mycket kort.
När man nu gör en revision för att se över det nya
Lantmäteriet tycker jag att det är väldigt beklagligt att
man inte tar upp detta som både Sjöfartsverket och
Lantmäteriet trycker på.

Anf. 19 LENNART NILSSON (s):
Fru talman! Jag litar på att om regeringen anser att
detta är viktigt vidtar man de åtgärderna, om det lig-
ger något i motionen.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 8 §.)

6 § Hemlig teleavlyssning, m.m.

Föredrogs
justitieutskottets betänkande 2001/02:JuU18
Hemlig teleavlyssning, m.m. (skr. 2001/02:52).

Tredje vice talmannen konstaterade att ingen tala-
re var anmäld.
(Beslut fattades under 8 §.)

7 § Godkännande av beslut om inrättande av
Eurojust m.m.

Föredrogs
justitieutskottets betänkande 2001/02:JuU19
Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust
m.m. (prop. 2001/02:86).

Anf. 20 ALICE ÅSTRÖM (v):
Fru talman! I dag har vi att fatta beslut om god-
kännande av inrättande av Eurojust. Jag tror att gans-
ka många ställer sig frågan: Vad är Eurojust?
Eurojust är ett samarbete mellan åklagare inom
EU.
Att man inte ens vet vad det är, tycker vi visar på
tydliga brister. Enligt vår mening saknas det en hel-
hetssyn när det gäller samarbetet inom EU i fråga om
polisiära och straffrättsliga frågor.
Ett sådant nära samarbete mellan medlemsstaterna
på straffrättens område borde föregås av en offentlig
och allmän debatt så att medborgarna i Sverige är
medvetna om vad det är vi går in i.
Man kan uttrycka det så att man just nu håller på
att bygga upp ett rättsväsendets federation i allt snab-
bare takt. Men det sker helt i det tysta. Vi anser att
man inte bör acceptera en sådan ordning. I stället för
att godkänna beslutet om inrättandet av Eurojust
borde riksdagen ta initiativ till en offentlig debatt om
förutsättningar och gränser för det straffrättsliga ar-
betet i vid bemärkelse inom unionen.
Vi i Vänsterpartiet anser att det är anmärknings-
värt att så få partier anmäler sig i debatten i kamma-
ren i dag. Det är just den offentliga debatten man
behöver.
Därför yrkar vi bifall till reservation 1, som är ett
avslag på inrättandet av Eurojust.
Fru talman! Med vetskap om att detta kommer att
gå igenom trots att man av principiella skäl borde
avstå, har vi i Vänsterpartiet också lyft fram några
olika punkter i betänkandet där vi anser att det finns
klara brister i den struktur som man just nu bygger
upp.
Den ena frågan är Eurojusts behörighet. Man hän-
visar till den gemensamma åtgärden från den 21 de-
cember 1998. Den beskrivning som finns där när det
gäller medverkan i kriminell organisation är otroligt
töjbar. Den kan faktiskt omfatta en hel del brott som
vi anser inte borde vara prioriterade för Eurojusts
arbete.
Det gäller också bristen på definition när det gäl-
ler brott som begås i samband med de brott som man
beskriver. Ramarna för behörigheten för Eurojust blir
otroligt vida på det här sättet.
Vi anser att man borde har reglerat detta på ett
mycket tydligare sätt.
Frågan om behörigheten att samarbeta med Euro-
pol, som är den polisiära organisationen inom EU, har
man inte reglerat över huvud taget. Man säger att man
lämnar den till framtiden och får en praxis som ut-
formas under hand.
Vi anser att om man ska godkänna det här beslutet
borde den frågan ha varit reglerad.
En ytterligare viktig fråga är behandlingen av per-
sonuppgifter. I samband med att Eurojusts verksam-
het nu blir permanent byggs det upp ytterligare ett
register med personuppgifter. I den här strukturen ska
man skydda de enskildas integritet genom ett perso-
nuppgiftsombud. Förutom det ombudet ska man ha en
gemensam tillsynsmyndighet. Det är otroligt viktigt
med en demokratisk kontroll och insyn.
Den tillsynsmyndighet som man skapar kommer
att vara en intern angelägenhet. Både personal och
budget ingår som en del av Eurojust. Att ha ett kon-
trollorgan som finns under samma tak och ingår i
samma budget måste anses vara totalt olämpligt. Det
finns ingen garanti för att den myndigheten ska kunna
vara oberoende från den struktur som den ska ha
tillsyn över. Det finns redan en liknande struktur när
det gäller SIS-registren. Kritiken mot denna modell
har varit oerhört skarp. Därför är det märkligt att man
bygger upp exakt den här modellen ytterligare en
gång.
Man har dessutom inte gett de nationella till-
synsmyndigheterna en plats i övervakningen. Det
gäller t.ex. Datainspektionen som är de som har det
här ansvaret här i Sverige.
Skyddet för enskilda när det gäller att utlämna
personuppgifter till tredje land är också minimalt.
Detta är sådant som man borde ha åtgärdat innan
man lade fram förslaget.
Fru talman! Anmärkningsvärt är också att man
med den här strukturen ger Eurojust förslagsrätt inom
det straffrättsliga samarbetet. Från Vänsterpartiet har
vi länge hävdat att kommissionens initiativmonopol
som existerar i dag måste ersättas med en initiativrätt
för de nationella parlamenten för att stärka deras roll.
Att i ett sådant här läge ge en myndighet - i det
här fallet Eurojust - förslagsrätt anser vi fullständigt
oacceptabelt
Fru talman! Ett av syftena med förslaget från
majoriteten är att man vill formalisera det internatio-
nella samarbetet. Man säger att man vill öka det de-
mokratiska inflytandet och den demokratiska kon-
trollen för att på så sätt också öka legitimiteten för
verksamheten.
Det finns risk för att de förslag som nu läggs fram
leder till motsatsen både genom tillsynen och genom
att den kontroll som nu ska ske innebär att Eurojust
ska skicka en rapport till kommissionen. Kommissio-
nen ska sedan redigera en rapport som man skickar
till EU-parlamentet. De nationella parlamenten kom-
mer inte att få någon information annat än den de
skaffar sig genom EU-parlamentet. Vi anser att sam-
ma rapport som kommissionen får, och som då inte
ska redigeras av kommissionen, också måste sändas
både till EU-parlamentet och de nationella parlamen-
ten.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re-
servation 1 och avslag på förslaget om inrättande av
Eurojust.

Anf. 21 KIA ANDREASSON (mp):
Fru talman! Det övergripande målet inom EU på-
stås vara de fyra friheterna. Det rimmar illa med den
utveckling som alltmer går mot en överstatlig polis,
åklagarmyndighet och rättsväsende i stort.
Det är lätt att förklara detta med att man måste
bekämpa brottsligheten. Den ökar och blir större. Den
är mer organiserad och den är gränsöverskridande.
Men det finns en annan sida, en baksida, nämligen en
alltmer utökad kontroll av medborgarna samt en ökad
risk för rättsosäkerhet för den enskilde.
Vi hinner inte se konsekvenserna av alla de beslut
som nu fattas i ett rasande tempo. Det är det som är så
oroande. Konsekvenserna kommer långt efteråt, och
då sitter vi fast i all lagstiftning och överstatlighet.
Det går också fort på det här området.
Det är små steg som tas, och det är svårt för den
enskilde medborgaren att se helheten. Detta är svårt
även för oss ledamöter i riksdagen. Som ledamot av
justitieutskottet ser jag dock att det bakom de små
stegen finns en färdig plan. Man flyttar på brickor för
att den planen ska bli fullständig, och det är mycket
oroande.
När Eurojustfrågan först kom upp var det fråga
om att ett nätverk för åklagare skulle bildas, och man
kan ju inte säga emot att det behövs ett samarbete
mellan åklagare om brottsligheten. Jag frågade den
dåvarande justitieministern flera gånger om detta
nätverk, och det uttalades att det inte skulle bli någon
permanent myndighet, vilket också står i protokollet.
I dag har vi att fatta beslut just om ett permanent
organ för åklagarsamarbete. Och det är inte slut med
det. I utskottet har presenterats för oss skrifter där
man vill gå ännu längre och bygga ut verksamheten
med en riktig EU-åklagare som ska kunna verka i
våra svenska domstolar.
Det är symtomatiskt att det är Vänsterpartiets och
Miljöpartiets representanter som står här och argu-
menterar. De borgerliga partierna lyser med sin från-
varo. Det är så enkelt för deras representanter. De är
för EU, och då behöver de inte kritiskt granska och
debattera punkterna i detta dokument. Man bara ute-
blir. Jag tycker även att det är symtomatiskt att den
borgerliga pressen inte skriver om detta.
Jag fick alltså rätt i mina farhågor att man återigen
ska skapa ett nytt EU-organ inom det polisiära områ-
det. Det mantra som upprepas i alla skrifter är att man
ska skapa ett område med frihet, rättvisa och säker-
het. Men den andra sidan - kontroll och den enskildes
rättssäkerhet - nämns inte i detta mantra. Säkerhet,
kontroll och effektiva brottsutredningar inom EU är
det mest prioriterade området. Också inom det spans-
ka EU-ordförandeskapet har man planer på att gå
vidare med detta.
Vi hade i går att ta ställning till en annan ramlag,
och Miljöpartiet framhöll då att godkännande av
dessa ramlagar inte är i enlighet med vår grundlag.
Jag tänker inte upprepa mitt anförande från i går, men
jag vill säga att eftersom vi inte i detalj kan se kon-
sekvenserna av detta är det lagvidrigt. Detta stadgas i
svensk grundlag. Trots det vill man nu bestämma att
vi nu ska inrätta Eurojust. Beslutet i går om de sär-
skilda brottsutredningsgrupperna har ungefär samma
innebörd. Det leder till ett dubbelarbete.
Inrättandet av Eurojust kräver en lagändring, och
införandet av ett överstatligt samarbetsorgan utformat
som Eurojust är en fråga av större vikt. I och med det
kan det förväntas få betydelse för svensk förunder-
sökningsverksamhet. På sikt kan den utveckling som
Eurojust är ett led i påverka såväl polis, åklagarmyn-
digheter och rättsväsende som de lagar som reglerar
dessa verksamheter och straffrätten.
Den här myndigheten har tidigare banat väg för
kanaler i den svenska myndigheten. Det är så det går
till. Man går fram steg för steg. Polisen har organise-
rat om sin verksamhet så att den ska passa till EU:s
organisation. Åklagarspecialister har också införts
med den funktionen. En kriminalunderrättelsetjänst
har startats på grund av att det finns ett sådant organ i
andra EU-stater. Den har ungefär 140 agenter. På
regional nivå, i storstäderna, finns 125 personer. Som
grind mot Europol och Schengen finns inom krimi-
nalunderrättelsetjänsten nationella samarbetskontoret
för Europol, Sirene och SIS. Databaser har byggts
upp. Sverige måste varje år rapportera om sin organi-
serade brottslighet.
Vi har vidare länskriminalunderrättelserotlar.
OLAF är ett stort organ inom EU som ska bekämpa
ekonomiska oegentligheter. Ekobrottsmyndigheten
och finanspolisen har fått stora uppgifter.
Det föreslagna Eurojust ska hantera uppgifter i
Schengen Information System, det stora register ge-
nom vilket man har koll på människor. Det ska ha rätt
att få uppgifter ur svenska förundersökningar, miss-
tankeregister och belastningsregister. Uppgifter ur
dessa register kan lämnas till Eurojust endast om
riksdagen i dag godkänner inrättandet av Eurojust.
Miljöpartiet anser inte att säkerhetsfunktionerna
och datasäkerheten är tillfredsställande.
Definitionen av brott som ska hanteras av Euro-
just ger utrymme för en vid tolkning, som kan komma
att omfatta ett stort antal brott som inte borde vara
prioriterade. Ramarna för behörigheten blir alltför
vida.
Den demokratiska kontrollen av Eurojust består i
att Eurojust skickar en rapport till EG-kommissionen,
som sedan redigerar en rapport som sänds till Euro-
paparlamentet, inte till de nationella parlamenten.
Enligt propositionen ska Eurojusts uppgifter vara
att enligt slutsatserna från Tammerfors underlätta en
bra samordning av de nationella åklagarmyndigheter-
na, att stödja brottsutredningar som gäller organiserad
brottslighet, särskilt grundade på Europols analyser,
samt att bedriva ett nära samarbete med det europeis-
ka rättsliga nätverket - ännu ett organ som har bil-
dats.
Vidare uppmanas EU:s ministerråd att på olika
angivna sätt uppmuntra till straffrättsligt samarbete
genom Eurojust. Kommissionen ska fullt ut delta i
Eurojusts arbete, lämna experthjälp och komma över-
ens om de praktiska arrangemang som krävs.
Eurojust ska även upprätta och upprätthålla ett nä-
ra samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribe-
kämpning, OLAF, som jag tidigare nämnt. OLAF får
härvid bidra till Eurojusts arbete för att samordna
utredningar och rättsliga åtgärder i fråga om skydd
för Europeiska gemenskapernas ekonomiska intres-
sen, antingen på Eurojusts initiativ eller på begäran
av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.
Det finns ett dokument från förfluten tid inom EU
som kallas corpus juris och som innehåller långtgå-
ende planer. Ingen ville då riktigt ta det på allvar,
men det realiseras nu. Precis det som jag nu har be-
skrivit finns i corpus juris, att vi ska ha den här över-
statliga organisationsmodellen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. Om
den faller yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3.
Reservation 2 handlar om immunitet och privilegier
som de tjänstemän som ska anställas inom Eurojust
ska ha. Jag tycker inte alls att de ska ha detta inom
EU. Vi ska till sist ha lika rättigheter och skyldighe-
ter, men här ska tjänstemän få extra privilegier.
Reservation 3 under punkt 3 i betänkandet, som
berörts tidigare, handlar om en översyn av reglerna
om privilegier och immunitet totalt i EU. Ett utskott-
sinitiativ om detta har den svenska regeringen inte
fått gehör för. Jag tycker inte att man ska ge sig så lätt
utan detta måste rättas till, fru talman.

Anf. 22 MÄRTA JOHANSSON (s):
Fru talman! Kia Andreasson tog ut svängarna här
och gick över hela rättsfältet inom EU. Jag tänker
hålla mig till dagens betänkande, dvs. justitieutskot-
tets betänkande nr 19, Godkännande av beslut om
inrättande av Eurojust, m.m.
Eurojust är alltså avsett att vara en enhet beståen-
de av nationella åklagare med uppgift att underlätta
en god samordning av de nationella åklagarmyndig-
heternas arbete och att stödja brottsutredningar som
gäller organiserad brottslighet. Den ökande gräns-
överskridande brottsligheten skapar behov av andra
samarbetsformer än de som finns i dag. När det gäller
Eurojust har utskottets EU-grupp under lång tid fått
följa den här frågan och sett hur den har utvecklats.
Eurojust ska alltså vara ett mellanstatligt samar-
betsorgan utan egna befogenheter till myndighets-
utövning. Sverige tog dessutom initiativ till det till-
sammans med Portugal, Frankrike och Belgien.
Den provisoriska Eurojustenheten inrättades i
mars 2001, och den har varit i funktion ett år. Efter-
som erfarenheterna är goda är det alltså dags att få till
stånd en permanent organisation.
Eurojust ska bestå av en medlem från varje med-
lemsstat och ledas av ett kollegium som de nationella
medlemmarna bildar. Eurojusts allmänna behörighet
omfattar de typer av brottslighet som Europol har
behörighet att agera i. Dessutom omfattar den da-
tabrottslighet, bedrägeri, korruption och alla straffba-
ra gärningar som berör Europeiska gemenskapens
ekonomiska intressen som penningtvätt, miljöbrott
m.m.
För att skydda den enskildes integritet finns det en
rad regler, bl.a. för vilka uppgifter som får registreras,
skydd för känsliga personuppgifter, ansvar för regist-
rering, kontroll och rättelse samt regler om använd-
ning av data och sekretess m.m. Varje person som så
önskar ska ha rätt att kostnadsfritt få tillgång till per-
sonuppgifter som rör honom eller henne och som
Eurojust behandlar. I en annan artikel föreskrivs att
varje person har rätt att hos Eurojust begära rättelse
av personuppgifter som rör honom eller henne om
uppgifterna är felaktiga.
En oberoende tillsynsmyndighet tillsättes. Den
ska bestå av en domare som inte ingår i Eurojust från
varje medlemsstat. Av dessa ska tre vara ständiga
ledamöter. Uppgiften för tillsynsmyndigheten är att
granska verksamheten vid Eurojust och säkerställa att
behandlingen av personuppgifter utförs i enlighet
med beslutet om inrättandet av Eurojust.
All personal och alla organ som ska samarbeta
med Eurojust åläggs tystnadsplikt även efter avslutad
tjänstgöring.
Vidare föreslås att den administrative direktören
och personal anställd vid Eurojust ska åtjnuta den
immunitet och de privilegier som gäller för övriga
organ inom Europeiska unionen. Detta regleras i
Sverige i lagen om immunitet och privilegier, och här
behöver man göra ett tillägg i lagen och införliva
Eurojust med övriga organ. I detta sammanhang bör
sägas att den nationelle medlemmen, alltså den åkla-
gare som t.ex. Sverige skickar ned till Eurojust, inte
åtnjuter dessa privilegier.
Till ärendet har fogats tre reservationer. I den
första, som är gemensam för v och mp, yrkas att pro-
positionen ska avslås. Detta tycker inte utskottets
majoritet, utan vi yrkar i stället att reservationen av-
slås.
De övriga två reservationerna från mp handlar om
immunitet och privilegier. I den första vill man avslå
den lagförändring som föreslås, och i den andra yrkas
att regeringen tar initiativ till en översyn av detta
system. Frågan behandlade utskottet för några måna-
der sedan. Som Kia Andreasson sade föll den då, och
utskottsmajoriteten finner ingen anledning att på nytt
ta upp den.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän-
kandet och avslag på reservationerna.

Anf. 23 ALICE ÅSTRÖM (v):
Fru talman! Jag har tre frågor till Märta Johans-
son.
Den första frågan gäller att behörigheten att sam-
arbeta med Europol inte alls är reglerad, utan denna
fråga lämnas helt öppen. Hur ser Märta Johansson på
möjligheten till samarbete mellan Europol och Euro-
just? Det vore intressant att få höra någon från majo-
riteten utveckla detta. Man måste ju ändå ha någon
tanke om hur det här samarbetet ska se ut eftersom
man lämnar frågan öppen.
Den andra frågan gäller personuppgifter och till-
synsmyndigheten. Hur ser majoriteten på att till-
synsmyndigheten faktiskt ingår i Eurojusts budget
och på så sätt inte är en helt fristående tillsynsmyn-
dighet? Det är någonting som vi aldrig skulle accepte-
ra i den svenska strukturen. Det sade Märta Johans-
son ingenting om.
Den tredje frågan gäller Eurojusts förslagsrätt
inom det straffrättsliga samarbetet. Hur tänker majo-
riteten när man är beredd att ge en myndighet för-
slagsrätt, när det hittills bara varit kommissionen som
har det? Inte ens de nationella parlamenten har det.
Vad har man tänkt när just den här myndigheten får
förslagsrätt?

Anf. 24 MÄRTA JOHANSSON (s) replik:
Fru talman! När det gäller behörigheten och sam-
arbetet med Europol står det i propositionen att man
bör utarbeta en praxis där. Jag tror faktiskt att det är
lika bra att låta samarbetet påbörjas och att man inte
reglerar det alltför hårt från början, utan att det kom-
mer att utarbetas en praxis.
Förlåt, jag missade den fråga som Alice Åström
hade om tillsynsmyndigheten och personuppgifterna.
Får jag be Alice upprepa frågan?

Anf. 25 ALICE ÅSTRÖM (v) replik:
Fru talman! När det gällde tillsynsmyndigheten
ifrågasatte jag det faktum att den ska ligga under
Eurojust och att den har sin budget inom Eurojust så
att den inte är en helt fristående myndighet. Vi skulle
ju aldrig acceptera att vi i Sverige hade en till-
synsmyndighet som låg under myndigheten och fick
sin budget genom den. Hur ser man på det?
Den tredje frågan handlade om att majoriteten nu
är beredd att ge Eurojust förslagsrätt inom det
straffrättsliga området, någonting som hittills varit
kommissionens privilegium att göra. Inte ens de na-
tionella parlamenten har förslagsrätt inom det
straffrättsliga området. Men nu är man beredd att ge
en myndighet denna rätt.

Anf. 26 MÄRTA JOHANSSON (s) replik:
Fru talman! Tillsynsmyndigheten ska bestå av
domare från varje medlemsland. Att budgeten ligger
under Eurojusts budget har vi i utskottets majoritet
inte sett som något problem.
När det gäller förslagsrätten är det likadant. Det
här får ses och prövas, och så får vi se var man ham-
nar.

Anf. 27 KIA ANDREASSON (mp):
Fru talman! Immunitet och privilegier ska åtjnutas
av vissa tjänstemän inom Eurojust. Kan Märta Jo-
hansson tala om för mig vad anledningen till detta är?
Varför ska de ha privilegier och immunitet? Det
skulle jag vilja veta.
Nästa fråga handlar om att kommissionen och mi-
nisterrådet uppmuntras till samarbete med Eurojust.
Anser Märta Johansson att detta kan påverka Euro-
justs verksamhet?

Anf. 28 MÄRTA JOHANSSON (s):
Fru talman! Jag tar upp immuniteten först. Alla
internationella organ har vissa regler och ingår i det
här med immunitet och privilegier. Jag ser ingen
orsak till att inte detta organ också skulle ingå där.
Den andra frågan handlade om att ministerrådet
skulle bli bundet. Vi har inte sett att det skulle vara
negativt.

Anf. 29 KIA ANDREASSON (mp):
Fru talman! När vi kommer in på andra frågor på
det rättsliga området har regeringens ståndpunkt hela
tiden varit att vi ska ömsesidigt erkänna och lita på
varandras rättssystem. Det står som en huvudrubrik.
Den deklarationen och den huvudrubriken gäller inte
när man ska inrätta dessa organ. Då måste tjänste-
männen ha immunitet. Varför måste de ha det när det
inte gäller i andra fall? Vad är man rädd för? Vad är
det som kan inträffa när det gäller dessa tjänstemän
inom EU-området?

Anf. 30 MÄRTA JOHANSSON (s):
Fru talman! Jag tror inte att det är något särskilt
med dessa tjänstemän. Det tror jag inte alls, Kia And-
reasson. Det är för att göra det lika med de andra
organen.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 8 §.)

8 § Beslut om utskottsbetänkanden som slutde-
batterats vid dagens sammanträde

BoU6 Plan- och byggprocessens längd
Punkt 1 (Översyn av PBL m.m.)
1. utskottet
2. res. 1 (c)
Votering:
272 för utskottet
16 för res. 1
61 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 64 m, 34 v, 32 kd, 12 fp, 11 mp,
1 -
För res. 1: 16 c
Frånvarande: 13 s, 17 m, 9 v, 10 kd, 2 c, 4 fp, 5 mp,
1 -

Punkt 2 (Planeringsforum vid Boverket)
1. utskottet
2. res. 2 (kd)
Votering:
261 för utskottet
34 för res. 2
54 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 66 m, 34 v, 16 c, 14 fp, 12 mp,
1 -
För res. 2: 34 kd
Frånvarande: 13 s, 15 m, 9 v, 8 kd, 2 c, 2 fp, 4 mp,
1 -
BoU7 Det nya Lantmäteriet
Punkt 1 och 2
Kammaren biföll utskottets förslag.

Punkt 3 (Sjömätningen m.m.)
1. utskottet
2. res. (kd)
Votering:
262 för utskottet
34 för res.
53 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 66 m, 34 v, 16 c, 14 fp, 12 mp,
1 -
För res.: 34 kd
Frånvarande: 12 s, 15 m, 9 v, 8 kd, 2 c, 2 fp, 4 mp,
1 -

JuU18 Hemlig teleavlyssning, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag.

JuU19 Godkännande av beslut om inrättande av
Eurojust, m.m.
Punkt 1 (Godkännande av beslut om inrättande av
Eurojust)
1. utskottet
2. res. 1 (v, mp)
Votering:
247 för utskottet
46 för res. 1
1 avstod
55 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 65 m, 33 kd, 15 c, 14 fp, 1 -
För res. 1: 34 v, 12 mp
Avstod: 1 kd
Frånvarande: 12 s, 16 m, 9 v, 8 kd, 3 c, 2 fp, 4 mp,
1 -

Punkt 2 (Ändring i lagen om immunitet och privilegi-
er)
1. utskottet
2. res. 2 (mp)
Votering:
263 för utskottet
12 för res. 2
21 avstod
53 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 65 m, 15 v, 33 kd, 16 c, 14 fp,
1 -
För res. 2: 12 mp
Avstod: 20 v, 1 kd
Frånvarande: 12 s, 16 m, 8 v, 8 kd, 2 c, 2 fp, 4 mp,
1 -

Punkt 3 (Översyn av privilegier och immunitet inom
EU)
1. utskottet
2. res. 3 (mp)
Votering:
256 för utskottet
36 för res. 3
4 avstod
53 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 64 m, 10 v, 33 kd, 16 c, 14 fp,
1 -
För res. 3: 24 v, 12 mp
Avstod: 1 s, 1 m, 1 v, 1 kd
Frånvarande: 12 s, 16 m, 8 v, 8 kd, 2 c, 2 fp, 4 mp,
1 -
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 13.44 på förslag av tredje
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 14.00 då frågestunden skulle börja.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.

9 § Frågestund

Anf. 31 TALMANNEN:
Följande statsråd deltar vid dagens frågestund:
Statsrådet Ulrica Messing, statsrådet Britta Lejon,
justitieminister Thomas Bodström, statsrådet Jan O
Karlsson och statsrådet Lena Sommestad. Statsrådet
Messing besvarar såväl allmänpolitiska frågor som
frågor inom sitt eget ansvarsområde. Övriga statsråd
besvarar var och en frågor som berör deras områden.
Jag vill informera om att vi redan har 35 för-
handsanmälda frågor. Det är således mycket viktigt
att alla är så koncentrerade som möjligt så att vi hin-
ner så många som möjligt.
Bredband

Anf. 32 AGNE HANSSON (c):
Fru talman! Jag vill fråga statsrådet Ulrica Mes-
sing vad statsrådet som chef och ansvarig för regio-
nalpolitiken tänker göra för att få alla hushåll försed-
da med bredband som är viktigt för informationstek-
niken och inte minst för småföretagen.

Anf. 33 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Det är en viktig fråga som Agne
Hansson tar upp. Ansvarig för infrastrukturen och för
regeringens IT-politik Björn Rosengren lämnade ju
en proposition som handlade om just regeringens
insatser för att vara med och subventionera av byg-
gandet av bredband fram till alla kommungränser.
I höstas presenterade regeringen också en propo-
sition om satsningen på infrastrukturen som innehöll
en satsning på vägar och järnvägar och mycket annat,
men där vi också underströk betydelsen av att till-
gången till IT och bredband är en del av en modern
infrastruktur. Det har varit trögt från många kommu-
ners sida att söka om de pengar som riksdagen har
avsatt. Nu ser vi äntligen att det lossnar, och jag väl-
komnar det. Jag är medveten om att det kan behövas
ytterligare ansträngningar, eftersom både Agne Hans-
son och jag är medvetna om att marknaden själv långt
ifrån kommer att lösa frågan om behovet av bredband
i de glesare delarna av Sverige. Men äntligen ser vi
ett ökat tryck på de pengar som är avsatta.

Anf. 34 AGNE HANSSON (c):
Fru talman! Trögt är väl det minsta man kan säga
när man beskriver hur utbyggnaden nu sker. Nu håller
man på att ta fram underlag från marknadens sida för
utbyggnaden. Det tyder på att när underlaget inte är
tillräckligt lämnar man vissa delar av landet i sticket.
Hur ska regeringen då nå sin målsättning om 98 %?
Är det inte dags att vidta åtgärder så att småföretagen,
för vilka utbudet och underlaget inte är tillräckligt,
verkligen får tillgång till detta och så att man får i
gång utvecklingen?

Anf. 35 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Detta är ett ovanligt problem. I vanli-
ga fall brukar problemet ofta vara brist på pengar. Här
finns det pengar som kommunerna kan söka för att
skynda på arbetet med bredbandsutbyggnaden. Men
visst följer vi återrapporteringen av de pengar som
riksdagen har fastställt, och vi gör det inte minst av
regionalpolitiska skäl.
När det gäller det fortsatta arbetet efter tillväx-
tavtalen pekar vi på de nya möjligheterna att samar-
beta kring tillväxtfrågor. Där har alla aktörer, det
privata näringslivet, fackliga organisationer, kom-
munpolitiker, myndighetsföreträdare på lokal och
regional nivå, ett ansvar för att se till att också just
frågorna kring den moderna infrastrukturen och in-
formationstekniken blir en del av det arbetet.
Satsningar på polisen och kriminalvården

Anf. 36 FREDRIK REINFELDT (m):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet
Bodström. Vi har precis fått kriminalvårdens och
Rikspolisstyrelsens budgetunderlag för kommande
budgetår. Om medierna hade rapporterat om detta
hade svenska folket känt igen sig. Här talas det om en
polis som saknar resurser, som inte hinner utreda
brott, som inte har resurser för narkotikabekämpning
och om en kriminalvård som inte har tillräckligt med
platser och inte har resurser till rehabiliterande insat-
ser. Det värsta är det också sägs att för denna otill-
räckliga verksamhet saknas det ändå resurser i dag.
De lyssnar till en justitieminister som talar om nya
resurser som de aldrig ser, och de undrar vad det
egentligen spelar för roll att de presenterar denna typ
av underlag.
Därför är min fråga: När ska Thomas Bodström
sluta kalla ersättning för tidigare underskott eller
utebliven kompensation för löneökningar för nya
satsningar och i stället åtgärda de problem som
svenska folket känner till följd av polisbrist och en
kriminalvård med problem?

Anf. 37 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Budgeten visar att saldot för förra året
och inför detta år från Rikspolisstyrelsens egna upp-
gifter är 37 miljoner plus. Det kommer, som Fredrik
Reinfeldt väl känner till, att tillföras ytterligare me-
del. Det har redan tillkommit fler poliser. Anledning-
en till det är att vi har gått från en till tre polisutbild-
ningar som gör att detta är den största satsningen
någonsin, och det kommer naturligtvis att fortsätta att
satsas på poliser.
När det gäller kriminalvården är det riktigt att det
har varit problem, bl.a. med antalet platser. Det är
därför som Kriminalvårdsstyrelsen beslutade att öpp-
na omkring 150 nya platser under förra året. Man har
därutöver också haft otur med mögelskador i fastig-
heter, vilket ytterligare har försvårat situationen.
Men, som också framgår av propositionen, kommer
regeringen att återkomma med erforderliga medel.

Anf. 38 FREDRIK REINFELDT (m):
Fru talman! Jag tycker att justitieministern ska va-
ra ärlig och säga att det enda skälet till att polisen har
plus i stället för minus är en större avgift för pen-
sionsavsättningar som av budgettekniska skäl råkade
falla på andra sidan av årsskiftet. Det talas i alla fall
väldigt mycket om detta i underlaget.
Beträffande alla dessa nya poliser sägs det att
Sverige fick netto 31 nya poliser förra året. Man kän-
ner inte direkt vinddraget ute hos polismyndigheten
av alla nya poliser som dundrar in och gör sig redo att
arbeta i medborgarnas tjänst. Det är precis detta som
svenska folket känner av. Det saknas resurser. De
finns inte där när brotten begås, och för detta känner
man en ökad oro.
Låt mig säga att jag tycker att den budgetteknik
som Justitiedepartementet har lagt sig till med är som
att köpa en TV på avbetalning när man tror att varje
gång man gör en ny delbetalning ska man få en ny
TV. Men de som är ute i verksamheten går inte på
detta. Där saknas i dag, vilket man också mycket
noggrant går igenom, de resurser som behövs inte
bara för att få en bättre verksamhet och kunna an-
ställa fler poliser utan för att klara den verksamhet
som bedrivs i dag. Det är det som är det stora pro-
blemet.

Anf. 39 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Det är riktigt att ökningen den 31 de-
cember var 25, 30 eller 35. Men den 18 januari i år
kom det ut ytterligare 188 nya poliser. Det tror jag att
också Fredrik Reinfeldt känner till. Ökningen är alltså
betydligt större än så, även om siffran i sig är alldeles
korrekt.
Detta kommer att fortsätta. Varför är det nu plus?
Ja, det är helt riktigt att det i och för sig skulle kunna
vara något minus. Det är en budget på 13 miljarder.
Och detta handlar om mindre än 1 %. Men jag vill
ändå påminna om att jag under hela förra året, av
Fredrik Reinfeldt och av samtliga moderater, tror jag,
som jag talade med, ständigt skulle bli påmind om att
det vid årets slut var minus. Det visade sig vara fel.
Men, det viktigaste är förstås att regeringens satsning
på poliser kommer att fortsätta. Det kan jag garantera.
Garantin för det är just de tre polisutbildningar där
poliser just nu i dag håller på att utbildas.
Svenskt bistånd för demokrati

Anf. 40 KARL-GÖRAN BI-
ÖRSMARK (fp):
Fru talman! Jag har en fråga till biståndsministern,
statsrådet Jan O Karlsson. Folkpartiet har länge varit
kritiskt mot att svenskt bistånd går till diktaturstater
eller till stater som inte går mot demokrati och
mänskliga rättigheter. Framför allt har vi varit kritiska
ända sedan mitten av 1990-talet när det gäller Zim-
babwe. Nu klockan fem i tolv har regeringen vaknat,
och så småningom även EU. Men det är för sent. Nu
finns det andra stater i regionen - Sydafrika, Mocam-
bique, Namibia, Swaziland, osv. - som är väldigt
tysta nu när vi äntligen har höjt rösten här.
Min direkta fråga till statsrådet är: Vilka kontakter
tar statsrådet med dessa regimer för att backa upp en
demokratisk utveckling? De är alldeles för tysta.

Anf. 41 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Fru talman! Jag tackar herr Biörsmark för detta.
Till att börja med vill jag rent principiellt säga något.
Herr Biörsmark och jag har i och för sig redan disku-
terat detta i interpellationssammanhang. Men jag vill
gärna ge herr Biörsmark rätt i att vi och många andra
på ett tidigare stadium kunde ha varit mycket tydliga-
re i fråga om våra värderingar när det gäller demo-
krati, kanske inte som ett villkor - där skiljer vi oss
fortfarande något åt - men som en grundläggande
utgångspunkt för vårt agerande och vårt samarbete
också med länderna i södra Afrika.
Jag tycker att vi i dagens läge för framtiden kan
registrera att vi bör bli tydliga med vårt demokratimål
och dra den slutsatsen. På den punkten tar jag till mig
den kritik som herr Biörsmark lyft fram.
Statsministern träffar i morgon Thabo Mbeki,
Sydafrikas president, och kommer då att föra fram
våra synpunkter i detta sammanhang. Dessutom har
vi numera genom Cotonouavtalet en hel konsulta-
tionsprocess där Sverige har varit mycket aktivt i att
driva fram en metodik enligt vilken vi tydligt och
klart kommer att ge våra demokratiska värderingar ett
större utrymme och där konsultationsprocesserna får
praktiska konsekvenser för vårt bistånd.

Anf. 42 KARL-GÖRAN BI-
ÖRSMARK (fp):
Fru talman! Jag är lite bekymrad över att statsrå-
det ändå svävar på målet när det gäller villkoren. Jag
menar att man ska kunna ställa villkor när vi driver
ett stat-till-stat-bistånd och vi har med halv- eller
heldiktaturer att göra. Då måste man kunna ställa
villkor och säga: Om ni inte ändrar er politik och går
mot ett demokratiskt styre och slutar förtrycka det
egna folket - såsom i Kuba och på andra håll - osv.
Nu talar vi om Zimbabwe som ett av de värsta ex-
emplen. Då måste vi tala klarspråk. Vi måste också få
de andra länderna i södra Afrika, bl.a. SADC-
länderna, att förstå att vi inte kan hålla på med stat-
till-stat-bistånd. Vi kan bedriva bistånd på annat sätt,
t.ex. genom enskilda organisationer, i de här länder-
na, men vi ska inte pumpa in pengar i korrupta regi-
mer. Det är det som saken gäller.

Anf. 43 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Fru talman! Det har vi också gjort. Vi har strukit
stat-till-stat-biståndet och inskränker oss till sådant
humanitärt bistånd som ändå måste gå fram, även om
vi tar avstånd från regimen i fråga. Den politiken har
vi fört och den har vi också fullföljt.
Men vi har gått längre än så. Vi har nämligen ock-
så genom det konsultationsmaskineri som vi nu ska-
pat givit ännu tydligare signaler. Vad vi i morgon
kommer att säga - detta är också viktigt - är att vi
tillhörde dem som stod upp till stöd för de demokra-
tiska krafterna i kampen mot apartheid i Sydafrika.
Nu räknar vi med att Sydafrika å sin sida ställer upp
för demokratin i södra Afrika.
Kunskaper om unga brottsoffer

Anf. 44 SUSANNE EBERSTEIN (s):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern.
När ungdomsbrottslingar döms ställer lagen vissa,
särskilda, krav på domarnas kompetens. När barn är
offer eller vid vårdnadstvister ställs däremot inga
särskilda krav. Varför är det i det ena fallet viktigt
med specialkunskaper men inte i det andra fallet?

Anf. 45 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Jo, det behövs vissa speciella förut-
sättningar även när unga är brottsoffer, men situatio-
nen är ändå lite annorlunda när man står till ansvar
inför domstol. Den viktigaste förändringen vad gäller
unga brottsoffer är den från den 1 januari, att man
väsentligt har påskyndat processen. Det gör att man
får en s.k. tremånadersgaranti även för unga brottsof-
fer. På så sätt är det samma sak som för unga lag-
överträdare.

Anf. 46 SUSANNE EBERSTEIN (s):
Fru talman! Tack för svaret, justitieministern! Det
är inte snabbheten jag talar om, utan det gäller djupet
i kunskaperna. Det är just det som krävs även när det
gäller unga kriminella pojkar och flickor. Det är alltså
inte bara det att det ska gå fort, utan domarna ska
också ha en speciell kunskap när det gäller ungdomar.
Detta gäller alltså inte vid vårdnadstvister och när
barn är offer - då krävs ingen kunskap. Jag är således
inte ute efter tiden, utan jag är ute efter specialkun-
skapen.
Jag undrar om inte ministern skulle tänka över
detta med att vi i Sverige återigen inrättar speciala-
domstolar. Det är kanske på tiden att göra det.

Anf. 47 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Det är alltså en viss skillnad mellan
att vara brottsoffer och att vara anklagad i en domstol
med tanke på hur processen utvecklas. Ett brottsoffer
ska ge sin berättelse, medan den som är tilltalad har
en helt annan situation.
Jag vill understryka vad Susanne här säger, näm-
ligen att kunskapen om brottsoffer - oavsett om
brottsoffren är unga eller äldre - måste bli bättre. Det
är därför som man särskilt trycker på detta i den
brottsofferproposition, med ikraftträdande den 1 juli
förra året, där det sägs att kunskapen hos våra myn-
digheter ska fortsätta att utvecklas. Det gäller inte
bara domare, utan det gäller alla som handlägger
ärenden med brottsoffer - alltså såväl polis som åkla-
gare och domare. Det där finns också med i det regle-
ringsbrev som skickats till myndigheterna, dvs. att
kunskapen om brottsoffer ska öka hos alla berörda
myndigheter.
Miljövänliga drivmedel

Anf. 48 INGEGERD SAARINEN (mp):
Fru talman! Jag har en fråga till miljöministern,
som jag samtidigt vill hälsa välkommen till fråge-
stunden.
Den 13 juni förra året gav riksdagen, som svar på
en motion från Miljöpartiet, regeringen i uppdrag att
utan dröjsmål genomföra en översyn av miljöklass-
ningen av bensin och diesel. Uppdraget till regeringen
handlade om att ta fram ett system som inte missgyn-
nar utvecklingen av mer miljövänliga drivmedel.
Trots att det gått nästan tre kvarts år har utredningen,
enligt uppgift, inte påbörjats. Direktiv har inte ens
tagits fram.
Det finns flera tillverkare och flera alternativa
drivmedel, särskilt för dieselmotorer, som står i start-
groparna för lansering i Sverige. Även om de miljö-
mässigt är bättre än diesel av miljöklass 1 beskattas
de på grund av föråldrade tekniska regler som sämsta
miljöklass, miljöklass 3.
Tänker miljöministern följa riksdagens beslut om
att utan dröjsmål göra något åt de regler som stoppar
upp lanseringen av både renare och mer förnybara
drivmedel?

Anf. 49 Statsrådet LENA SOMMES-
TAD (s):
Fru talman! Vi tänker följa upp det här beslutet.
Ärendet bereds just nu inom Regeringskansliet. Det
finns olika sätt att hantera frågan. Det har inkommit
förslag om ett sätt att hantera detta, men vi vill gärna
se över olika alternativa förslag om hur vi kan göra
det lättare att använda alternativa bränslen. Det finns
alltså ingen backning i detta förslag, utan vi kommer
att gå fram med detta.

Anf. 50 INGEGERD SAARINEN (mp):
Fru talman! Att modifiera miljöklassning så att
inte miljömässigt bättre drivmedel hindras är viktigt.
Förutom uppenbara fördelar för miljö och hälsa kan
de stimulera företagande och ny teknik och skapa
konkurrens på en oligopolmarknad.
Även om alternativa drivmedel kanske inte kan ta
stora marknadsandelar direkt är det en orimlig situa-
tion att varje ny typ av drivmedel kräver ett långdra-
get lagstiftningsarbete för att kunna komma fram.
Vem ska våga utveckla nya idéer i ett sådant klimat?
Kommer ministern att verka för att lagar och reg-
ler utformas så att de inte, som i dag är fallet, hindrar
teknisk utveckling utan så att de snarare stimulerar en
utveckling åt rätt håll?

Anf. 51 Statsrådet LENA SOMMES-
TAD (s):
Fru talman! Avsikten är just att försöka göra en
översyn och stimulera införandet av alternativa
bränslen, men det bör ske på ett sådant sätt att vi ger
klara riktlinjer för dem som ska arbeta med detta. Då
är det ganska komplicerade frågor, för det handlar
inte bara om nya drivmedel utan det handlar också
om deras påverkan på motorer och annat. Därför
tycker vi att det är väsentligt att med hjälp av experter
se över detta, så att vi ger de klara riktlinjer som be-
hövs just för att man ska kunna gå vidare.
Homosexuella och internationella adoptioner

Anf. 52 CHATRINE PÅLSSON (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern.
Det gäller våra barn - frågan om parnerskap och
adoption. Representanter och organisationer som
företräder barnens intressen och som har kunskap om
dem - Rädda Barnen, barnpsykiatrer, BRIS, adop-
tionsorganisationer, f.d. Barnombudsmannen, Social-
styrelsen och, numera, också Lagrådet - har riktat
kritik mot förslaget om att internationella adoptioner
ska godkännas och att homosexuella ska kunna få
adoptera barn.
Min fråga till justitieministern är om regeringen,
trots den massiva kritiken, kommer att lägga fram ett
förslag.

Anf. 53 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Jag kan bara tala för mig själv efter-
som regeringen ännu inte har tagit ställning till detta.
Det här förslaget bör läggas fram. Man ska skilja på
den kritik som har riktats mot förslaget - i och för sig
är det ju nästan alltid så att kritik riktas mot förslag.
Man har tagit hänsyn till den kritik som har riktats
här. Jag vill dock understryka att det inte, som det
presenterats farhågor för vad gäller en del av remiss-
instanserna, ges någon rätt för homosexuella likaledes
som det är för heterosexuella, utan det är en rätt att
prövas som det är fråga om - dvs. att man inte ska ha
en diskriminerande lagstiftning. Bl.a. efter kritik från
remissinstanser har man särskilt understrukit detta.
En annan sak, och där har det också tagits hänsyn
till kritiken, är att man noga har förklarat att det kan
bli svårt, att det ändå blir adoptioner för homosexu-
ella i framtiden. Man har därför också särskilt angivit
det i lagrådsremissen och kommer att göra så också i
en eventuell proposition.

Anf. 54 CHATRINE PÅLSSON (kd):
Fru talman! Enligt barnkonventionen, som nu
Sverige och en del andra länder har tagit till sig, ska
barnets bästa alltid sättas i främsta rummet. Jag tyck-
er att det är viktigt att säga det, för det blir ofta de
vuxnas egna önskemål som väger tyngst. För mig
väger faktiskt barnens perspektiv tyngst. Om alla
dessa organisationer som verkligen kan och vet vad
barnens bästa är och i princip övriga världen säger nej
för homosexuella att prövas för internationella adop-
tioner, ska verkligen den socialdemokratiska rege-
ringen tjurskalligt tvinga fram detta förslag i alla fall?

Anf. 55 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Tänk, jag tänker också på barnens
bästa, och det tror jag faktiskt att alla gör i den här
debatten. Jag tror att det är lite farligt att söka ta mo-
nopol på frågan om barnets bästa. Det här förslaget
utgår från barnets bästa.
Jag vill upprepa att det inte är fråga om någon rätt.
Det är fråga om att bli prövad, vilket man inte kan i
dag. I dag har vi en diskriminerande lagstiftning, och
det ska vi inte ha i Sverige.
I varje enskilt fall ska det bara bli adoption om det
är för det enskilda barnets bästa. I dessa och andra
fall är det precis samma sak som gäller i framtiden:
Barnets bästa kommer alltid att stå i centrum.
Demokratiutredningen

Anf. 56 LARS HJERTÉN (m):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet
Britta Lejon.
I demokratiutredningen En uthållig demokrati
som lades fram för ett par år sedan kom det många
förslag om hur demokratin skulle utvecklas särskilt
på lokal nivå. Men i den proposition som vi nu be-
handlar i riksdagen finns det väldigt lite av ökat
kommunalt självstyre. Försök med IT osv. finns inte
med.
Då vill jag fråga statsrådet: Varför kom det med
så väldigt lite från den mycket omfattande utredning-
en, som leddes av förra statsrådet Bengt Göransson?
Han hade ett stort antal seminarier över hela landet
och fick respons för sina åsikter, som också redovisas
i utredningen.

Anf. 57 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Demokratiutredningen har skrivit för
evigheten, säger åtminstone utredningens ordförande
själv. Ni som känner till den och har haft nöjet att läsa
den vet att den i många avseenden är en mycket re-
markabel statlig offentlig utredning. Jag tror att vi för
en lång tid framöver kommer att ha stor glädje av allt
det som står i den.
Där lyfter man bl.a. fram frågor kring det lokala
självstyret och den lokala demokratins betydelse för
den svenska demokratin. Det har faktiskt också den
svenska regeringen gjort i demokratipropositionen. Vi
har bl.a. fokuserat just den lokala demokratins bety-
delse för att den svenska demokratin i dess helhet ska
kunna fördjupas ännu mer.
De förslag som Demokratiutredningen lade fram
om t.ex. skilda valdagar för att lägga förstärkt fokus
på den lokala nivån har regeringen fortfarande under
övervägande i en särskild utredning, Författningsut-
redningen.

Anf. 58 LARS HJERTÉN (m):
Fru talman! En remarkabel utredning, tydligen så
remarkabel att den inte passar för beslut i riksdagen.
Jag håller inte riktigt med om det. Jag tycker att
många av förslagen passar alldeles utmärkt för beslut
här i riksdagen. Men regeringen delar alltså inte den
uppfattningen.
Jag skulle vilja ställa en följdfråga. Det finns
kommuner, t.ex. min hemkommun Tidaholm, där
man på försök vill bedriva en sådan verksamhet som
föreslogs i utredningen men som inte finns med i
propositionen. Hur ställer sig statsrådet till det? Finns
det en positiv inställning till enskilda initiativ i olika
kommuner?

Anf. 59 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Jag tror att herr Hjertén behöver läsa
demokratipropositionen en gång till. Vi har ett antal
förslag som syftar till att stärka den lokala demokratin
och den lokala självstyrelsen. I de frågor som Demo-
kratiutredningen lyfter fram och som inte finns med i
demokratipropositionen kan det i vissa fall handla om
att jag och regeringen i dess helhet inte har samma
uppfattning som Demokratiutredningen. Och några
frågor är fortfarande föremål för utredande som vi
kommer att återkomma till riksdagen med.
När det gäller lokala försök och lokal demokrati-
utveckling har vi under mandatperioden både avsatt
pengar för att stödja detta och stimulerat till detta på
en mängd olika sätt, genom Demokratidelegation,
genom olika projekt. Detta ska vi fortsätta med, och
det säger vi också i demokratipropositionen.
Terroristlagstiftningen

Anf. 60 ALICE ÅSTRÖM (v):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister
Thomas Bodström om den terroristlagstiftning som
antogs av EU i början av december. Den debatt som
då fördes gällde i mycket avgränsningarna när det
gäller terroristdefinitionen. Sverige drev den tesen att
den inte fick vara så vid att t.ex. demonstrationer som
urartade skulle kunna räknas in. Sverige fick igenom
att rådet enhälligt antog ett uttalande som skulle ga-
rantera att detta inte skulle ske.
Nu inför det spanska ordförandeskapet håller
Spanien på att ta fram ett standardformulär för infor-
mationsutbyte av handlingar som utförs av radikala
våldsgrupper med terroristanknytning. I de här do-
kumenten pekar man tydligt ut odefinierbara kretsar,
organisationer som genom att utnyttja de lagliga
rättigheter som de åtnjuter har en sidoverksamhet
som bidrar till att genomföra mål som är betecknande
för terroristorganisationer. Man säger också att det
ska vara ett nyttigt instrument för att förebygga och
eventuellt lagföra våldsbenägen radikalism hos ung-
domar i städerna som i allt högre grad utnyttjas av
terroristorganisationer.

Anf. 61 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Det är riktigt att det i en av arbets-
grupperna har dykt upp ett sådant förslag från det
spanska ordförandeskapet som har beskrivits här. Jag
tror att jag redan nu kan säga att vi från min och rege-
ringens sida inte kommer att ställa oss bakom det.
Sverige har redan tillsammans med många andra
länder protesterat mot det. Nu är det riksdagen som
avgör det slutligen. Men jag skulle bli väldigt förvå-
nad om Sveriges riksdag skulle acceptera det. Jag tror
att det förslaget, liksom de allra flesta förslagen i
arbetsgrupperna, kommer att stanna där. Om det ändå
skulle komma upp på politikernas bord tror jag att jag
kommer att ha ett mandat, det är i alla fall min högsta
önskan, att säga att vi inte kommer att acceptera det i
Sverige.

Anf. 62 ALICE ÅSTRÖM (v):
Fru talman! Det är glädjande att justitieminister
Thomas Bodström säger detta, och jag hade knappast
väntat mig någonting annat.
Min fråga blir: Hur tänker Sverige agera nu när
Spanien så uppenbart faktiskt bryter mot det uttalande
som rådet antog och där man skulle hålla sådana här
grupper utanför terroristlagstiftningen?
Anser ministern att han kan lägga fram en propo-
sition om detta här i riksdagen, trots att det är så up-
penbart tydligt att rådets uttalande inte hindrar Spani-
en från att göra en helt annan tolkning av hur man ska
definiera begreppet terrorism?

Anf. 63 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! En definition av terrorism som jag
anser mycket viktig för att man ska kunna hålla såda-
na saker ifrån oss är inte formellt klar. Sverige och en
del andra länder har ännu inte godkänt den. Jag tänker
inte ha några synpunkter på om den är bra, det ska
avgöras här i riksdagen. Fram till dess får vi nog leva
med att det kommer ett och annat sådant förslag, för
det kommer massor av olika förslag varenda vecka.
Det finns fortfarande möjligheter därför att det ännu
inte finns någon klar definition av terrorism.
I det här arbetet känns det tryggt att veta att man
har en överenskommelse. När den blir klar ska vi
slippa sådana här förslag i framtiden. Men jag tror
inte att vi behöver oroa oss för den här saken. Det här
är ingenting som Sverige och, det vill jag understry-
ka, flera andra länder redan har protesterat mot med
hänvisning bl.a. till de diskussioner som har förts.

Anf. 64 TALMANNEN:
Det är inte tillåtet med några opinionsyttringar på
läktaren. Var snälla och respektera demokratins reg-
ler.
Miljöbalken

Anf. 65 GÖTE JONSSON (m):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till miljömi-
nistern.
Miljöbalken har visat sig bli en riktig problemlag-
stiftning. Nu är jag medveten om att det pågår en
utredning om miljöbalken, så jag vill inte att minis-
tern enbart hänvisar till den.
Jag vill ta upp två problemområden.
Det första är att miljösanktionsavgifterna har visat
sig få väldigt orimliga konsekvenser dels när de gäller
grunden för avgifterna, dels när det gäller beloppen.
De enskilda, framför allt företag, har fått betala höga
miljösanktionsavgifter utan att över huvud taget ha
förorsakat någon miljöskada. Det har enbart handlat
om vissa administrativa förseelser. Jag anser att det är
orimligt att behöva betala så höga avgifter när man
verkligen inte har förorsakat någon miljöskada.
Den andra frågan gäller tillståndsprövningen vid
MKB där tiderna är orimligt långa, upp till två år.
Min fråga är: Är ministern beredd att vidta åtgärder
så att man snabbt kommer till rätta med problemen
med både sanktionsavgiften och de långa handlägg-
ningstiderna när det gäller miljöbalken?

Anf. 66 Statsrådet LENA SOMMES-
TAD (s):
Fru talman! Det pågår, som sagt, en översyn av
miljöbalken just därför att sanktionsavgifterna är
föremål för en omfattande diskussion. Vi kommer att
lämna besked redan under det här året, så att den
frågan kommer att behandlas i förtid. Sedan arbetar
utredningen vidare med övriga frågor som gäller
miljöbalken. Ytterligare information lämnas alltså
under året.
Jag kan i dag inte säga vad vi kan göra mera när
det gäller tillståndsprövningen, utan jag ber att få
återkomma i den frågan.
Rent allmänt sett är miljöbalken en mycket ny
lagstiftning. Det har varit inkörningsproblem, och vi
var medvetna om att det skulle uppstå sådana. Det är
just därför som det pågår en översyn. Vi måste alltså
avvakta och se innan vi kan vidta några dramatiska
åtgärder, men vi har hela tiden uppmärksamheten
riktad på problemet.

Anf. 67 GÖTE JONSSON (m):
Fru talman! Jag vill uppmana miljöministern att
också se till att de långa väntetiderna vid till-
ståndsprövning snabbt blir utredda så att man kan få
förbättringar till stånd. Det är fullständigt orimligt att
ett företag som ska genomföra en liten förändring i
sitt företag ska behöva vänta ett par år för att få en
tillståndsprövning. Det innebär att nödvändiga inves-
teringar - även nödvändiga miljöinvesteringar -
skjuts på framtiden, vilket gör att man går miste om
arbetstillfällen. Detta är inte rimligt utifrån en miljö-
lagstiftning.
Jag vädjar till miljöministern att se till att den frå-
gan kommer väldigt högt upp på dagordningen i sam-
band med utvärderingen.
Tidigare fanns det någonting som kallades på-
byggnadstillstånd där man enbart prövade den nya
frågan. Jag tycker att miljöministern ska undersöka
om man inte kan införa också detta i den nuvarande
miljöbalken.

Anf. 68 Statsrådet LENA SOMMES-
TAD (s):
Fru talman! Vi tar till oss den här kritiken, och vi
är väl medvetna om att det finns många miljöbalksä-
renden som drar ut på tiden. Det finns anledning att
se över detta.
Samtidigt bör vi vara medvetna om att miljöbal-
ken är en ny lagstiftning. Detta problem är ännu mer
uttalat när det gäller infrastrukturfrågor. Vi måste lära
oss att miljöprövning tar tid, vilket många gånger
också är önskvärt med tanke på att det gäller att före-
bygga framtida problem.
Men jag tar till mig detta.
Asylsökandes boendemiljö

Anf. 69 SONJA FRANSSON (s):
Fru talman! Jag vill vända mig till statsrådet Jan O
Karlsson.
I min hemkommun Svenljunga har Migra-
tionsverket placerat 105 asylsökande. Det rör sig
framför allt om familjer som är utspridda i olika små-
byar. Detta är väldigt positivt, tycker jag. I stället för
att dessa familjer bor på en förläggning kommer de ut
bland människor och får träffa andra.
Men den stora frågan som jag måste rikta till mi-
nistern är: Varför en så torftig miljö?
Dessa asylsökande har varit helt beroende av att
människor och grannar har samlat in möbler, vinter-
kläder, husgeråd och annat. I alla byar har man varit
oerhört upprörd över att vi i Sverige i dag måste
samla in det mest nödtorftiga som behövs i ett hem
och i ett hushåll, bl.a. vinterkläder. Behöver det vara
på det här sättet?

Anf. 70 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Fru talman! Det ska inte vara på det sättet. Vår
nya migrationspolitik syftar till att människor som
söker skydd i vårt land ska få ett värdigt mottagande.
Som jag försökte att framhålla i de senaste dagar-
nas diskussion kan det dock vid förverkligandet
ibland uppstå problem därför att vi har svårt att plane-
ra tillströmningen av asylsökande från tid till annan.
Jag har erinrat om att det i början av 90-talet plötsligt
kom 80 000 människor hit.
Jag kan inte uttala mig om det enskilda fallet.
Men rent principiellt försöker vi se till att Migra-
tionsverket har resurser för att kunna bereda ett vär-
digt mottagande för alla asylsökande. Vi kommer att
fortsätta att arbeta för detta och också ställa ökade
resurser till förfogande för Migrationsverket för att
man ska klara den uppgiften.

Anf. 71 SONJA FRANSSON (s):
Fru talman! Det gläder mig om dessa asylsökande
kan få det bättre. De har inte fått ett värdigt motta-
gande. De har nästan behövt tigga för att få komma in
i Sverige.
En annan fråga i sammanhanget är att kommunen
är ansvarig för barnens skolundervisning. En sådan
överenskommelse finns. Kommuninvånarna har vänt
sig till kommunen och undrat om inte den kan göra
något. Men på kommunen säger man att det inte är
kommunens ansvar. Och på Migrationsverket säger
man att man inte har mer resurser och att man därför
inte kan göra mera.
Det känns som att kommunikationen mellan
kommunerna och Migrationsverket inte är riktigt bra.
Min fråga är: Vad avser ministern att göra åt det?

Anf. 72 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Fru talman! Vi ska göra flera olika saker. Vi dis-
kuterade detta i riksdagen faktiskt i går.
Vi har en ganska klar lagstiftning, men det finns
några öppna punkter i den och dem ska vi täcka.
Vi tänker också vidta åtgärder som innebär att vi
centralt informerar personalen inom både Migra-
tionsverket och landets kommuner om vilka uppgifter
de har.
Den senaste tidens debatt har lett fram till att det
finns saker som kan göras. Det är en sak att diskutera
vad man måste göra. Men vi måste ha högre ambitio-
ner än så. Om vi vill bereda ett värdigt mottagande
ska vi inte bara diskutera vad vi måste göra utan ock-
så vad vi kan göra, vilket också regeringen eftersträ-
var.
Inom de allra närmaste dagarna kommer regering-
en att ge ett särskilt uppdrag om att detta ska klarläg-
gas. Det är väl inte förvånande för kammaren om jag
understryker att framför allt flyktingbarnen kommer
att stå i fokus och vara det viktigaste. Men vi måste
naturligtvis eftersträva ett värdigt mottagande av alla
flyktingar i Sverige.
Företagsflytten

Anf. 73 EVA FLYBORG (fp):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Mes-
sing.
Den senaste tiden har varslen och uppsägningarna
ökat ganska dramatiskt i Sverige. Företag, forskning
och utveckling samt också tillverkning flyttar utanför
Sveriges gränser. Sverige dräneras på beslutskraft,
och människor förlorar sina arbeten. Gislaved kan
utgöra ett exempel på en svår situation.
Jag vill fråga statsrådet Messing vad regeringen
avser att göra för att skapa ett bättre näringsklimat
som gör att företagen vill stanna kvar i Sverige.

Anf. 74 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Det är en viktig fråga vad regeringen
kan göra för att motverka varsel. Där är utbildnings-
politiken, näringspolitiken och företagsklimatet i vid
mening viktiga.
Trots en bra politik på alla dessa områden kan vi
aldrig garantera oss mot varsel. Det förekommer
svängningar på arbetsmarknaden och i näringslivs-
strukturen. Hotet för oss är inte den nya tekniken utan
det är den gamla tekniken. Det är klart att vi inom
politiken, i fackföreningsrörelsen och i näringslivet
har ett gemensamt ansvar för att möta de utmaningar
som den nya tekniken för med sig med bred kompe-
tens bland de anställda och mycket annat.
Det är inte ett dåligt företagsklimat som gör att fö-
retag flyttar från Sverige. Det visar alla internatio-
nella rankningslistor. Så sent som för 14 dagar sedan
rankades Sverige på sjunde plats av världens 75 ri-
kaste länder när det gällde företagsklimat. Det är
ingen dålig placering för ett litet land att hamna på
sjunde plats på denna lista. Om man jämför med
företagsskatten i andra länder ligger Sverige också
långt framme.
Att företag flyttar beror alltså inte på företagskli-
matet.

Anf. 75 EVA FLYBORG (fp):
Fru talman! Som bekant kan man använda statis-
tik nästan hur som helst. Alldeles nya och riktiga
siffror från Jobs and Society visar att nyföretagandet
har rasat med minus 16 %, vilket är en ny bottennote-
ring. Det har aldrig varit så dåligt. Vi har gått från att
vara en småföretagarnation med ett starkt och ut-
hålligt näringsliv till att bli oerhört beroende av ett
fåtal stora företag.
Jag påstår att regeringen säger en sak och i verk-
ligheten gör en helt annan, men det är kanske inte så
förvånande.
I USA har det uppstått spökstäder därför att före-
tagen flyttar från orten och till sist flyttar också män-
niskor därifrån. Det finns inga jobb, och därför måste
de flytta.
I Sverige har en utredare identifierat ett antal
kommuner som ligger i riskzonen för att bli spökstä-
der t.o.m. här i Sverige, om inte inriktningen på nä-
ringspolitiken radikalt ändras. Då måste frågan åter-
igen bli: Vad vill statsrådet Messing rekommendera
företagarna? Vad vill regeringen göra för att det inte
ska uppstå spökstäder även i Sverige?

Anf. 76 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Eva Flyborg kritiserar statistiken men
fortsätter ändå att hänvisa till den. Jag fullföljer det
gärna, därför att all statistik visar ändå att trots varsel
som vi har haft på arbetsmarknaden under det senaste
halvåret har inte den öppna arbetslösheten ökat i snitt
över landet. Trots de varsel vi har sett ser vi ändå att
sysselsättningen fortsätter att stiga i genomsnitt över
landet.
Men det finns stora regionala skillnader, och de
bekymrar mig ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Är
det någonting som kan få s.k. spökstäder att växa
fram, tror jag att det är fråga om just den regionalpo-
litiska aspekten och inte alls en fråga om företagskli-
mat. Jag tror inte att det är företagsklimatet som leder
till att invånarantalet minskar i Bengtsfors, Hofors,
Hagfors, Vilhelmina och på många andra orter.
Det är naturligtvis ett problem för många delar av
vårt land att vi har en allt äldre befolkning och att vi
föder allt färre barn. Ur det perspektivet kan vi ha en
debatt om s.k. spökstäder, men att jämföra spökstä-
derna i USA med det vi kan se här i Sverige är orim-
ligt.
Frysning av den enskildes tillgångar

Anf. 77 KIA ANDREASSON (mp):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern.
Den gäller FN:s sanktionslistor och de tre svenska
medborgarnas frysta tillgångar.
Det rättsliga läget är väldigt förvirrat, och det
rättsliga förfarandet väcker frågor. Jag har två frågor
till att börja med:
Hur kunde EU:s ministrar överta FN:s sanktions-
kommittés lista och göra den till en gällande förord-
ning direkt tillämplig i EU:s medlemsländer? Vilken
rättsakt tillåter detta inom tredje pelaren? Det är ju
inom det området som detta har skett.
Den andra frågan är: Står denna EU-förordning
över Europeiska rådets konventioner om de mänskli-
ga rättigheterna i artikel 6, att alla har rätt till en rätt-
vis domstolsprövning, som är inkorporerade i svensk
lag och lyder under Europadomstolen? Det står sam-
ma sak i andra internationella konventioner i FN om
mänskliga och politiska rättigheter.

Anf. 78 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Jag kan inte säkert uttala mig om det
som har skett i EU. Det är nämligen utrikesministrar-
nas råd som har beslutat om detta. Men som svar på
frågan kan jag ändå säga att om det är något strider
mot ett EU-fördrag är det EU-domstolen som ska
pröva frågan.
Jag har vid flera tillfällen tidigare kritiserat FN:s
sanktionskommittés lista, redan i november, och
kritiken kvarstår. Det här är inte ett rättssäkert sys-
tem. Man får inte reda på varför man finns med på
listan. Man har ingen möjlighet att få saken prövad.
Det är t.o.m. så orimligt att man inte kan klara sin
egen försörjning. Den är ändå tillämpbar på länder
utanför EU. Det är till och med så att Schweiz, som
inte är medlem i FN, följer FN:s sanktionskommittés
lista.
Jag vill återigen framföra den kritik som har fram-
förts, och som också Utrikesdepartementet vid flera
tillfällen har framfört, mot FN. Jag har vid det möte
som jag har deltagit i försökt att entusiasmera justi-
tieministrarna att tala med sina utrikesministrar, så att
Sverige får stöd för den kritik som bör framföras och
också framförs mot FN.

Anf. 79 KIA ANDREASSON (mp):
Fru talman! Jag anser att man kan hävda Europa-
konventionen som ett argument, för något måste ju
ske. Det är ett vakuum, en Kafkasituation. Jag tycker
att regeringen måste handla. Det finns då två alterna-
tiv: antingen att upphöra med frysningen av bank-
kontona eller att lämna saken till åklagare för åtgär-
der, och då hävda våra konventioner som argument
för det. Beslut måste fattas omgående. Jag tycker inte
att man kan tillåta ett sådant här vakuum.
Vi måste ifrågasätta USA:s argument. T.o.m.
SÄPO säger att det inte finns misstankar som kan
vara bärande i en domstol.
Vad avser regeringen nu göra för ställningstagan-
de?

Anf. 80 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Bara ett klargörande: Regeringen tar
inte ställning till eventuell skuld. Frågan är ju under
utredning i Sverige av svensk åklagare. Låt oss lägga
den saken åt sidan. Det är inte regeringen utan berör-
da myndigheter som ska handskas med detta.
Det som Sverige kan göra, och också gör, är att
protestera mot det här systemet. Jag tror att det aldrig
kan ha varit tanken från början att personer som inte
är knutna till stater ska kunna hamna i den här situa-
tionen.
Det är många gånger väldigt viktigt att ha sank-
tionsmedlet att ta till, även när det gäller personer
som är direkt knutna till stater. Men här har det up-
penbarligen använts på ett sätt som har fått konsek-
venser som inte är rimliga.
Det är viktigt att vi följer den här frågan, inte bara
för svensk del. Det här är ett system som undergräver
förtroendet för FN och förtroendet för kampen mot
terrorism. Vi måste ändra systemet i FN. Vi måste
göra det därför att det är tre svenskar som finns med
på sanktionslistan, men också för att det annars i
framtiden kommer att drabba andra människor. Och
det är lika illa om det drabbar människor från andra
länder. Det är alltså systemet som vi ska ändra på.
Vindkraften

Anf. 81 EWA THALÉN FINNÉ (m):
Fru talman! Biträdande miljöminister Lena Som-
mestad sade nyligen, enligt ett referat i Svenska Dag-
bladet i går, att hon vill ha en fördjupad diskussion
om vindkraften. Det tycker jag låter som ett bra för-
slag. Självklara frågor i en sådan diskussion är ett
regelverk för var vindsnurror ska få sättas upp och
hur de framtida vindkraftsparkerna ska se ut. Rege-
ringens miljömål innebär att vindkraften ska stå för
10 terawattimmar år 2010, dvs. ungefär 20 gånger
dagens kapacitet.
Mot den bakgrunden vill jag fråga vad statsrådet
säger om den framtida utvecklingen av vindkraften.
Står statsrådet bakom den massiva utbyggnad som
krävs för att vindkraften ska kunna stå för så mycket
som en sjättedel av vårt energibehov?

Anf. 82 Statsrådet LENA SOMMES-
TAD (s):
Fru talman! Både jag och regeringen står bakom
målet att vi ska bygga ut vindkraften till 10 terawat-
timmar. Inom ramen för den kommande energipoli-
tiska propositionen kommer vi i samband med att vi
presenterar ett förslag om elcertfifikat - gröna certifi-
kat, som de kallas - att göra ett nytt utspel när det
gäller just vindkraften.
När det gäller utbyggnaden har jag dock också
sagt att det är oerhört viktigt att vi nu tar ett samlat
grepp kring hur utbyggnaden ska ske. Vi har starka
opinioner i olika delar av landet. Vi har utpekade
möjliga platser för lokalisering av vindkraft men som
ur miljösynpunkt inte är lämpliga, och där kommer
tillstånd inte att ges. Det är redan så att vissa av ban-
karna är av Naturvårdsverket fredade och kommer
över huvud taget inte att bli aktuella.
Min ambition är att vi ska försöka undvika att det
kommer förslag som inte godkänns vid en miljö-
balksprövning, så att vi undviker att få en alltför pola-
riserad debatt. Det är självklart att miljöhänsynen
kommer att vägas in.

Anf. 83 EWA THALÉN FINNÉ (m):
Fru talman! Det som jag tycker är ett väsentligt
problem, som man märker i opinionsyttringar men
också i domstolsutslag och på hur människor drabbas,
är att vi har platser runtom i Sverige där vindkraft-
verk står väldigt nära hus och hem. Problemet är att
det råder ganska mycket oklarheter om vilka regler
som bör och ska gälla. Det saknas också en hel del
forskning om vad som faktiskt händer på marken och
ute i vattnet där vindkraftverken kan stå. Det är de här
bitarna som man först och främst måste komma till
rätta med innan man börjar ge väldigt många till-
stånd, för det börjar ju bli en djungel på sina håll.

Anf. 84 Statsrådet LENA SOMMES-
TAD (s):
Fru talman! Låt mig först säga att vi har ett utred-
ningsuppdrag hos Boverket just nu som handlar om
just placering av vindkraftverk både på land och i
vatten. En ambition på längre sikt är att vi ska ha mer
havsbaserad vindkraft och gärna långt ifrån kusten,
om det är möjligt. Man är också på väg att bygga upp
större vindkraftssnurror än tidigare.
Här finns motstående intressen och också motstå-
ende miljömål, nämligen en god bebyggd miljö och
ett vackert landskap som vi vill ha omkring oss och
energimålet. Men det är min övertygelse att utbygg-
naden av vindkraften ändå är en väg som vi måste gå
och att vi just därför måste ta den här diskussionen på
mycket stort allvar, och det kommer vi att göra.
Beväpnade väktare

Anf. 85 LARS LILJA (s):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister
Bodström. Den gäller väktare från privata vaktbolag.
Vi har kunnat se att dessa väktare har ökat i antal
ganska mycket de senaste åren. Vad jag också har sett
den senaste tiden är att en del av dem är pistolbeväp-
nade.
Jag undrar om det är en utveckling som vi kan
förvänta oss i framtiden att alltfler av väktarna blir
pistolbeväpnade eller om det är en konsekvens av
händelserna den 11 september. Om vi går mot en
utveckling mot fler och fler beväpnade väktare, ser
justitieministern i så fall någon fara med en sådan
utveckling?

Anf. 86 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Det är riktigt att antalet beväpnade
väktare har ökat i Sverige liksom i hela västvärlden -
även i USA. Det finns, som tas upp här, vissa perso-
ner som har rätt att bära vapen. Det bygger på en lag
om samhällsviktiga anläggningar. Det gäller poliser,
militärer eller särskilt utbildade och prövade vakter.
Min uppfattning är att rena bevakningsuppdrag
ska utföras av väktare eller andra som är skickade att
agera i den situationen. Men det ska även fortsätt-
ningsvis göras en särskild prövning, och personerna
ska utbildas särskilt.
Det har ingenting med händelserna den 11 sep-
tember att göra.
Om antalet beväpnade väktare kommer att öka
eller minska i framtiden återstår att se. Vi får hoppas
att det inte kommer att öka.

Anf. 87 LARS LILJA (s):
Fru talman! I någon mening hoppas man att dessa
väktare finns till i ett brottsförebyggande syfte. Jag är
inte den som tror att fler poliser och fler väktare är
det bästa sättet att förebygga brott. Jag tror att ett
rättvist samhälle och en god utbildning - bra förskola
och bra grundskola - för våra barn är det allra bästa
sättet att förebygga brott. Jag hoppas att justitiemi-
nistern delar min uppfattning när det gäller den frå-
gan.

Anf. 88 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Det gör jag definitivt. Brott orsakas
av sociala skillnader och orättvisor.
Jag vill ändå understryka att det också är viktigt
att vi får flera poliser inte minst just i det brottsföre-
byggande arbetet. Polisen utför ett mycket viktigt
arbete i sina kontakter med våra ungdomar. Det ar-
betet måste naturligtvis få fortsätta.
Jag delar Lars Liljas inställning att det allra vikti-
gaste är att vi fortsätter kämpa för ett rättvist samhäl-
le.
Jag vill också säga att vi inte vet om antalet be-
väpnade väktare kommer att fortsätta öka. Men de
ska fortsätta att utföra rena bevakningsuppdrag -
ingenting annat. Det är självklart att de verkar enbart i
förebyggande syfte.
Utvisning av asylsökande

Anf. 89 ERLING WÄLIVAARA (kd):
Fru talman! Sveriges flyktingpolitik gör att många
flyktingar lever under stark press och med utvis-
ningshot hängande över sig under lång tid. Många
familjer har under väntetiden anpassat sig mycket bra
till det svenska samhället. Föräldrarna har jobb och
eget boende, och barnen går i svensk skola. Det soci-
ala livet med grannar och vänner fungerar bra. Med
andra ord: Man är mer än väl anpassad till det svens-
ka samhället.
Jag vill ställa en fråga till statsrådet Jan O Karls-
son. Finns det något läge där anpassningen av flyk-
tingarna till det svenska samhället har nått så långt
och fungerat så bra att en utvisning blir en omänsklig
och inhuman handling?

Anf. 90 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Fru talman! Ja visst. Vi har årligen många fall där
de skydds- eller asylskäl som ursprungligen åberopats
visserligen har bortfallit, men där vederbörande än-
dock på grund av anknytning och långvarig vistelse i
landet får stanna av humanitära skäl. Detta är ett
förhållandevis vanligt skäl till att människor får stan-
na i landet.
Enligt min mening bör vi ändå undvika de saker-
nas tillstånd som innebär att handläggningstiderna
blir så långa att de ursprungliga skälen har bortfallit.
Det tar ändå omänskligt lång tid att fatta ett nytt be-
slut. Därför bör vi eftersträva kortare handläggnings-
tider och en öppnare hanläggningsprocess. Det kom-
mer vi också att få i den reform som nu förbereds.

Anf. 91 ERLING WÄLIVAARA (kd):
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.
När en utvisning verkställs blir det för många familjer
ofta en utvisning till ingenting. Det finns många så-
dana fall inte minst i mitt hemlän Norrbotten, där man
är så väl anpassad till det svenska samhället. Man har
jobb. Barnen går i skola. Barnen är födda i Sverige.
Men man hotas nu av utvisning.
Anser statsrådet, utan att gå in på de enskilda fal-
len, att folk som är så väl anpassade bör få stanna i
landet?

Anf. 92 Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Fru talman! Jag tackar för att vi inte går in på
handläggningen av något enskilt fall, för det får jag
inte. Jag anser naturligtvis att människor som har
anpassat sig väl till vårt land ska stanna i landet. Men
en flyktingpolitik måste i första hand vara just en
flyktingpolitik. Det finns 20 miljoner människor i
världen som behöver skydd och stöd därför att de har
flytt från ett land till ett annat. Det finns ännu fler
människor - närmare 30 miljoner - som är intern-
flyktingar och som lever under de mest ohyggliga och
vidriga förhållanden.
Vi måste komma ihåg att vi först och främst ska
kunna bereda de människor som inte har något annat
alternativ än att förgås skydd i vårt land. Därför måste
en flyktingpolitik alltid ha en gräns. Det är det hems-
ka och det svåra. Men därför måste vi också se till att
vi har en väl fungerande behandling av dessa ären-
den. Vi får inte glömma att flyktingpolitiken också
handlar om att värna rätten till asyl.
Våldet i Mellanöstern

Anf. 93 MURAD ARTIN (v):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Mes-
sing. Det handlar om Mellanöstern.
Den israeliska statens ockupationspolitik har ty-
värr alltmer tagit formen av apartheidpolitik. Man
använder sin militära överlägsenhet till att bryta mot
den ena konventionen efter den andra. Man bryter
mot FN:s Genèvekonvention och mot mänskliga
rättigheter. Man har i decennier brutit mot folkrätten
och mot andra konventioner som man har skrivit
under.
Våldet från den israeliska sidan har ökat, och det
har blivit en våldsspiral. Hur tänker regeringen ingri-
pa mot den israeliska statens övervåld?

Anf. 94 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Sverige har som enskilt land reagerat
och agerat på flera olika sätt mot de övergrepp som
många nu utsätts för. Vi har också agerat gemensamt
från EU:s sida. Vi har en hög närvaro på platsen, och
EU:s representationsnivå är hög. Det gör vi för att
markera vårt intresse när det gäller det som nu sker
och vår önskan och strävan efter att de människor
som lever i Mellanöstern någon gång ska få uppleva
fred och frihet.
Vi vet att också platser som har EU-anknytning
har blivit förstörda i de senaste bombningarna. Det
kommer att ske en skadeståndsprocess där, precis
som på så många andra håll.
Det viktigaste är nu, menar jag, att det finns en
bred uppslutning från Sverige och andra länder. Det
ska vara en stor uppslutning från EU:s alla medlems-
länder. Närvaron måste vara fortsatt hög, kontakterna
måste vara fortsatt täta och vi måste fortsätta sätta
tryck på parterna så att de sansar sig, samlar sig och
fortsätter diskutera.

Anf. 95 MURAD ARTIN (v):
Fru talman! Om diskussioner ska kunna äga rum
mellan parterna i en konflikt krävs det att de kan nå
varandra. Tyvärr börjar Israel bomba och mörda pa-
lestinska människor. Man bombar t.o.m. Arafats
högkvarter för att visa sin militära överlägsenhet
gentemot det förtryckta folket. Då menar jag att man
saboterar möjligheten till förhandlingar från Israels
sida.
Det är oerhört viktigt att regeringen agerar och
protesterar mot de övergrepp som sker från Israels
sida.

Anf. 96 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Vi gör också det. Självklart är en för-
utsättning för att människor på alla platser där det i
dag finns en konflikt ska få uppleva fred att de parter
som är aktiva i konflikten sätter sig ned och diskute-
rar. De måste respektera varandras olika ingångar när
det gäller de problem som har uppstått.
Vi är djupt bedrövade på grund av det som nu
sker. Vi har framfört det på en rad olika sätt från den
svenska regeringen. Sveriges representanter i olika
länder har framfört det. Vi framför det också genom
de gemensamma representanter som EU skickar.
Vi fortsätter att ha en hög närvaro på plats för att
markera vår önskan om och vårt krav att de som är
valda för att ta ansvar också tar det ansvaret, för alla
människors bästa.

Anf. 97 RIGMOR STENMARK (c):
Fru talman! Det är intressant att höra att alla mi-
nistrar har ett väldigt vänligt tonläge gentemot oss. Så
ska det naturligtvis vara. Vi är ju vuxna människor.
Jag skulle vilja ställa en fråga till justitieminister
Thomas Bodström. För ett tag sedan hade vi en trev-
lig interpellationsdebatt som handlade om rättstrygg-
heten och om Gimo. Justitieministern sade sig vara
villig att åka till Gimo för att se hur situationen var
direkt på plats.
Min fråga är: Har justitieministern varit i Gimo?
Det är viktigt att det inte bara är ett vänligt tonläge.
Det måste ju hända någonting också.

Anf. 98 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Jag har varit i Gimo tidigare. Jag har
inte varit i Gimo sedan vi hade interpellationsdebat-
ten. Däremot har jag tagit upp till diskussion att det är
en plats som jag gärna besöker. Jag vågar inte säga
när jag kommer att besöka Gimo. Jag kan säga att jag
kommer att göra det.

Anf. 99 RIGMOR STENMARK (c):
Fru talman! Då hoppas jag att jag slipper komma
tillbaka en gång till och fråga. Tyvärr kommer det
fortfarande signaler om att framför allt barnen inte
mår bra i flyktingförläggningen. Man har inte resurser
för psykiatrer. Så jag vädjar faktiskt om att Thomas
Bodström ska åka dit i förebyggande syfte innan
någonting händer.

Anf. 100 Justitieminister THOMAS
BODSTRÖM (s):
Fru talman! Jag tycker att det med tanke på den
fråga som nu tas upp är lämpligt att min kollega här
besöker Gimo, men det finns flera andra skäl att be-
söka Gimo som vi också har talat om. Det är i egen-
skap av justitieminister som jag har för avsikt att
besöka Gimo, även om jag självklart också är intres-
serad av den fråga som nu tas upp.

Anf. 101 TALMANNEN:
Detta fick bli det sista inlägget i dagens fråge-
stund. Jag kan berätta att 17 av 35 föranmälda frågor
hann besvaras. 18 frågor hann inte besvaras. Det
fanns också andra frågeställare här inne i rummet.
Jag tackar kammarens ledamöter och regeringens
företrädare för deras medverkan i dagens frågestund
som nu är avslutad.

10 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Skrivelse
2001/02:103 Kommittéberättelse 2002

Förslag
2001/02:RB2 Fullmäktiges i Riksbanken förslag till
disposition av Riksbankens vinst för räkenskaps-
året 2001 m.m.

11 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 21 februari

2001/02:273 av Sofia Jonsson (c) till utbildningsmi-
nistern
Kunskapsmålen i grundskolan
2001/02:274 av Elver Jonsson (fp) till näringsminis-
tern
Vägsituationen i Västra Götaland/Dalsland
2001/02:275 av Ragnwi Marcelind (kd) till justitie-
ministern
Brottsutredningar
2001/02:276 av Inger Segelström (s) till justitiemi-
nistern
Internetprostitution

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 mars.

12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 21 februari

2001/02:781 av Birgitta Sellén (c) till näringsminister
Björn Rosengren
Digital allemansrätt
2001/02:782 av Magnus Jacobsson (kd) till närings-
minister Björn Rosengren
Väg 44
2001/02:783 av Kenth Skårvik (fp) till justitieminister
Thomas Bodström
Sambandscentralen i Bohuslän
2001/02:784 av Murad Artin (v) till statsrådet Jan O
Karlsson
Biståndet till Sudan
2001/02:785 av Carina Hägg (s) till statsrådet Jan O
Karlsson
Representant i Burundi
2001/02:786 av Carina Hägg (s) till utrikesminister
Anna Lindh
Visumansökan
2001/02:787 av Murad Artin (v) till utrikesminister
Anna Lindh
Situationen i östra Sudan
2001/02:788 av Murad Artin (v) till utrikesminister
Anna Lindh
Visum för FARC-representanter
2001/02:789 av Anders Sjölund (m) till jordbruksmi-
nister Margareta Winberg
Transportstöd till viltprodukter
2001/02:790 av Yvonne Oscarsson (v) till jordbruks-
minister Margareta Winberg
Jämställdheten i Jämtland
2001/02:791 av Claes Stockhaus (v) till finansminis-
ter Bosse Ringholm
Premiesparfonden och generationsfonder
2001/02:792 av Claes Stockhaus (v) till finansminis-
ter Bosse Ringholm
Premiesparfonden
2001/02:793 av Carina Hägg (s) till kulturminister
Marita Ulvskog
Pornografi i TV
2001/02:794 av Inger Lundberg (s) till statsrådet
Ingela Thalén
Underhållsstöd

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 5 mars.

13 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 21 februari

2001/02:677 av Jonas Ringqvist (v) till statsrådet Jan
O Karlsson
Dammbygget i Uganda
2001/02:678 av Sven-Erik Sjöstrand (v) till statsrådet
Jan O Karlsson
UNHCR:s finansiering
2001/02:707 av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Jan
O Karlsson
Tältläger för flyktingar
2001/02:722 av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Jan
O Karlsson
Vård av flyktingbarn
2001/02:727 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Jan
O Karlsson
Avvisning av sjuka barn
2001/02:728 av Maria Larsson (kd) till statsrådet
Ingela Thalén
Asylsökande barn
2001/02:731 av Carina Hägg (s) till kulturminister
Marita Ulvskog
Folkbibliotek på entreprenad
2001/02:732 av Maud Ekendahl (m) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Rekryteringen av åklagare
2001/02:733 av Kenth Skårvik (fp) till justitieminister
Thomas Bodström
Polisens arbetsbelastning i Bohuslän
2001/02:736 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan
O Karlsson
Cotonouavtalet
2001/02:737 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan
O Karlsson
Kairokonferensens mål
2001/02:743 av Christel Anderberg (m) till justitie-
minister Thomas Bodström
Ordningsvaktslagen
2001/02:748 av Tuve Skånberg (kd) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
FN-konventioner
2001/02:749 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan
O Karlsson
Dublinkonventionen
2001/02:751 av Willy Söderdahl (v) till statsrådet
Lena Sommestad
Reaktorsäkerhet

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 5 mars.

14 § Kammaren åtskildes kl. 15.03.

Förhandlingarna leddes
av tredje vice talmannen från sammanträdets början
till ajourneringen kl. 13.44 och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.