Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 2001/02:21

Onsdagen den 31 oktober

Kl. 09.00 - 12.00

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 25 oktober.
2 § Anmälan om ändrad partibeteckning

Från Sten Andersson hade inkommit följande
skrivelse:

Till riksdagens talman Birgitta Dahl
Med dessa rader begär jag att partibeteckningen
efter mitt namn tas bort med anledning av att jag inte
längre är medlem i Moderata samlingspartiet.
Stockholm den 30 oktober 2001
Sten Andersson

Skrivelsen lades till handlingarna.

3 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
om förslag från Europeiska kommissionen,
m.m.

Förste vice talmannen anmälde att följande fak-
tapromemorior om förslag från Europeiska kommis-
sionen inkommit och överlämnats till utskott:
2001/02:FPM10 GRÖNBOK - Främjande av en
europeisk ram för företagens sociala ansvar KOM
(2001) 366 till arbetsmarknadsutskottet
2001/02:FPM11 Prövning av asylansökan från med-
borgare i tredje land KOM (2001) 447 till social-
försäkringsutskottet
2001/02:FPM12 Förslag till Europaparlamentets och
rådets direktiv om finansiella säkerhetsanordning-
ar KOM (2001) 168 till finansutskottet
2001/02:FPM13 Europeiska kommissionens medde-
lande om film KOM (2001) 534 till kulturutskottet

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
2001/02:21 och 49 till socialförsäkringsutskottet

Skrivelse
2001/02:40 till justitieutskottet

Motioner
2001/02:Ub6 och Ub7 till utbildningsutskottet
2001/02:Sk9 och Sk10 till skatteutskottet
2001/02:MJ1-MJ3 till miljö- och jordbruksutskottet
2001/02:T55-T58 till trafikutskottet
2001/02:Sf8-Sf12 till socialförsäkringsutskottet

5 § Skatten på vin

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 2001/02:SkU2
Skatten på vin (prop. 2000/01:144).

Anf. 1 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Herr talman! Den 28 februari 2000 överlämnade
EU-kommissionen en formell underrättelse till Sveri-
ge angående de svenska punktskatterna på öl och vin.
Enligt kommissionens uppfattning överträder Sveri-
ge, genom att beskatta öl lägre än vin, förbudet för
medlemsstaterna att indirekt genom beskattning
missgynna varor från andra medlemsstater. Den 12
juni i år, mitt under den svenska ordförandeperioden,
beslutade kommissionen att sända ett s.k. motiverat
yttrande till Sverige. Det är andra steget i det formella
överträdelseförfarandet. Om en tillfredsställande
ändring av de svenska skattebestämmelserna inte
gjorts inom två månader får kommissionen överlämna
ärendet till EG-domstolen.
Herr talman! Jag börjar mitt anförande med denna
formella juridiska bakgrund för att belysa hur den
socialdemokratiska regeringen först under galgen,
först när domstolsförfarande hotar, föreslår en sänk-
ning av skatten på vin. I propositionen Skatten på vin
skriver regeringen: "För att undvika en domstolspro-
cess föreslår regeringen nu en sänkning av skatten på
vin."
Detta kan knappast ses så att den svenska social-
demokratiska regeringen vet vad den vill eller vad
den tycker och än mindre att den har en egen strategi
på vare sig kort eller lång sikt. Om den socialdemo-
kratiska regeringen haft en långsiktig alkoholpolitisk
strategi hade man långt tidigare successivt börjat
sänka de svenska alkoholskatterna för att möta de
ökade införselkvoterna.
I stället har det hävdats - och hävdas fortfarande
men efter dagens beslut med lite mindre trovärdighet,
vill jag påstå - att det med prispolitik och Systembo-
lagets detaljhandelsmonopol även i fortsättningen ska
gå att ha kontroll över alkoholkonsumtionen. Denna
mångåriga omyndigförklaring av oss svenskar, där
både livrem och hängslen används i stället för att ge
oss medborgare möjlighet att ta eget ansvar, är en
chimär och helt meningslös.
Den förda politiken, som blundat för verkligheten,
har lett till att en stor svart marknad öppnats för för-
säljning av allehanda alkoholhaltiga drycker. Denna
svarta marknad är ofta styrd av den organiserade
brottsligheten. På denna svarta marknad är priserna
låga. Här finns inga åldersgränser. Här finns en ser-
vice som vida överstiger Systembolagets lördagsöp-
pet. Här gäller dygnet-runt-öppet 365 dagar om året
med hemsändning om så önskas.
Var tredje starköl som dricks i Sverige är varken
inköpt på Systembolaget eller avnjuten på en restau-
rang. 213 000 liter öl per dag förs legalt eller illegalt
in i Sverige. Den svenska bryggerinäringen - och det
gäller såväl stora som små bryggerier - har drabbats
hårt av detta. Det är enligt oss moderater en dålig
politik att med för höga skatter slå ut en del av en
näring, i detta fall bryggerinäringen. Att tro att man
fortfarande har kontroll över alkoholkonsumtionen är
att som strutsen sticka huvudet i sanden. Tyvärr tror
jag att det kan bli svårt att återta det som redan har
hamnat i händerna på den organiserade brottsligheten.
Jag undrar vad som har inträffat som får majori-
teten i skatteutskottet, precis som majoriteten i soci-
alutskottet, att tro att dagens sänkning kan hindra,
som man skriver, att andra inköpsmönster perma-
nentas och att en ökad illegal handel av vin etableras.
Ni har tidigare hävdat motsatsen. Rejält sänkta alko-
holskatter är enligt oss ett av sätten att få gemene man
att känna att det inte lönar sig att befatta sig med
svartsprit. Risken blir för stor i förhållande till vad
man tjänar i pengar.
Vi moderater har i många år förordat en sänkning
av alkoholskatterna. Vi har då i hårda ordalag be-
skyllts för att vara aningslösa och oansvariga. Jag har
nu förstått att gränsen för att vara aningslös och oan-
svarig beror på hur stor skattesänkning som man
föreslår och inte på om man föreslår en skattesänk-
ning i sig.
Moderaternas konkreta förslag i dag är att skatten
på vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15
volymprocent ska vara 8:50 per liter från den 1 de-
cember i år. Utskottsmajoritetens förslag ligger på
22:08 per liter. Utskottsmajoritetens sänkning är
ca 5 kr per liter. Moderaternas skattesänkning på vin
är nästan 20 kr per liter. Vi föreslår också en sänk-
ning av skatten på öl som överstiger 2,8 volympro-
cent till 85 öre för varje volymprocent. Detta ska
också gälla från den 1 december i år.
Vi har valt att använda den danska skattenivån
som riktmärke, då vi vet att de största inköpen från
svenskt håll sker just i Danmark. Men vi ska komma
ihåg att Danmark är ett av de länder inom EU som
har de högsta alkoholskatterna. Sju av EU:s länder
har ingen skatt alls på vin.
Vi håller med regeringen när den skriver att det
sannolikt endast är skattesänkningar som kan bibe-
hålla nuvarande nivå på skatteintäkterna. Från den 1
januari 2004 kommer det att vara tillåtet att till Sveri-
ge från annat EU-land införa 10 liter sprit, 20 liter
starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Ärligt talat,
finns det någon här i kammaren i dag som inte tror att
det inom kort kommer ytterligare förslag till sänk-
ningar av de höga svenska alkoholskatterna så kan ni
ju räcka upp en hand. Ingen gör det. Jag tror att vi är
ganska överens om att det kommer ytterligare förslag
till skattesänkningar.
Dagens förslag från utskottsmajoriteten är enligt
oss moderater en tillnyktring, men baksmällan kom-
mer om inte ytterligare skattesänkningar görs. Vi vill
undvika denna baksmälla, och därför föreslår vi redan
i dag en större sänkning av vinskatten än vad ut-
skottsmajoriteten gör och också en rejäl sänkning av
ölskatten.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 2 SVEN BRUS (kd):
Herr talman! Bakgrunden till det beslut vi nu ska
fatta är alltså EG-kommissionens krav om en bättre
överensstämmelse mellan beskattningen på vin re-
spektive öl. I sak har vi ju att följa det här kravet, och
vi kristdemokrater har ingen reservation i det avseen-
det.
Nu är det regeringens uppfattning att det handlar
om en mindre sänkning av skatten på vin och att
åtgärden därmed enligt regeringens bedömning då är
acceptabel vid en samlad alkoholpolitisk bedömning.
Det är dock på den punkten som vi kristdemokrater -
alltså inte i sak utan då det gäller den alkoholpolitiska
bedömningen - riktar kritik mot det här förslaget.
Varje åtgärd och beslut i alkoholfrågor måste med
nödvändighet relateras till en samlad alkoholpolitisk
bedömning, och vi anser att det måste gälla även i en
situation när vi anser oss nödsakade att följa EG-
kommissionens krav. Nu saknar vi en mera långsiktig
konsekvensbeskrivning från regeringens sida och en
tydligare bild av regeringens ambitioner bortom det
sakbeslut vi nu ska fatta.
Ingen av oss torde kunna bortse från pris- och
skattepolitikens betydelse för alkoholkonsumtionen.
Detaljhandelsmonopol, åldersgränser och inte minst
information och attitydpåverkan är vägar som vi valt
för att hålla tillbaka den totala konsumtionen av alko-
hol och särskilt skydda utsatta grupper som exempel-
vis ungdomar. Även om WHO-målet, en sänkning av
konsumtionen med 25 %, inte har uppnåtts till år
2000 som det var menat får inte detta mål överges
eller suddas ut. Det är fortfarande en ledstjärna för
svensk alkoholpolitik och måste vara det.
Herr talman! De flesta av oss i den här kammaren
är överens om just den här grundläggande synen, och
WHO-målet har vi ju också ställt oss bakom som
nation. Mot den bakgrunden finns det anledning att
kritisera regeringens hantering och fokusering i den
här propositionen. Konsekvensresonemangen och
helhetssynen är, tycker vi, alltför svagt utvecklade i
förslaget.
Man kan också ha synpunkter på tidpunkten för
att lägga fram propositionen. Regeringen valde att
lägga fram sitt förslag redan före sommaren, trots att
det är först nu, den sista oktober, som vi behöver fatta
det här beslutet, och vi har sett att utvecklingen under
den gångna sommaren är oroande. Enligt Centrum för
socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid
Stockholms universitet har Systembolagets försälj-
ning under de tre sommarmånaderna i år ökat med
10 % jämfört med förra sommaren, och det är framför
allt just vin- och starkölsförsäljningen som ökar.
Herr talman! Det är just det här behovet av att
ständigt föra konsekvensresonemang och betona
helhetssynen i alla beslut i alkoholfrågor som är ut-
gångspunkten för vår kritik. Detta även när vi nu
fattar ett i och för sig oundvikligt beslut, efter den
EG-kritik som vi har blivit utsatta för. Här tycker vi
kristdemokrater att regeringen brister och är otydlig
då det gäller den samlade bedömningen och kon-
sekvensbeskrivningarna, och det är också innebörden
av vår reservation. Därmed yrkar jag bifall till reser-
vation 2.

Anf. 3 LENNART AXELSSON (s):
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Alkoholfrågor väcker ofta starka känslor hos oss.
Oavsett om vi nyttjar alkohol eller inte har vi en åsikt
i frågorna. När vi nu står inför att besluta om en
sänkning av skatten på vin är det alltså inte helt
okomplicerat.
Våra ambitioner att även fortsättningsvis kunna
föra en alkoholpolitik som syftar till att minimera de
medicinska och sociala skadeverkningarna, genom att
bl.a. bibehålla Systembolagets detaljhandelsmonopol,
gör att vi allt oftare ställs inför svåra ställningstagan-
den. De ökande införselkvoterna i kombination med
låga alkoholskatter i länder i vårt närområde skapar
naturligtvis problem. Sett ur den aspekten bör den nu
föreslagna marginella sänkningen ur folkhälsosyn-
punkt inte vara särskilt oroande.
Herr talman! Bakgrunden till propositionen är att
EG-kommissionen i februari 2000 överlämnade en
formell underrättelse till Sverige angående de svenska
punktskatterna på vin och öl. Enligt kommissionens
uppfattning överträder Sverige genom sitt sätt att
beskatta öl lägre än vin förbudet för medlemsstaterna
att indirekt genom beskattning missgynna varor från
andra medlemsländer. Regeringen har i sitt svar till
kommissionen medgett att det efter ölskattesänkning-
en den 1 januari 1997 föreligger viss skillnad i be-
skattningen mellan öl och vin räknat per volympro-
cent.
Herr talman! För att undvika en oviss dom-
stolsprocess lägger alltså regeringen fram denna pro-
position. Konkret innebär förslaget att skatten på vin
och andra jästa drycker förutom öl och vin, t.ex. ci-
der, sänks med 18,8 % redan fr.o.m. den 1 december i
år. För viner med normal alkoholstyrka, över 8 ½
men inte över 15 volymprocent innebär det en sänk-
ning av skatten per liter från nuvarande 27,20 kr till
22,08 kr. Om alla inblandade parter i framställningen
och handeln med vin låter skattesänkningen få fullt
utslag på konsumentpriserna sänks det med ungefär
5 kr för en flaska på 75 centiliter. Den beräknade
minskningen av intäkter till statskassan uppgår till
ca 500 miljoner kronor per år.
Herr talman! Av propositionen framgår också att
regeringen tänker föreslå ett tillskott för genomföran-
det av den nationella handlingsplanen för att förebyg-
ga alkoholskador på 100 miljoner kronor under åren
2001-2003. Totalsumman ökar därmed från 450
miljoner till 550 miljoner kronor. Dessutom får Sta-
tens folkhälsoinstitut, som följer utvecklingen av
alkoholkonsumtion och alkoholskador i Sverige,
uppdraget att följa upp eventuella folkhälsokon-
sekvenser av den nu föreslagna sänkningen.
Herr talman! Socialutskottet ställer sig i sitt ytt-
rande bakom förslagen i propositionen, men betonar
samtidigt vikten av att det görs kraftfulla insatser
inom ramen för den nationella handlingsplanen just
för att förebygga alkoholskador. Det understryker
också behovet av att Folkhälsoinstitutet noga följer
upp effekterna av sänkningen.
Skatteutskottet delar regeringens uppfattning att
man bör försöka undvika en domstolsprocess i frågan.
På grund därav finner utskottet det motiverat med den
smärre sänkning av skatten på vin som föreslås och
som också innebär en viss utjämning av skatten mel-
lan öl och vin. Utskottet menar att sänkningen är väl
avvägd sett utifrån en samlad alkoholpolitisk bedöm-
ning. Liksom socialutskottet betonar skatteutskottet
vikten av ett kraftfullt lokalt förebyggande arbete för
att motverka skador.
Utskottet anser att de skattesänkningsförslag som
framförs i motionerna Sk1 och Sk2 från Moderaterna
är alltför långtgående och att kravet på en strikt alko-
holpolitik som framförs i Kristdemokraternas motion
Sk3 i allt väsentligt måste anses tillgodosedd med vad
som anförts.
Herr talman! Utskottet tillstyrker propositionen
och avstyrker motionerna, och jag gör detsamma.

Anf. 4 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Jag har några frågor till Lennart Ax-
elsson. Tycker han inte att det är ganska pinsamt att
Sverige, samtidigt som man är ordförande i EU, får
detta från EU-kommissionen om att det finns risk att
man ska hamna inför domstol?
Jag skulle också vilja få en beskrivning på hur den
socialdemokratiska strategin för alkoholpolitiken ser
ut på lång sikt. Då tänker jag på skattedelen i det hela.
Finns det någon strategi, eller kommer man att hoppa
om EU-kommissionen säger: "Hoppa!"? Kommer
man att följa kommissionen? Har man ingen egen
strategi för hur man ska möta det här?
Sedan vill jag också fråga om Lennart Axelsson
tror att EU-kommissionen kommer att låta sig nöja
med den här sänkningen på 5 kr. Egentligen skulle
det ju behövas minst 10 kronors skattesänkning för att
återställa det förhållande som fanns mellan öl och vin
innan vi sänkte ölskatten.

Anf. 5 LENNART AXELSSON (s) replik:
Herr talman! För precis en vecka sedan i dag del-
tog jag i ett miniseminarium här i riksdagen anordnat
av Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrå-
gor. Temat då var just EU och alkoholskatterna.
Medverkande där var en representant för något som
kallas för Eurocare, som är ett nätverk för organisa-
tioner inom alkohol- och hälsosektorn med huvud-
kontor i London.
Diskussionerna handlade om ett eventuellt kom-
mande förslag om minimi- och maximinivå på alko-
holskatterna. Enligt den mannens bedömning var
chanserna för att ett förslag om höjd miniminivå
skulle gå igenom större än för ett förslag om maximi-
nivå. Eftersom det handlar om skattefrågor krävs det
att alla länder är överens. Den utredning som ligger
till grund för förslaget uppges i likhet med tidigare
undersökningar visa på ett klart samband mellan pris
och förbrukning.

Anf. 6 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Lennart Axelsson refererar nu till
någon annan. Jag frågade om den socialdemokratiska
regeringen och socialdemokraterna här i riksdagen
har någon egen strategi för hur man ska möta de öka-
de införselkvoterna. På det fick jag inget svar. Jag
noterar dock att Lennart Axelsson i sitt huvudanfö-
rande själv tillstod att sänkningen är en marginell
sänkning. Det håller jag med om.
Jag har ändå inte fått svar på min fråga om Len-
nart Axelsson tror att EU-kommissionen kommer att
låta sig nöja med femkronorssänkningen när det
egentligen behövs betydligt större sänkning av vins-
katten för att återställa förhållandet mellan öl och vin
som rådde före 1997. Jag är inte så säker på det.
Det allvarliga är att ni inte själva vet vart ni vill
komma utan hela tiden under galgen lägger fram
förslag mer eller mindre i panik utan att ha en lång-
siktig strategi för att successivt sänka de svenska
alkoholskatterna.
Tittar man i budgetpropositionen står det i och för
sig att intäkterna från alkoholskatter kommer att
minska med 42 % från i år till 2004. Någonting finns
det väl ändå bakom de siffrorna, eller är det bara
siffror som man slänger ur sig?

Anf. 7 LENNART AXELSSON (s) replik:
Herr talman! Vi socialdemokrater vill föra en po-
litik som gör att skadorna från bruket av alkohol
minimeras. Vi ser inte någon anledning att ge upp vår
egen politik, som moderaternas motioner andas lite
grann.
Man måste arbeta på två nivåer. Man ska arbeta
lokalt med att försöka att få ungdomar att kanske helt
avstå från bruk av alkohol eller åtminstone skjuta upp
debuten till efter 18 års ålder. Vi vill också att arbetet
ska fortsätta internationellt med att försöka lyfta upp
folkhälsofrågorna även där. Vi tror att vi ska kunna
lyckas med det.
Det är säkert precis som Marietta säger. Vi kom-
mer att ställas inför stora problem framöver med de
ökade införselkvoterna, som jag nämnde i anförandet.
Men det är bättre att försöka arbeta för att vi kan
behålla en strikt alkoholpolitik än att lägga oss platt.

Anf. 8 CLAES STOCKHAUS (v):
Herr talman! I samband med Sveriges inträde i
EU förespeglade EU-företrädarna att den svenska
alkoholpolitiken skulle förbli intakt vid ett svenskt
medlemskap. Vi varnade för den linjen. Vi i Vänster-
partiet sade då att det fanns risk för att Sverige skulle
tvingas anpassa sig till EU:s alkoholpolitik och dess
alkoholpolitiska linje. Det innebär att alkoholfrågan
betraktas mer som en näringsfråga medan vi i Sverige
mer ser den som i första hand en folkhälsofråga. Det
är två vitt skilda inriktningar.
Efter ett antal år kan vi nu konstatera att Vänster-
partiet fick rätt. Ett resultat av detta bland många
andra är att vi tvingas sänka skatten på vin. I det här
fallet skulle vi annars anses missgynna vin som im-
porteras jämfört med öl som vi i stor utsträckning kan
producera själva. Den skattesänkning som nu föreslås
och som vi har gjort upp om tillsammans med rege-
ringen är ändå ett litet steg.
Man kan titta på reservationerna från Moderaterna
och kd. Den moderata reservationen är i och för sig
rimlig utifrån den fråga vi behandlar i dag. Vi vet
vilken syn moderaterna har. De föreslår att man ska
gå fortare fram med bl.a. en skattesänkning. Det är i
och för sig inget konstigt. Däremot blir jag mer fun-
dersam på kristdemokraternas reservation.
De skriver bl.a. inledningsvis att de kritiserar re-
geringen för en anpassningspolitik gentemot EG-
kommissionen, vilken lett till ett alkoholpolitiskt
förfall. Vad hade vi egentligen att vänta av medlem-
skapet? Jag har inte hört att ledande kristdemokrater i
dag går ut och varnar för vad medlemskapet i EU har
inneburit. Detta är en följd av det hela.
Kristdemokraterna tar upp i reservationen att vi
egentligen utan att kritisera skulle ha anpassat oss helt
och hållet till den alkoholpolitiska synen som finns
inom EU. Det är inget konstigt. Vi är nu medlemmar,
och det är resultatet av det hela. Reservationen är lite
för stor för debatten här i dag. Den hör hemma i en
större alkoholpolitisk diskussion. För att bli mer tro-
värdig och rimlig borde den ändock ha inletts med att
det är ett av EU-medlemskapets följder.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 9 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Jag hoppas att jag hörde rätt. Jag
blev ganska glad när jag hör att Claes Stockhaus
säger att moderaterna vill gå fortare fram med skatte-
sänkningar och att det inte är något konstigt med det.
Det betyder att Claes Stockhaus håller med om att vi
behöver fler skattesänkningar och ser fram emot att
det kommer förslag om det. Jag kan inte tolka utta-
landet på ett annat sätt.

Anf. 10 CLAES STOCKHAUS (v) replik:
Herr talman! Vad jag menar med att det inte är
något konstigt med det är att det inte är konstigt att
moderaterna är konsekventa i den här frågan. Det var
vad jag syftade på.

Anf. 11 MARIETTTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Då får jag bli besviken. Jag trodde
att Vänsterpartiet ändå hade i varje fall ena benet i
verkligheten och ser vad som händer runtomkring
oss. Införselkvoterna ökar, människor köper alltmer
utomlands och det finns en stor svart marknad.
Ett sätt att möta det är att sänka de svenska höga
alkoholskatterna och se att vi svenskar inte är annor-
lunda än de som bor i andra länder i Europa. Vi kan
själva också hantera alkoholen på ett bra och ansvars-
fullt sätt.
Jag blir besviken. Jag trodde att det här fanns en
chans att ett parti hade landat i verkligheten, men så
var det inte.

Anf. 12 CLAES STOCKHAUS (v) replik:
Herr talman! Vi befinner oss verkligen i verklig-
heten i det här fallet. Att vi har gått med på denna
mindre skattesänkning var för att i första hand undvi-
ka domstolsförfarande. Vi måste också få tid att vara
med att påverka regeringen i den mån vi kan till att ta
ett större samlat grepp om alkoholen, alkoholförsälj-
ningen och alkoholpolitiken som helhet i landet.

Anf. 13 SVEN BRUS (kd) replik:
Herr talman! Det är naturligtvis så, Claes Stock-
haus, att det beslut vi fattar i dag är ett av EU-
medlemskapets följder. Självklart är det på det sättet.
Vi har ingen reservation i sakfrågan. Det vi kriti-
serar propositionen för är att den inte tillräckligt fo-
kuserar på en alkoholpolitisk helhetssyn. Det kan man
tycka olika om. Regeringen säger att förslaget ryms
inom en samlad alkoholpolitisk bedömning. Vi tycker
att det finns en otydlighet och brister i den bedöm-
ningen. Det är där vi skiljer oss åt.
Min fråga blir: Tycker Claes Stockhaus och
Vänsterpartiet att det är angeläget att sätta in den här
typen av beslut i ett större alkoholpolitiskt samman-
hang, eller är det bara en teknisk fråga som vi måste
lösa?

Anf. 14 CLAES STOCKHAUS (v) replik:
Herr talman! Självfallet är det inte endast en tek-
nisk fråga som måste lösas. Men resultatet av det
förslag som läggs fram är ändå att det är en mindre
skattesänkning som föreslås. Under tiden ska det
finnas möjlighet och tid så att det blir ett bättre tag i
den alkoholpolitiska inriktningen. Det är ett krav,
åtminstone från vår sida. Man ska väga in alla delar
som kan finnas.
Vi har fortfarande kvar skiljelinjen mellan nä-
ringspolitisk fråga och folkhälsofråga - åtminstone vi
i Vänsterpartiet. Därför kan inte vi, som Moderaterna
föreslår, gå fram med mycket snabbare skattesänk-
ningar innan vi har fått ett helhetsgrepp. Därför me-
nar jag och Vänsterpartiet, när vi nu föreslår den här
lilla delen, att det är mer en teknisk del för att skapa
tid och andrum.

Anf. 15 SVEN BRUS (kd) replik:
Herr talman! Det verkar som om Vänsterpartiet
och Kristdemokraterna är ganska överens på den
punkten - vi kan inte gå hastigt fram med det här,
utan vi måste gå med varsamma steg.
Jag tror också att vi gör en samlad bedömning av
vikten av att sätta in alla sådana här frågor i ett större
alkoholpolitiskt sammanhang. Det som vi har kritise-
rat är som sagt var att det kunde ha skett ännu tydli-
gare.

Anf. 16 CLAES STOCKHAUS (v) replik:
Herr talman! Jag menar att man i stället ska ta det
i det stora sammanhanget. Det är nämligen så mycket
mer som måste plockas med. Det handlar inte bara
om vinskatt. Jag tycker att er reservation mer hör
hemma i en stor alkoholpolitisk diskussion, där man
kan belysa detta ur många synvinklar. Då kan den
bemötas på rätt sätt. Här handlar det mer om en tek-
nisk fråga, som jag ser det, och då hamnar reservatio-
nen lite fel.

Anf. 17 GUDRUN LINDVALL (mp):
Herr talman! Biskop Brask gjorde någonting i
början av 1500-talet som han blev historisk för. Det
var inte hans gärning, utan det var en liten lapp. Han
lyckades smussla in en lapp i sigillet den dagen han
signerade att han skulle vara Kristian Tyrann trogen -
det var den danske konung som kallades för Kristian
den gode i Danmark, men för Kristian Tyrann här.
Detta gjorde att biskopen klarade sig från Stockholms
blodbad. Men han klarade sig också från det räfst-
och rättarting som följde efter 1523, sedan Gustav
Vasa hade tågat in i Stockholm. Han blev också histo-
risk på grund av lappen, där det stod: Härtill är jag
nödd och tvungen.
Det är ungefär så det känns när vi behandlar det
här betänkandet: Härtill är vi nödda och tvungna.
Från Miljöpartiets sida kommer jag att yrka bifall
till detta, men jag vill lägga till brasklappen "härtill är
jag nödd och tvungen" med ett tillägg, nämligen: EU,
usch!
Det finns en stor risk för att alla inte klarar sig
med livet i behåll. Framför allt får många ett sämre
liv på grund av beslutet. Vi kan nämligen se att det
får alkoholpolitiska konsekvenser. Detta innebär att
den förstärkning av medel för att klara alkoholskador
och framför allt förebygga dem som också anslås i
budgeten är mycket nödvändig. Där läggs det på 100
miljoner kronor.
Vi som inte har levt i en skyddad värld, vilket up-
penbarligen en del moderater har gjort, utan sett vad
alkoholen kan ställa till med, inser att detta är ett
beslut som kan få konsekvenser. Men från Miljöparti-
ets sida vill jag med detta yrka bifall till utskottets
förslag i betänkandet.

Anf. 18 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Jag blev minst sagt förvånad över
Gudrun Lindvalls anförande. Vad hon nu säger är
nämligen att hon är så trogen Socialdemokraterna och
makten att hon lämnar denna brasklapp. Miljöpartiet
skulle ha kunnat avstå från att gå med på denna sänk-
ning. Men det gjorde man inte, utan då hägrade det
mer att få vara med kring maktens köttgrytor och att
vara Socialdemokraterna trogen.
Gudrun Lindvall beskyller oss moderater för att
inte vara förankrade i verkligheten. Jag undrar vem
det är som inte är förankrad i verkligheten. Gudrun
Lindvall har tydligen inte förstått att det finns en
enormt stor svart marknad för alkoholhaltiga drycker.
Som jag sade i mitt anförande finns det inga ålders-
gränser och inga begränsningar i öppettider på den
marknaden. Priserna är låga. Det säljs dygnet runt,
året runt. Detta är något som Gudrun Lindvall totalt
bortser från. De som vill skaffa sig sprit och alkohol
gör det ändå.
Varför skulle vi i Sverige vara så annorlunda än
andra människor att vi inte kan hantera alkoholen?
Kanske beror det just på att vi i så många år har haft
livrem och hängslen och inte har fått ta eget ansvar.
Det är dags att vi får ta eget ansvar nu. Det är dags för
oss att bli som större delen av världen. Vi behöver de
här sänkta skatterna.
Tror Gudrun Lindvall att EU-kommissionen tyck-
er att det räcker med de här 5 kronorna? Jag har ställt
den frågan till de andra samarbetspartierna, men inte
fått något riktigt svar på den. Jag frågar nu Gudrun
Lindvall: Vad gör hon om det inte räcker? Lämnar
hon då in nästa brasklapp om att det går med 10 kr i
skattesänkning?

Anf. 19 GUDRUN LINDVALL (mp) re-
plik:
Herr talman! Jag trodde att det var ganska klart,
det som jag sade. Men uppenbarligen har Marietta de
Pourbaix-Lundin lite svårt att förstå.
Från Miljöpartiets sida vill vi inte vara med i den
europeiska unionen. Men vi har också sagt att i och
med att vi nu är det så ska vi försöka göra det bästa
möjliga av situationen. Om Sverige nu riskerar att
dras inför domstol för att man inte följer någonting
som EU anser är viktigt så får vi försöka göra det
bästa av den situationen, och det var att göra det här.
Det är faktiskt det enda möjliga.
Jag är inte så naiv så att jag tror att alkoholpoliti-
ken skulle bli mycket bättre om vi sänkte skatten på
alkohol. Är man så blåst så har man inte förstått
mycket av verkligheten! Det finns massor av under-
sökningar som visar att ju lägre priset är på alkohol,
desto mer dricker folk. Det finns en förskräcklig
massa människor här i landet som klarar av att hante-
ra alkohol. För dem är det inte några problem. Och
det är inte dem som man framför allt ska skydda, utan
det är dem som inte klarar av att hantera alkoholen.
Jag vet inte om Marietta de Pourbaix-Lundin är
för ung för att ha varit med under den tid då det fanns
mellanöl. Mellanölet gjorde att det fanns ganska
många ungdomar som var alkoholister i tjugoårsål-
dern. Det berodde på att mellanölet var lätt att få tag
i.
I dag finns det många föräldrar som ser till att det
är lätt att få tag i alkohol. Det är en mycket större
diskussion än den som vi för nu, men vi kan gärna
föra den! Jag måste säga att jag tycker att detta är
ganska oansvarigt. Som lärare har jag sett 15-16-
åringar totalt plakata. Jag kan inte förstå de föräldrar
som hjälper barn att få tag på alkohol. Men tror man
att detta problem skulle lösas genom att man sänker
skatten på alkohol - då är man mer än lovligt naiv i
den här frågan.

Anf. 20 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Nu kom det där - om man tycker
som vi moderater så är man oansvarig. Som jag sade i
mitt anförande går tydligen gränsen för att vara oan-
svarig och aningslös vid antalet kronor man sänker
vinskatten med, och inte vid att man sänker den i sig.
Det tycker jag är intressant.
Jag tycker att Gudrun Lindvall tar i. Hon har inte
sett verkligheten med den svarta marknaden och med
de låga priser som finns där. De som vill skaffa sig
alkohol gör det, och kanske är det just de som har
problem som köper på denna marknad, med all den
fara som det innebär.
Varför ska alla som kan hantera alkohol ha dessa
höga priser? De låga priserna är ju bara till för dem
som kan åka utomlands och köpa billigare. Tror Gud-
run Lindvall att vi kan fortsätta att ha våra höga alko-
holpriser när införselkvoterna ökar år 2004? Kommer
vi att ha dem? Stämmer det som står i budgetproposi-
tionen om att man räknar med 42 % lägre intäkter
från alkholskatten år 2004? Gudrun Lindvall har ju
varit med och budgetförhandlat. Vad ligger bakom de
siffrorna?

Anf. 21 GUDRUN LINDVALL (mp) re-
plik:
Herr talman! Tittar man på hur unga människor
startar den karriär - om man kan kalla det så - där
man så småningom landar som alkoholist så ser man
att de inte börjar med att köpa det billiga. Inte kämpar
man som sjutton för att få tag på smuggelspriten! Inte
anstränger man sig som bara den för att komma över
den, utan det gör man när man så småningom har
fastnat i ett beroende.
Det kommer nog alltid att vara så, Marietta de
Pourbaix-Lundin, att de som har detta beroende och
som är alkoholister alltid kommer att försöka få tag
på varan så billigt som möjligt. Det innebär att det
alltid kommer att smugglas. Det kommer alltid att
finnas någon som vill tillhandahålla detta illegalt på
ett billigare sätt. Det kan man nämligen tjäna pengar
på.
Det vi diskuterar är dem som inte är i beroendet.
Det gäller dem som än så länge köper spriten på de
vanliga ställena, som dricker på krogen, som köper av
sina föräldrar eller som köper på Systemet. För dem
är priset väsentligt. För dem är det viktigt om de har
råd att köpa en, två eller tre liter. Det är dem vi ska se
till att vi kan hjälpa att inte fastna i ett alkhoholträsk
genom att se till att priset är så pass högt att de har
råd att bruka alkohol men inte att missbruka det.
Det finns massor av undersökningar som visar att
det är på detta vis. Är det billigt och lätt att få tag på,
framför allt billigt, för unga människor, så dricker
man mer. Jag hoppas att Marietta de Pourbaix-Lundin
känner till att det för en ung människa med växande
celler och en kropp som inte riktig är adapterad till ett
vuxenliv är mycket större risk att bli alkoholiserad än
det är för en äldre person. Jag värnar inte i första hand
om de människor som klarar alkoholen, de som är i
Marietta de Pourbaix-Lundins ålder och som antagli-
gen klarar av att vinet kostar 75 eller 65 kr. Jag värnar
om dem som ännu inte sitter i ett beroende; unga
människor för vilka priset är avgörande.
Naturligtvis beklagar jag det här. Det handlar inte
om att vi skulle vilja ha någon makt. Det är precis
som jag säger: EU tvingar oss till detta. Från Miljö-
partiets sida ser vi det som väldigt viktigt att göra det
bästa möjliga av denna situation, och det är detta
betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 13 §.)

6 § Rätt för sparbanker och medlemsbanker
att driva verksamhet utomlands m.m.

Föredrogs
finansutskottets betänkande 2001/02:FiU6
Rätt för sparbanker och medlemsbanker att driva
verksamhet utomlands m.m. (prop. 2000/01:141).

Anf. 22 CARL-AXEL JOHANSSON (m):
Herr talman! Jag konstaterar att regeringens för-
slag medför att konkurrensneutraliteten för vissa
finansieringsföretag fortsätter att rubbas. Detta har
pågått sedan mitten av 90-talet, då ett antal finansie-
ringsföretag fått fortsätta bedriva verksamhet utan
krav på tillstånd enligt 1988 års finansbolagslag.
Eftersom övergångsperioden förlängts ett flertal
gånger anser vi moderater att det nu är av stor vikt att
den föreslagna förlängningen blir den sista och att
slutdatumet den 31 december 2002 ligger fast på det
sätt som nu anges i propositionen. Efter den senaste
förlängningen, som riksdagen biföll, skulle en propo-
sition överlämnas till riksdagen första halvåret 2001.
Då avsågs en samordnad beredning ha skett avseende
dessa övergångsbestämmelser tillsammans med Ban-
klagskommitténs betänkande inför ett mer långsiktigt
beslut.
Propositionen har ännu inte kommit. Det är nu
dags att den läggs fram. Jag föreslår därför att riksda-
gen tillkännager för regeringen som sin mening vad
vi framfört i vår motion, att någon ytterligare för-
längning av övergångsperioderna utöver den nu före-
slagna inte ska komma i fråga.
Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation
och ser fram emot propositionen till våren.

Anf. 23 LISBET CALNER (s):
Herr talman! I det här betänkandet behandlar fi-
nansutskottet förslag gällande medlemsbanker och
sparbanker. Regeringens förslag i propositionen är att
sparbanker och medlemsbanker ska ges rätt att verka
utomlands. Det innebär att sparbanker och medlems-
banker efter tillstånd av Finansinspektionen får inrätta
filial i ett land utanför EES. Vidare får de i ett särskilt
underrättelseförfarande i ett annat land inom EES
dels etablera filial, dels tillhandahålla sina tjänster
även om de inte etablerar filial. Ett enigt utskott till-
styrkte det här förslaget. Regeringen föreslår också att
företag som bedrev tillståndsfri inlåningsverksamhet
när den nya bankrörelsedefinitionen trädde i kraft den
1 januari 1996 får fortsätta med verksamheten t.o.m.
den 31 december 2002.
Det här är en förlängning av tidigare förlängning-
ar, precis som Carl-Axel Johansson sade. Detta beror
på att Banklagskommittén håller på att göra en över-
syn av gränserna för bankrörelselagens tillämpnings-
område. Av olika anledningar har arbetet blivit förse-
nat. Det har ännu inte blivit till en proposition. Det är
därför det här beslutet om en förlängning behövs.
Utskottet anser att det är rimligt med den här för-
längningen. Utskottet anser också, liksom regeringen,
att det är lämpligt att samordna beredningen av frågan
om tillståndsplikt för de företag som berörs av över-
gångsbestämmelserna med Banklagskommitténs
eventuella förslag. Alternativet att ändra nuvarande
regler precis innan Banklagskommitténs förslag änt-
ligen, efter sedvanlig beredning, föreslås bli till en
proposition under våren 2002 anser utskottet inte
skulle gagna företagen. Vi menar att det skulle inne-
bära att förutsägbarheten i lagstiftningen skulle mins-
ka. Det skulle också medföra kostnader för de berör-
da företagen.
Trots att utskottet mycket tydligt skriver att vi
delar motionärernas uppfattning att det är önskvärt att
den aktuella tidsplanen följs anser Moderaterna att vi
borde besluta att någon ytterligare förlängning inte
ska komma i fråga. Utskottet delar inte den uppfatt-
ningen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän-
kandet och avslag på reservationen.

Anf. 24 CARL-AXEL JOHANSSON (m) re-
plik:
Herr talman! Detta är ju inte första gången man
föreslår förlängning, som Lisbet Calner mycket rik-
tigt har sagt. Det har skett år efter år sedan mitten av
90-talet, tror jag. Det är dags att vi från riksdagen
verkligen gör detta tillkännagivande med kraft. Nu
vill vi ha propositionen på bordet så att vi kan anta de
långsiktiga spelreglerna. Den här förlängningen årsvis
är inte heller speciellt bra för företagen.
Sedan vet varken jag eller Lisbet Calner vad pro-
positionen kommer att innehålla när vi får ett defini-
tivt förslag att ta ställning till.

Anf. 25 LISBET CALNER (s) replik:
Herr talman! Nej, det är just så att vi ännu inte vet
vad propositionen kommer att innehålla. Det är därför
det är viktigt att man tittar på alla de olika bestäm-
melserna och förslagen så att det blir något bra och
långsiktigt för företagen. Det är precis det man brukar
fråga efter. I övrigt lever vi i en osäker värld, Carl-
Axel Johansson. Det tror jag i alla fall att vi är ense
om. Regeringen skriver ju i propositionen att man har
för avsikt att lämna propositionen från Banklags-
kommittén och de andra beredande organen under
våren 2002. Vi socialdemokrater har vanan att lita på
regeringen.

Anf. 26 CARL-AXEL JOHANSSON (m) re-
plik:
Herr talman! Den vanan kanske inte jag har. Man
har å andra sidan år efter år skrivit att man avser att
komma med den här propositionen. Än har den inte
kommit. Det är hög tid för riksdagen att verkligen ge
till känna att det är dags att vi får den på bordet.

Anf. 27 LISBET CALNER (s) replik:
Herr talman! Där håller jag med Carl-Axel Jo-
hansson. Det är dags att vi får den på bordet. Jag
förutsätter att den kommer att föreläggas riksdagen
under våren 2002 om det inte är några speciella om-
ständigheter som än en gång gäckar den avsikten.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 13 §.)

7 § Riksbankens deltagande i finansieringen av
IMF:s mjuka utlåning

Föredrogs
finansutskottets betänkande 2001/02:FiU8
Riksbankens deltagande i finansieringen av IMF:s
mjuka utlåning (förs. 2000/01:RB4).

Förste vice talmannen konstaterade att ingen tala-
re var anmäld.
(Beslut fattades under 13 §.)

8 § Partnerskapsavtalet mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater och staterna
i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet

Föredrogs
utrikesutskottets betänkande 2001/02:UU3
Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapen
och dess medlemsstater och staterna i Afrika,
Västindien och Stillahavsområdet (prop.
2001/02:6).

Anf. 28 CARINA HÄGG (s):
Herr talman! Partnerskapsavtalet mellan Europe-
iska gemenskapen och dess medlemsstater och Afri-
ka, Västindien och Stillahavsområdet - det är ett
väldigt långt och omständligt namn. Annars brukar vi
kalla det Cotonouavtalet. Det kanske är ett svårt ord,
men ändå det som vi i dagligt tal använder och som vi
kommer att möta framöver. Vi har redan mött det här
begreppet, Cotonouavtalet, eftersom man har börjat
arbeta efter de principer som har tagits fram i det här
avtalet när det gäller EU:s relationer med Zimbabwe.
Jag tycker att det är oerhört värdefullt att vi också i
dag har en del praktiska exempel på att det går att
jobba i den här riktningen.
Det finns inga motioner, reservationer eller sär-
skilda yttranden i det är betänkandet. Utrikesutskottet
har i alla delar varit enigt om betänkandet UU3. Men
jag vill ändå här i dag yrka bifall till betänkandet. Jag
tycker att det finns anledning att från den här talar-
stolen understryka vikten av att vi i dag kan anta det
här betänkandet, att vi är eniga och att vi ser att ett
långt och mödosamt arbete ändå har givit resultat så
att vi kan stå här i dag.
Cotonouavtalet överensstämmer väl med de ut-
vecklingsstrategier som utskottet tidigare har före-
språkat. Genom avtalet åtar sig parterna att verka för
att utrota fattigdomen, åstadkomma en hållbar ut-
veckling och uppnå en stegvis integrering av AVS-
länderna i världsekonomin. Redan tidigare har man
talat om respekt för mänskliga rättigheter, demokra-
tins principer och rättsstaten. Det här bygger man
vidare på. Utskottet noterar med tillfredsställelse att
avtalet innebär en bättre fokusering på fattigdomsbe-
kämpning samt att det lägger stor vikt vid ökad re-
spekt för de mänskliga rättigheterna, demokratins
principer, rättsstatens principer och en god samhälls-
styrning. Det här visar också hur viktigt det är att man
lägger en grund och att man sedan, när man förhand-
lar vidare, kan bygga vidare på den och ta vara på de
erfarenheter man har gjort.
Vi har också sett att man har haft generella pro-
blem när det gäller effektiviteten, och det är också
sådant som man har vägt in i detta arbete.
Utskottet vill framhålla att avtalet betonar de icke-
statliga aktörernas kompletterande roll i utvecklings-
processen och understryker det civila samhällets
betydelse för att uppnå partnerskapsavtalets mål, dvs.
att det är viktigt att man kan involvera så stora delar
som möjligt av samhället när man ska sträva mot ett
mål, att man har så många människor med sig även
om man kan verka på olika delar av samhällets områ-
den.
Principen om en regelbunden och allsidig politisk
dialog mellan parterna skapar också möjlighet till
ökad ömsesidighet, förståelse och stabilitet i utveck-
lingen.
Utskottet delar alltså regeringens uppfattning att
det nya partnerskapsavtalet utgör en bra grund för
förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater och AVS-staterna. Avtalet ligger
alltså väl i linje med svenska och internationella ut-
vecklingsmål.
Med det anförda vill jag säga att vi från utskottets
majoritet är tillfreds med detta. Och som jag sade
inledningsvis är vi mycket nöjda med att vi i dag har
kommit så långt att vi kan ställa oss bakom det och
att vi har ett dokument som är så klart att man redan
nu kan börja arbeta aktivt efter det.

Anf. 29 GÖRAN LENNMARKER (m):
Herr talman! Orsaken till att jag har begärt ordet i
ett ärende där utskottet är helt enigt beror inte på att
jag i största allmänhet vill stjäla kammarens tid utan
att det handlar om ett beslut som faktiskt är av myck-
et stor dignitet. Det handlar om ett avtal mellan EU
och 77 u-länder. Det inbegriper huvuddelen av jor-
dens låginkomstländer som ju finns i Afrika och även
länder i andra världsdelar. Detta avtal omfattar en
niondel av jordens befolkning. Det är alltså en stor
sak, och det är därför som jag vill markera det genom
att göra detta inlägg.
Det innebär också att EU tydligare markerar sin
roll när det gäller dess uppgift att bidra till att utrota
fattigdomen i världen. Man kan fråga sig vad EU har
för roll i detta. EU har en stor roll i sitt närområde, i
Central- och Östeuropa, Balkan och i Medelhavsom-
rådet. Där är EU huvudaktören när det gäller att få
länderna in på en god utveckling, snabb tillväxt,
snabb social utveckling och en snabb välståndsut-
veckling.
När det gäller u-världen i största allmänhet har
EU en mycket specifik roll som nu betonas i detta
avtal, som kanske på sitt sätt är EU:s viktigaste roll i
detta, nämligen att fokusera på den regionala integra-
tionen. Det som vi har gjort i Europa så framgångsrikt
är att vi har lärt oss att samarbeta med varandra. Eu-
ropa är ju en världsdel som historiskt sett har varit
mycket blodig med krig och konflikter. Vi har många
olika språkområden och olika religioner som har haft
svårt att leva i fred med varandra. Det har för övrigt
även gällt här i Norden. Vi har lärt oss av historien.
Vi har lärt oss att man måste skapa starkt regionalt
samarbete, alltifrån Nordiska rådet fram till Europe-
iska unionen.
Vad man nu i detta avtal kan göra i större ut-
sträckning är att ge EU möjligheten att dela med sig
av de europeiska erfarenheterna, vilka stora fördelar
integrationen har. Vi ska komma ihåg att många av u-
länderna, även u-länder med ganska stora befolkning-
ar, har ekonomier som motsvarar svenska medelstora
städer. Det är mycket små ekonomier. Och de har
naturligtvis mycket svårt att få utveckling om de var
och en sitter för sig och inom gränser med höga tull-
murar ska bygga upp egna finansiella system, egna
myntväsen och allt det som inte ens Sverige en gång i
tiden hade. Vi var ju t.ex. del av ett gemensamt valu-
taområde ända fram till 1973. Inte ens ett ganska väl
utvecklat land som Sverige klarade av detta på egen
hand. Och här ligger EU:s stora roll, att hjälpa till att
bygga det regionala samarbetet. I Europa är det ju
byggt på starka organisationer för att värna demokra-
ti, mänskliga rättigheter, handel, ekonomisk integra-
tion och även säkerhet.
Jag tror att detta Cotonouavtal med 40 av världens
fattigaste länder, inalles 77 u-länder, på detta sätt kan
bli oerhört viktigt för att kanske ge EU en avgörande
roll i strävan att utrota fattigdomen på jorden. Det är
alltså ett stort och viktigt avtal som riksdagen sanno-
likt enhälligt kommer att ratificera.

Anf. 30 BERTIL PERSSON (m):
Herr talman! Detta tunna lilla papper innehåller
ett avtal mellan världens näst största ekonomi och
huvuddelen av världens fattiga länder. Det är alltså ett
oerhört viktigt avtal, precis som Göran Lennmarker
påpekade. Det är dessutom det första avtalet mellan
EU och den fattiga världen som vi på allvar är med
om att utforma. Vi har varit med i Lomésamarbetet,
men det var ett färdigt avtal som vi då skrev under.
Den här gången har vi fått vara med och utforma det
hela.
Detta är viktigt också såtillvida att EU har varit
dåligt på att få resultat vid samarbete med den fattiga
världen. Man har hela tiden dragit på sig stora reser-
vationer därför att man inte har fått i gång de verk-
samheter som man skulle ha i gång. Man har i vårt
tycke inriktat sig alldeles för mycket på de gamla
koloniländerna med deras kopplingar till EU-länder.
EU har också länge varit en propp för dessa länders
marknadstillträden.
När det gäller jordbruket har vi fått återreglera vår
verksamhet, och subventionerna inom EU har sänkt
världsmarknadspriserna och därigenom försvagat
ekonomin för de fattiga länderna. Vi har haft be-
gränsningar när det gäller textilimporten. Och jord-
bruksprodukter och textilprodukter är de fattiga län-
dernas viktiga produkter, och detta har varit allvarligt.
Nu gäller det att utrota fattigdomen i världen. 1,2
miljarder människor kan inte fortsätta att svälta. Och
det allra viktigaste är marknadstillträde, att mobilisera
ländernas egna resurser och att säkra kapitaltillgång-
arna. Då ska man komma ihåg att det inte är banker-
nas pengar som det handlar om, utan de pengar som
kan investeras är ju den rika världens pensionstill-
gångar. Det ställer alldeles speciella krav på systemen
i de fattiga länderna. Det fordras rättsstater, mänskli-
ga rättigheter och demokrati.
Skuldfrågan måste lösas, och Sverige måste vara
berett att betala sin andel av de kraftigt skuldsatta
fattiga ländernas skuldbörda.
Sedan har vi biståndet, och det gäller att få detta
resultatinriktat. En hoppfull sak är de millenniemål
som den rika världen nu har skrivit under, även Sve-
rige, där man får mätbara mål när det gäller resultaten
av att utrota fattigdomen.
Detta Cotonouavtal är ett viktigt steg. Sverige har
medverkat, och riksdagen har i högsta grad medver-
kat för att skapa ett bra avtal som ger förutsättningar
för en bättre utveckling i den fattiga världen. Herr
talman! Det är ett viktigt beslut som vi ska fatta i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 13 §.)

9 § Åtgärder för förbättrad fartygssäkerhet

Föredrogs
trafikutskottets betänkande 2001/02:TU4
Åtgärder för förbättrad fartygssäkerhet (prop.
2000/01:137).

Förste vice talmannen konstaterade att ingen tala-
re var anmäld.
(Beslut fattades under 13 §.)

10 § Reformerade regler för bostadstillägg till
pensionärer m.fl.

Föredrogs
socialförsäkringsutskottets betänkande 2001/02:SfU3
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer
m.fl. (prop. 2000/01:140).

Anf. 31 GÖRAN LINDBLAD (m):
Herr talman! I den bästa av pensionsvärldar skulle
framtida pensionärer kunna klara sig på enbart pen-
sion utan bidrag. Men vi inser att någon form av
bostadstillägg måste finnas kvar. Icke desto mindre
finns det i regeringens förslag till ett reformerat bo-
stadstillägg flera punkter som hade förtjänat en bättre
lösning.
Som anges i propositionen ska förmögenhet fast-
låst i den egna permanentbostaden inte beaktas vid
beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare
gällde detta också fritidsfastighet. Det måste natur-
ligtvis vara den enskildes ensak om man väljer att bo
i en hyreslägenhet kombinerad med en fritidsfastighet
eller om man har ett permanentboende i småhus,
bostadsrätt, tält eller jordkula.
Reglerna måste därför ändras så att vid beräkning
av förmögenhetstillägget avdrag kan ske för en för-
mögenhet bunden i egen bostad. Dock bör det här
avdraget få göras endast för ett alternativ vid samma
tillfälle.
Regeringens förslag om förmögenhetstillägg in-
nebär en dubbelräkning av förmögenhetsbeskattning-
en. Kombinationen av förmögenhets- och fastighets-
skatt på bostaden samt en fiktiv beräkning av inkomst
på andra förmögenhetsdelar, samtidigt som kapitalin-
komsterna redan beaktats kan skapa betydande skev-
heter mellan pensionärer, och detta inte minst bero-
ende på olika bostadsorter.
Den förhållandevis höga procentsatsen, 15 %, är
svår att förstå. Vi föreslår därför att man i stället
beräknar förmögenhetstillägget så att det knyts till
någon ränta, och då kan man tänka sig t.ex. föränd-
ringarna i avkastningen med ett tillägg på statslåne-
räntan om ca 1 %.
Herr talman! Bidragsinkomsten vid beräkning av
bostadstillägg för pensionärer ska enligt regeringens
förslag beräknas på ett så likvärdigt sätt som möjligt
när det gäller inkomst av tjänst respektive inkomst av
näringsverksamhet. Regeringens förslag bryter dock i
viss utsträckning mot likabehandlingsprincipen t.ex. i
fråga om avsättningar till försäkringar.
För löntagares räkning betalar arbetsgivaren pre-
mier för pensions- och sjukförsäkringar som är av-
dragsgilla i arbetsgivarens rörelse. Egenföretagaren
däremot får erlägga premien själv och enligt skatte-
lagstiftningen göra avdrag i den egna deklarationen.
Jag tycker att motsvarande regler bör gälla vid beräk-
ningen av bidragsgrundande inkomst. Det ska bli
intressant att höra vad Lennart Klockare har för syn-
punkter på den här hanteringen.
Enligt regeringens förslag ska näringsidkare vid
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten inte
kunna kvitta ett års inkomstunderskott mot ett påföl-
jande års inkomstöverskott. Näringsidkare, som ofta
upplever varierande inkomster från år till år, bör
enligt vår mening har möjlighet att ge en mer rättvi-
sande bild av sina inkomster. De bör därför ha möj-
lighet att kvitta underskott mot överskott påföljande
år.
Herr talman! Vi kan konstatera att fastighetsskat-
ten driver upp bostadskostnaderna - för övrigt anser
jag att fastighetsskatten ska avskaffas. Detta gäller
oavsett om man bor i småhus, bostadsrätt eller hyres-
rätt. Att öka det generella bostadstillägget för pensio-
närer till 91 % för hyror upp till 4 500 kr i månaden
skulle inte vara nödvändigt om staten avstod från att
öka boendekostnaderna genom höjd fastighetsskatt.
Jag undrar vad Lennart Klockare tycker om det.
Vi föreslår därför att den del av bostadskostnaden
som ersätts genom bostadstillägget för pensionärer
ska vara 4 000 kr i månaden.
Herr talman! Det nya bostadstillägget för pensio-
närer ska enligt regeringens förslag utges för kostna-
den för den permanenta bostaden. Principen att jäm-
ställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet är en
ren oförskämdhet.
Bostadstillägget för pensionärer riskerar då att bli
ett kommunalt bidrag, inte det grundskydd för pen-
sionärer som det var tänkt. Detta kan i sin tur bidra
till att icke människovänliga vårdmiljöer permanen-
tas. Vad tycker Lennart Klockare om det?
Vi anser att regeringen bör återkomma snarast,
dock senast ett år efter lagens ikraftträdande, med en
redogörelse för utvecklingen av boendestrukturen i
särskilt boende.
Herr talman! Det är oroväckande att det nya bo-
stadstillägget för pensionärer för vissa av pensionärs-
hushållen kommer att innebära en minskning på
minst 10 000 kr per år. Enligt vad som anges i propo-
sitionen återfinns i den här gruppen flera kvinnor än
män. Eftersom förslaget kan komma att drabba en-
skilda individer mycket hårt är det viktigt att man
redan inom det första året följer upp det nya bo-
stadstillägget för pensionärer. Vad har Lennart
Klockare för jämställdhetsaspekt på att det är fler
kvinnor än män som kommer att drabbas?
Herr talman! Slutligen föreslår regeringen i prin-
cip inga ändringar av det särskilda bostadstillägget
för pensionärer. Vi för vår del anser dock att det sär-
skilda bostadstillägget måste höjas för att det ska
kunna hjälpa de mest utsatta pensionärerna. Vi före-
slår därför att den skäliga levnadsnivån i det särskilda
bostadstillägget höjs med tolv procentenheter till
135,4 % för ensamstående och till 114,4 % för gifta.
Jag vill återigen fråga Lennart Klockare vad han
tycker om den möjligheten till en höjning för att
verkligen förbättra för de sämst ställda pensionärerna.

Anf. 32 CLAES STOCKHAUS (v):
Herr talman! Det här betänkandet om reformerade
regler för bostadstillägg för pensionärer har kommit
till utifrån att bostadstilläggen ska anpassas gentemot
de nya systemen för ålderspension, efterlevandepen-
sion och sjuk- och aktivitetsersättning.
Samtidigt föreslås en del förändringar med hän-
visning till att bostadstilläggssystemet behöver mo-
derniseras. Vänsterpartiet står inte bakom det nya
pensionssystemet. Som en följd av detta omfattas
pensionssystemet inte av samarbetet mellan regering-
en och Vänsterpartiet. Detta har i sin tur inneburit att
Vänsterpartiet inte har beretts tillfälle att samarbeta
om bostadstillägget.
De reformerade reglerna är inte bara en anpass-
ning till det nya pensionssystemet, utan de påverkar
också andra försäkringssystem som omfattas av bud-
getsamarbetet. Vidare innehåller det här förslaget
vissa moderniseringar av systemen.
Genom utformningen av BTP-reformen, inte
minst med tanke på ekonomiska konsekvenser, borde
den frågan i stället på ett tidigt stadium ha tagits upp i
budgetsamarbetet. Men så har inte skett. Det är skälet
till att Vänsterpartiet har avgivit ett antal reservatio-
ner till detta betänkande. Jag tänker i första hand
uppehålla mig vid reservation 3 och därefter till re-
servation 5, vilka jag nu yrkar bifall till. Båda handlar
om kvalifikationskrav för BTP.
Det sägs i propositionen att en person som uppbär
all ålderspension som han eller hon är berättigad till
ska vara kvalificerad för det reformerade bo-
stadstillägget från 65 år. I praktiken innebär det en
begränsning av ekonomiskt svaga gruppers möjlighet
att kvarstå i förvärvslivet efter 65 år. Regeringen
skriver att det finns en risk för att bostadstilläggen
ska kunna utnyttjas för att subventionera ett senare
och högre uttag av ålderspension.
Men ett högre uttag längre fram borde innebära ett
minskat bostadstillägg. En sådan subvention kan ju
bara uppstå om individens årsinkomst blir lägre vid
ett fortsatt förvärvsarbete än om personen i fråga har
tagit ut all ålderspension som han eller hon är berätti-
gad till. Vi anser att så inte borde vara fallet, i varje
fall inte som regel.
När vi ser på hur utskottet har behandlat just den
delen som vi pekar på i motionen får vi inget riktigt
svar. Det förhållandet att man tar ut ålderspensionen
senare borde minska behovet av bostadstillägg. Len-
nart Klockare kan kanske göra ett förtydligande på
den punkten.
Vidare föreslås det förändringar även i avsnittet
om omställningspension m.m. Det sägs i propositio-
nen att personer som är berättigade till omställ-
ningspension eller förlängd omställningspension inte
ska vara kvalificerade för det reformerade bo-
stadstillägget. Inte heller en kvinna född 1945 eller
senare, som kommer att uppbära änkepension på
grund av dödsfall som inträffat efter utgången av
2002, ska vara kvalificerad för det reformerade bo-
stadstillägget.
Det innebär att det visserligen blir en mindre
grupp men ändock en grupp som man kommer att
försämra för, och åtminstone en del är utsatta sedan
tidigare. Därför menar vi i Vänsterpartiet att även
omställningspension, förlängd omställningspension
och all form av änkepension måste utgöra kvalifika-
tionsgrund för bostadstillägg.
Tiden rinner i väg, så jag avstår från att ytterligare
kommentera reservation 5. Men återigen: Jag yrkar
bifall till reservationerna 3 och 5.

Anf. 33 KENNETH LANTZ (kd):
Herr talman! Vårt aktuella betänkande SfU3 Re-
formerade regler för bostadstillägg till pensionärer är
en efterlängtad översyn av bostadstillägget för pen-
sionärer som faktiskt varit oförändrat sedan 1962.
Dagens regelverk kommer i allt högre grad att inrikta
sig på individen. Inkomstbegrepp och fribeloppshöj-
ning är i stort sett bra. Detta till trots har vi kristde-
mokrater reserverat oss angående principerna och
kapitalinkomsterna.
Det borde inte finnas någon i vårt land som kan
komma att känna oro inför sin försörjning på ålderns
höst. Ekonomisk trygghet och en god vård och om-
sorg är viktiga beståndsdelar i frågan om livskvalitet.
De senaste årens ekonomiska utveckling har, även
om regeringen ideligen försökt påtala pensionärernas
goda kompensation för kostnadsutvecklingen, för-
sämrat pensionärernas ekonomiska standard. Krist-
demokraterna anser att detta är ett svek mot den gene-
ration som aktivt varit med om att bygga upp vår
välfärd.
Vid ett tillfälle som detta borde regelverket snara-
re förenklas än försvåras. Därför är det märkligt att vi
får en lagstiftning och ett regelverk som är än mer
komplicerat än det nuvarande. Med avseende på ris-
ken att systemet är alltför komplicerat vill vi upp-
märksamma regeringen på att inte förringa värdet av
en uppföljning och utvärdering av systemet. Det är
därför med viss tillfredsställelse som vi noterar att
utskottet insett behovet av att utvärdera reglerna, och
vi delar denna uppfattning.
Betänkandet tar även upp risken att det finns indi-
vider, troligtvis flest kvinnor, som kommer att få en
minskning på uppemot 10 000 kr per år. Även om det
beror på att de har ett kapital, anser vi att det inte är
rättvist att dessa förändringsförslag kommer att drab-
ba och slå hårt mot enskilda individer. Eftersom rege-
ringen själv nämner det i propositionen, förutsätter vi
att man bevakar dessa frågor och framöver åtgärdar
eventuella försämringar av större slag. Jag förväntar
mig en kommentar av Lennart Klockare på detta
område.
Herr talman! Kristdemokraterna står i stort sett
bakom betänkandet. För tids vinnande yrkar jag bifall
endast till reservation 12.
Angående kapitalinkomster och förmögenhets-
tillägg kan man nästan ta sig för pannan av förvåning.
Såväl i propositionen som i betänkandet anser rege-
ringen, dess stödpartier och socialdemokraterna i
utskottet att man ska nämna pensionsförsäkringar, att
dessa tillsammans med IPS-sparande inte - hör och
häpna - bör ingå i beräkningen av förmögenhets-
tillägget. Jag är förvånad. Jag är överraskad av for-
muleringen. För min del är det inte ens aktuellt att
tänka tanken. Därför borde man inte heller behöva ta
upp detta i vare sig en proposition eller ett betänkan-
de. Men jag undrar: Ska detta tolkas så att man talar
om dessa frågor i korridorerna? Kan vi i denna debatt
trygga åhörarna om att det inte över huvud taget är
aktuellt att ens i framtiden riskera att tanken åter-
kommer? Det är en fråga som jag vill ställa till Len-
nart Klockare.
Herr talman! Fritidsfastigheternas värde ska enligt
betänkandet också ingå i underlaget av förmögen-
hetstillägget. Kristdemokraterna anser att underlaget
ska baseras på permanentboendet och inget annat.
Flera fritidsfastigheter har, inte minst sedan den se-
naste taxeringshöjningen, fått värden som helt omöj-
liggör BTP.
Många pensionärer har redan i unga år skaffat sig
en fritidsfastighet som i dag betingar ett ganska högt
värde. Vi förvånar oss över att man vill gå in och peta
i dessa människors privata livsstil. Den personliga
ekonomin ska alltså drabbas så att man rentav kan
komma att tvingas till försäljning av fritidshuset.
Livskvaliteten måste kunna bevaras för den enskilda
individen. Vi får under inga omständigheter tvinga
fram ekonomiska spelregler som placerar alla i sam-
ma ekonomiska form. Jag anser att det är rimligt att
äldre personer kan behålla sin fritidsfastighet utan att
den ska räknas in i inkomstunderlaget för BTP.
Jag yrkar än en gång bifall till reservation 12.

Anf. 34 KERSTIN HEINEMANN (fp):
Herr talman! I det här betänkandet behandlas frå-
gan om anpassningen av det nuvarande bostadstilläg-
get för pensionärer till det reformerade ålderspen-
sionssystemet. För Folkpartiet liberalerna är det en
välkommen förändring. Vi anser dock att det är vik-
tigt att understryka vikten av att den nuvarande för-
delningspolitiken behålls i så stor utsträckning som
möjligt. Ingen ska behöva uppleva att man förlorar på
omläggningen. Bl.a. ur den aspekten har vi en reser-
vation till detta betänkande. Den invändning vi har är
att fritidsfastighet ska räknas som inkomstgrund när
bostadstilläggets storlek bestäms.
Beslutet om att införa de strängare reglerna för
prövning av bostadstillägg gäller sedan 1997 och är
en följd av regeringens s.k. saneringsmål. Folkpartiet
liberalerna har sedan dess krävt att beslutet upphävs.
Fritidshuset kan för många pensionärer vara den
enda tillflykt man har under den fritid som man har
rätt till även som pensionär. För en del pensionärer
kan ju längre resor vara omöjliga, medan en vistelse i
fritidshuset kan vara en möjlighet till omväxling från
vardagen i en lägenhet t.ex. En fritidsfastighet in-
bringar ju inte heller någon inkomst för ägaren, utan
den är en tillgång först när den säljs.
Herr talman! Värdet på en fritidsfastighet kan va-
riera mycket beroende på läget. En mycket enkel
fritidsfastighet kan ha ett mycket stort värde om den
ligger rätt. Innehavet av en fritidsfastighet kan inne-
bära att man som enskild ställs inför valet att inte ha
råd att bo kvar i den permanenta bostaden och därför
tvingas flytta till något billigare eller att sälja fritids-
fastigheten. Folkpartiet anser inte detta rimligt med
tanke på att det i många fall handlar om en fritidsfas-
tighet som man innehaft länge och kanske också
under en lång tidsperiod med mycken möda har byggt
upp.
Därför avvisar vi förslaget om att värdet på fri-
tidsfastighet ska ingå i beslutsunderlaget för bo-
stadstillägget och yrkar i stället att regeringen snarast
bör återkomma med förslag om att undanta värdet av
fritidsfastighet vid beräkningen av det nya bo-
stadstillägget.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation
nr 12.

Anf. 35 KERSTIN-MARIA STALIN (mp):
Herr talman, kamrater i kammaren och åhörare! I
den bästa av pensionsvärldar, sade Göran Lindblad,
och det skulle jag också önska. Jag håller också med
om att man kunde ha gjort tillägget enklare. Hela
pensionssystemet kunde ha gjorts enklare, skulle jag
vilja säga.
Bostadstillägget för pensionärer var man tvungen
att göra en reform om i och med att ålderspensionsre-
formen och det särskilda grundavdraget för pensionä-
rer avskaffades. För att kompensera för det kommer
bruttopensionerna att höjas, vilket leder till att nuva-
rande system för bostadstillägg till pensionärer måste
anpassas till de höjda bruttopensionerna. Det står så i
propositionen.
I det här betänkandet har Miljöpartiet några saker
att erinra om. I huvudsak är personkretsen densamma
som för nuvarande bostadstillägg. Den tidigare abso-
luta knytningen till folkpensionen kommer dock inte
längre att finnas kvar. I stället är utgångspunkten för
rätt till bostadstillägg att man har en huvudsaklig och
långsiktig försörjning av pension eller uppbär sjuk-
eller aktivitetsersättning. Personkretsen blir därmed
något snävare.
Miljöpartiet tycker att man, om man av speciella
orsaker inte orkar arbeta till 65 års ålder, ska kunna
kvalificera sig till BTP och att även kvinnor födda
1945 eller senare, som kommer att uppbära änkepen-
sion på grund av dödsfall som inträffar efter utgången
av 2002, ska kunna kvalificera sig. Därför yrkar jag
bifall till reservation 3. Där ingår även Miljöpartiets
reservation 4. Därför koncentrerar jag mig på att yrka
bifall till reservation 3.
Jag tänker yrka bifall till ytterligare en reserva-
tion. Den handlar om att Miljöpartiet vill ha en tydli-
gare skrivning vad gäller såväl sambor som homo-
sexuella personer som är sambor. Därför yrkar jag
bifall till reservation 13.
Sedan vill jag avsluta med ett citat ur betänkandet:
"De ändringar som föreslås i propositionen måste i
vissa avseenden bedömas som omfattande. Med hän-
syn härtill anser utskottet det närmast självklart att det
nya BTP-systemet noga följs upp och utvärderas när
det varit i kraft en tid."
Det är någonting som vi alla måste hjälpas åt att
kolla.

Anf. 36 LENNART KLOCKARE (s):
Herr talman! Den här propositionen har naturligt-
vis, som flera talare har sagt, varit efterlängtad. Jag
tycker också att det är en bra proposition. De föränd-
ringar som görs i propositionen är föranledda av det
nya ålderspensionssystemet, som träder i kraft 2003.
Det nuvarande bostadstillägget har ju varit oförändrat
i stort sett sedan 1962. BTP, som bostadstillägget
förkortas, är ju ett individinriktat grundskydd med
avgränsningar mot bostadsbidraget.
Det nya bostadstillägget ska vara tidsbestämt och
gälla ett år, men om förhållandena är okomplicerade
kan det gälla i tre år innan en ny ansökan måste göras.
Utgångspunkten för rätt till det nya bostadstillägget är
att man har en huvudsaklig och långsiktig försörjning
från ålderspensionssystemet eller uppbär sjuk- eller
aktivitetsersättning som träder i kraft vid årsskiftet.
De två senaste begreppen motsvarar dagens sjukbi-
drag och förtidspension.
Partiell ålderspension och omställningspension
kommer inte att grunda rätt till det nya BTP. Inte
heller kommer en kvinna som blivit änka efter 2002
och är född 1945 eller senare att ha rätt till bo-
stadstillägget.
Herr talman! Det gläder mig att vi kan föreslå en
höjd kompensationsnivå när det gäller bostadstilläg-
get, vilket bl.a. kommer de pensionärer som har låga
inkomster och hög hyra till del. I stor utsträckning är
det kvinnor som blir berörda av förbättringarna i
bostadstillägget. Regeringen har under en följd av år
förbättrat bostadstillägget till pensionärerna därför att
det är viktigt att pensionärer med låga inkomster ska
kunna ha en god bostadsstandard. Den nya ersätt-
ningsnivån innebär att pensionären ska kompenseras
med 91 % av hyran upp till 4 500 kr i månaden. För
en gift pensionär vars make eller maka inte uppbär
pension ska bostadskostnaden kompenseras upp till
hälften av bostadskostnaden, dock högst 2 250 kr i
månaden.
Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa
skattelagstiftningen med vissa tillägg. Som inkomst
räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt
av kapital. För förmögenhet överstigande 100 000 kr
beräknas en inkomst på 15 % av förmögenheten per
person.
Inkomst av tjänst och näringsverksamhet beräknas
utifrån den förväntade framtida inkomsten, medan
uppgifterna om förmögenheter och inkomst av kapital
hämtas från deklarationen året före det år ansökan
avser.
Den fastställda inkomsten kommer att räknas om
till en reduceringsinkomst. Det innebär att vissa in-
komster viktas, och från reduceringsinkomsten dras
sedan ett fribelopp. Fribeloppet ska svara mot ett
grundläggande konsumtionsbehov och föreslås i
huvudsak knytas till basnivåerna för allmän ålder-
spension och sjuk- och aktivitetsersättning.
Fribeloppet i det nya bostadstillägget är högre,
drygt 82 000 kr, än i det gamla systemet, där fribe-
loppet bestod av folkpension och pensionstillskott,
drygt 56 000 kr för en ensamstående och knappt
50 000 kr för en gift. Avräkningen sker sedan med
62 % av inkomsten upp till ett basbelopp, och för
överstigande inkomst reduceras bostadstillägget med
50 %.
När det gäller det särskilda bostadstillägget är
reglerna i stort oförändrade.
Herr talman! Jag skulle vilja säga något kort om
några motioner som är lämnade med anledning av
propositionen.
Moderaterna vill inte att kompensationsnivån i
bostadstillägget ska höjas. Dessutom ska taket sänkas
från 4 500 kr till 4 000 kr, och man ska på nytt införa
ett golv på 100 kr. Det innebär att pensionärer med
bostadskostnader på 4 500 kr får knappt 600 kr lägre
bostadstillägg med moderaternas förslag än med
regeringens förslag. För att i någon mån kompensera
detta vill moderaterna höja det särskilda bo-
stadstillägget med 5 % eller med 190 kr i månaden.
Det innebär att mer än 90 % av alla pensionärer med
låga inkomster skulle förlora på moderaternas förslag.
Jag vill fråga Göran Lindblad, som företräder mo-
deraterna: Hur resonerar ni när ni vill ta bort en rätt-
mätig höjning av bostadstillägget till så många pen-
sionärer? Det skulle vara intressant att höra en förkla-
ring.
Det finns även några motioner där man tar upp
frågan om utvärdering; det har en del talare redan
berört. Det är klart att det ska ske en utvärdering av
en ny reform när den har pågått en tid, så att vi får se
hur den slår.
Kerstin-Maria Stalin tog upp krav på skrivningar
när det gäller två personer av samma kön. Regeringen
har i propositionen angett att med gift ska likställas
en vuxen person som lever tillsammans med en annan
vuxen person utan att vara gift, om de är folkbokförda
på samma adress. Det här innebär ett klart förtydli-
gande när det gäller den fråga som Kerstin-Maria
Stalin ställer. Det är ett tydligt språk om vad som
gäller. Jag tror att Kerstin-Maria Stalin kan vara nöjd
med den skrivningen. Detta är precis det hon önskar,
hoppas jag.
Ja, herr talman, då tror jag att vi kan börja med
replikerna.

Anf. 37 GÖRAN LINDBLAD (m) replik:
Herr talman! Nu när jag har hämtat andan ska jag
först yrka bifall till reservation nr 1.
Lennart Klockare! Det gick visserligen inte att
följa anförandet så bra som jag hade önskat, men
Lennart Klockare har uppenbarligen inte lyssnat på
någonting av det som jag sade.
När det gäller kompensationsnivån sade jag redan
i anförandet att man, om man ser till att inte höja
fastighetsskatten och boendekostnaderna, kan hålla en
lägre nivå på det här bostadstillägget. Det är skälet,
och det har vi anfört. Dessutom lät Lennart Klockare
bli att svara på mina frågor kring mina sex punkter.
För det första gällde det beräkningen av förmö-
genhetstillägget i fråga om egen bostad kontra fritids-
hus. Varför vill inte Socialdemokraterna och stödpar-
tierna, Lennart Klockare, att man ger människor en
valfrihet när det gäller att bestämma vilken typ av
boende de vill ha, om de vill bo i en liten lägenhet
och ha ett fritidshus och välja var de gör avdraget?
För det andra gällde det effekterna av förmögenhets-
och fastighetsskatten i fråga om rättvisa mellan olika
orter. Där fick jag heller inget svar av Lennart Klock-
are. För det tredje gällde det löntagare och egenföre-
tagare och premiebetalningen, där det är avsevärda
skillnader. Där fick jag heller inget besked. För det
fjärde gällde det näringsidkares möjligheter att kvitta
det ena verksamhetsåret mot det andra. Det kom-
menterades inte heller. För det femte gällde det frå-
gan om tvåbäddsrum kontra egen lägenhet. Varför
tycker Lennart Klockare och socialdemokraterna att
tvåbäddsrum i det här sammanhanget ska jämställas
med eget boende? För det sjätte och sista gällde det
jämställdheten. Det är fler kvinnor än män som förlo-
rar på det här nya förslaget. Varför kommenterar
Lennart Klockare inte det?

Anf. 38 LENNART KLOCKARE (s) re-
plik:
Herr talman! Då kan jag börja med det sista, dvs.
att det drabbar fler kvinnor än män. Jag sade i mitt
anförande, Göran Lindblad, att det är kvinnor som
drabbas av de försämringar som moderaterna föreslår.
Jag måste säga att jag är väldigt överraskad över
att moderaterna i sin motion skriver att regeringen
höjer fastighetsskatten. Jag vill påtala för Göran
Lindblad att regeringen faktiskt har sänkt fastighets-
skatten. Det borde också Göran Lindblad veta. Men
moderaterna pratar ju ofta om den efterlängtade
marknaden. Det är marknaden som ska få styra och
ställa, och det ska vara efterfrågan och tillgång. När
fastigheterna ökar i värde är det faktiskt marknaden
som styr det genom efterfrågan och tillång, så där har
man det.
Den begränsning på 5 % som man infört när det
gäller fastighetsskatten innebär att många människor
faktiskt får betydligt lägre bostadskostnad med rege-
ringens förslag. Men moderaterna använder pensionä-
rerna som ett slagträ i debatten för att på sikt ta bort
fastighetsskatten. Det tycker jag är lite orättfärdigt.
Göran Lindblad skulle i stället förklara varför han vill
ta bort bostadstillägget för alla de kvinnor som skulle
drabbas av ert förslag om sänkt tak, infört golv och
lägre procentsats.
När det sedan gäller tvåbäddsrum säger vi i pro-
positionen och i betänkandet att den frågan kommer
fram i ett annat sammanhang, i en annan proposition
som regeringen lägger fram och som berör institution
på boendet. Den frågan kommer också att få en egen
lösning.
Tyvärr hann jag inte med mer.

Anf. 39 GÖRAN LINDBLAD (m) replik:
Herr talman! Det kanske var tur för Lennart
Klockare att klockan tickade vidare och det blev rött
ljus.
När det gäller fastighetsskatten, Lennart Klockare,
har den socialdemokratiska regeringen visserligen
föreslagit en sänkning i fråga om hur man beräknar
fastighetsskatten, en procentuell sänkning. Men i
kronor, Lennart Klockare, betalar man mer fastighets-
skatt beroende på den värdeökning som har skett på
fastigheterna. Det är faktiskt så att den nuvarande
regeringen medverkar till att de verkliga kostnaderna,
de pengar som den enskilde betalar ur plånboken, är
större än de var innan. Det kallar inte jag en sänkning
av fastighetsskatten, utan det är ett tricksande med
terminologi. Vi moderater vill i själva verket avskaffa
fastighetsskatten helt och hållet.
Sedan fick jag ett halvdant svar av Lennart
Klockare när det gällde tvåbäddsrummen, nämligen
att det kommer i en annan utredning och i en annan
proposition. Ja, men det är ju nu vi talar om det här
bostadstillägget. Det är nu det gäller dessa pensionä-
rer som behandlas lika vare sig de bor i egen lägenhet
eller i tvåbäddsrum. Det tycker jag är orimligt.
I övrigt fick jag ingen kommentar när det gällde
företagarna, ingen kommentar när det gällde nä-
ringsidkarnas möjligheter att kvitta och heller ingen
kommentar när det gällde beräkningen av förmögen-
hetstillägget i permanentbostad kontra fritidshus.

Anf. 40 LENNART KLOCKARE (s) re-
plik:
Herr talman! Det är många saker jag skulle vilja ta
upp här.
Fastighetsskatten är faktiskt sänkt, Göran Lind-
blad. Det är värdet på fastigheterna som har ökat, och
då kan det ha blivit sådana förändringar för en del.
Men för en stor grupp människor har det ändå blivit
sänkningar.
Sedan tar Göran Lindblad upp frågan om att man
ska välja boende, dvs. vilket boende som är att be-
trakta som permanentbostad. Men snälla Göran Lind-
blad: Hur hänger det ihop med det som sades i inled-
ningsanförandet om att man ska klara sig utan bidrag?
Nu säger Göran Lindblad att man som permanentbo-
ende ska få välja det boende som ger det högsta bo-
stadstillägget. Jag tycker att detta rimmar väldigt illa.
I er politik säger ni att folk ska klara sig utan bidrag,
och sedan ska ni manipulera så att människor som har
förmögenhet ska kunna få ett bostadsbidrag. Det
tycker jag verkar väldigt illa.
När det gäller egenföretagare kan man säga att det
är likställt mellan anställd och egenföretagare. Men
vad Göran Lindblad glömmer bort att säga är att den
avgift till pensionen som arbetsgivaren betalar in har
den anställde avstått ifrån i löneutrymme. Man skulle
alltså kunna uttrycka det på ett annat sätt: Det är ar-
betsgivaren som betalar in den enskildes pensionsav-
gift som denne avstått ifrån i löneutrymme. Men de är
trots allt likvärdiga med de förhållanden som gäller.
Sedan gällde det att kvitta underskottet mot kom-
mande år. Om man har ett underskott ett år vill Göran
Lindblad att man ska få ta bort det när man har in-
komster för att få bidrag. Det rimmar också i den här
frågan oerhört illa med den politik som ni för, dvs. att
man ska klara sig utan bidrag.

Anf. 41 KENNETH LANTZ (kd) replik:
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
Klockare. Jag behöver inte ta upp någonting mer om
fritidsfastigheterna, för det har flera talare redan be-
rört. Men tillåt mig att läsa innantill ur betänkandet
den lilla passus jag nämnde i mitt anförande:
"Det kapitaliserade värdet av privata pensionsför-
säkringar eller IPS-sparande, dvs. individuellt pen-
sionssparande, bör enligt regeringen inte ingå i be-
räkningen av förmögenhetstillägget."
Jag är förvånad över att ordet "bör" tillåts finnas
med i det här sammanhanget. Det är anmärkningsvärt
att man över huvud taget tänker tanken att eventuellt
göra detta, för det måste väl vara bakgrunden till att
man sätter dit ordet "bör". Rätteligen borde det stå att
av självklara skäl skall detta inte ingå.
Jag skulle vilja ha ett svar på den här lilla frågan
av Lennart Klockare.

Anf. 42 LENNART KLOCKARE (s) re-
plik:
Herr talman! Jag tycker att vi ska hålla oss till vad
vi har sagt i det betänkande som vi nu ska ta ställning
till. Detta ska inte ingå. Det är det som det handlar
om. Kenneth Lantz fokuserar sin fråga på framtiden.
När det gäller det individuella pensionssparandet
ingår inte det i underlaget när man beräknar bostads-
kostnaden. Detta framgår av skrivningen, och det
tycker jag är ett klart svar till Kenneth Lantz.

Anf. 43 KENNETH LANTZ (kd) replik:
Herr talman! Men om nuvarande regler ska fort-
sätta att gälla behöver man inte heller blåsa upp en
hotbild av att det kan komma att bli så, och att det är
därför man vill förekomma genom att säga: Eventu-
ellt kan vi avstå från detta genom att skriva att det
enligt regeringen inte "bör" ingå. Det skall inte ingå.
Kan vi få ett ännu tydligare svar av Lennart
Klockare på detta?

Anf. 44 LENNART KLOCKARE (s) re-
plik:
Herr talman! Jag vet inte om det kan bli mycket
tydligare. Vi beslutar i dag att det inte ska ingå, och
det tycker jag att Kenneth Lantz ska vara nöjd med.
Men Kenneth Lantz kanske ställer upp väldigt bra på
propositionen och vårt betänkande, eftersom det är de
frågorna han fokuserar på, dvs. det som kan ligga
långt fram i framtiden. Min uppfattning när det gäller
frågorna om individuellt pensionssparande är att detta
inte ingår och ska inte göra det heller. Men det är min
uppfattning, och detta diskuteras inte i några korrido-
rer, som Kenneth Lantz tidigare sade.
Kenneth Lantz nämnde fritidsfastigheter, och då
kan jag väl säga någonting om det. Jag tycker att
fritidsfastigheterna ska ingå i beräkningsunderlaget
när man räknar ut bostadstillägget. De är trots allt en
tillgång och en förmögenhet för de människor som
äger dem. Man kan också omvandla dem till likvida
medel vid något tillfälle. Det är kanske bättre att ha
en fritidsfastighet i dag än att ha aktier eller fonder,
med tanke på hur dessa går. Värdet på fritidsfastig-
heten kanske trots allt är tryggare i dag, och det är
nog också rimligt att man tar med hela den ekono-
miska bilden för den enskilde individen när man ska
fastställa vilket bostadstillägg denne ska ha.

Anf. 45 CLAES STOCKHAUS (v) replik:
Herr talman! Det gällde frågan om kvalifikations-
krav för BTP när man tar ut hel ålderspension eller
bara en del. Jag uppfattade inte riktigt att Klockare
svarade på frågan. Det framgår i propositionen att
regeringen anser att man måste ta ut hel ålderspension
från 65 års ålder för att vara kvalificerad för BTP. Det
går inte att ta ut partiell pension och hoppas på att få
BTP.
Det märkliga är hur regeringen skriver i proposi-
tionen. Där står att det finns en risk för att bo-
stadstillägget ska kunna utnyttjas för att subventione-
ra ett senare och högre uttag av ålderspension. Hur
ska det gå till? Om det är så borde det bli ett högre
uttag av ålderspension längre fram eller ett behov av
minskad BTP. Om ålderspensionen skjuts fram och
därmed blir högre i framtiden borde behovet av BTP
bli mindre.
Det förs ett märkligt resonemang utifrån att årsin-
komsten ska subventioneras. Om man tar ut delpen-
sion och fortsätter i förvärvsarbete kan denna situa-
tion, den s.k. subventionen, endast uppstå om man har
så låg lön bredvid den partiella pensionen att den
skulle vara mindre än om man hade tagit ut hela ål-
derspensionen på en gång.
Jag förstår mig inte på den matematiken. Peps
Persson sjöng om falsk matematik, men så långt vill
inte jag gå - men åtminstone är det konstig matema-
tik.

Anf. 46 LENNART KLOCKARE (s) re-
plik:
Herr talman! Jag ska försöka ge en förklaring till
Claes Stockhaus. Kvalifikationsreglerna ska vara
precis som i dag, dvs. man äger inte rätt till bo-
stadstillägg när man tar ut förtida ålderspension. Så är
det inte tänkt i det här systemet heller.
Där vill Vänsterpartiet att man ska kunna få bo-
stadstillägg om man tar ut partiell ålderspension i
förtid från t.ex. 61 års ålder. Då ska man kunna få
bostadstillägg. Det är väl självklart, Claes Stockhaus,
att inkomsten kan bli högre om man tar ut pensionen
senare än vid 65 års ålder. Den inkomst du har redu-
ceras bara med 62 % upp till ett prisbasbelopp och
med 50 % däröver. Marginalen upp till 100 % har du
då till godo.
Om det hade varit fråga om att reducera krona
mot krona hade det inte blivit någon förändring. Det
är klart att det går att hålla till godo med det system
som finns.
Jag uppskattar Claes Stockhaus ambition att män-
niskor ska jobba längre, kunna vara kvar i arbetslivet
i längre utsträckning. Jag delar också den uppfatt-
ningen. Den hänger samman med många andra frågor
som vi behöver ta ett helhetsgrepp om. Det är en
positiv bild.

Anf. 47 BIRGITTA CARLSSON (c):
Herr talman! Vi debatterar i dag reformerade reg-
ler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. Vi i Cen-
terpartiet har inte några reservationer, utan vi yrkar
bifall till förslaget i betänkandet. Till stora delar ser vi
betänkandet som ett led i flerpartiöverenskommelsen
gällande det reformerade pensionssystemet.
Alla människors lika rätt och värde är grunden för
Centerpartiets politik. Politiken måste möjliggöra för
var och en att växa som människa och att kunna för-
verkliga sina drömmar. Detta gäller förstås alla män-
niskor och alltså i hög grad våra äldre. Att kunna
överblicka och påverka, att ha så stor kontroll som
möjligt över sin egen tillvaro, är en förutsättning för
välbefinnande och livskvalitet. Skapande och kreati-
vitet är grunden för ekonomiskt välstånd och en för-
utsättning för att individer, oberoende av ålder, ur-
sprung, social bakgrund och boendeort, ska kunna
växa och utvecklas.
Centerpartiet utgår från att varje människa har
förmåga att förvalta sina möjligheter och kan ta an-
svar. Grundläggande för individen är frihet från tvång
och att själv kunna fatta sina egna beslut och ta an-
svar för dem. Grundläggande för staten är att skapa
jämlika villkor genom t.ex. rätt till ekonomisk trygg-
het och social omsorg.
Herr talman! Det är viktigt för alla att uppleva och
känna trygghet i samhället och att kunna utöva själv-
bestämmande. Att ha en ordnad ekonomi är oftast en
nödvändig ingrediens för att känna livskvalitet och
för att utöva självbestämmande.
Trygghet är att kunna leva på sin lön eller sin pen-
sion och att veta att den räcker till det nödvändigaste,
dvs. mat och boende m.m.
Centerpartiet anser att ambitionen ska vara att så
långt möjligt ge förutsättningar till "att klara sig
själv". Vi föreslår därför att pensionstillskottet höjs
med 3 000 kr per år för att förbättra ekonomin för
dem som har minst ekonomi, dvs. de som har lägst
pension och därmed oftare är i störst behov av andra
bidrag.
När det nya pensionssystemet införs 2003 bör ga-
rantipensionen höjas med 3 000 kr per år.
Vi vill gå vidare i vår ambition att förbättra för
dem som har de största behoven, och för år 2003 vill
vi ersätta grundavdraget en med skatterabatt på
10 000 kr - lika för alla. Eftersom pensionärerna
fr.o.m. 2003 - när det nya pensionssystemet börjar
gälla - kommer att betala skatt kommer de att få
behålla ett större konsumtionsutrymme för att dispo-
nera till avgifter eller annat av eget val.
Herr talman! Det är viktigt att möjligheten finns
att erhålla bidrag till boendet när den egna ekonomin
inte klarar av boendekostnaden, men ambitionen
måste vara att man ska kunna leva av sin lön eller sin
pension. Därför anser vi att det är bättre med höjd
grundpension och senare garantipension samt lägre
skatt än med bidrag.

Anf. 48 GÖRAN LINDBLAD (m) replik:
Herr talman! Det är uppenbart att Centerpartiet
och Birgitta Carlsson har ställt sig i vänsterburen. Jag
skulle vilja att Birgitta Carlsson kommenterade föl-
jande. Birgitta Carlsson har talat om möjligheten att
klara sig själv. Hur är det med fastighetsskatten i
beräkningarna, Birgitta Carlsson? Hur är det med
beräkningarna av förmögenhet vid beräkning av bo-
stadstillägget? Hur är det med löntagare kontra egen-
företagare, och hur är det med näringsidkarna, Bir-
gitta Carlsson? Jag vill gärna ha en kommentar till
detta.

Anf. 49 BIRGITTA CARLSSON (c) replik:
Herr talman! Jag sade från början att vi delar i sto-
ra drag uppfattningen i det här betänkandet. Göran
Lindblad lyfter fram frågan om fastighetsskatten. Har
Göran Lindblad läst vår skattemotion? Där finns det
klart och tydligt deklarerat att vi vill sänka fastighets-
skatten och att vi vill frysa taxeringsvärdena. Vi vill
alltså inte utgå från ett högre belopp.
När det gäller de andra frågor som Göran Lind-
blad lyfte fram har vi förslag som ligger i mittenfåran,
där Centerpartiet finns i den svenska politiken. Där
finns det flera frågor där jag delar Göran Lindblads
uppfattning. Vi har inte motionerat om detta, och vi
har valt att ställa upp på förslaget som det ser ut nu.
Vi kan stå bakom många av skrivningarna i betän-
kandet.

Anf. 50 GÖRAN LINDBLAD (m) replik:
Herr talman! Jag är lugnad om än inte helt nöjd.
Jag har en avslutande fråga till Birgitta Carlsson.
Den gäller kvinnor relativt män. Redan i propositio-
nen framgår det att med det här förslaget är det större
risk att ett antal kvinnor drabbas. Varför vill Center-
partiet inte vara med på reservation 1 och se till att
detta följs upp fort och snabbt?

Anf. 51 BIRGITTA CARLSSON (c) replik:
Herr talman! Vi anser att vårt förslag med höjt
pensionstillskott innebär att kvinnorna - det är ofta
kvinnor som har låg pension - får en förbättrad eko-
nomi. Vårt skatteförslag som jag lyfte fram kommer
att innebära att alla personer med mindre utrymme i
sin ekonomi får en förbättrad ekonomi. Vi tror på
våra egna förslag, och vi har gjort beräkningarna att
detta kommer att innebära en förbättrad ekonomi för
människor med låg pension eller små inkomster.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 13 §.)

11 § Asylsökande barns skolgång m.m.

Föredrogs
utbildningsutskottets betänkande 2001/02:UbU3
Asylsökande barns skolgång m.m. (prop.
2000/01:115).

Anf. 52 ULF NILSSON (fp):
Herr talman! Vi ska ta ställning i dag till ett för-
slag om att asylsökande barn som väntar på besked -
på beslut - ska ha rätt till skolgång. Det föreslås ock-
så att den statliga ersättningen till kommunerna bör
utökas på grund av detta.
Det här förslaget att välkomna även asylsökande
barn i skolan är för oss i Folkpartiet väldigt positivt.
Det är ofta en väldigt svår situation för de barn som
vistas i Sverige i väntan på besked om uppehållstill-
stånd. Som alla vet är handläggningstiderna väldigt
långa. Det rör sig om månader eller år. Påfrestningar-
na för de vuxna som tvingas gå sysslolösa i många
månader är mycket stora. Då är det inte svårt att före-
ställa sig hur barnens situation är med nervösa och
kanske olyckliga vuxna omkring sig.
Dessa barn har inte valt sin situation själva. De
har inte själva valt att befinna sig i ett främmande
land under dessa villkor, och de kan naturligtvis inte
på något sätt lastas för den situation de befinner sig i.
Möjligheten att gå i skolan kan för dem ge vardagen
ett innehåll, och samtidigt kan barnen få den kunskap
de så väl behöver.
När nu regeringen föreslår att även dessa barn
medan de väntar på uppehållstillstånd ska få rätt till
skolgång välkomnar vi från Folkpartiet det förslaget.
Vi ser det som ett humant ställningstagande för bar-
nens rätt och ett viktigt steg mot en humanare flyk-
tingpolitik i Sverige.
Herr talman! Samtidigt beklagar vi att regeringen
inte tar steget fullt ut och ger alla barn som vistas i
Sverige lagstadgad rätt till skolgång. Jag tänker då
särskilt på de barn som fått avslag på sin ansökan och
väntar på utvisning.
Det är ju så att det efter det att beslut om utvisning
har fattats kan gå mycket lång tid innan utvisningen i
verkligheten verkställs. Det kan bero på att motta-
garlandet inte är berett att ta emot sina medborgare
eller på att någon familjemedlem drabbas av sjuk-
dom. Denna väntan på verkställan av utvisning kan
också vara väldigt lång - flera månader eller t.o.m. år.
Oavsett vad orsaken är måste naturligtvis också dessa
barn garanteras en dräglig tillvaro innan utvisningen
sker, och då är skolgång en viktig rättighet.
Utbildningsutskottet skriver också i betänkandet
att fortsatt skolgång för barn som väntar på utvisning
har stor betydelse för barnens utveckling och psykis-
ka hälsa. Utskottet skriver t.o.m. att det är i enlighet
med innehållet i FN:s barnkonvention om att barnets
bästa ska iakttas att barnen får fortsätta i skolan.
Det är ganska skarpa skrivningar, och jag hoppas
att de når ut till dem i kommunerna som har ansvar
för dessa barns skolgång.
Samtidigt beklagar jag att inte utskottsmajoriteten
med de argument man själv använder helt enkelt vill
slå fast att även dessa barn borde ha en laglig rätt till
skolgång. Med de starka argument för skolans bety-
delse som både utbildningsutskottet och socialförsäk-
ringsutskottet anför borde det vara logiskt att säga att
lagen om skolgång ska omfatta även barnen som
väntar på utvisning.
Herr talman! Som sagt är utskottets förslag till be-
slut ett viktigt positivt steg för barnens bästa. Jag
beklagar bara att en del flyktingbarn fortfarande
kommer att sakna laglig rätt till skolgång. Därför
yrkar jag bifall till Folkpartiets reservation under
punkt 2.

Anf. 53 TORGNY DANIELSSON (s):
Herr talman! Unesco, som är FN:s organ för ut-
bildning, vetenskap, kommunikation och kultur, av-
slutar i dagarna sin generalkonferens. Ett av de pro-
gram Unesco är engagerat i kallas för EFA, och det
står för Education for All. Vi kan konstatera att det i
dag finns runt 100 miljoner barn runtom i världen
som inte får någon utbildning över huvud taget och
att det dessutom finns ytterligare ca 150 miljoner barn
som lämnar skolan utan att kunna läsa, skriva eller
räkna. Ser vi dessutom på kvaliteten på den utbild-
ning som barn får enligt statistiken ser vi att det i
praktiken är många som får väldigt lite utbyte av den
verksamhet som erbjuds. I dag beräknas dessutom
omkring 900 miljoner vuxna vara analfabeter.
Med detta som utgångspunkt har världssamfundet
antagit en stor utmaning i att förverkliga rätten till
utbildning för alla. Sverige är ett av de länder som
ivrigast driver att satsningen på utbildning för alla ska
prioriteras. Vi vet vad en bra skola för den enskilda
människan betyder dels för den personliga utveck-
lingen, dels för en förhöjd livskvalitet. Men vi vet
också betydelsen av utbildning och kunskap som
medel för att nå fred och samarbete och för att be-
kämpa fattigdom och minska klyftorna i världen. Inte
minst är utbildning och kunskap ett bra medel för att
bekämpa sjukdom, t.ex. i form av hiv/aids.
Herr talman! Vi är internationellt aktiva, och det
är självklart att vi också vill att den fundamentala
rättighet som rätten till utbildning är ska omfatta alla
dem av oss som finns här i vårt eget land.
Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets
rättigheter i juni 1990. Det är den vi i dagligt tal kal-
lar för barnkonventionen. Därefter fick Barnkommit-
tén i uppgift att göra en översyn av hur svensk lag-
stiftning och praxis förhåller sig till bestämmelserna i
barnkonventionen. De konstaterade att vår lagstift-
ning i huvudsak stämmer överens med de åtaganden
som följer av ratificeringen av konventionen och att
de justeringar som behöver göras är av mindre om-
fattning.
Så långt har vi anledning att vara nöjda, men det
finns också påpekanden. Bl.a. framhölls att även
asylsökande bör erbjudas barnomsorg då föräldrarna
arbetar, söker arbete eller studerar. Vidare kunde man
konstatera att nuvarande skrivningar i skollagen om
grundutbildning, som ska vara kostnadsfri och till-
gänglig för alla, innebär att de som inte är att betrakta
som folkbokförda eller bosatta i Sverige inte omfattas
av den rättigheten.
Herr talman! De förslag som utskottet i och med
detta betänkande ställer sig bakom ger fr.o.m. års-
skiftet de barn som inte räknas som bosatta i Sverige
tillgång till utbildning inom den offentliga skolan,
tillgång till förskoleverksamhet och tillgång till skol-
barnsomsorg på i huvudsak samma villkor som för
barn som är bosatta i Sverige. Rätten till utbildning
måste ses som en rättighet för det enskilda barnet och
ska inte innebära skolplikt. Ambitionen måste vad
gäller dessa utsatta barn vara att iaktta så stor hänsyn
som möjligt till det enskilda barnets personliga för-
hållanden, förutsättningar och behov.
Barnets bästa måste alltid vara vägledande för hur
dessa rättigheter sedan ska omsättas i praktiken. Vi
anser att det i normalfallet bör vara så att mottagandet
ska kunna ske senaste en månad efter det att barnet
ankommer till Sverige.
Med det förslag som vi lägger fram här följer att
den statliga ersättningen till kommuner som har flyk-
tingar i sina skolor, i sin förskoleverksamhet och i sin
skolbarnomsorg ska få en ökad ekonomisk ersättning
och att den ersättningen också ska omfatta gymnasi-
estudier för de elever som påbörjat dessa studier före
18 års ålder.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till
förslaget i utskottets betänkande och avslag på mo-
tionerna.

Anf. 54 KALLE LARSSON (v):
Herr talman! På kammarens bord i dag ligger ett
betänkande från utbildningsutskottet om asylsökande
barns skolgång m.m. För Vänsterpartiets del är detta
betänkande en framgång. Vi har drivit frågan under
många år. Vi har gjort det till en av våra uppgifter att
förändra den svenska flyktingpolitiken och mottagan-
det i Sverige, och det är därför glädjande att vi på
denna punkt nu tar viktiga steg framåt mot att se varje
enskild människa, varje enskilt barn, som värt hjälp
och stöd och möjligheten att gå i skola och förskola
och delta i skolbarnomsorg.
Det är viktigt att asylsökande barn kan få tillgång
till dessa verksamheter, främst förstås för att dessa
barn då ges förutsättningar att utvecklas mer harmo-
niskt. Det ger dem också bättre förutsättningar för
integration och delaktighet i samhällslivet. Men det
ger också signaler om att vi på den här punkten nu
försöker se till hur barns bästa kan vara en utgångs-
punkt för den politik vi för i det här landet - signaler
som handlar om människovärde.
Fru talman! Kommunförbundet har till utskottet
inlämnat en skrivelse där man ifrågasätter de kost-
nadsberäkningar som ligger till grund för dagens
beslut. För vår del kan vi meddela att vi tror på de
beräkningar som har gjorts i budgeten, även om det
självfallet är svårt att på förhand vara helt säker på
hur kostnaderna utvecklas. Skulle det visa sig att
reformen blir dyrare än beräknat får vi förstås åter-
komma till den saken då.
Fru talman! Vänsterpartiets utgångspunkt i för-
handlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpar-
tiet om den proposition som ligger till grund för da-
gens betänkande var en rätt till skolgång m.m. för alla
barn. Här har vi inte lyckats nå ända fram, men inte
heller så långt därifrån. Självklart kommer vi att fort-
sätta vårt arbete i olika sammanhang för att ytterligare
förbättra möjligheterna och rättigheterna också för
asylsökande barn.
När det gäller de barn som väntar på avvisning
eller utvisning vill jag till protokollet föra att det inte
finns någon som helst anledning att de inte ska få
fortsätta i skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen.
Liksom såväl socialförsäkringsutskottet som utbild-
ningsutskottet utgår vi ifrån att dessa barn kommer att
kunna fortsätta i de verksamheter de deltar i.
Beträffande gömda barn har Vänsterpartiet länge
arbetat för att dessa barn och deras behov ska synlig-
göras. Det är ett arbete som vi bedrivit, och kommer
att fortsätta att bedriva, tillsammans med flera partier
här i kammaren. Vi vet att många kommuner redan i
dag ger dessa barn möjlighet att gå i skolan och för-
skolan och delta i skolbarnsomsorgen med hjälp av
frivilligorganisationer och andra som sköter kontakter
med föräldrar och skola.
Fru talman! Vänsterpartiet kommer också fort-
sättningsvis att arbeta för att förändra svensk flyk-
tingpolitik och mottagandet av asylsökande i Sverige.
Byggandet av Fästning Europa i kombination med ett
många gånger otillräckligt och passiviserande motta-
gande i Sverige måste brytas. Vi kommer att fortsätta
att flytta fram positionerna också för asylsökande
barn.
Förslaget i dagens betänkande, som jag härmed
yrkar bifall till, är ett steg i det arbetet även om
mycket fortfarande återstår.

Anf. 55 TORGNY DANIELSSON (s) re-
plik:
Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att instämma i
det Kalle Larsson säger här. Vi socialdemokrater och
hela utskottet vill poängtera vikten av att de barn som
väntar på en eventuell utvisning får fullfölja sin ut-
bildning i skolan och förskoleverksamheten. Men
man måste naturligtvis också beakta hela situationen
och se till barnets bästa. Ett argument för att det är
viktigt att de kan fortsätta är ju att det är en tillgång
för dessa barn när de återvänder till sitt land och fort-
sätter skolgången där.

Anf. 56 KALLE LARSSON (v) replik:
Fru talman! Jag noterar bara att Torgny Daniels-
son och jag är helt överens i den frågan. Jag ser fram
emot att, tillsammans med Socialdemokraterna, Mil-
jöpartiet och andra partier som är intresserade, fort-
sätta utveckla asylsökandes och andra barns rätt och
möjligheter att gå i en bra skola.

Anf. 57 GUNNAR GOUDE (mp):
Fru talman! Den här propositionen ger asylsökan-
de barn och barn som har fått tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd de rättigheter som vi alla egentligen
tycker är självklara, dvs. full tillgång till skola och
barnomsorg på i stort sett samma villkor som barn
som är bosatta i Sverige. Det råder total enighet om
detta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit med
och utarbetat förslaget. Det har skett i samverkan med
regeringen. Vi står självfallet också bakom förslaget i
betänkandet, och jag vill yrka bifall till det.
Möjligen skulle man kunna förundras över att för-
slaget inte har kommit tidigare, men jag tycker inte
att det finns något skäl att göra det i dag.
Jag vill också instämma i de skarpa skrivningar
som finns - och Ulf Nilsson påpekade också detta -
när gäller möjligheterna för barn som har fått utvis-
ningsbesked och väntar i landet att få gå i skolan. Det
är bra att de skrivningarna är skarpa, precis som
Torgny Danielsson också sade. Hela utskottet står
bakom de skrivningarna.
Jag tror också att vi har ungefär samma grundupp-
fattning när det gäller gömda barn. De undersökning-
ar som är gjorda visar att det finns möjlighet att ordna
detta även för den gruppen barn genom att skolan är
öppen för dem. Så är det i praktiken också. Vi har
inte kommit ända fram lagstiftningsvägen. Det kan
man kanske beklaga, men det finns stora svårigheter
där. Det gäller bl.a. hur man informerar i sådana här
frågor. Hur når informationen föräldrar osv.? Det är
mycket komplicerat. Om det kan få en bra lösning
med de skrivningar som nu finns, står Miljöpartiet
bakom det också.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under 13 §.)

12 § Förlängd tid för statliga garantier för att
återställa försäkringsskyddet för flygbranschen

Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick
avgöras efter endast en bordläggning.

Föredrogs
trafikutskottets betänkande 2001/02:TU6
Förlängd tid för statliga garantier för att återställa
försäkringsskyddet för flygbranschen (prop.
2001/02:23).

Anf. 58 BIRGITTA WISTRAND (m):
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till den
moderata reservationen.
Situationen för flygbolagen och flygplatserna är
fortfarande oroande. Det som hände efter terrorat-
tackerna den 11 september var att flygförsäkringsbo-
lagen beslutade att sänka ersättningsnivåerna i den
klausul som ger rätt till ersättning till tredje man i
händelse av krig eller terrorism från 18 miljarder
kronor till 500 miljoner kronor. Detta trädde i kraft
mellan den 24 och 25 september. Flygbolagen stod
utan fullgott försäkringsskydd.
Då fattade en rad regeringar ute i Europa beslut
om olika aktiviteter. Den brittiska regeringen fattade
den 21 september beslut att ställa upp en garanti på
det högre ersättningsbeloppet under en period av 30
dagar. Under helgen den 22 och 23 september fattade
EU:s finansministrar ett liknade principbeslut.
I Sverige kan inte regeringen fatta ett sådant be-
slut. Det är riksdagen som fattar sådana beslut, och
regeringsformens beredningskrav ska uppfyllas.
Först den 25 september fick riksdagens trafikut-
skott frågan. Då fick vi en muntlig föredragning av en
tjänsteman på Näringsdepartementet. Det saknades
helt underlag. Det enda vi fick var en översättning av
överenskommelsen från helgen. Däremot fanns det
väl genomarbetade promemorior både från Danmark
och Finland som redan hade hunnit fatta beslut i frå-
gan.
Vi kritiserade regeringens beredning av ärendet.
Vi tog bl.a. upp detta att regeringen redan innan hade
börjat förhandla med SAS. När vi sedan behandlade
ärendet i trafikutskottet sade vi på följande sätt: Ga-
rantin skulle finnas i en månad, men vi förutsatte att
om det fanns en försäkringslösning på marknaden
skulle garantin återkallas.
Den 26 september fattade riksdagen beslut om att
bemyndiga regeringen att ställa ut statliga garantier
till flygbolagen. Beslutet fick då gälla retroaktivt från
den 21 september och under en tid på 30 dagar.
Fru talman! I ett regeringsbeslut den 27 september
beslutade regeringen slutligen att med stöd av det
fattade riksdagsbeslutet ställa ut en statlig garanti till
försäkringsbolag för att återställa försäkringsskyddet
för av Sverige licensierade flygbolag, flygplatser och
vissa handlingsagenter till samma omfattning som
gällt fram till den 25 september 2001. I regeringsbe-
slutet står att denna garanti endast skulle gälla så
länge som det inte fanns en försäkringslösning på
marknaden. Om det under garantiperioden skulle
inträffa att en försäkringslösning kunde erhållas
skulle garantibeloppet minskas i motsvarande ut-
sträckning. Riksgäldskontoret fick i uppdrag att han-
tera garantin.
Den 19 oktober fattade Riksgäldskontoret beslut,
efter avstämning med Näringsdepartementet och
Finansdepartementet, att den statliga garantin skulle
upphöra kl. 17 den 22 oktober, då det nu fanns mark-
nadslösningar för skador upp till 1 miljard US-dollar.
För skador överstigande detta belopp skulle den stat-
liga garantin fortsätta att gälla. Riksgäldskontoret
ansåg således att det fanns en klar marknadslösning,
men detta ansåg inte regeringen och inte näringsmi-
nistern, som i stället gick ut och sade i medier att
regeringen ånyo skulle fatta ett retroaktivt beslut. Det
gjorde man också, och man återställde garantierna till
det högre beloppet. Man underkände alltså Riks-
gäldskontorets beslut om att det fanns en marknads-
lösning.
Nu har vi då i dag att ta ställning till ett tredje ret-
roaktivt beslut, och vi har fått en ny proposition. Det
intressanta med den propositionen är att den faktiskt
är daterad till den 18 oktober. I dag har vi den
31 oktober.
I denna proposition finns det en rad intressanta
uppgifter. Bl.a. står det i den att det sedan den
3 oktober är möjligt för flygbolag att teckna en för-
säkring upp till 1 miljard US-dollar för en kostnad av
32 kr per passagerare och resa. Det betyder alltså att
regeringen ställer upp på Riksgäldskontorets bedöm-
ning men ändå inte vill fatta detta beslut.
Vi hade i går en föredragning av både Riksgälds-
kontoret och från Näringsdepartementet, och man
sade då från Näringsdepartementet att man inte anser
att det finns en marknad. Det finns bara en aktör på
marknaden, och därför anser man inte att man kan
stödja Riksgäldskontorets bedömning.
Det gör däremot vi moderater. Vi vill därför bara
ge täckning och garanti för de belopp som överstiger
1 miljard US-dollar, dvs. 750 miljoner US-dollar. Det
gäller då bara SAS. Inga andra flygbolag i Sverige
har högre belopp än 1 miljard kronor.
Det är väldigt oroväckande, det här att regeringen
och Riksgäldskontoret i massmedier, till allmänheten,
till försäkringsbolagen och till flygbolagen visar upp
en så oenig bild om vad som egentligen finns. Vi i
utskottet fick i går inte ens klart för oss vilka försäk-
ringsbolag som är i fråga. Ibland fanns det ett, ibland
fanns det två och ibland fanns det flera. Några sade
t.ex. att Frankrike redan hade kunnat lösa sin situa-
tion. Vi vet inte det.
Inte heller vet vi hur de olika typer av marktjäns-
ter som tillhandahålls kan försäkras, och här borde vi
ha haft en mer fyllig redovisning, tycker vi.
Men som sagt: Vi moderater står fast vid att vi
endast vill stödja en garanti från 1 miljard US-dollar
och uppåt.

Anf. 59 MATZ HAMMARSTRÖM (mp):
Fru talman! Nog har det här ärendet varit under-
ligt på många punkter, liksom föregående talare
nämnde.
Flyget är ett skattefrälse, såväl i Sverige som i
resten av världen. På grund av internationella avtal,
som daterar sig tillbaka till andra världskrigets slut, är
flygbränslet helt undantaget från beskattning, trots att
flygtrafiken är den största källan till utsläpp av koldi-
oxid räknat per personkilometer. Trots den uppenbara
kopplingen till växthuseffekten och den globala upp-
värmningen behandlas inte flygets utsläpp alls i Ky-
otoprotokollet. Om flyget skulle bära sina egna sam-
hällskostnader skulle vi få se betydligt högre prishöj-
ningar än de 30 kr per biljett som branschens själv-
klara ansvar för de egna försäkringarna skulle innebä-
ra.
I efterdyningarna av terrorattackerna i USA har
flyget särbehandlats på ett unikt sätt. Eftersom försäk-
ringsbolagen nu gör en annan riskbedömning och inte
anser sig kunna leva upp till tidigare utlovade ersätt-
ningar vid olyckor går staten i ett slags återuppstån-
den planekonomi in och håller flyget under vingarna
genom att ta över en betydande del av deras försäk-
ringsansvar. En flygolycka kan nu kosta medborgarna
17 miljarder kronor eller ungefär 4 000 kr per skatte-
betalare. Tidigare var det försäkringsbolagen som
stod för den kostnaden. Så bör det vara i framtiden
också. Frågan ska inte lösas av staten utan på mark-
naden inom ramen för det storkapital som både för-
säkringsbolagen och flygbolagen tillhör.
Redan när den första flyggarantin utfärdades av
riksdagen fanns det tillgängliga försäkringsalternativ
på marknaden. Om inte SAS tycker sig ha råd så tror
jag att de allra flesta resenärer skulle kunna tänka sig
att betala några ynka tior till för en biljett som redan
kostar flera tusen kronor för ett fullgott försäkrings-
skydd.
Företrädare för flygbranschen har talat om att
staten förtjänstfullt gick in och garanterade krigsris-
ken under 30 dagar, vilket gav branschen ett andrum.
Men vad har branschen egentligen gjort under de 30
dagarna, mer än att hämta andan?
Många representanter för branschen väljer att läg-
ga ihop de här tiorna per biljett som ett eget ansvar
för försäkringskostnaderna skulle kosta och se det
som en förlust för svenskt inrikesflyg på 250 miljoner
kronor per år, och kräver därför förlängda försäk-
ringsgarantier från staten. Och regeringen har nu,
med stöd av alla partier utom Miljöpartiet, effektuerat
den beställningen. Man frågar sig varför, när det finns
försäkringslösningar på den annars så omhuldade
marknaden. Flyget får väl, liksom alla andra, vända
sig dit och inte ropa på hjälp från staten.
Vi i Miljöpartiet var kritiska redan förra gången
staten gick in och tillämpade denna nya planekonomi.
Vår kritik kvarstår och har förstärkts. Som finansut-
skottet skriver i sitt yttrande har frågan kommit i ett
delvis annat läge sedan det på marknaden finns för-
säkringslösningar som ger flygbolagen ett försäk-
ringsskydd upp till 1 000 miljoner amerikanska dollar
per skadetillfälle. Sedan den 3 oktober kan en sådan
försäkring tecknas genom försäkringsmäklaren Wil-
lies, som företräder en stor grupp av försäkringsbo-
lag. Premien för denna försäkring uppgår alltså till
lite drygt 30 kr per passagerare och resa. En annan
grupp av försäkringsbolag, företrädda av Berkshire
Hathaway, erbjuder nu också ett liknande försäk-
ringsskydd. I går hade 241 flygbolag tecknat någon
av dessa försäkringar, men inte SAS. De behöver
inte. De använder staten i stället.
Fru talman! Jag yrkar på avslag på utskottets för-
slag och bifall till reservation 1.

Anf. 60 STIG ERIKSSON (v):
Fru talman! Det är drygt en månad sedan vi be-
handlade samma ärende om en statlig garantitäckning
för flygbranschen under 30 dagar. Då var det ett initi-
ativ från utskottet. Vänsterpartiet ansåg vid det till-
fället att läget var sådant att inga marknadslösningar
fanns och ställde oss bakom ett bemyndigande för
regeringen att ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
form av garantier för att återställa försäkringsskyddet
för företag inom flygbranschen.
Vänsterpartiets och jag tror många andra partiers
förhoppning var att det under tiden för det förra be-
myndigandet framkommit lösningar på marknaden
som inneburit att frågan därmed varit utagerad. Från
Vänsterpartiets sida ansåg vi då att en statlig garanti
endast kan vara en temporär lösning och inte en lång-
siktig lösning.
Fru talman! Nu återkommer regeringen i proposi-
tionen 2001/02:23 med en begäran om förlängd tid
för statliga garantier t.o.m. den 23 november. Orsa-
ken till förlängningen är enligt regeringen att det
endast finns vissa marknadslösningar vad avser flyg-
bolagen och att det i dag inte gått att lösa försäkrings-
skyddet för flygplatser och företag som tillhandahål-
ler olika former av marktjänster. Det är naturligtvis
olyckligt att frågan inte fått en lösning och att vi mer
eller mindre tvingats att förlänga tiden för garanti-
täckningen.
Vänsterpartiet väckte en motion med anledning av
regeringens proposition. Vi pekade återigen på att
detta måste ses som en temporär lösning och att den-
na förlängning av statliga garantier borde vara den
sista. Därmed måste det finnas marknadslösningar.
Regeringen framhåller i propositionen att den inte
heller avser att återkomma till riksdagen med förslag
om förlängning av bemyndigandet men också att
regeringen ska verka för att garantiåtagandena upphör
så snart som möjligt. Detta är bra och är enligt Väns-
terpartiet en klar signal till alla berörda parter att
tiden fram till den 23 november måste användas till
en kraftsamling för att lösa frågan.
Vänsterpartiets andra synpunkt på propositionen,
som bygger på det regeringen själv framhåller i pro-
positionen, var att ett garantiåtagande enbart skulle
gälla för den del där inga marknadslösningar fanns,
dvs. över 1 000 miljoner US-dollar. Det visade sig
inte stämma. Regeringens mening var att i likhet med
i förra bemyndigandet kunna täcka garantier även
under 1 000 miljoner US-dollar. En viktig del för
regeringens ställningstagande är att man i Norge och
Danmark beslutat att förlänga garantiåtagandet i lik-
het med under den förra perioden. Därför skulle ett
annat beslut i Sverige vara udda, eftersom SAS ägs
gemensamt av länderna.
Det är olyckligt att regeringen inte i propositionen
förtydligade innebörden. Det skulle lett till att en rad
frågetecken hade rätats ut. Med den nya information
som framkommit känner även vi i Vänsterpartiet att
en statlig garantitäckning i Sverige som inte skulle ta
hänsyn till redan fattade beslut i Norge och Danmark
skulle kunna ställa till problem framför allt vad gäller
SAS.
Fru talman! Vänsterpartiet har med anledning av
den information som framkommit om sakläget därför
ställt sig bakom utskottets förslag i betänkande TU6.
Det är ett ställningstagande som inte har varit lätt. Vi
är trots allt kritiska till att staten på detta sätt måste gå
in och garantera försäkringsskydd som borde lösas av
marknaden. Det är vår förhoppning. Vi förutsätter att
regeringen under tiden fram till den 23 november gör
allt för att frågan ska få en lösning.
Det bör finnas goda grunder till att så sker. Det
finns till vissa delar marknadslösningar för försäk-
ringsskyddet, och alltfler försäkringsbolag som teck-
nar försäkringar är på gång. En förlängning efter den
23 november är därför något som Vänsterpartiet inte
anser ska behövas.
Utskottet pekar också på att den situation som
uppstått inte är hållbar i längden och förutsätter att
regeringen verkar för att finna marknadslösningar
som också möjliggör att statens garanti kan avvecklas
före den 23 november. Utskottet anser vidare att
regeringen bör vara pådrivande för gemensamma
lösningar med Norge och Danmark med anledning av
SAS men också inom EU.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till ut-
skottets förslag i betänkandet.

Anf. 61 MATZ HAMMARSSTRÖM (mp)
replik:
Fru talman! Jag har ett par frågor. Vänsterpartiet
är motståndare till en förlängning efter den 23 no-
vember. Ett sådant förslag finns över huvud taget
inte. Varför man polemiserar mot en förlängning efter
den 23 november har jag svårt att förstå. Stig Eriks-
son får gärna utveckla det. Sedan undrar jag varför
SAS inte ska använda sig av de försäkringslösningar
som finns på marknaden.

Anf. 62 STIG ERIKSSON (v) replik:
Fru talman! Vad gäller en förlängning efter den
23 november menar vi, vilket jag också säger i mitt
anförande, att det börjar finnas marknadslösningar
som gör att det bör kunna gå att lösa under tiden fram
till den 23 november. Ett bolag är Willies, och Hat-
haway finns också. Det växer fram alltfler försäk-
ringsbolag som åtar sig detta åtagande. Den andra
frågan har jag glömt.

Anf. 63 MATZ HAMMARSTRÖM (mp) re-
plik:
Fru talman! Det andra var den enkla frågan varför
SAS inte ska teckna försäkringar som finns tillgäng-
liga på marknaden redan i dag.

Anf. 64 STIG ERIKSSON (v) replik:
Fru talman! Det finns marknadslösningar upp till
1 miljard US-dollar men däremot inte upp till 1,75
miljarder som SAS tidigare har haft. Detta är ett reso-
nemang som man måste föra vidare från regeringens
sida tillsammans med Norge och Danmark, eftersom
vi äger SAS tillsammans. Man bör hitta lösningar. Vi
från Vänsterpartiet förutsätter att man även från SAS
sida hittar lösningar fram till den 23 november.

Anf. 65 MAGNUS JACOBSSON (kd):
Fru talman, åhörare och kära kammarledamöter!
Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till
propositionen. Jag kommer nu att gå över till själva
inlägget.
Vi yrkade också bifall till det tidigare beslutet.
Det gjorde vi utifrån en akut situation som uppstod
där försäkringsbolag drog sig ur marknaden så att det
inte längre gick att teckna de försäkringar som be-
hövdes. Det förorsakade en viss kris. Flygbolag i hela
Europa vände sig till sina regeringar och sade: Vi
behöver hjälp just nu.
Det kan diskuteras om marknaden gjorde rätt eller
fel. Vi kan diskutera än det ena och än det andra, och
vi kan ha moraliska värderingar på det som hände och
inte hände. Men faktum var att det hände. Faktum var
att vi helt plötsligt stod i en situation där vi bedömde
att vi var tvungna att agera.
I det anförande jag då höll sade jag bl.a.: Som det
är nu ska vi agera. Det ska helst vara en garanti på
maximalt en månad. Man bör betona säkerheten även
inrikesmässigt, och vi kan konstatera att den har
höjts. Det är en dålig beredning. Faktum är att vi i
denna kammare fattade beslut på en beredning gjord i
Danmark, om vi ska vara riktigt ärliga.
Är det då någon större skillnad mellan läget i förra
månaden och läget i denna månad om man gör en
nulägesanalys? Både ja och nej. Å ena sidan har
marknaden börjat jobba. Men vi är inte tillbaka i en
situation som före den 11 september. Det är fortfa-
rande inte möjligt att teckna de försäkringar som i
vårt fall bl.a. SAS behöver.
Det finns inte en marknadslösning för försäkring-
ar upp till 1 750 miljoner US-dollar. Det finns där-
emot en marknadslösning upp till 1 000 miljoner US-
dollar. Utifrån den realiteten - som ännu en gång
utgår från vad som skedde den 11 september - har vi
sagt att vi nog måste ta ett ansvar.
Det ansvaret finns därför att vi har bolag i detta
land som behöver försäkringen. I det här fallet gäller
det enbart SAS. Vi har här också ett dubbelt ansvar.
Det gäller först och främst det strikt principiella. Ska
staten i sådana här krislägen ta ett ansvar? Vi tycker
det. Det är rimligt att staten emellanåt såsom stat tar
ansvar när det är kris.
Men vi har också ett annat ansvar. Om Sverige nu
som stat - vilket jag personligen tycker är fel, och vi
kristdemokrater gärna förändrar genom en utförsälj-
ning - äger något och förhandlar med andra länder
har vi självklart också ett gemensamt ansvar.
Då kommer vi till nästa grej. Hur kommer det sig
att vi alltid är sist? Även denna gång fattar vi mer
eller mindre beslut eftersom vi är sist. Regeringen går
t.o.m. ut och säger: Nu ska propositionen komma.
Den lovar grejer i förväg därför att den är så sen att
någon företrädare inte ens har kommit hit till kamma-
ren.
Det är djupt tragiskt och bedrövligt att Björn Ro-
sengren inte är här och lyssnar. Det är pinsamt när
han har varit ute och agerat som han gjort och sedan
kommer krypande till oss i kammaren. Det hindrar
fortfarande inte verkligheten. Det finns inte försäk-
ringslösning upp till de belopp som fanns före den 11
september. Alltså måste vi agera och ta ansvar.
Då kommer vi till frågan: Vad är det vi fattar be-
slut om i dag? Det är ett principbeslut. Det bygger på
att riksdagen ger regeringen i uppdrag att lösa pro-
blemet på bästa sätt. Det har framgått med all önsk-
värd tydlighet från de flesta talare att vi ska ta en så
liten risk som möjligt, dvs. att det ska vara så mycket
marknadslösningar som möjligt. Det har varit uppe
till diskussion i utskott och även sagts här.
Med de skrivningar som finns här, och som gäller
ett principbeslut, är jag lite förvånad över att exem-
pelvis moderaterna väljer att reservera sig.
Vi ska nämligen fatta principiella beslut i den här
kammaren. Sedan är det regeringens sak att lösa det
hela rent praktiskt.
Med detta är jag nöjd med mitt anförande, och jag
tackar för tiden.

Anf. 66 BIRGITTA WISTRAND (m) re-
plik:
Fru talman! Jag måste replikera Magnus och säga
att jag är lika förvånad över att kd, som är för mark-
nadsekonomi, kan stödja regeringens beslut. Princip-
beslutet handlar om att vi ska gå in och stödja när
marknaden inte kan göra det. Nu vet vi genom Riks-
gäldskontoret att marknaden kan göra det, och därför
säger vi att detta är självklart: Moderaterna vill ta sitt
ansvar - vi är minst lika ansvarskännande som ni -
men vi ska bara ta det där det behövs, och det är vid
750 miljoner US-dollar. Basen - 1 miljard US-dollar
- finns redan på marknaden. Den behöver vi inte
täcka.
Jag förstår alltså inte hur ni från kd kan komma
fram till er slutsats. Det tycker vi är förvånande.

Anf. 67 MAGNUS JACOBSSON (kd) re-
plik:
Fru talman! Det principbeslut som vi nu kommer
att rösta om innebär förpliktelse i form av garanti till
försäkringsbolagen för att återställa försäkringsskydd
till samma omfattning som tidigare vid skador för
tredje man som följer av krig, terrorism och liknande
för i Sverige licensierade flygbolag och flygplatser.
Vi fattar alltså ett principbeslut, och det är det som
regeringen ska verkställa.
Vi kan konstatera att det finns en dubbel sida i det
här. Den ena sidan är att jag nog gör samma bedöm-
ning som Birgitta Wistrand. Marknaden fungerar
bättre i dag än för en månad sedan, och jag förutsätter
att det om en månad från nu ska inte behövas något
mera sådant här. Den andra sidan är att vi fattar ett
principbeslut. Är det något fel på detta principbeslut?
Det förvånar mig med moderaterna.
Jag tycker för övrigt att det är bra att vi fattar
principbeslut. Sedan är det regeringens sak att verk-
ställa dem.

Anf. 68 BIRGITTA WISTRAND (m) re-
plik:
Fru talman! Vi fick i går bl.a. information om att
skälet till att SAS ligger på den högre nivån - Finnair
ligger ju på 1 miljard US-dollar - är att SAS har ett
leasingavtal som kräver det högre beloppet. Och hör
och häpna - vilket företag är det intressant nog som
äger flygplanen? Jo, det är samma försäkringsbolag
som det som kräver detta högre belopp. Jag tycker
därför att detta är ett förtäckt stöd till SAS som fak-
tiskt också kan ifrågasättas.
Jag tycker inte att detta är en principlösning. Det
är oerhört viktigt att vi ser vad vi gör. Vi kan inte nu
plötsligt gå in i en roll där vi ska stödja vårt flygbo-
lag. Här handlar det om att ge en principiell garanti,
och inte att stödja SAS som flygbolag - även om vi
faktiskt äger SAS, vilket vi inte heller vill att vi ska
göra.

Anf. 69 MAGNUS JACOBSSON (kd) re-
plik:
Fru talman! Den beskrivning som nu framförs är
helt korrekt. Det är bara det att det återigen finns ett
litet problem, nämligen att det var just så här den 11
september. Sedan sker saker och ting, vi tvingas in i
en realitet och vi upptäcker bl.a. detta med försäk-
ringsmarknaden.
Det vore synd att säga att det har varit en väl fun-
gerande marknad - bl.a. detta är ju ett exempel på hur
dåligt det har fungerat - men det hindrar inte det
faktum att SAS just nu står med leasade maskiner
med de regler som finns. Det är därför vi har suttit
med byxorna nere och har måst hanterat denna fråga.
Jag menar att vi i den samlade majoriteten har agerat
väl och att vi har tagit det ansvar som vi är skyldiga
att ta.

Anf. 70 VIVIANN GERDIN (c):
Fru talman! Centerpartiet säger ja till att säker-
ställa flygbranschens försäkringsskydd genom de
statliga garantierna till försäkringsbolagen. Vi anser
att det under rådande förhållanden är viktigt att staten
träder in - men endast temporärt - och förlänger
giltighetstiden. Det pågår en diskussion. Men vi anser
inte att problemen är lösta, och därför accepterar vi
detta.
Så länge som flertalet EU-länder har statliga ga-
rantier för sina flygbolag så bör vi också i Sverige
kunna agera likadant. Samtidigt är det mot bakgrund
av att marknaden snedvrids som vi i Centerpartiet
accepterar den ytterligare förlängningen. Vi tycker att
det är mycket viktigt att vi har fungerande flygtrans-
porter, och det är även av stort samhällsintresse.
Men jag vill också understryka - och det har sagts
tidigare från talarstolen här - att den situation som vi
befinner oss i nu genom att vi förlänger garantin
naturligtvis är helt oacceptabel på sikt. Med det sna-
raste bör man därför återgå till kommersiella försäk-
ringslösningar. Från Centerpartiets sida har vi också
uppmanat regeringen att inom EU driva på för att
försäkringsavtal ska kunna skrivas inom marknadens
ramar mellan flygbolagen och försäkringsbolagen.
Därmed yrkar jag bifall till trafikutskottets förslag
i betänkandet.

Anf. 71 KENTH SKÅRVIK (fp):
Fru talman! Folkpartiet står bakom förslaget till
en förlängning av de statliga garantierna för flygbran-
schen. Vi gör det därför att den uppkomna situationen
är extraordinär och därför att det gäller att se till att
flyget kan överleva till dess att situationen blir normal
igen.
Vi vill dock påpeka att det är angeläget att hela
frågan får en lösning på internationell nivå så snart
som möjligt så att läget kan återgå till det normala, då
marknaden är den som står för försäkringskostnader-
na.
Jag yrkar bifall till trafikutskottets förslag i betän-
kandet i detta ärende.

Anf. 72 KRISTER ÖRNFJÄDER (s):
Fru talman! Det är nu lite drygt en månad sedan
som vi här i riksdagen behandlade denna fråga senast.
Anledningen då var densamma som i dag.
Efter de tragiska händelserna den 11 september
har försäkringsmarknaden inte tagit sitt fulla ansvar
för att återställa försäkringsskyddet för flygbran-
schen. Det innebär att de förhoppningar som vi hade
vid vårt förra beslutstillfälle inte har infriats. Visserli-
gen kan vi se att aktörer har kommit fram, men deras
åtaganden i dag ligger långt ifrån hur det var före den
11 september. Samtidigt råder det en monopolliknan-
de situation. Detta är ett steg i rätt riktning, kan man
tycka. Men fortfarande kvarstår ett behov att täcka
som marknaden inte är beredd att ta på sig.
Fru talman! Med detta som bakgrund delar majo-
riteten i trafikutskottet regeringens uppfattning att det
av riksdagen utfärdade bemyndigandet för regeringen
bör förlängas t.o.m. den 23 november 2001. Bemyn-
digandet innebär alltså att ställa ut garantier till för-
säkringsbolag för att återställa det försäkringsskydd
för svenska licensierade flygbolag, flygplatser m.fl.
som försäkringsmarknaden för närvarande inte till-
handahåller vid krigshandlingar, terrorattacker och
liknande. Bemyndigandet för regeringen kommer
därmed att gälla under tiden från den 25 september
2001 till den 23 november 2001.
Fru talman! Det är min förhoppning att vi med
hjälp av denna förlängning löser de nuvarande pro-
blem som finns på flygmarknaden i Sverige samtidigt
som vi ger en möjlighet för aktörerna att ordna för-
säkringsskyddet på ett för alla parter godtagbart sätt.
Den situation som råder är inte den naturliga. Ut-
skottet delar därför regeringens åsikt att systemet ska
avskaffas så snart som möjligt och att marknaden ska
återta sin traditionella roll. Utskottet förutsätter att
regeringen verkar för att så långt som möjligt finna
marknadslösningar.
Fru talman! Jag vill med det som jag här har an-
fört yrka bifall till trafikutskottets förslag.

Anf. 73 BIRGITTA WISTRAND (m):
Fru talman! Jag vill fråga Krister Örnfjäder hur
han ställer sig till Riksgäldskontorets bedömning.
Delar han inte den bedömningen av att det finns
marknadslösningar på upp till 1 miljard US-dollar?

Anf. 74 KRISTER ÖRNFJÄDER (s):
Fru talman! Jo, visst det marknadslösningar för
upp till 1 miljard dollar. Problemet är att det finns
önskemål om att det ska finnas därutöver. Det finns
också synpunkter på hur innehållet i dessa mark-
nadslösningar ser ut upp till 1 miljard.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Beslut om utskottsbetänkanden som slut-
debatterats vid dagens sammanträde

SkU2 Skatten på vin
Punkt 1 (Skatten på vin)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Votering:
194 för utskottet
62 för res. 1
1 avstod
92 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 98 s, 28 v, 30 kd, 15 c, 12 fp, 11 mp
För res. 1: 59 m, 1 kd, 2 -
Avstod: 1 v
Frånvarande: 33 s, 22 m, 14 v, 11 kd, 3 c, 4 fp, 5 mp
Harald Bergström (kd) anmälde att han avsett att
rösta ja men markerats ha röstat nej.

Punkt 2 (Ytterligare åtgärder)
1. utskottet
2. res. 2 (kd)
Votering:
224 för utskottet
33 för res. 2
1 avstod
91 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 101 s, 57 m, 25 v, 15 c, 13 fp, 12 mp,
1 -
För res. 2: 2 v, 31 kd
Avstod: 1 v
Frånvarande: 30 s, 24 m, 15 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 4 mp,
1 -

FiU6 Rätt för sparbanker och medlemsbanker att
driva verksamhet utomlands m.m.
Punkt 1
Kammaren biföll utskottets förslag.

Punkt 2 (Förlängning av övergångstiden för sparkas-
sor och vissa finansieringsföretag)
1. utskottet
2. res. (m)
Votering:
202 för utskottet
64 för res.
83 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 29 v, 31 kd, 15 c, 13 fp, 12 mp
För res.: 62 m, 2 -
Frånvarande: 29 s, 19 m, 14 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 4 mp

FiU8 Riksbankens deltagande i finansieringen av
IMF:s mjuka utlåning
Kammaren biföll utskottets förslag.

UU3 Partnerskapsavtalet mellan Europeiska ge-
menskapen och dess medlemsstater och staterna i
Afrika, Västindien och Stillahavsområdet
Kammaren biföll utskottets förslag.

TU4 Åtgärder för förbättrad fartygssäkerhet
Kammaren biföll utskottets förslag.

SfU3 Reformerade regler för bostadstillägg till
pensionärer m.fl.
Punkt 1 (Uppföljning och utvärdering av det nya
BTP-systemet)
1. utskottet
2. res. 1 (m, kd)
Votering:
170 för utskottet
95 för res. 1
84 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 99 s, 30 v, 15 c, 13 fp, 13 mp
För res. 1: 62 m, 31 kd, 2 -
Frånvarande: 32 s, 19 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp

Punkt 3 (Kvalifikationsvillkor för BTP)
1. utskottet
2. res. 3 (v)
Votering:
225 för utskottet
43 för res. 3
81 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 62 m, 31 kd, 15 c, 13 fp, 2 -
För res. 3: 30 v, 13 mp
Frånvarande: 29 s, 19 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp

Punkt 4 (Utländska förmåner som kvalifikations-
grund)
1. utskottet
2. res. 5 (v, mp)
Votering:
225 för utskottet
43 för res. 5
81 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 62 m, 31 kd, 15 c, 13 fp, 2 -
För res. 5: 30 v, 13 mp
Frånvarande: 29 s, 19 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp

Punkt 10 (Värdet av fritidsfastighet vid beräkning av
förmögenhetstillägget)
1. utskottet
2. res. 12 (fp, kd)
Votering:
162 för utskottet
45 för res. 12
61 avstod
81 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 2 m, 30 v, 15 c, 13 mp
För res. 12: 31 kd, 13 fp, 1 -
Avstod: 60 m, 1 -
Frånvarande: 29 s, 19 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp

Punkt 11 (Gifta och sammanboende i BTP- samman-
hang)
1. utskottet
2. res. 13 (mp)
Votering:
255 för utskottet
13 för res. 13
81 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 62 m, 30 v, 31 kd, 15 c, 13 fp,
2 -
För res. 13: 13 mp
Frånvarande: 29 s, 19 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp

Övriga punkter
Kammaren biföll utskottets förslag.

UbU3 Asylsökande barns skolgång m.m.
Punkt 2 och 3 (Utbildning m.m. i avvaktan på avvis-
ning eller utvisning och Skolgång m.m. för gömda
barn)
1. utskottet
2. res. i motsvarande del (fp)
Votering:
248 för utskottet
14 för res.
6 avstod
81 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 62 m, 24 v, 30 kd, 15 c, 13 mp,
2 -
För res.: 1 v, 13 fp
Avstod: 5 v, 1 kd
Frånvarande: 29 s, 19 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp

Övriga punkter
Kammaren biföll utskottets förslag.

TU6 Förlängd tid för statliga garantier för att
återställa försäkringsskyddet för flygbranschen
Punkt 1 (Avslag på propositionen)
1. utskottet
2. res. 1 (mp)
Votering:
253 för utskottet
13 för res. 1
83 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 102 s, 61 m, 30 v, 31 kd, 15 c, 13 fp,
1 -
För res. 1: 13 mp
Frånvarande: 29 s, 20 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp,
1 -
Margareta Cederfelt (m) anmälde att hon avsett att
rösta ja men markerats som frånvarande.

Punkt 2 (Förlängd tid för statliga garantier)
1. utskottet
2. res. 2 (m)
Votering:
191 för utskottet
61 för res. 2
13 avstod
84 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 101 s, 1 m, 30 v, 31 kd, 15 c, 13 fp
För res. 2: 60 m, 1 -
Avstod: 13 mp
Frånvarande: 30 s, 20 m, 13 v, 11 kd, 3 c, 3 fp, 3 mp,
1 -

Övriga punkter
Kammaren biföll utskottets förslag.

14 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 31 oktober

2001/02:46 av Christel Anderberg (m) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Polisbristen i Dalarna
2001/02:47 av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet
Lars-Erik Lövdén
Bostadsbidraget

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 13 november.

15 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 31 oktober

2001/02:140 av Carl-Axel Johansson (m) till finans-
minister Bosse Ringholm
Regeringens sysselsättningsmål
2001/02:141 av Lars Wegendal (s) till socialminister
Lars Engqvist
Handlingsprogram mot spelberoende
2001/02:142 av Henrik S Järrel (m) till socialmini-
ster Lars Engqvist
Granskningsmöjligheter vid anmälan om felbehand-
ling inom hälso- och sjukvården
2001/02:143 av Michael Hagberg (s) till försvarsmi-
nister Björn von Sydow
Militära reservkraftverk för civil användning

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 13 november.

16 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 31 oktober

2001/02:82 av Mikael Johansson (mp) till miljömi-
nister Kjell Larsson
Koldioxid och statlig upphandling
2001/02:110 av Henrik S Järrel (m) till försvarsmi-
nister Björn von Sydow
Försvarets helikopteraffär

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 13 november.

17 § Kammaren åtskildes kl. 12.00.

Förhandlingarna leddes
av förste vice talmannen från sammanträdets början
t.o.m. 11 § anf. 54 (delvis) och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.