Regeringens proposition 2001/02:61
Individuella program i gymnasieskolan för ungdomar | Prop. |
med svåra rörelsehinder | 2001/02:61 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 november 2001
Göran Persson
Ingegerd Wärnersson
(Utbildningsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att individuella program skall få anordnas vid den utbildning i gymnasieskolan som är speciellt anpassad för ungdomar med svåra rörelsehinder
1
Innehållsförteckning | Prop. 2001/02:61 | ||
1 | Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. | 3 | |
2 | Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) ........................ | 4 | |
3 | Ärendet och dess beredning.............................................................. | 6 | |
4 | Nuvarande ordning ........................................................................... | 6 | |
5 | Bakgrund och principiella utgångspunkter....................................... | 7 | |
6 | Riksrekryterande gymnasieutbildning för ungdomar med svåra | ||
rörelsehinder ..................................................................................... | 9 | ||
6.1 | Individuella program .......................................................... | 9 | |
6.2 | Behörighetskrav ............................................................... | 10 | |
7 | Ikraftträdande.................................................................................. | 10 | |
8 | Ekonomiska konsekvenser.............................................................. | 10 | |
9 | Författningskommentarer................................................................ | 12 | |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 november 2001 13 | |||
Rättsdatablad | ........................................................................................... | 14 |
2
Prop. 2001/02:61
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
3
Prop. 2001/02:61
2Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 27 och 28 §§ skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
5 kap
27 §2
I denna lag avses med svårt rörelsehindrad den
1.vars rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att han eller hon inte kan följa ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan, och
2.som för att kunna genomföra gymnasiala studier behöver tillgång till en gymnasieskola med
3.har behov av habilitering och
ivissa fall har behov av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.
Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning på ett nationellt program eller på ett specialutformat program på en sådan gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning som avses i 7 § om de
I denna lag avses med svårt rörelsehindrad den vars rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att han eller hon
1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med
2. har behov av habilitering och i vissa fall har behov av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.
28 §3
Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med
1.har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
2.kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår då de fyller 21 år, och
3.uppfyller de övriga behörighetsvillkor som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskrivit för utbildningen.
1Lagen omtryckt 1997:1212.
2Senaste lydelse 1999:886.
3Senaste lydelse 1999:886.
4
Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning på ett Prop. 2001/02:61 individuellt program. För rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första gången vid intagningen till läsåret 2002/03.
5
Prop. 2001/02:61
3 Ärendet och dess beredning
Regeringen bemyndigade den 23 november 1995 det statsråd som då hade till uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och fristående skolor att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skulle finansiera verksamheten (dir. 1995:134). Kommittén antog namnet FUNKIS.
FUNKIS lämnade i november 1996 delbetänkandet Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med funktionshinder (SOU 1996:167). En sammanfattning av betänkandet, som remissbehandlats, finns i bilaga 1 i propositionen (prop. 1998/99:105) Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd. En sammanställning av remissinstanserna och remissyttrandena finns i bilaga 2, samma proposition.
FUNKIS överlämnade i maj 1998 huvudbetänkandet FUNKIS – funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3 i nämnda proposition. En sammanställning av remissinstanserna och remissyttrandena finns i bilaga 4, samma proposition.
4 Nuvarande ordning
Enligt 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100) anses den elev svårt rörelsehindrad vars rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att han eller hon inte kan följa ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Han eller hon skall vidare, för att anses vara svårt rörelsehindrad, ha behov av en gymnasieskola med
Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har i dag rätt att få utbildning på ett nationellt eller ett specialutformat program på en gymnasieskola med
6
annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper. Om det finns särskilda skäl Prop. 2001/02:61 skall – enligt samma paragraf - en sökande till
ändå anses uppfylla behörighetsvillkoren, om han eller hon bedöms i huvudsak kunna tillgodogöra sig utbildningen (10 kap. 2 a § gymnasieförordningen).
Enligt 10 kap. 6 § gymnasieförordningen finns vissa möjligheter att vid den
5 Bakgrund och principiella utgångspunkter
Bakgrund
I betänkandet FUNKIS – funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66) föreslog
I propositionen Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) föreslog regeringen att förutom nationella program även specialutformade program skulle få anordnas vid Rh- anpassad utbildning. Dessutom föreslog regeringen att vissa behörighetsvillkor skulle börja tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/02. Regeringen var däremot inte beredd att då öppna en möjlighet för den
7
nationellt fastställda kurser inom nationella program. Vidare anförde Prop. 2001/02:61 regeringen att om den
anordna individuella program fanns det risk för att det ursprungliga syftet med
Regeringen ansåg det vidare vara viktigt att slå vakt om kvalitet och likvärdighet i gymnasieutbildningen. De motiv som låg bakom införandet av kunskapsrelaterade behörighetsvillkor för att vara behörig sökande till nationella eller specialutformade program hade samma aktualitet för den
Utbildningsutskottet ställde sig bakom regeringens förslag i propositionen och riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.
Principiella utgångspunkter
Regeringen står fast vid de principiella utgångspunkter som redovisades i propositionen Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd. Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting bör så långt möjligt gälla också för elever med funktionshinder. Det innebär en ansvarsfördelning där kommunerna ansvarar för att alla barn och ungdomar erbjuds utbildning, landstingen svarar för hälso- och sjukvård och staten svarar för tillsyn, uppföljning, utvärdering och vissa utvecklingsinsatser samt har ansvar för lärarutbildning och bidrar till viss kompetensutveckling. De undantag som görs från denna grundläggande ansvarsfördelning bör vara tydliga och väl motiverade.
Kommunerna har med andra ord som huvudregel ansvar för utbildning även för rörelsehindrade elever inom ramen för såväl nationella, specialutformade som individuella program. Därtill kommer de skärpta bestämmelser som infördes 1999 respektive 2001 beträffande elever i behov av särskilt stöd och kravet på åtgärdsprogram om det framkommer att en elev behöver särskilda stödåtgärder (8 kap. 1 och 1 a §§ gymnasieförordningen).
8
6 | Riksrekryterande gymnasieutbildning för | Prop. 2001/02:61 |
ungdomar med svåra rörelsehinder |
6.1Individuella program
Regeringens förslag: Individuella program skall få anordnas vid Rh- anpassad gymnasieutbildning.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen står fast vid de principiella utgångspunkter som redovisades i propositionen Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105). Efter det att propositionen lagts och riksdagen beslutat i enlighet med denna har de nya behörighetsvillkoren och möjligheterna att göra undantag från dem prövats första gången inför intagningen till läsåret 2001/02 av såväl den särskilda intagningsnämnden,
Den
Regeringen föreslår mot den bakgrunden att elever bör få rätt att läsa även individuella program inom den
De tidigare behörighetsvillkoren, bl.a. att eleven skall ha slutfört sista årskursen i grundskolan, skall alltjämt gälla beträffande utbildning på nationellt och specialutformat program. När det gäller individuella program bör det, i likhet med gymnasieskolan i övrigt, för rätt till sådan utbildning krävas att den sökande har avslutat grundskoleutbildningen eller motsvarande, dvs. den sökande behöver inte ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande.
Som en konsekvens av vad regeringen nu föreslår bör det i 5 kap. 27 § skollagen föreskrivas att med svårt rörelsehindrad avses den vars rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att han eller hon för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med
9
nu gällande kravet på behov av habilitering och i vissa fall behov av Prop. 2001/02:61 boende i elevhem och omvårdnad i boendet skall fortsatt gälla.
I samband med de ovan föreslagna förändringarna avser regeringen att se över det uppdrag Statens skolverk fått att under tre år fr.o.m. läsåret 2002/2001 följa och analysera utvecklingen av den
6.2Behörighetskrav
Regeringens bedömning: Den möjlighet som nu finns att i särskilda fall göra undantag från behörighetsvillkoren bör tas bort.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 10 kap. 2 a § andra stycket gymnasieförordningen (1992:394) gäller följande för sökande till nationella och specialutformade program vid den
7 Ikraftträdande
Regeringens förslag: Ändringarna i skollagen skall träda i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2002/03.
Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. 28 § skollagen har regeringen föreslagit att individuella program skall få anordnas vid
8 Ekonomiska konsekvenser
I enlighet med riksdagens beslut om proposition Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) delas från och med den 1 juli 2001 kostnaderna för dessa elevers skolgång, boende och omvårdnad i boendet samt habilitering mellan stat, kommuner och landsting.
Hemkommunen har ett ansvar att erbjuda alla ungdomar gymnasieutbildning. Beträffande elever som följer
10
utbildning skall hemkommunen, enligt 5 kap. 31 a § skollagen, betala Prop. 2001/02:61 ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet.
Hemlandstinget, i förekommande fall hemkommunen, skall betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna skall, enligt samma bestämmelse, betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.
Enligt 10 kap. 9 § gymnasieförordningen skall hemkommunen betala interkommunal ersättning för
Eleverna har rätt till vissa bidrag enligt förordningen (1995:667) för kost, logi och annan service samt resor.
Avgifter för insatser för omvårdnad i boendet och habilitering som tillhandahålls av staten, kommun eller landsting får inte tas ut från elever vid anpassad
Förslaget beräknas inte få några ekonomiska konsekvenser i förhållande till vad som gällde före införandet av de nya behörighetsvillkoren. Kostnaderna för staten, landstingen och kommunerna styrs dock av elevgruppens storlek.
Förslaget beräknas inte heller ha några konsekvenser för studiestöden.
11
Prop. 2001/02:61
9 Författningskommentarer
Förslaget till lag om ändring i skollagen
5 kap.
27 §
Ändringen, som är en följd av förslaget till ändring av 5 kap. 28 §, har behandlats i avsnitt 6.1.
28 §
Ändringen innebär att det införs en möjlighet för svårt rörelsehindrade elever att få utbildning på ett individuellt program vid en gymnasieskola med
Det nya andra stycket innebär att behörighetsvillkoren för elever på det individuella programmet på
Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.
12
Utbildningsdepartementet | Prop. 2001/02:61 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 november 2001 | |
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- | |
Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, | |
Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, | |
Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström | |
Föredragande: Ingegerd Wärnersson |
Regeringen beslutar proposition Individuella program i gymnasieskolan för ungdomar med svåra rörelsehinder
13
Rättsdatablad | Prop. 2001/02:61 | ||
Författningsrubrik | Bestämmelser som | Celexnummer för | |
inför, ändrar, upp- | bakomliggande EG- | ||
häver eller upprepar | regler | ||
ett normgivnings- | |||
bemyndigande | |||
Lag om ändring i | 5 kap. 27 och 28 §§ | ||
skollagen (1985:1100) |
14