Regeringens proposition 2001/02:43

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning,	Prop.
m.m.	2001/02:43

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 oktober 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2002, att det s.k. omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen tas bort. I stället föreslås för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än vid den allmänna fastighetstaxeringen och normalt skall deklaration inte behöva lämnas.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna föreslås bli ändrad. Enligt förslaget skall de allmänna fastighetstaxeringarna i fortsättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter. De förenklade fastighetstaxeringarna föreslås ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och år 2008 för lantbruksenheter.

I propositionen föreslås även en ny grund för när ny taxering skall göras. Denna innebär att ny taxering skall göras under löpande taxeringsperiod om det har skett sådana förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Omräkning skall dock göras fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att ske en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk år 2002. År 2003 kommer det att ske en omräkning för hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för lantbruk.

Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om uppskov med

kapitalvinstbeskattningen vid bostadsbyten. Enligt förslaget skall det bli

möjligt	att få uppskov även i de fall man förvärvat en fastighet tidigare	Prop. 2001/02:43
än året	före det år då ursprungsbostaden avyttras. En förutsättning är

dock att man inom vissa tidsramar utför en ny-, till- eller ombyggnad av ett småhus. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 31 december 2001 och tillämpas retroaktivt på försäljningar fr.o.m. den 1 januari 2001.

Innehållsförteckning			Prop. 2001/02:43
1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
		(1979:1152) ........................................................................	6

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt ...................................................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt ............................................................

2.4Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

		stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................	38
3	Ärendet och dess beredning............................................................		40
4	Taxeringsintervall ...........................................................................		41
	4.1	Bakgrund ..........................................................................	41
	4.2	Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning........	43
	4.3	Förfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen.......	45
	4.4	Grund för ny taxering.......................................................	47
	4.5	Tidsplan för fastighetstaxeringarna..................................	48
	4.6	Ikraftträdande ...................................................................	49
5	Begreppet skatteplikt ......................................................................		49
6	Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i vissa fall.......................		50
	6.1	Bakgrund ..........................................................................	50
	6.2	Överväganden och förslag................................................	51
7	Offentligfinansiella effekter............................................................		52
8	Författningskommentarer................................................................		55

8.1Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ......................................................................

8.2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt ...................................................................

8.3Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt ............................................................

8.4Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ......................................................................

8.5Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

	stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................	61
Bilaga 1	Lagförslag i Fastighetstaxeringsutredningens betänkande
	Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter,
	individuella bedömningar (SOU 2000:10) (delar av).......	62
Bilaga 2	Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
	Fastighetstaxeringsutredningens betänkande
	Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter,
	individuella bedömningar (SOU 2000:10) .......................	86

Bilaga 3	Lagförslag i promemorian om uppskov med beskattning av Prop. 2001/02:43
	kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall ..........................	87
Bilaga 4	Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
	promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst
	vid bostadsbyten i vissa fall ..............................................	89
Bilaga 5	Lagrådsremissens lagförslag.............................................	90
Bilaga 6	Lagrådets yttrande...........................................................	117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001 .. 120

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2.lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3.lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

4.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och

5.lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

Prop. 2001/02:43

Lagtext

Prop. 2001/02:43

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1 dels att 1 kap. 9 §, 16 A kap. och 33–38 kap. skall upphöra att gälla, dels att rubriken till avd. 4 och rubriken närmast före 1 kap. 9 § skall

utgå,

dels att rubriken till avd. 2 skall lyda ”Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering”,

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1–6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9–10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 6 och 13 §§, 22 kap. 4–6 §§, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § samt rubrikerna till 5 och 18 kap. samt rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§, 16 kap. 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda ”Allmän fastighetstaxering”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning.

Vid allmän och särskild fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och basvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Vid omräkning skall

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde skall dock inte åsättas

1 Senaste lydelse av
1 kap. 9 § 1999:630
16 A kap. 1994:1909
33-37 kap. 1994:1909
38 kap. 1 § 1999:1247
rubriken till avd. 4 1994:1909
rubriken närmast före 1 kap. 9 § 1994:1909
rubriken till avd. 2 1981:1119.	6
2 Senaste lydelse 1994:1909.	6

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Basvärde och taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

Basvärde utgör även taxeringsvärde för fastighet som enligt 9 § skall undantas från omräkning.

fastighet, som enligt 3 kap. skall Prop. 2001/02:43 undantas från skatteplikt.

3 §3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

6 §4

Allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän fastighetstaxering

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän och förenklad fastighetstaxering

7 §5

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.

3Senaste lydelse 1994:1909.

4Senaste lydelse 1994:1909.

5 Senaste lydelse 1999:630.

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter,

år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap.

År 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter,

år 2005 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter samt

år 2007 och därefter vart sjätte år hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter.

7 a §

Förenklad fastighetstaxering skall ske för hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14 kap. och i följande ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

	7 b §
	Bestämmelser om förfarandet
	vid allmän och förenklad fastig-
	hetstaxering finns i 17–24 kap.
	8 §6
Särskild fastighetstaxering skall	Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år enligt be-	verkställas varje år enligt be-
stämmelserna i 16 kap. Sådan	stämmelserna i 16 kap. Sådan
taxering skall dock ej ske av	taxering skall dock ej ske av
taxeringsenhet som taxeras genom	taxeringsenhet som taxeras genom
allmän fastighetstaxering samma	allmän eller förenklad fastighets-
år.	taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25–32 kap.

2 kap.

2 §7

Nuvarande lydelse

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

6Senaste lydelse 1994:1909.

7Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Småhus	Byggnad som är inrättad till bostad åt en				eller två Prop. 2001/02:43
	familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus
	såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.
	Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och
	högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,
	om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,
	betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.
Hyreshus	Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer
	eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.
	Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning
	till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall
	utgöra hyreshus.
	Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är
	inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om
	den ingår i lantbruksenhet.
Ekonomi-	Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk
byggnad	och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom
	djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och
	växthus.
	Växthus och djurstall som inte har anknytning till
	jordbruk eller skogsbruk.
Kraftverks-	Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av
byggnad	elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,
	för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-
	tionen utgör kraftverksbyggnad.
Industri-	Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och
byggnad	som inte utgör kraftverksbyggnad.
Special-	Med specialbyggnad avses
byggnad	Försvars-	Byggnad	som	används för	försvars-

	byggnad	ändamål	eller	ekonomisk	försvars-
		beredskap, om byggnaden inte är en
		fristående industriell anläggning. Även
		mässbyggnad skall utgöra försvars-
		byggnad.

Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal, tionsbyggnad stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikations-

ändamål.

Byggnad som används i Statens järn- Prop. 2001/02:43 vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,

Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Ut- bildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Distributions-		Byggnad som ingår i överförings- eller
byggnad		distributionsnätet för	gas, värme,
		elektricitet eller vatten.
Värmecentral		Byggnad för produktion och distri-
		bution av varmvatten för uppvärmning,
		dock ej sådan anläggning som även är
		inrättad för produktion av elektrisk
		starkström för yrkesmässig distribution.
Renings-		Vattenverk, avloppsreningsverk, an-
anläggning		läggning för förvaring av radioaktivt
		avfall, sopstation och liknande samt
		pumpstation som hör till sådan anlägg-
		ning. Som reningsanläggning avses inte
		anläggning där verksamheten i allt
		väsentligt utgör ett led i en industriell
		process.
Vårdbyggnad		Byggnad som används för sjukvård,
		missbrukarvård, omsorger om barn och
		ungdom, kriminalvård,	åldringsvård
		eller omsorger om psykiskt utveck-
		lingsstörda. Annan byggnad än som nu
		har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,
		om den används som hem åt personer
		som behöver institutionell vård eller
		tillsyn.
Bad-,	sport-	Byggnad som används för bad, sport,
och	idrottsan-	idrott och liknande, om allmänheten
läggning		har tillträde till anläggningen.
Skolbyggnad		Byggnad som används för undervisning
		eller forskning vid

skola som anordnas av staten

skola som anordnas med statsbidrag och

skola vars undervisning står under

statlig tillsyn.
Byggnad som används som elevhem
eller skolhem för elever vid sådana
skolor.	10
	10

Kulturbyggnad	Byggnad som används för kulturellt Prop. 2001/02:43
	ändamål såsom teater, biograf, museum
	och liknande.
Ecklesiastik-	Kyrka eller annan byggnad som an-
byggnad	vänds för religiös verksamhet.
	Krematorium och annan byggnad som
	används för begravningsverksamhet.
Allmän	Byggnad som tillhör staten, kommun
byggnad	eller annan menighet och som används
	för allmän styrelse, förvaltning, rätts-
	vård, ordning eller säkerhet samt
	fritidsgård och byggnad med likartad
	användning. Som allmän byggnad skall
	inte anses byggnad som används för
	statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

Föreslagen lydelse

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus	Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två
	familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus
	såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.
	Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och
	högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,
	om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,
	betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.
Hyreshus	Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer
	eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.
	Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning
	till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall
	utgöra hyreshus.
	Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är
	inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om
	den ingår i lantbruksenhet.
Ekonomi-	Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk
byggnad	och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom
	djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och
	växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till	11

jordbruk eller skogsbruk.

Prop. 2001/02:43

Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av byggnad elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-

tionen utgör kraftverksbyggnad.

Industri-	Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och
byggnad	som inte utgör kraftverksbyggnad.
Special-	Med specialbyggnad avses
byggnad	Försvars-	Byggnad som används för försvars-
	Försvars-	Byggnad som används för försvars-
	byggnad	ändamål eller ekonomisk försvars-
		beredskap, om byggnaden inte är en
		fristående industriell anläggning. Även
		mässbyggnad skall utgöra försvars-
		byggnad.
	Kommunika-	Garage,	hangar,		lokstall,		terminal,
	tionsbyggnad	stationsbyggnad,			expeditionsbyggnad,
		vänthall,	godsmagasin,			reparations-
		verkstad och liknande, om byggnaden
		används för allmänna kommunikations-
		ändamål.
		Byggnad som används i Statens järn-
		vägars,	Luftfartsverkets,			Banverkets,
		Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio
		Aktiebolags,		Sveriges		Television
		Aktiebolags och Sveriges Utbildnings-
		radio Aktiebolags verksamhet.
	Distributions-	Byggnad som ingår i överförings- eller
	byggnad	distributionsnätet			för	gas,	värme,
		elektricitet eller vatten.
	Värmecentral	Byggnad för produktion och distri-
		bution av varmvatten för uppvärmning,
		dock ej sådan anläggning som även är
		inrättad för produktion av elektrisk
		starkström för yrkesmässig distribution.
	Renings-	Vattenverk,		avloppsreningsverk,				an-
	anläggning	läggning för förvaring av radioaktivt
		avfall, sopstation			och liknande			samt

pumpstation som hör till sådan anlägg-
ning. Som reningsanläggning avses inte
anläggning där verksamheten i allt
väsentligt utgör ett led i en industriell
process.	12
	12

Vårdbyggnad		Byggnad	som används	för sjukvård, Prop. 2001/02:43
		missbrukarvård, omsorger om barn och
		ungdom,	kriminalvård,	åldringsvård
		eller omsorger om psykiskt utveck-
		lingsstörda. Annan byggnad än som nu
		har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,
		om den används som hem åt personer
		som behöver institutionell vård eller
		tillsyn.
Bad-,	sport-	Byggnad som används för bad, sport,
och	idrottsan-	idrott och liknande, om allmänheten
läggning		har tillträde till anläggningen.
Skolbyggnad		Byggnad som används för undervisning
		eller forskning vid

skola som anordnas av staten

skola som anordnas med statsbidrag och

skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

	Byggnad som används som elevhem
	eller skolhem för elever vid sådana
	skolor.
Kulturbyggnad	Byggnad som används för kulturellt
	ändamål såsom teater, biograf, museum
	och liknande.
Ecklesiastik-	Kyrka eller annan byggnad som an-
byggnad	vänds för religiös verksamhet.
	Krematorium och annan byggnad som
	används för begravningsverksamhet.
Allmän	Byggnad som tillhör staten, kommun
byggnad	eller annan menighet och som används
	för allmän styrelse, förvaltning, rätts-
	vård, ordning eller säkerhet samt
	fritidsgård och byggnad med likartad
	användning. Som allmän byggnad skall
	inte anses byggnad som används för
	statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

	2 kap.	Prop. 2001/02:43
	4 §8
	Nuvarande lydelse
Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle
uppgå till 50 000 kronor.
Tomtmark	Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-
	byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
	byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,
	kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning
	till sådan byggnad.
	Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,
	hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-
	byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
	tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har
	en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
	dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall
	taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna
	i 4 kap.
	Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark
	till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-
	ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten
	bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra
	tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
	byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
	tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör
	kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är
	uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-
	samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
	enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
	(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
	stycket.
Täktmark	Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
	(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken
	gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.
	Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar
	inte att marken indelas som täktmark.
Åkermark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
Betesmark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	bete och som inte är lämplig att plöjas.
8 Senaste lydelse 1999:630.		14

Skogsmark	Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte Prop. 2001/02:43
	i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.
	Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
	jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
	Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
	dock inte anses som skogsmark, om den på grund av
	särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
	produktion.
	Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om
	den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan pro-
	ducera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året
	per hektar.
Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan
ment	produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har
	förutsättningar att bära skog.
Övrig mark	Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda
	ägoslagen.

Föreslagen lydelse

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark	Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-
	byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
	byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,

kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning
till sådan byggnad.
Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,
hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-
byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har
en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall
taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna
i 4 kap.
Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark
till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-
ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten
bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra
tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör
kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är
uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-
samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd	15
	15

	enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen Prop. 2001/02:43
	(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
	stycket.
Täktmark	Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
	(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken
	gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.
	Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar
	inte att marken indelas som täktmark.
Åkermark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
Betesmark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	bete och som inte är lämplig att plöjas.
Skogsmark	Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte
	i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.
	Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
	jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
	Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
	dock inte anses som skogsmark, om den på grund av
	särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
	produktion.
	Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om
	den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan pro-
	ducera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året
	per hektar.
Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan
ment	produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har
	förutsättningar att bära skog.
Övrig mark	Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda
	ägoslagen.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Bestämmande av basvärde		Bestämmande av taxeringsvärde
	5 kap.
		1 §9
Basvärde	skall bestämmas för	Taxeringsvärde skall bestämmas
varje skattepliktig taxeringsenhet.		för varje skattepliktig taxerings-
		enhet.
		2 §10
Basvärde	skall bestämmas till	Taxeringsvärde skall bestämmas
9 Senaste lydelse 1994:1909.		16
10 Senaste lydelse 1994:1909.

det belopp som motsvarar 75					till det belopp som motsvarar 75
procent	av	taxeringsenhetens			procent	av	taxeringsenhetens
marknadsvärde.					marknadsvärde.
Marknadsvärdet			skall	be-	4 §11
					Marknadsvärdet			skall	be-
stämmas med hänsyn till det					stämmas med hänsyn till det
genomsnittliga		prisläget		under	genomsnittliga		prisläget		under
andra året (nivååret) före det år då					andra året (nivååret) före det år då
allmän	fastighetstaxering			av	allmän eller förenklad fastighets-
taxeringsenheten sker.					taxering av taxeringsenheten sker.

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 § 12

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse

ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.
Summan	av	delvärdena		utgör	Summan	av	delvärdena	utgör
taxeringsenhetens basvärde.					taxeringsenhetens taxeringsvärde.
				7 kap.
					3 §13
För byggnader och ägoslag som					För byggnader och ägoslag som
avses i 8–15 kap. skall basvärde					avses i 8–15 kap. skall taxe-
bestämmas	med		utgångspunkt i		ringsvärde bestämmas med ut-
riktvärden. Dessa skall för varje					gångspunkt	i	riktvärden.	Dessa
värderingsenhet		bestämmas		för	skall för	varje värderingsenhet
kombinationer		av	värdefaktorer,		bestämmas	för	kombinationer av
som i någon utsträckning varierar					värdefaktorer, som i någon ut-
inom värdeområdet och som har					sträckning varierar inom värde-
särskild betydelse för marknads-					området och som har särskild
värdet.					betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1.Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2.Hyra för hyreshus.

3.Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

11Senaste lydelse 2001:546.

12Senaste lydelse 2001:546.

13Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § skall, efter en eventuell storlekskorrektion enligt 4 a § och en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande taxeringsvärdet fastställas.

4.Årligt uttag av täktmark.

5.Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

Riktvärde skall bestämmas så att		4 §14	Riktvärde skall bestämmas så att

det leder till basvärde som efter		det leder till taxeringsvärde som
justering som avses i 5 § står i		efter justering som avses i 5 § står
överensstämmelse	med	i	överensstämmelse	med
bestämmelserna i 5 kap. 2–5 a §§.		bestämmelserna i 5 kap. 2–5 a §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 §15

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms skall först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som eljest skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

16 §16

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas

något värde	1. byggnad		eller	byggnader
1. byggnad eller byggnader
inom samma tomt, om byggnads-	inom samma tomt, om byggnads-
beståndets sammanlagda basvärde	beståndets	sammanlagda taxe-
ej skulle uppgå till 50 000 kronor	ringsvärde	ej	skulle	uppgå till
	50 000 kronor

2.övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3.markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4.egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

14Senaste lydelse 2001:546.

15Senaste lydelse 1997:451.

16Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under Prop. 2001/02:43 året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 §17

Som riktvärden för ett småhus	Vid allmän och förenklad fastig-
som har uppförts under det	hetstaxering får endast värden i en
sjuttonde året före det år då allmän	fastställd	värdeserie	anges som
fastighetstaxering sker, som är av	riktvärde för ett småhus som har
normal storlek och standard, fri-	uppförts under det sjuttonde året
liggande och det enda småhuset på	före det år då allmän fastig-
en tomt som utgör självständig	hetstaxering sker, som är av
fastighet och som inte varit före-	normal	storlek och	standard,
mål för om- eller tillbyggnad får	friliggande och det enda småhuset
endast anges värden i en fastställd	på en tomt som utgör självständig
värdeserie.	fastighet och som inte varit före-
	mål för om- eller tillbyggnad.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

9 kap.

2 §18

Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor.

15 kap.

8 §19

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

	För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och bygg-
nadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp
som läggs till den mottagande taxeringsenheten.
	Värdet	av	ersättningskraft,	för	Värdet	av	ersättningskraft,	för
vilken mottagaren helt eller i allt					vilken mottagaren helt eller i allt
väsentligt skall betala uttagskost-					väsentligt skall betala uttagskost-
naden,		skall	behandlas	som	naden,	skall	behandlas	som
andelskraft.			Ersättningskraften		andelskraft.		Ersättningskraften
17	Senaste lydelse 1997:451.
18	Senaste lydelse 1999:630.							19
19	Senaste lydelse 1999:630.

skall anges i procent av det	skall anges i procent av det
levererande kraftverkets basvärde.	levererande kraftverkets taxerings-
	värde.
16 kap.
	1 §20
Vid särskild fastighetstaxering	Vid särskild fastighetstaxering
fastställs nästföregående års all-	fastställs nästföregående års fastig-
männa eller särskilda fastighets-	hetstaxering oförändrad om ny
taxering oförändrad om ny taxe-	taxering enligt 2–5 §§ inte skall
ring enligt 2–5 §§ inte skall ske.	ske.

2 §21

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1.ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2.typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet skall	Ny taxering av fastighet skall
ske om fastigheten är indelad som	ske om fastigheten är indelad som
sådan taxeringsenhet som skall	sådan taxeringsenhet som	skall
taxeras vid viss allmän fastig-	taxeras vid viss allmän eller
hetstaxering och det vid taxeringen	förenklad fastighetstaxering	och
visar sig att den bör indelas i	det vid taxeringen visar sig att den
annan typ av taxeringsenhet.	bör indelas i annan typ av taxe-
	ringsenhet.

Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

3 §22

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värderingsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill hörande

20Senaste lydelse 1994:1909.

21Senaste lydelse 1990:1382.

22Senaste lydelse 1994:1909.

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värderingsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill

Prop. 2001/02:43

tomtmark, om det sammanlagda	hörande tomtmark, om det
värdet av småhuset och tomt-	sammanlagda värdet av småhuset
marken på grund av förändringen	och tomtmarken på grund av
bör höjas eller sänkas med minst	förändringen bör höjas eller sänkas
100 000 kronor.	med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 §23

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1.genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2.genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3.genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4.genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

4 a §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön. Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor.

23 Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

5 §24

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt eller i allt väsentligt har lagts ned under

den löpande taxeringsperioden.	Ny taxering får ske endast efter
Ny taxering får ske endast efter	Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens	framställning av taxeringsenhetens
ägare och om basvärdet till följd	ägare och om taxeringsvärdet till
av värdeminskning i anledning av	följd av värdeminskning i an-
nedläggningen bör sänkas med	ledning av nedläggningen bör
minst hälften.	sänkas med minst hälften.
	6 §25

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

17 kap.

4 §26

Skattemyndigheten får förordna		Skattemyndigheten får förordna
det antal personer med sakkunskap		det antal personer med sakkunskap
i fråga om	fastighetsvärdering	i fråga om	fastighetsvärdering
(konsulenter	för fastighetstaxe-	(konsulenter	för fastighetstaxe-
ring) som behövs för att biträda		ring) som behövs för att biträda
skattemyndigheten vid den all-		skattemyndigheten vid den all-
männa fastighetstaxeringen.		männa och förenklade fastighets-
		taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 §27

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av

24Senaste lydelse 1994:1909.

25Senaste lydelse 1994:1909.

26Senaste lydelse 1993:1193.

27Senaste lydelse 1993:1193.

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bestämmande medverka vid förberedelsearbetet inför den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skattemyndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten

Prop. 2001/02:43

taxeringsfrågor som kräver sär-						vid utredning		av	taxeringsfrågor
skild sakkunskap.						som kräver särskild sakkunskap.
Allmän	fastighetsdeklaration,					Allmän och förenklad fastig-
m.m.						hetsdeklaration, m.m.
					18 kap.
						1 §28
Till ledning vid allmän fastig-						Till ledning vid allmän fastig-
hetstaxering		skall		ägaren	utan	hetstaxering		skall		ägaren	utan
föreläggande		lämna		deklaration		föreläggande		lämna		deklaration
(allmän	fastighetsdeklaration) för					(allmän	fastighetsdeklaration) för
varje fastighet. Detta gäller inte						varje fastighet. Detta gäller inte
sådan ägare som senast den 15						sådan ägare som senast den 15
oktober året före det år då allmän						oktober året före det år då allmän
fastighetstaxering			äger rum		fått	fastighetstaxering			äger rum		fått
förslag	till	fastighetstaxering.				förslag	till	fastighetstaxering.
Deklaration skall dock inte lämnas						Deklaration skall dock inte lämnas
för försvarsfastighet				som tillhör		för försvarsfastighet				som tillhör
staten och som enligt 3 kap. 2 § är						staten och som enligt 3 kap. 2 § är
undantagen från			skatteplikt		eller	undantagen från			skatteplikt		eller
för fastighet som vid föregående						för fastighet som vid föregående
års taxering inte åsatts högre						års taxering inte åsatts högre
basvärde än 1 000 kronor.						taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a §

Vid förenklad fastighetstaxering skall fastighetsdeklaration lämnas endast av ägare till hyreshusenhet (förenklad fastighetsdeklaration). Skattemyndigheten får dock förelägga ägare till taxeringsenheter av annat slag att lämna sådan deklaration om det finns särskilda skäl.

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den 15 oktober året före det år då

28 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

		förenklad	fastighetstaxering äger
		rum.
		3 §29	och	förenklad
Allmän	fastighetsdeklaration	Allmän	och	förenklad
och förslag	till fastighetstaxering	fastighetsdeklaration		och förslag
skall avfattas på blankett enligt		till fastighetstaxering skall avfattas
fastställt formulär.		på blankett enligt fastställt formu-
		lär.

4 §30

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Vad som sägs i första–tredje styckena skall också tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

29Senaste lydelse 1994:1909.

30Senaste lydelse 1999:1052.

Prop. 2001/02:43

			9 §31
Allmän	fastighetsdeklaration,		Allmän och förenklad fastig-
som skall lämnas utan före-			hetsdeklaration, som skall lämnas
läggande, liksom påpekanden med			utan	föreläggande,		liksom
anledning av förslag till fastig-			påpekanden		med anledning av
hetstaxering, skall lämnas		senast	förslag till fastighetstaxering, skall
den 1 november året före det år då			lämnas senast den 1 november året
allmän	fastighetstaxering	äger	före det år då den allmänna eller
rum.			förenklade		fastighetstaxeringen
			äger rum.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden, som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

9 a §32

Om någon visar att han på grund	Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-	av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-	hindrad att lämna allmän eller för-
hetsdeklaration eller påpekanden	enklad fastighetsdeklaration eller
inom föreskriven tid, får han efter	påpekanden inom föreskriven tid,
ansökan beviljas anstånd med att	får han efter ansökan beviljas
lämna deklarationen eller påpe-	anstånd med att lämna deklara-
kandena. Anstånd får inte utan att	tionen eller påpekandena. Anstånd
det finns synnerliga skäl medges	får inte utan att det finns synner-
längre än till utgången av februari	liga skäl medges längre än till
månad under taxeringsåret.	utgången av februari månad under
	taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skattemyndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till rätt myndighet.

10 §33

Om en fastighet överlåts efter	Om en fastighet överlåts efter
det att allmän fastighetsdeklaration	det att allmän eller förenklad
har lämnats men före taxerings-	fastighetsdeklaration har lämnats
årets ingång, är såväl den förut-	men före taxeringsårets ingång, är
varande som den nye ägaren	såväl den förutvarande som den

31Senaste lydelse 1998:239.

32Senaste lydelse 1994:1909.

33Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

Brandförsäkringsanstalt är efter föreläggande skyldig att till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

skyldiga att inom tio dagar där-	nye ägaren	skyldiga att inom tio	Prop. 2001/02:43
efter göra anmälan om överlåtel-	dagar därefter göra anmälan om
sen till skattemyndigheten.	överlåtelsen	till skattemyndig-
	heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

12 §34 Brandförsäkringsanstalt är efter

föreläggande skyldig att till ledning vid allmän fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

14 §35
En uppgiftspliktig person, som	En	uppgiftspliktig person,		som
inte har lämnat in allmän fastig-	inte har lämnat in allmän eller
hetsdeklaration eller annan uppgift	förenklad		fastighetsdeklaration
inom föreskriven tid, får före-	eller annan uppgift inom före-
läggas att lämna sådan deklaration	skriven tid, får föreläggas att
eller uppgift.	lämna	sådan deklaration		eller
	uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 §36 Allmän fastighetsdeklaration

och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggande.

			22 §37
	Föreläggande får utfärdas av en			Föreläggande får utfärdas av en
skattemyndighet		eller	konsulent	skattemyndighet	eller	konsulent
för fastighetstaxering. En konsu-				för fastighetstaxering. En konsu-
lent för fastighetstaxering får dock				lent för fastighetstaxering får dock
inte förelägga		någon	att lämna	inte förelägga	någon	att lämna
34	Senaste lydelse 1993:1193.
35	Senaste lydelse 1993:1193.
36	Senaste lydelse 1993:1193.					26
37	Senaste lydelse 1993:1193.					26

allmän fastighetsdeklaration.				allmän	eller	förenklad fastighets- Prop. 2001/02:43
				deklaration.
			42 §38
Om en deklarationsskyldig inte				Om en deklarationsskyldig inte
har kommit in med allmän fastig-				har kommit in med allmän eller
hetsdeklaration inom föreskriven				förenklad		fastighetsdeklaration
tid eller endast har lämnat en				inom föreskriven tid eller endast
allmän		fastighetsdeklaration	med	har lämnat en deklaration med så
så bristfälligt innehåll att den				bristfälligt innehåll att den uppen-
uppenbarligen inte är ägnad att				barligen inte är ägnad att ligga till
ligga till grund för taxering, skall				grund för taxering, skall en sär-
en särskild avgift (försenings-				skild avgift (förseningsavgift) om
avgift) om 500 kronor påföras				500 kronor påföras honom.
honom.
Om en deklarationsskyldig som				Om en deklarationsskyldig som
utan	föreläggande skall lämna			utan föreläggande skall lämna all-
allmän		fastighetsdeklaration,	inte	män eller förenklad fastighets-
har kommit in med deklaration				deklaration, inte har kommit in
senast den 1 maj under taxe-				med deklaration senast den 1 maj
ringsåret eller om han dessför-				under taxeringsåret eller om han
innan endast har kommit in med				dessförinnan endast har kommit in
en	allmän fastighetsdeklaration			med en deklaration med så brist-
med så bristfälligt innehåll att den				fälligt innehåll att den uppen-
uppenbarligen inte är ägnad att				barligen inte är ägnad att ligga till
ligga till grund för taxering,				grund	för	taxering,		bestäms
bestäms		förseningsavgiften	till	förseningsavgiften			till	2 000
2 000 kronor.				kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

19 kap.

3 §39

Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.


	Lantmäteriverket och			skatte-	Lantmäteriverket och skatte-
myndigheten skall vidare pröva att					myndigheten skall vidare pröva att
en tillämpning av förslag till					en tillämpning av förslag till
föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde					föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde
styckena leder till basvärden som					styckena leder till taxeringsvärden
svarar		mot	basvärdenivån	enligt	som svarar mot taxeringsvärde-
5 kap.		2	§ (provvärdering).		nivå enligt 5 kap. 2 § (provvärde-
38	Senaste lydelse 1993:1193.				27
39	Senaste lydelse 2001:546.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

Motsvarande	prövning görs	av	ring). Motsvarande prövning görs
förslag till	riktvärdekartor	för	av förslag till riktvärdekartor för
tomtmark och riktvärdetabeller för			tomtmark och riktvärdetabeller för
småhus enligt första stycket.			småhus enligt första stycket.

Provvärdering skall göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärderingsområde.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant beslut får inte överklagas.

Förenklad fastighetstaxering

9 §

Senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet.

10 §

Bestämmelserna i 2, 3 och 8 §§ tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2 §40

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i regionen.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens basvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall basvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

40 Senaste lydelse 1998:239.

Prop. 2001/02:43

4 §41

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1.fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2.typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets basvärde	3. skattepliktig	enhets taxe-
och däri ingående delvärde samt	ringsvärde och	däri ingående
värde av varje värderingsenhet,	delvärde samt värde av varje
	värderingsenhet,

4.storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap.,

5.storleken av riktvärde samt

6. storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

6 §42

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av basvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 § nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelen. Ansökan skall göras hos skattemyndigheten av ägaren eller arrendatorn.

13 §43

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in	Har fastighetsägaren inte gett in
allmän fastighetsdeklaration i rätt	allmän eller förenklad fastighets-
tid, får ett omprövningsbeslut som	deklaration i rätt tid, får ett om-
är till hans nackdel meddelas efter	prövningsbeslut som är till hans
utgången av den tid som anges i	nackdel meddelas efter utgången
första stycket. Ett sådant om-	av den tid som anges i första
prövningsbeslut får meddelas	stycket. Ett sådant omprövnings-
inom ett år från den dag deklara-	beslut får meddelas inom ett år
tionen kom in till skattemyndig-	från den dag deklarationen kom in
heten, dock senast före utgången	till skattemyndigheten, dock senast
av det femte året efter taxerings-	före utgången av det femte året
året.	efter taxeringsåret.

41Senaste lydelse 1999:630.

42Senaste lydelse 1994:1909.

43Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

22 kap.

4 §44

Vid prövning av mål om allmän		Vid prövning av mål om allmän
fastighetstaxering består	kammar-	eller förenklad fastighetstaxering
rätt av tre lagfarna ledamöter samt		består kammarrätt av tre lagfarna
två av de särskilda ledamöter som		ledamöter samt två av de särskilda
avses i 5 §. Utevaro av en av de		ledamöter som avses i 5 §. Ute-
särskilda ledamöterna	hindrar	varo av en av de särskilda leda-
dock inte att mål avgörs om tre av		möterna hindrar dock inte att mål
kammarrättens ledamöter	är ense	avgörs om tre av kammarrättens
om slutet.		ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

				5 §45
Regeringen förordnar		för	högst	Regeringen förordnar för		högst
fem år i sänder för varje kammar-				fem år i sänder för varje kammar-
rätt minst nio, högst tjugo i prak-				rätt minst nio, högst tjugo i prak-
tiska värv förfarna personer med				tiska värv förfarna personer med
god kännedom om fastighets-				god kännedom om fastighetsför-
förhållanden i allmänhet att efter				hållanden i allmänhet att efter
kallelse inträda såsom ledamöter i				kallelse inträda såsom ledamöter i
kammarrätten vid handläggning av				kammarrätten vid handläggning av
mål om allmän fastighetstaxering.				mål om allmän eller förenklad
Av dessa personer skall i fråga om				fastighetstaxering.	Av	dessa
varje kammarrätt minst tre äga				personer skall i fråga om varje
kunskap beträffande värdering av				kammarrätt minst tre äga kunskap
skogsmark	och växande		skog,	beträffande värdering av skogs-
minst två beträffande värdering av				mark och växande skog, minst två
vattenfallsfastighet, minst två be-				beträffande värdering av vatten-
träffande värdering av lantbruks-				fallsfastighet, minst två beträf-
enhet i övrigt och minst två				fande värdering av lantbruksenhet
beträffande	värdering	av	annan	i övrigt och minst två beträffande
taxeringsenhet än lantbruksenhet i				värdering av annan taxeringsenhet
övrigt. Avgår sådan person under				än lantbruksenhet i övrigt. Avgår
den tid, för vilken han har blivit				sådan person under den tid, för
utsedd, förordnar regeringen annan				vilken han har blivit utsedd,
person i hans ställe.				förordnar regeringen annan person
				i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken.
	6 §46
Regeringen meddelar närmare	Regeringen meddelar närmare
föreskrifter angående inkallande	föreskrifter angående inkallande

44Senaste lydelse 1981:280.

45Senaste lydelse 1990:1382.

46Senaste lydelse 1981:280.

Prop. 2001/02:43

av de särskilda ledamöterna till		av de särskilda ledamöterna till
tjänstgöring i	kammarrätt samt	tjänstgöring i kammarrätt samt
angående ordnandet av kammar-		angående ordnandet av kammar-
rätts arbete med handläggning av		rätts arbete med handläggning av
mål om allmän fastighetstaxering		mål om allmän och förenklad
och därmed	sammanhängande	fastighetstaxering och därmed
frågor.		sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

24 kap.

1 §47

Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år


1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.
En ny ägare har rätt att begära	En ny ägare har rätt att begära
omprövning eller att överklaga	omprövning		eller	att	överklaga
endast när ärende avser senaste	endast när ärende avser senaste
allmänna fastighetstaxering eller	allmänna eller förenklade fastig-
ny taxering avseende taxeringsen-	hetstaxering		eller	ny	taxering
heten som därefter skett genom	avseende	taxeringsenheten som
särskild fastighetstaxering.	därefter	skett genom			särskild
	fastighetstaxering.

32 kap.

1 §48

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

47Senaste lydelse 1999:1247.

48Senaste lydelse 1999:1247.

Prop. 2001/02:43

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för hyreshusenheter vid 2003 års fastighetstaxering och för lantbruksenheter vid 2003 och 2004 års fastighetstaxeringar.

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om					Prop. 2001/02:43
	statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2001/02:1				Föreslagen lydelse
				3 §
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,0 procent av:				a) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet		avseende små-		taxeringsvärdet avseende	små-
husenhet,				husenhet,
det	omräknade		bostadsbygg-	bostadsbyggnadsvärdet	och
nadsvärdet och		det	omräknade	tomtmarksvärdet avseende småhus
tomtmarksvärdet avseende småhus				på lantbruksenhet,
på lantbruksenhet,				75 procent av marknadsvärdet
75	procent av	marknadsvärdet		avseende privatbostad i utlandet,

avseende privatbostad i utlandet, b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-

der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så

varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon Prop. 2001/02:43 nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på grundval av taxeringsvärde som bestämts vid fastighetstaxering år 2004 eller tidigare tillämpas inte den nya lydelsen.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				10 §1
Fastighet i Sverige tas upp till				Fastighet i Sverige tas upp till
taxeringsvärdet.		Om	fastigheten	taxeringsvärdet.		Om fastigheten
innehas med tomträtt tas den upp				innehas med tomträtt tas den upp
till den del av taxeringsvärdet som				till den del av taxeringsvärdet som
avser byggnad. Om taxeringsvärde				avser byggnad. Om taxeringsvärde
saknas	vid	beskattningsårets		saknas	vid	beskattningsårets
utgång anses fastigheten inte ha				utgång anses fastigheten inte ha
något värde. Har en fastighets				något värde. Har en fastighets
basvärde	sänkts	för	taxeringsåret	taxeringsvärde sänkts för taxe-
vid särskild		fastighetstaxering		ringsåret vid särskild fastighets-
enligt 16 kap. 2–5 §§ fastighets-				taxering enligt 16 kap. 2–5 §§
taxeringslagen		(1979:1152), tas		fastighetstaxeringslagen
fastigheten upp till det taxerings-				(1979:1152), tas		fastigheten upp
värde som fastställts för taxerings-				till det taxeringsvärde som fast-
året.				ställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

1 Senaste lydelse 2001:547.

Prop. 2001/02:43

2.4	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen	Prop. 2001/02:43
	(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

1.småhus med mark som är småhusenhet,

2.småhus på annans mark,

3.småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

4.tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

5 a §
Som ersättningsbostad			räknas
inte en bostad som förvärvas
tidigare än året före eller senare
än året efter det år då ursprungs-
bostaden avyttras.
En fastighet som förvärvas tidi-
gare än året före det år då ur-
sprungsbostaden avyttras			räknas
dock	som	ersättningsbostad		om
den skattskyldige utför en ny-, till-
eller	ombyggnad på fastigheten
under tiden mellan den 1 januari
året före det år då ursprungs-
bostaden avyttras och den 15
februari andra året efter av-
yttringen.		Fastigheten	skall	i
sådana fall anses förvärvad den 1
januari året före det år då
ursprungsbostaden avyttras.
13 a §
I de fall som avses i 5 a § andra
stycket skall bara utgifter för ny-,
till-	eller	ombyggnaden	räknas		36

som ersättning för ersättnings- Prop. 2001/02:43 bostaden.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.


2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om		Prop. 2001/02:43
	stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
Härigenom föreskrivs att 22 och 32 a §§ lagen (1984:404) om stämpel-
skatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

22 §1

Sker nyinteckning och dödning på grund av samtidig ansökan, föreligger skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om inteckningarna beviljas i egendom eller, då fråga är om företagsinteckning, i näringsverksamhet som helt eller delvis omfattades av de

dödade inteckningarna.		Har en näringsverksamhet ti-
Har en näringsverksamhet tidi-
gast sex månader före ansökan om		digast sex månader före ansökan
företagsinteckning	förvärvats	om företagsinteckning		förvärvats
genom en sådan fusion eller		genom en sådan fusion eller
fission som anges i 4 respektive		fission som anges i 37 kap. 3
5 § lagen (1998:1603) om beskatt-		respektive 5 § inkomstskattelagen
ningen vid fusioner, fissioner och		(1999:1229) föreligger		skatteplikt
verksamhetsöverlåtelser,	före-	endast för ett belopp motsvarande
ligger skatteplikt endast för ett		skillnaden mellan det nyinteck-
belopp motsvarande skillnaden		nade beloppet och beloppet av de
mellan det nyintecknade beloppet		inteckningar	i den	förvärvade
och beloppet av de inteckningar i		verksamheten	som upphörde att
den förvärvade verksamheten som		gälla till följd av fusionen eller
upphörde att gälla till följd av		fissionen.
fusionen eller fissionen.

32 a §2

Har en juridisk person (förvärvaren) förvärvat fast egendom eller tomträtt från en annan juridisk person som ingår i samma koncern som förvärvaren (överlåtaren), skall inskrivningsmyndigheten medge uppskov med betalning av skatten om

1)moderföretaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, och

2)överlåtaren inte ingår i en annan koncern än den i vilken förvärvaren ingår.

Inskrivningsmyndigheten skall förklara att uppskovet inte längre gäller om

1)förvärvaren överlåter fastigheten till annan,

2)koncernförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör eller

3)överlåtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation eller kon-

kurs.

	Uppgår överlåtaren eller för-	Uppgår överlåtaren eller för-
1	Senaste lydelse 1998:1610.	38
2	Senaste lydelse 1998:1610.	38

värvaren i ett annat företag genom fusion enligt 4 § lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser inträder det övertagande företaget i det vid fusionen överlåtande företagets situation såvitt avser uppskovet. Motsvarande gäller vid fission enligt 5 § samma lag. I detta fall avses med övertagande företag det företag till vilket egendomen övergått.

värvaren i ett annat företag genom Prop. 2001/02:43 fusion enligt 37 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)

inträder det övertagande företaget i det vid fusionen överlåtande företagets situation såvitt avser uppskovet. Motsvarande gäller vid fission enligt 37 kap. 5 § samma lag. I detta fall avses med övertagande företag det företag till vilket egendomen övergått.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2001/02:43
Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.
Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att tillkalla en särskild
utredare för att utvärdera och se över regelsystemet för fastighets-
taxering, m.m. (dir. 1997:36). Uppdraget omfattade både förfarande-
regler och de materiella regler som skall tillämpas vid allmän och
särskild fastighetstaxering samt vid den årliga omräkningen. Utredningen
antog	namnet Fastighetstaxeringsutredningen.	Fastighetstaxerings-

utredningen lämnade i februari 2000 sitt betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att det s.k. omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen skulle tas bort och ersättas av ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Utredningens lagförslag i här aktuella delar finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2000/755). Delar av Fastighetstaxeringsutredningens betänkande har tidigare behandlats i propositionen 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxering år 2003, m.m. (bet. 2000/01:SkU25, rskr 2000/01:271, SFS 2001:546).

I budgetpropositionen för 2002 (avsnitt 8.3.2) meddelade regeringen
sin avsikt att senare under hösten överlämna en proposition till riksdagen
med förslag om att – i enlighet med vad Fastighetstaxeringsutredningen
föreslagit i sitt betänkande – bl.a. avskaffa omräkningsförfarandet och i
stället införa regler om en förenklad fastighetstaxering mitt emellan de
allmänna fastighetstaxeringarna. Vidare angavs att (avsnitt 8.3.3) det
fanns skäl att kombinera de nya taxeringsreglerna med bestämmelser om
att de taxeringsvärden som kommer att fastställas vid en förenklad eller
en allmän fastighetstaxering endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget
av fastighetsskatt. Regeringen förklarade att det i regeringskansliet
påbörjats ett arbete som syftar till att åstadkomma sådana regler.
Regeringen lägger i det följande fram förslag om att avskaffa
omräkningsförfarandet, att införa regler om en förenklad fastighets-
taxering och om en ny grund för ny taxering under löpande taxerings-
period samt förslag om att ändra tidsplanen för de allmänna fastighets-
taxeringarna. Det senare förslaget – som inte härrör från Fastighets-
taxeringsutredningens betänkande – har under hand beretts med Riks-
skatteverket, RSV, och Lantmäteriverket. Regeringen avser att senast
under nästa år lägga fram förslag om att höjda taxeringsvärden endast
stegvis skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.
I propositionen behandlar regeringen även ett förslag från Fastighets-
taxeringsutredningen om att begreppet skatteplikt skall utmönstras ur
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.
Uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall
Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att se över reglerna när det
gäller uppskov med kapitalvinstbeskattningen i de fall den skattskyldige	40
	40

sedan en längre tid tillbaka äger en tomt och där uppför ett småhus (bet. Prop. 2001/02:43 1999/2000:SkU17, rskr. 1999/2000:175). Frågan har beretts inom Finansdepartementet. En promemoria (Fi2001/2899) har utarbetats och

remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 4. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.

Regeringen avser nu att ta upp promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 september 2001 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Lagrådet har föreslagit en ändring av i huvudsak redaktionell art av bestämmelsen i 16 kap. 4 a § FTL. Regeringen har följt Lagrådets förslag. I remissen till Lagrådet föreslog regeringen att en ny paragraf, 19 kap. 10 §, skulle införas i FTL. Lagrådet har i sitt yttrande avstyrkt bestämmelserna i denna paragraf. Mot bakgrund av vad Lagrådet anfört har regeringen kommit fram till att bestämmelserna i denna paragraf inte skall tas med i propositionens lagförslag. Därutöver har det gjorts vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Förslagen till ändringar i 2 kap. 2 § FTL och 22 och 32 a §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter har inte granskats av Lagrådet. Ändringarna som består av rättelser är enligt regeringens mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Miljöinvesteringar

Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på möjligheten att nå regeringens mål att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle. Fastighetsbeskattningskommittén har i sitt betänkande Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) föreslagit att en ökning av en fastighets taxeringsvärde, som sammanhänger med vissa typer av miljöinvesteringar, inte skall tillåtas påverka underlaget för fastighetsskatten under de första tio åren efter det att investeringen gjorts. Förslaget bereds för närvarande inom Finansdepartementet.

4 Taxeringsintervall

4.1Bakgrund

Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, industri- och elproduktionsenheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhusenheter, som alltså skulle göras år 2002, har dock flyttats fram till år 2003 (prop. 1999/2000:100, bet.1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261, SFS 2000:542).

För varje taxeringsenhet bestäms vid den allmänna fastighetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara 75 procent av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då den allmänna fastighetstaxeringen sker.

Från och med år 1996 beaktas prisutvecklingen mellan de allmänna fastighetstaxeringarna genom att basvärdet omräknas med hjälp av ett omräkningstal som fastställs av RSV. Omräkningstalet fastställs med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret och den 30 juni året före taxeringsåret. Omräkning sker för samtliga taxeringstyper utom industrienheter och elproduktionsenheter.

I samband med besluten om omräkningstal till 1996 och 1997 års omräkningar uppmärksammade RSV vissa tekniska brister i förfarandet. Dessa hade i första hand att göra med det förhållandet att omräkningstalen inte kunde bestämmas med beaktande av andra faktorer än prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett visst slag. När det gällde hyreshus grundades den redovisade prisutvecklingen i vissa områden uteslutande på försäljningar av äldre fastigheter eftersom yngre fastigheter från de s.k. krisårgångarna inte alls hade avyttrats i dessa områden. Ett omräkningstal baserat på dessa uppgifter kunde för yngre fastigheter leda till oriktiga värden. I fråga om småhus innebar omräkningen år 1996 att de redan höga taxeringsvärdenivåerna för fastigheter i vissa attraktiva områden ytterligare skulle höjas.

Mot bakgrund härav begärde riksdagen under hösten 1996 hos regeringen en översyn av reglerna om fastighetstaxeringsförfarandet. I avvaktan på en sådan översyn beslöt riksdagen om en begränsning av omräkningstalen för 1997 års taxeringsvärden i vissa fall, bet. 1996/97:SkU14, rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615. I mars 1997 tillsattes Fastighetstaxeringsutredningen.

För 1998 års omräkningstal ansåg regeringen – mot bakgrund av kritiken mot i första hand reglerna om omräkningsförfarandet och i avvaktan på vad Fastighetstaxeringsutredningen skulle komma till för slutsatser – att förfarandet inte borde leda till några förändringar för hyreshus (bostadsdelen) eller för småhus. Detta innebar att omräkningstalen för dessa fastigheter skulle vara desamma för år 1998 som de omräkningstal som gällde för år 1997. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS 1997:441).

I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att omräkningstalen skulle vara oförändrade även under år 1999. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS 1998:525).

I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att omräkningstalen för småhusen även skulle vara oförändrade under 2000. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 1999 (bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS 1999:637). År 2000 genomfördes en allmän fastighetstaxering av hyreshusen. För att åstadkomma ett oförändrat uttag av fastighetsskatt skulle det inte räcka med att frysa omräkningstalen. I stället användes en annan lösning. I budgetpropositionen för 2000 föreslog regeringen för hyreshusens del att fastighetsskatten vid 2001 års

Prop. 2001/02:43

taxering skulle beräknas på ett underlag motsvarande det lägsta av 1999 Prop. 2001/02:43 och 2000 års taxeringsvärden. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 januari

2000 (bet. 1999/2000:FiU1, rskr. 1999/2000:28, SFS 1999:994).

I februari 2000 lämnade Fastighetstaxeringsutredningen sitt betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10). I betänkandet föreslogs att omräkningsförfarandet skulle avskaffas och ersättas av ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna.

I budgetpropositionen för 2001 föreslog regeringen inte någon fortsatt ”frysning” av taxeringsvärdena. Regeringen anförde att det omräkningsförfarande som infördes år 1996 syftade till att uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxeringsvärdena till förändrade marknadsförhållanden samt att besluten att inte tillämpa omräkningsförfarandet hade lett till att taxeringsvärdena efterhand alltmer kommit att avvika från marknadsvärdena. Regeringen ansåg det därför angeläget att ”frysningen” av taxeringsvärdena skulle upphöra.

I samband med besluten om omräkningstal till 2001 års omräkning har RSV uppmärksammat regeringen på behovet av en översyn av omräkningsförfarandet. RSV har under förberedelsearbetet inför 2001 års omräkning konstaterat att de värderingstekniska problemen vad avser omräkningsförfarandet för hyreshusen kvarstår. RSV har vidare konstaterat att den kraftiga prisutvecklingen för småhusenheter även medfört problem för denna kategori. Omräkningstalen för år 2001 beaktar den genomsnittliga prisutvecklingen mellan år 1994 och den 30 juni 2000. Den kraftiga prisutvecklingen för småhusenheter i vissa delar av landet har medfört att taxeringsvärdena i vissa områden har fördubblats medan de i andra områden har sänkts. Avgränsningen av prisutvecklingsområdena har därför fått större betydelse än tidigare. RSV har påpekat att det uppstår tröskeleffekter som man inte kan göra något åt inom ramen för det nuvarande omräkningssystemet.

4.2	Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning

Regeringens förslag: Omräkningsförfarandet tas bort och i stället införs
ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Förenklade fastighets-
taxeringar skall äga rum för småhusenheter, hyreshusenheter och
lantbruksenheter under perioden mitt emellan de allmänna fastighets-
taxeringarna. Detta innebär att antingen en förenklad eller en allmän
fastighetstaxering äger rum vart tredje år för respektive typ av taxerings-
enhet.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har uttalat
sig tillstyrker utredningens förslag. Landsorganisationen i Sverige, LO,
avstyrker dock förslaget att slopa omräkningsförfarandet. LO konstaterar
att det bästa skulle vara om en allmän fastighetstaxering ägde rum varje
år, men att detta av administrativa skäl inte är möjligt. Det näst bästa är
då enligt LO att ha ett årligt omräkningsförfarande för att varje år ge ett
rättvist taxeringsvärde. RSV har inget principiellt att invända mot utred-		43

ningens förslag, men anser att avgörande för valet av system är hur man ställer sig till förslaget från Fastighetsbeskattningskommittén om ett tak på taxeringsvärdeförändringar från ett år till ett annat. Omräkningen avseende småhus har dock enligt verket fungerat väl ur ett värderingstekniskt perspektiv. Länsrätten i Skåne län anser att det bör övervägas att införa allmän fastighetstaxering vart tredje år i stället för förenklad fastighetstaxering, eftersom föreberedelsearbetet och deklarationsförfarandet är likartat inför den allmänna och den föreslagna förenklade fastighetstaxeringen. Villaägarnas Riksförbund avstyrker förslaget att införa ett system med förenklade fastighetstaxeringar.

Skälen för regeringens förslag: Omräkningsförfarandet infördes för att få till stånd en mer successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen. Dessförinnan hade fastighetstaxeringarna oftast inneburit betydande språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena.

Omräkningsförfarandet är starkt schabloniserat. Det bygger på att RSV skall bilda prisutvecklingsområden inom vilka prisutvecklingen kan antas ha varit likartad. Den kritik som har riktats mot omräkningsförfarandet går delvis ut på att andra faktorer än prisutvecklingen, t.ex. åldern, inte kan beaktas och att det därför har visat sig svårt att bilda prisutvecklingsområden med en likartad värdeutveckling.

Enligt regeringen är kritiken mot omräkningsförfarandet av den karaktären att det bör tas bort. Tätare allmänna fastighetstaxeringar skulle innebära en bättre anpassning av taxeringsvärdena till de ändringar som sker i prisbildningen på fastighetsmarknaden. En allmän fastighetstaxering är dock resurskrävande. Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att det i stället för omräkningen skall införas ett förfarande med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Det förenklade taxeringsförfarandet bör enligt utredningen föregås av ett i förhållande till de allmänna fastighetstaxeringarna begränsat förberedelsearbete. Regeringen anser att utredningens förslag har stora fördelar. Ett sådant system leder till att taxeringsvärdena fastställs med större precision än genom omräkningen. Taxeringsenheterna är indelade i tre huvudgrupper och detta innebär att en allmän fastighetstaxering sker vartannat år. Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna skulle innebära att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. Regeringen anser att övervägande skäl talar för att införa ett sådant system. Det finns dock skäl att sådana taxeringsregler bör kombineras med vissa regler på fastighetsskattens område. Bakgrunden är följande. Om fastighetspriserna ökar under en längre tid skulle ett system med allmänna och förenklade fastighetstaxeringar kunna innebära kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena – och därmed uttaget av fastighetsskatt – vart tredje år. Enligt regeringens uppfattning bör en sådan konsekvens av de nya reglerna om möjligt undvikas. Som framgår av avsnitt 3 avser regeringen därför att senast under nästa år lägga fram ett förslag som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Sådana regler bör i princip ges den utformningen att en höjning av taxeringsvärdet på en enskild fastighet när det gäller uttaget av fastighetsskatt endast slår igenom med en tredjedel under det året taxeringen sker och med motsvarande andel under vart och

Prop. 2001/02:43

ett av de därpå två följande åren fram till nästa allmänna eller förenklade Prop. 2001/02:43 fastighetstaxering.

Någon omräkning sker för närvarande inte beträffande industrienheter och elproduktionsenheter. Det kan ifrågasättas om det finns behov av att dessa taxeringsenheter skall omfattas av det förenklade taxeringsförfarandet. Det är här fråga om komplicerade taxeringar som kräver mycket arbete både av fastighetsägaren och beslutande myndigheter. Därtill kommer att de förändringar av t.ex. byggnader som medför ändringar av fastighetens värde i allmänhet bör kunna fångas upp inom ramen för den särskilda fastighetstaxeringen. Regeringen föreslår därför inte något förenklat taxeringsförfarande för industri- och elproduktionsenheter.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att omräkningsförfarandet nu tas bort och att det för småhuslantbruks- och hyreshusenheter införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar som skall göras mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förslag om regler för att höjda taxeringsvärden endast stegvis skall slå igenom på uttaget av fastighetsskatt kommer att presenteras nästa år.

4.3	Förfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen

Regeringens förslag: Förberedelsearbetet inför den förenklade
fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än vid den allmänna
fastighetstaxeringen. Normalt skall fastighetsdeklaration inte behöva
lämnas.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län anser att rättssäkerhetsskäl
talar för att underrättelse av grundläggande beslut om taxering skall ske
till fastighetsägaren oavsett om denne kommit in med synpunkter på
förslaget eller inte. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i
frågan.
Skälen för regeringens förslag: De materiella reglerna för att komma
fram till ett taxeringsvärde vid den förenklade fastighetstaxeringen bör
enligt utredningen i princip vara desamma som de som gäller vid den
allmänna fastighetstaxeringen. När det gäller reglerna om förfarandet bör
även detta enligt utredningen ha den allmänna fastighetstaxeringen som
utgångspunkt. Regeringen delar denna bedömning. Den stora skillnaden
mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering bör såsom utred-
ningen föreslagit vara att förberedelsearbetet vid den förenklade
fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående.
Vid en förenklad fastighetstaxering bör på samma sätt som vid en
allmän fastighetstaxering beslut fattas om hur fastigheterna skall indelas i
taxeringsenheter och om deras taxeringsvärden. Med taxeringsår skall
avses det år för vilket fastighetstaxering bestäms. Taxeringsperioden bör
avse tiden från ingången av det taxeringsår då förenklad fastighets-
taxering sker av taxeringsenheten till ingången av det år då allmän
fastighetstaxering sker nästa gång. Den förenklade fastighetstaxeringen
bör ske på grundval av fastighetens användning och beskaffenhet vid
taxeringsårets ingång.		45

Huvudregeln vid den förenklade fastighetstaxeringen bör vara att deklaration inte behöver lämnas. När det gäller hyreshustaxeringen är dock den viktigaste värdefaktorn hyra. Eftersom denna värdefaktor är föränderlig över tiden måste man vid denna taxering ställa krav på att fastighetsägaren skall lämna en deklaration.

På samma sätt som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen beträffande småhus, bör det vid den förenklade fastighetstaxeringen – utom när det gäller hyreshusen – skickas ut ett taxeringsförslag senast i mitten av oktober året före taxeringsåret. Utredningen anser att förslaget till beslut bör gälla som taxeringsbeslut om erinringar inte framförs. Regeringen anser dock att det lämnade taxeringsförslaget på samma sätt som gäller vid allmän fastighetstaxering bör fastställas genom ett särskilt beslut av skattemyndigheten som meddelas senast den 15 juni taxeringsåret. Ett taxeringsbeslut vid en förenklad fastighetstaxering bör kunna överklagas på samma sätt som ett beslut vid en allmän fastighetstaxering.

Särskilt om förberedelsearbetet

Inför varje allmän fastighetstaxering upprättas ett särskilt ”ortsprisregister” för fastighetstaxeringen vars innehåll läggs till grund för tabellkonstruktioner och nivåläggning. Underlaget hämtas från Lantmäteriverkets fastighetsprisregister. Upprättandet av ”ortsprisregistret” samt granskning och gallring är en viktig del av förberedelsearbetet. Omräkningsförfarandet har krävt en mera kontinuerligt pågående gransknings- och gallringsprocess. Detta innebär att förutsättningar för att uppdatera ”ortsprisregistret” inför en förenklad fastighetstaxering redan finns. Det gäller även de analyser av detta arbete som måste göras.

Ett annat viktigt moment av förberedelsearbetet är föreskrifterna. Inför en allmän fastighetstaxering utarbetas dels föreskrifter för förberedelsearbetet och dels föreskrifter av värderingsteknisk natur.

Föreskrifter för förberedelsearbetet kommer att behövas även för förenklad fastighetstaxering. För den allmänna fastighetstaxeringens del skall sådana föreskrifter beslutas av RSV senast den 1 oktober andra året före taxeringsåret enligt 19 kap. 1 § FTL. Regeringen föreslår att sådana föreskrifter för den förenklade fastighetstaxeringens del beslutas senast den 1 december andra året före taxeringsåret.

Med föreskrifter av värderingsteknisk natur avses de föreskrifter som enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket FTL skall beslutas om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, indelning i provvärderingsområden m.m. Enligt regeringen bör det vid den förenklade fastighetstaxeringen vara möjligt att använda sig av de värderingstekniska föreskrifter som har beslutats inför den allmänna fastighetstaxeringen. Värdeområdesindelningen är så pass noggrant genomgången inför en allmän fastighetstaxering att denna bör kunna kvarstå oförändrad vid en förenklad fastighetstaxering. Det bör inte heller vara nödvändigt att ändra klassindelningsgrunderna vid en förenklad fastighetstaxering. RSV respektive skattemyndigheterna har dock möjlighet att besluta om ändrade föreskrifter i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket. Detta bör normalt ske om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende. Prov-

Prop. 2001/02:43

värdering måste dock alltid ske även vid den förenklade fastighets- Prop. 2001/02:43 taxeringen.

Förenklad fastighetstaxering bör omfatta nivåförändringar. Nivåläggning bör således ske för att fastställa nya nivåfaktorer och markvärden för respektive värdeområde. Vidare bör det – om behovet är påkallat – ske en viss översyn av de olika tabellverken.

4.4	Grund för ny taxering

Regeringens förslag: En ny grund för när ny taxering skall göras införs.
Denna innebär att ny taxering av fastighet skall göras under löpande
taxeringsperiod om det skett sådana förändringar i den fysiska miljön att
den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker
eller har inte något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Stockholm
anser att skattemyndigheterna bör kunna föranstalta om ändring
beträffande samtliga berörda fastigheter.
Bakgrund: Har en fastighet förändrats väsentligt under tiden mellan
två allmänna fastighetstaxeringar kan ny taxering av fastigheten ske vid
den årliga särskilda fastighetstaxeringen. De materiella bestämmelserna
om ny taxering finns i 16 kap. FTL. Grunderna för ny taxering kan
indelas i tre huvudgrupper. Den första gruppen tar sikte på vissa typer av
feltaxeringar. Den andra gruppen gäller det fallet att en ny taxeringsenhet
bildas eller att en taxeringsenhet ombildas. Den tredje gruppen slutligen
är avsedd att möjliggöra en ny taxering av en taxeringsenhet då vissa
förändringar har inträffat, t.ex. att egendomens fysiska beskaffenhet har
ändrats eller att taxeringsenhetens värde har förändrats genom
myndighetsbeslut av olika slag.
Flertalet av grunderna för ny taxering medför obligatoriskt ny taxering.
Initiativet till en sådan taxering kommer då genom rapportering från
olika myndigheter. Den som vid årets ingång var ägare till en fastighet
får dock enligt 26 kap. 1 § FTL lämna särskild fastighetsdeklaration
rörande fastigheten. En fastighetsägare kan också efter föreläggande bli
skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration. Sådant föreläggande
utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits något sådant
förhållande som enligt 16 kap. FTL skall medföra ny taxering.
I vissa fall förutsätter ny taxering att ett föreskrivet spärrbelopp är
uppnått, dvs. att förändringen på fastigheten skall ha medfört en viss
minsta värdeförändring eller inneburit en viss minsta investerings-
kostnad.
Skälen för regeringens förslag: Det förekommer att förändringar som
kan ha betydelse för den enskilda fastighetens värde och som inte faller
in under förutsättningarna för särskild fastighetstaxering sker under
perioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detsamma kommer
att bli fallet mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering. Det
kan vara fråga om yttre faktorer som t.ex. att en kommun drabbas av
miljöförstöring. Ett exempel är situationen vid Hallandsåsen för några år
sedan, där bygden påverkades på ett påtagligt sätt av miljöstörningar i		47

samband med tunnelarbetet. Detta fick rimligen även genomslag på Prop. 2001/02:43 marknadsvärdet på fastigheterna i detta område.

Utredningen anser att det finns skäl att införa en ny bestämmelse i 16 kap. FTL som föreskriver att ny taxering av fastighet skall ske under löpande taxeringsperiod om det skett sådana stora förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde påverkats. Regeringen delar denna bedömning. Det är utan tvekan på det sättet att om det skett någon giftpåverkan, miljöstörning e.d. i miljön kring en fastighet kan detta påverka marknadsvärdet i minst lika hög grad som en tillbyggnad eller en förändring av planförhållandena. Det är då rimligt att även fastighetens taxeringsvärde kan få påverkas av en sådan faktor. I enlighet med de bestämmelser som gäller beträffande övriga grunder för ny taxering bör ny taxering ske endast om taxeringsenhetens värde bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Vidare bör det krävas att det är fråga om en påverkan på en fastighets värde som inte bedöms vara snabbt övergående.

Utredningen har föreslagit att ny taxering skall kunna ske endast efter framställan från den enskilda fastighetsägaren. Eftersom flera fastigheter ofta drabbas samtidigt kommer dock en ny taxering att kunna aktualiseras för flera fastigheter på samma grund. Med anledning härav bör enligt regeringens mening även skattemyndigheten kunna föranstalta om ändring beträffande samtliga de berörda fastigheterna. I annat fall är risken för rättsförluster uppenbar, eftersom endast de fastighetsägare som hos skattemyndigheten initierat en ny taxering kan få ett sänkt taxeringsvärde.

Förslaget föranleder att en ny paragraf, 16 kap. 4 a §, införs i FTL.

4.5	Tidsplan för fastighetstaxeringarna

Regeringens förslag: De allmänna fastighetstaxeringarna skall i fort-
sättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år
2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industri-
elproduktions- och specialenheter.
De förenklade fastighetstaxeringarna skall ske vart sjätte år räknat
fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och år
2008 för lantbruksenheter.
Utredningens förslag: Förslaget om att skjuta fram de allmänna
fastighetstaxeringarna fanns inte med i betänkandet. Frågan har beretts
inom Finansdepartementet och synpunkter har under hand inhämtats från
RSV och Lantmäteriverket.
Remissinstanserna: RSV anser att tidsplanen för taxeringarna måste
ses över.
Skälen för regeringens förslag: Allmän fastighetstaxering sker för
närvarande vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, industri-
elproduktions- och specialenheter, år 1990 för småhusenheter och år
1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhus-
enheter, som alltså skulle ske år 2002, har dock flyttats fram till år 2003.
Eftersom nästa allmänna fastighetstaxering för lantbruksenheter skall äga
rum år 2004 kommer förberedelsearbetet inför denna och inför den		48

allmänna fastighetstaxeringen år 2003 delvis att sammanfalla. En sådan Prop. 2001/02:43 ordning framstår som mindre lämplig. Mot denna bakgrund anser

regeringen att den allmänna fastighetstaxeringen för lantbruk bör flyttas fram till år 2005 och den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshus m.m. till år 2007. I fortsättningen bör allmän fastighetstaxering ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus-, industrielproduktions- och specialenheter.

Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna innebär att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. En förenklad fastighetstaxering bör kunna ske första gången för hyreshus år 2004, för småhus år 2006 och för lantbruk år 2008.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 1 kap. 7 § FTL och att en ny paragraf, 1 kap. 7 a § FTL, införs.

4.6Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003.

Omräkning skall dock äga rum fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003. Av i första hand statsfinansiella skäl anser regeringen att omräkning dock bör ske fram till dess att respektive typ av taxeringsenheter är föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål för en omräkning år 2002, hyreshusen åren 2002 och 2003 samt lantbruken åren 2002, 2003 och 2004.

5		Begreppet skatteplikt

	Regeringens bedömning: En utmönstring av begreppet skatteplikt ur
	FTL bör inte göras nu.
		Utredningens förslag: Begreppet skatteplikt mönstras ut ur FTL och i
stället anges det i nämnda lag att det för vissa fastigheter inte skall
bestämmas något taxeringsvärde.
		Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av
remissinstanserna.
		Skälen för regeringens bedömning: I FTL finns åtskilliga
bestämmelser som har en direkt koppling till skatteplikten. Redan i den
inledande paragrafen slås fast att beslut om fastigheternas skatteplikts-
förhållanden skall fattas vid fastighetstaxering. Vidare har 3 kap. FTL
rubriken ”Skatteplikt”. I 3 kap. 1 § FTL anges att fastighet är skatte-			49

pliktig, om inte annat anges. I de följande paragraferna finns vissa Prop. 2001/02:43 undantag från skatteplikten. Bl.a. anges att specialbyggnad skall undantas

från skatteplikt.

Utredningen har föreslagit att det i FTL inte skall anges att vissa taxeringsenheter är skattepliktiga. I stället skall det i FTL beträffande såväl specialbyggnader som andra fastigheter som enligt nuvarande regler inte är skattepliktiga anges att något värde inte skall bestämmas.

Enligt regeringens mening finns det skäl som talar både för och emot att bryta ut skattepliktsreglerna ur FTL och göra denna till en ren värderingslag. De skattepliktsregler som finns i FTL är av olika karaktär och det kan därför diskuteras att bryta ut vissa regler men inte andra. Vissa skattepliktsregler tar sikte på fastighetens användningssätt, medan andra avser ägarförhållandena. För närvarande råder det dessutom en skillnad mellan taxeringsenheter som inte är skattepliktiga och taxeringsenheter för vilka taxeringsvärde inte skall bestämmas. Regeringen anser att frågan om att göra FTL till en ren värderingslag bör behandlas i samband med att ställning tas till vilka taxeringsenheter som i framtiden skall vara skattebefriade. Regeringen lägger därför inte fram något förslag om ändring av reglerna i detta sammanhang.

6Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i vissa fall

6.1Bakgrund

Bestämmelserna om uppskovsavdrag vid byte av bostad finns i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Bestämmelserna innebär att den som avyttrar ett småhus eller en bostadsrätt (ursprungsbostaden) kan skjuta upp beskattningen om han eller hon inom vissa tidsramar förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostaden) och bosätter sig där. Är den nya bostaden billigare än den avyttrade skjuts beskattningen av motsvarande andel av vinsten upp medan återstoden beskattas. Den obeskattade vinsten från ursprungsbostaden beaktas vid vinstberäkningen när ersättningsbostaden avyttras. Uppskovet åstadkoms genom ett särskilt avdrag, ett uppskovsavdrag, som allt efter omständigheterna antingen är lika stort som kapitalvinsten eller som uppgår till viss andel därav.

Den bostad som den skattskyldige förvärvar måste enligt 47 kap. 5 § IL uppfylla vissa krav för att den skall räknas som en ersättningsbostad. Med ersättningsbostad avses en fastighet som vid förvärvet utgörs av småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark samt småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet samt tomt under förutsättning att där uppförs ett sådant småhus. Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag. Ersättningsbostaden kan förvärvas tidigast året före avyttringen, samma år som avyttringen eller senast under det därpå följande året. Egendom i utlandet kan inte vara ersättningsbostad. För att uppskov skall kunna erhållas måste den skattskyldige bosätta sig på

ersättningsbostaden senast den 15 februari andra året efter det år då Prop. 2001/02:43 ursprungsbostaden avyttrades.

Utgångspunkten för att beräkna uppskovsavdragets storlek är en jämförelse mellan å ena sidan betalningen för ursprungsbostaden och å andra sidan priset på ersättningsbostaden. Av 47 kap. 7 § andra stycket IL framgår att om den skattskyldige förvärvat en ersättningsbostad som är minst lika dyr som ursprungsbostaden uppgår uppskovsavdraget till ett belopp som motsvarar den skattepliktiga vinsten. I paragrafens tredje stycke finns regler om hur man beräknar uppskovsavdraget i de fall ersättningen för ersättningsbostaden är lägre än ersättningen för ursprungsbostaden. Om ersättningsbostaden kostar t.ex. hälften av vad den skattskyldige får för ursprungsbostaden skall endast hälften av den skattepliktiga vinsten omfattas av uppskovet. Av 47 kap. 12 § IL framgår att man vid den aktuella jämförelsen också skall beakta försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter.

I 47 kap. 13 § IL finns en bestämmelse som tar sikte på att ersättningsbostaden är en fastighet. I så fall gäller att vid prisjämförelsen skall ersättningen för ersättningsbostaden ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag bosättning senast skall ha skett. Det är i princip i två olika situationer som bestämmelserna i 47 kap. 13 § IL kan bli tillämpliga. Den ena är att den skattskyldige förvärvar ett småhus som han bygger om eller bygger till. Den andra är att han förvärvar en tomt och där uppför ett småhus. I båda fallen gäller att egendomen måste ha förvärvats tidigast året före det år då ursprungsbostaden avyttrats och inköpspriset kan bara ökas med utgifter som hänför sig till tiden mellan detta förvärv och den dag då bosättning senast skall ha skett.

6.2Överväganden och förslag

Regeringens förslag: En fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför en ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något

att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: De möjligheter som finns för att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen har främst tillkommit för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Den som säljer sin bostad bör ges möjlighet att skaffa en ersättningsbostad inom rimlig tid utan att kapitalvinsten skall beskattas. Den bärande principen bakom reglerna om uppskov är att innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i ordets egentliga mening. Det senare kommer bl.a. till

uttryck genom den förhållandevis korta tid som står till buds för att byta Prop. 2001/02:43 bostad.

Enligt gällande rätt kan en vid försäljningen av ursprungsbostaden redan ägd bostad eller tomt bara vara ersättningsbostad om den förvärvats samma år som försäljningen sker eller tidigast under året dessförinnan. Om den skattskyldige uppför ett nytt hus på en obebyggd tomt som han innehaft sedan länge räknas inte detta som ersättningsbostad och uppskov kan inte erhållas. Inte heller kan uppskovsavdrag göras i det fall den skattskyldige utför till- eller ombyggnad på en fastighet som han innehaft sedan länge, t.ex. om den skattskyldige bygger om en sommarstuga till en permanentbostad. Den nuvarande lagstiftningen bygger således på att den skattskyldige måste förvärva en obebyggd eller en bebyggd fastighet inom vissa tidsgränser.

En konsekvens av den nuvarande regleringen är följande. Om den skattskyldige avyttrat en bostad för en miljon kronor får han uppskov med beskattningen av hela vinsten om han använder ersättningen från avyttringen till att förvärva en minst lika dyr bostad. Om han däremot använder ersättningen till att uppföra en byggnad på en tomt som han ägt sedan flera år kommer han inte att få något uppskov alls. Detsamma blir fallet om han använder hela ersättningen från försäljningen av ursprungsbostaden till att bygga om en sommarstuga som han ägt sedan länge till sin permanentbostad. I samtliga fall är det i realiteten fråga om att den skattskyldige byter bostad och att han använder ersättningen från försäljningen av en bostad för att skaffa sig en ny bostad. Det är knappast motiverat att de tre situationerna skall behandlas olika vid beskattningen. Avgörande skäl talar i alla de tre fallen för att reglerna nu bör ändras så att den skattskyldige skall kunna få uppskov. En sådan förändring av gällande rätt åstadkoms genom att det införs ett undantag i lagen av innebörd att en fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades ändå skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige på fastigheten utför ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. Vid prisjämförelsen skall endast utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som faller inom den angivna tidsramen beaktas. Inköpspriset skall alltså inte beaktas vid prisjämförelsen.

Förslaget föranleder ändring i 47 kap. 5 § samt införande av två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, i IL.

7 Offentligfinansiella effekter

Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning
Ett slopat omräkningsförfarande kommer att leda till minskade skatte-
intäkter under de år ingen fastighetstaxering sker – detta under förut-
sättning att fastigheterna stiger i värde. Enligt regeringens förslag skall
omräkningsförfarandet ersättas med förenklade fastighetstaxeringar.
Omräkning skall dock ske fram till dess att respektive typ av	52
	52

taxeringsenhet är föremål för en allmän eller förenklad fastighets- Prop. 2001/02:43 taxering. Dessutom förskjuts tidsplanen för taxeringarna på visst sätt.

I förhållande till gällande lagstiftning ger förslaget upphov till en varaktig budgetsaldoförsvagning då förskjutningen av skatteunderlaget får återverkningar på framförallt fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteintäkterna. Förslaget kan också påverka intäkterna från arvs- och gåvoskatten men dessa effekter bedöms vara ringa.

För att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslagen krävs till att börja med ett antagande om de olika taxeringsenheternas prisutveckling. Om taxeringsenheternas prisutveckling för riket i genomsnitt årligen följer den allmänna prisutvecklingen fr.o.m. år 2002 och framåt, och inflationen antas följa riksbankens inflationsmål på 2 procent, kommer fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteunderlaget med regeringens förslag att bli mindre än vid gällande regler åren mellan de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna.

Det totala fastighetsskatteunderlaget för småhus och tomtmark (inkl. småhus och tomtmark på lantbruk) kan år 2002 uppskattas till 1310 miljarder kronor och för hyreshusenheter exklusive lokaler till 642 miljarder kronor. Skatteunderlaget för hyreshuslokalerna beräknas uppgå till 400 miljarder kronor.

Tabell 1 illustrerar effekterna av regeringens förslag. Den visar fastighetsskattebasernas uppskattade utveckling fr.o.m. år 2002 och sju år framåt samt de årliga bruttoskattebortfallen som regeringens förslag ger upphov till åren mellan de allmänna eller förenklade fastighetstaxeringarna.

Tabell 1 Skattebaser och periodiserat bruttoskattebortfall för småhus (inkl. tomtmark) och hyreshus (exkl. lokaler), mdkr

	Skattebas med gällande regler
År	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Småhus	1310	1336	1363	1390	1418	1446	1475	1505
Hyreshus	642	655	668	681	695	709	723	737
Totalt	1952	1991	2031	2071	2113	2155	2198	2242

	Skattebas med regeringens förslag
År	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Småhus	1310	1323	1323	1323	1404	1404	1404	1490
Hyreshus	642	655	661	661	661	702	702	702
Totalt	1952	1978	1984	1984	2065	2106	2106	2192

	Periodiserat bruttoskattebortfall med regeringens förslag
År	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Småhus	0	0,13	0,40	0,67	0,14	0,42	0,71	0,15
Hyreshus	0	0	0,03	0,10	0,17	0,04	0,11	0,18
Totalt	0	0,13	0,43	0,77	0,31	0,46	0,82	0,33

Den offentligfinansiella effekten av den temporära förskjutningen av skatteuttaget beräknas på följande sätt: Om det antas att de temporära budgetsaldoförsvagningarna resulterar i offentlig upplåning uppstår en varaktig budgeteffekt trots att budgetsaldoförändringen i sig är temporär. Den varaktiga budgeteffekten erhålls i detta fall genom att summan av de nuvärdesberäknade årliga saldoförändringarna multipliceras med stats-

låneräntan. Med denna metod uppskattas den varaktiga budgeteffekten av regeringens förslag om slopad omräkning till 888 miljoner kronor.

Taxeringsvärdena påverkar också förmögenhetsskatteunderlaget. Den varaktiga nettoeffekten beräknas på samma sätt som för fastighetsskatten. Den del av förmögenhetsskatteunderlaget som härrör från fastigheter uppskattas grovt till 110 miljarder år 2002. Givet dessa förutsättningar beräknas den varaktiga effekten av regeringens förslag om slopad omräkning uppgå till 80 miljoner kronor.

De statsfinansiella effekterna på fastighetsskatte- och förmögenhetsskatteområdet har redovisats och beaktats i budgetpropositionen för 2002.

Administrativa kostnader för skatteförvaltningen

Regeringens förslag att avskaffa omräkningsförfarandet och införa ett system med förenklade fastighetstaxeringar medför även ökade administrativa kostnader för skatteförvaltningen. Den totala kostnaden för omräkningen uppgår till 20 miljoner kronor per år. Regeringens förslag att det skall ske antingen en allmän fastighetstaxering eller en förenklad fastighetstaxering vart tredje år samt att den årliga omräkningen skall slopas innebär att kostnaderna för fem och en halv mellankommande omräkningar kommer att sparas in om man utgår från en sexårsperiod. Slopandet av omräkningen innebär således en inbesparing på 5,5 x 20 miljoner kronor, dvs. 110 miljoner kronor över en sexårsperiod. Kostnaderna för förenklad fastighetstaxering tillkommer dock under sexårsperioden.

Kostnaderna för det förenklade förfarandet kan uppskattas till ett betydligt lägre belopp än kostnaderna för en allmän fastighetstaxering. När det gäller kostnaderna för förberedelsearbetet som för den allmänna fastighetstaxeringen år 1996 uppgick till 88,2 miljoner kronor kommer dessa kostnader vid en förenklad fastighetstaxering att uppgå till ett avsevärt lägre belopp. Detta är en följd av att värdeområdesindelningen i princip inte skall göras om vid det förenklade förfarandet. Även kostnaderna för beredning och granskning på skattemyndigheten vid en förenklad fastighetstaxering kan uppskattas att uppgå till ett avsevärt lägre belopp än de 113 miljoner kronor som kostnaderna uppgick till vid den allmänna fastighetstaxeringen år 1996.

Sammantaget uppskattas förslaget om förenklade fastighetstaxeringar för småhus-, lantbruk- och hyreshusenheter leda till en merkostnad på 35 miljoner kronor per år. Den slopade omräkningen leder till en årlig besparing på 18 miljoner kronor (110/6=18). Den sammanlagda administrativa merkostnaden beräknas således uppgå till ca 17 miljoner kronor per år (35-18=17).

Vid en övergång från nuvarande system till det nya systemet tillkommer övergångskostnader för systemutveckling med totalt 27 miljoner kronor. Dessa övergångskostnader kan beräknas till 3,5 miljoner kronor år 2002 och för år 2003 och 2004 till sammanlagt 24 miljoner kronor. Eftersom systemen skall tillämpas parallellt under en övergångsperiod krävs resurser för båda förfarandena.

Sammanfattningsvis kan merkostnaderna för skatteförvaltningen under de närmaste fyra åren beräknas till totalt 158 miljoner kronor. Dessutom

Prop. 2001/02:43

kommer kostnader för omräkningsförfarandet att kvarstå även året efter Prop. 2001/02:43 den sista omräkningen.

Uppskov vid bostadsbyten

Ett utvidgande av uppskovsbestämmelserna så att de under vissa förutsättningar också omfattar ersättningsförvärv som skett tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras, resulterar i en direkt kassamässig effekt som motsvarar 20 procent av uppskovsbeloppet.

Det finns ingen statistik om storleken på de tillkommande uppskov som en lagändring skulle medföra. Enligt RSV förekommer idag överlåtelser mellan makar och nära anhöriga för att erhålla möjlighet till uppskov. Det förekommer även att ersättningsbostaden köps av den make/maka som inte står som ägare till ursprungsfastigheten för att sedan förvärvas med rätt till uppskov.

År 1999 sålde 144 100 individer del i småhus varav 9 966 eller 7 procent medgavs uppskov med kapitalvinstskatten. Antalet individer som sålde del i bostadsrätt uppgick till 123 100 varav 6 673 eller 5 procent medgavs uppskov. Det totala uppskovsbeloppet uppgick till 2 respektive 1,4 miljarder kronor. Det genomsnittliga uppskovet uppgick därmed till cirka 200 000 kronor. De tillkommande uppskov som enligt förslaget kommer att erhållas omfattar individer som flyttar till en fastighet de redan äger. Detta gör att uppskovsbeloppen bör bli betydligt lägre än de belopp existerande uppskov uppgår till.

Totalt finns det ungefär 1,5 miljoner småhusenheter som används som permanentbostäder och cirka 700 000 bostadsrättslägenheter. Det finns 56 000 individer som äger minst en taxeringsenhet definierad som obebyggd tomt till helårs- eller fritidsbostad och som samtidigt bor i småhus eller bostadsrätt. Antalet fritidshus som ägs av personer som bor i bostadsrätt eller småhus uppgår till cirka 300 000. Det kan antas vara relativt ovanligt att någon flyttar till en fritidsbostad eller en tomt som han redan äger. Detta i kombination med att uppskov endast beviljas vid cirka 6 procent av antalet försäljningar samt att uppskov sannolikt erhålls genom interna transaktioner vid stora kapitalvinster gör att kostnaden för förslaget bedöms vara försumbar.

8 Författningskommentarer

8.1Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

1 kap.

1 §

Ändringarna i paragrafen är en följd av att omräkningsförfarandet avskaffas och att det införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. I första stycket har begreppet förenklad fastighetstaxering förts in.

Basvärde är det begrepp som används innan omräkning har skett. Det

finns ingen anledning att ha kvar detta begrepp när omräknings-

förfarandet avskaffas. I andra stycket har begreppet basvärde därför bytts ut mot taxeringsvärde.

3 §

Ändringarna i paragrafen är en följd av att omräkningsförfarandet avskaffas och att det införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Ändringen i andra stycket innebär i praktiken att ett beslut om allmän fastighetstaxering gäller till dess att ett beslut om förenklad fastighetstaxering fattas, dvs. i tre år under förutsättning att ny taxering inte sker under perioden. Ett beslut om förenklad fastighetstaxering gäller under samma förutsättning till dess att nästa beslut om allmän fastighetstaxering fattas efter ytterligare tre år.

Det nuvarande tredje stycket, som handlar om omräkning, tas bort. Ändringen i det sista stycket innebär att med löpande taxeringsperiod

avses tiden mellan en allmän och en förenklad fastighetstaxering eller mellan en förenklad och en allmän sådan taxering, dvs. under tre års tid.

6 §

Ändringen i paragrafen innebär att den s.k. beskaffenhetstidpunkten vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara densamma som vid den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen.

7 §

Ändringarna i andra stycket innebär att tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna ändras. Tredje stycket har utgått. I stället införs en ny paragraf, 7 b §, med samma innehåll som dock omfattar både allmän och förenklad fastighetstaxering.

7 a §

Paragrafen är ny och handlar om förenklad fastighetstaxering, som skall äga rum vart sjätte år för varje taxeringsenhet och omfatta hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter.

7 b §

Paragrafen, som är ny, motsvarar 7 § tredje stycket och avser både förenklad och allmän fastighetstaxering.

8 §

I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att särskild fastighetstaxering inte skall äga rum det år det görs en förenklad fastighetstaxering.

2 kap.

2 §

Ändringen är föranledd av att det företag som tidigare hette Svensk Rundradio Aktiebolag numera heter Teracom Aktiebolag.

4 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

Prop. 2001/02:43

5 kap.	Prop. 2001/02:43
1 och 2 §§
Ändringarna i paragraferna innebär endast att begreppet basvärde har
ändrats till taxeringsvärde.
4 §
I första stycket anges att nivååret för förenklad fastighetstaxering skall
vara andra året före taxeringsåret.
8 §
Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats
till taxeringsvärde.
7 kap.
3, 4, 6 och 16 §§
Ändringarna innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till
taxeringsvärde.

8kap.

2§

Ändringen innebär att utgångspunkten för att bestämma värdet på ett normhus skall vara densamma vid såväl allmän som förenklad fastighetstaxering. Eftersom den förenklade fastighetstaxeringen äger rum tre år efter den allmänna innebär detta att normhuset vid den förenklade fastighetstaxeringen skall ha uppförts 20 år före det år då sådan taxering äger rum.

9kap.

2 §

Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 8 kap. 2 §.

15 kap.

8 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

16 kap.

1 och 2 §§

Ändringarna är en följd av att systemet med förenklad fastighetstaxering införs.

3 och 4 §§

Ändringarna i paragraferna innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

4 a §

Paragrafen är ny och innebär att en ytterligare grund för ny taxering av taxeringsenhet införs. Förslaget kommenteras närmare i avsnitt 4.4. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

5 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

6 §

Ändringen innebär att vid ny taxering skall hänsyn tas till det allmänna prisläget m.m. vid närmast föregående förenklade fastighetstaxering om en sådan har ägt rum efter en allmän fastighetstaxering.

17 kap.

4 och 5 §§

Ändringarna innebär att dessa paragrafer skall gälla beträffande både den allmänna och den förenklade fastighetstaxeringen.

18 kap.

1 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

1 a §

Paragrafen, som är ny, innehåller regler om förenklad fastighetstaxering. Till skillnad från den allmänna fastighetstaxeringen skall huvudregeln vid förenklad fastighetstaxering vara att fastighetsdeklaration inte behöver lämnas. Endast ägare av hyreshusenhet skall lämna sådan deklaration. Detta beror på att hyresintäkterna förändras över tiden på ett sådant sätt att uppgifter om hyran måste lämnas även vid den förenklade fastighetstaxeringen. Av första stycket framgår också att skattemyndigheten, om det finns särskilda skäl, får förelägga även ägare av andra taxeringsenheter att lämna deklaration. Detta kan vara fallet om det finns skäl för nytaxering av en fastighet, t.ex. på grund av fastighetsbildningsåtgärder. Ett annat skäl kan vara att fastighetens värde har justerats på grund av säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 §. En fastighetsägare kan naturligtvis också på eget initiativ lämna en sådan deklaration. Detta kan vara befogat t.ex. om det har inträffat ett sådant förhållande att det finns anledning att justera riktvärdet enligt 7 kap. 5 §.

Av andra stycket framgår att förslag till beslut om fastighetstaxering skall skickas ut senast den 15 oktober året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum. Detta överensstämmer med vad som gäller för allmän fastighetstaxering i sådana fall då deklaration inte behöver lämnas.

3 §

Bestämmelserna i denna paragraf föreslås i fortsättningen gälla såväl förenklad som allmän fastighetsdeklaration och ändringarna är avsedda att ange detta förhållande.

4 §

Paragrafen handlar om vad en allmän fastighetsdeklaration skall innehålla. I ett nytt fjärde stycke anges att samma regler skall tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration. Eftersom endast ägare till hyreshusenheter är skyldiga att lämna sådan fastighetsdeklaration är det i normal-

Prop. 2001/02:43

fallet inte nödvändigt att lämna uppgifter om alla de förhållanden som Prop. 2001/02:43 anges i paragrafen. Det gäller t.ex. fastighetens areal av olika ägoslag.

Denna uppgift kan dock behövas om en ägare till en lantbruksenhet får föreläggande att lämna förenklad fastighetsdeklaration.

9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§

Dessa paragrafer – utom 12 § – innehåller olika bestämmelser om allmän fastighetsdeklaration. De skall gälla även förenklad fastighetsdeklaration och ordet förenklad har därför förts in. Ändringen i 12 §, som gäller viss uppgiftsskyldighet vid allmän fastighetstaxering, innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad fastighetstaxering.

19 kap.

3 §

I andra stycket har begreppen basvärde och basvärdenivå ändrats till taxeringsvärde och taxeringsvärdenivå.

9 §

I paragrafen, som är ny, anges den senaste tidpunkten för beslut om förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen. Ett sådant beslut bör fattas av RSV senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering sker. Paragrafen har utformats med 19 kap. 1 § första stycket som förebild.

10 §

Hänvisningen i paragrafen, som är ny, till 2 och 3 §§ innebär bl.a. att det även under förberedelsearbetet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall bildas referensgrupper och att provvärdering skall ske. Medverkan av referensgrupper och provvärdering är viktiga inslag även vid förenklad fastighetstaxering. Hänvisningen till 8 § innebär bl.a. att de skyldigheter som en ny fastighetsägare har att lämna uppgifter vid allmän fastighetstaxering också skall tillämpas vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2, 4 och 6 §§

Ändringarna i paragraferna innebär att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

13 §

Ändringen innebär att bestämmelser om möjlighet att meddela ändringsbeslut till fastighetsägarens nackdel vid allmän fastighetstaxering skall gälla även vid förenklad fastighetstaxering.

22 kap.

4–6 §§

Ändringarna innebär att bestämmelserna om särskilda ledamöter i kammarrätt görs tillämpliga på förenklad fastighetstaxering.

24 kap.	Prop. 2001/02:43
1 §
Ändringen innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad
fastighetstaxering.

32 kap.

1 §

Ändringen innebär att paragrafen blir tillämplig även vid förenklad fastighetstaxering.

Övergångsbestämmelse

Ändringarna skall tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2003. Omräkning skall dock äga rum fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering. Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål för en omräkning år 2002. Hyreshusen kommer att vara föremål för en omräkning åren 2002 och 2003 och lantbruken för en omräkning åren 2002, 2003 och 2004.

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

3 §

Ändringarna i paragrafen är följdändringar med anledning av att omräkningsförfarandet avskaffas. Paragrafen föreslås även ändrad i prop. 2001/02:1.

8.3Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

10 §

Ändringen i paragrafen innebär endast att begreppet basvärde har ändrats till taxeringsvärde.

8.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

47 kap.

5 §

I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Tredje stycket, som handlade om inom vilka tidsgränser en ersättningsbostad måste anskaffas, har flyttats till en ny paragraf, 5 a §.

5 a §
I paragrafen, som är ny, har i första stycket tagits in den bestämmelse
som hittills funnits i 5 § tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att en
ersättningsbostad inte kan förvärvas tidigare än året före och inte heller
senare än året efter avyttringen av ursprungsbostaden.	60
	60

I andra stycket finns ett undantag från bestämmelsen i första stycket. Prop. 2001/02:43 Bestämmelsen innebär att en fastighet som har förvärvats tidigare än året

före det år då ursprungsbostaden avyttrades ändå skall räknas som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Detta innebär bl.a. att prövningen av fastighetens karaktär skall göras vid denna tidpunkt, jfr. 47 kap. 5 § IL.

13 a §

Bestämmelsen är ny och tar sikte på det fall ersättningsbostaden är en fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. I så fall får som ersättning för ersättningsbostaden bara räknas utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden. Ersättningen för själva fastighetsförvärvet får alltså inte räknas som ersättning för ersättningsbostaden.

Av 13 § framgår att det vid prisjämförelsen skall beaktas utgifter för ny-, till- och ombyggnad under tiden mellan förvärvet och den dag bosättning senast skall ha skett enligt 7 eller 9 §. I de fall ersättningsbostaden förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades skall förvärvet enligt 5 a § anses ha skett den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. Detta innebär att det vid prisjämförelse skall beaktas utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades och den dag bosättning senast skall ha skett enligt 7 eller 9 §. Utgifter som härrör från tiden dessförinnan skall alltså inte beaktas.

Övergångsbestämmelse

Av övergångsbestämmelsen framgår att ändringarna ges retroaktiv tillämpning.

8.5Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

22 §

Hänvisningen till lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser har ändrats till att avse 37 kap. 3 och 5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

32 a §

Hänvisningarna till lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser har ändrats till att avse 37 kap. 3 och 5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

Lagförslag i Fastighetstaxeringsutredningens betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10) (delar av)

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1 dels att 1 kap. 7 § tredje stycket, 9 §, 5 kap. 1 §, 7 kap.13 §, 16 A kap.

och 33–38 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § skall lyda "Avkastningsberäkning" och närmast före 11 kap. 7 § skall lyda "Produktionskostnadsberäkning",

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda "Allmän fastighetstaxering",

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 2, 4 §§, 3 kap. 1–4 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 2, 4, 5 och 8 §§, 7 kap. 3–6 och 16 §§, 8 kap. 2 och 3 §§, 9 kap. 2 §, 11 kap.1 §, 12 kap. 3 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1–4, 5 och 6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3–5, 9, 9 a, 10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 5 a, 6 och 13 §§, 21 kap. 10 §, 22 kap. 4–6 §§ samt rubrikerna till avd. 2, 3 kap., 5 kap., 18 kap. och rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 7 a §, 7 b §, 5 kap. 5 a §, 8 kap. 4 §, 16 kap. 2 § första stycket p. 3, 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 5 a, 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning.

Vid allmän och särskild fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall typ av taxeringsenhet och basvärde be-

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering skall på det sätt och i den ordning som framgår av denna lag förberedande åtgärder vidtas samt beslut om taxering fattas beträffande fastigheternas indelning i

1 Senaste lydelse
1 kap. 9	§ 1999:630
5 kap. 1	§ 1994:1909
7 kap. 13 § 1988:954
16 A kap. 1994:1909
33-38 kap. 1994:1909.		62
2 Senaste lydelse 1994:1909.

stämmas för varje taxeringsenhet.					taxeringsenheter och om deras	Prop. 2001/02:43
Vid omräkning skall taxerings-					taxeringsvärde.	Bilaga 1
värde	bestämmas		för	varje
taxeringsenhet.		Basvärde		och
taxeringsvärde		skall	dock	inte
åsättas fastighet, som enligt 3 kap.
skall	undantas	från	skatteplikt.
Basvärde		utgör		även
taxeringsvärde		för fastighet		som
enligt 9 § skall undantas från
omräkning.

3 §3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

6 §4

Allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

3	Senaste lydelse 1994:1909.	63
4	Senaste lydelse 1994:1909.	63

Allmän fastighetstaxering	Allmän och förenklad fastighets-
	taxering

7 §5

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter,

år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap.

	7 a §
	Förenklad		fastighetstaxering
	skall ske	för	hyreshusenheter,
	småhusenheter		och	lantbruksen-
	heter. Sådan taxering sker enligt
	bestämmelserna i 2–10 och 12–14
	kap. och i följande ordning.
	År 2003 och därefter vart sjätte
	år sker en förenklad fastighets-
	taxering av hyreshusenheter,
	år 2005 och därefter vart sjätte
	år sker en förenklad fastighets-
	taxering av småhusenheter samt
	år 2007 och därefter vart sjätte
	år sker en förenklad fastighets-
	taxering av lantbruksenheter.
	7 b §
	Bestämmelser		om	förfarandet
	vid allmän och förenklad fastig-
	hetstaxering finns i 17–24 kap.
	8 §6
Särskild fastighetstaxering skall	Särskild	fastighetstaxering skall
verkställas varje år enligt be-	verkställas varje år enligt be-
stämmelserna i 16 kap. Sådan	stämmelserna i 16 kap. Sådan
taxering skall dock ej ske av	taxering skall dock ej ske av
taxeringsenhet som taxeras genom	taxeringsenhet som taxeras genom
allmän fastighetstaxering samma	allmän eller förenklad fastighets-
år.	taxering samma år.

Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i 25–32 kap.

– – –

5 Senaste lydelse 1999:630.

6 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Nuvarande lydelse	Prop. 2001/02:43
	Bilaga 1

2 kap.

4 §7

Mark skall indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är
vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte
påverkas av förekomsten av byggnad som skall rivas (saneringsbyggnad)
eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda basvärde inte skulle
uppgå till 50 000 kronor.
Tomtmark	Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-
	byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
	byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,
	kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning
	till sådan byggnad.
	Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,
	hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-
	byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
	tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har
	en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
	dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall
	taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna
	i 4 kap.
	Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark
	till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-
	ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten
	bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra
	tomtmark endast om det är uppenbart att den får
	bebyggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
	tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör
	kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är
	uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-
	samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
	enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
	(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
	stycket.
Täktmark	Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
	(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken
	gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.
	Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar
	inte att marken indelas som täktmark.
Åkermark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
Betesmark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	bete och som inte är lämplig att plöjas.
7 Senaste lydelse 1999:630.		65

Skogsmark	Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte	Prop. 2001/02:43
	i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.	Bilaga 1
	Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
	jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
	Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
	dock inte anses som skogsmark, om den på grund av
	särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
	produktion.
	Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om
	den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan
	producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om
	året per hektar.
Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan
ment	produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har
	förutsättningar att bära skog.
Övrig mark	Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda
	ägoslagen.

Föreslagen lydelse

2kap.

4 §

Tomtmark	Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-
	byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
	byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,
	kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning
	till sådan byggnad.
	Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,
	hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-
	byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
	tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har
	en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
	dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall
	taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna
	i 4 kap.
	Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark
	till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-
	ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten
	bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra
	tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
	byggas. I övriga fall skall obebyggd	mark anses	som
	tomtmark endast om marken enligt	detaljplan	utgör	66
				66

	kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är
	uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-
	samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
	enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
	(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
	stycket.
Täktmark	Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
	(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken
	gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.
	Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar
	inte att marken indelas som täktmark.
Åkermark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
Betesmark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	bete och som inte är lämplig att plöjas.
Skogsmark	Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte
	i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.
	Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
	jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
	Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
	dock inte anses som skogsmark, om den på grund av
	särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
	produktion.
	Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om
	den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan
	producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om
	året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment	produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har
	förutsättningar att bära skog.
– – –
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Bestämmande av basvärde		Bestämmande av taxeringsvärde
	5 kap.
		2 §8
Basvärde skall bestämmas till		Taxeringsvärde skall bestäm-
det belopp som motsvarar 75		mas till det belopp som motsvarar
procent av	taxeringsenhetens	75 procent av taxeringsenhetens
marknadsvärde.		marknadsvärde.

8 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

4 §9

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

– – –

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker (nivååret).

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall justeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 § 10

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då försäljningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning som behövs skall vidare iakttas att delvärdet bestäms med ledning av den marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som normalt förekommer inom värdeområden där marknadsvärdenivån för bebyggda

fastigheter är densamma som för värdeområdet i fråga.
Summan	av	delvärdena		utgör	Summan	av	delvärdena	utgör
taxeringsenhetens basvärde.					taxeringsenhetens taxeringvärde.
				7 kap.
					3 §11
För byggnader och ägoslag som					För byggnader och ägoslag som
avses i 8–15 kap. skall basvärde					avses i 8–15 kap. skall taxe-
bestämmas	med		utgångspunkt i		ringsvärde bestämmas med ut-
riktvärden. Dessa skall för varje					gångspunkt	i	riktvärden.	Dessa
värderingsenhet		bestämmas		för	skall för	varje värderingsenhet
kombinationer		av	värdefaktorer,		bestämmas	för	kombinationer av
som i någon utsträckning varierar					värdefaktorer, som i någon ut-
inom värdeområdet och som har					sträckning varierar inom värde-
särskild betydelse för marknads-					området och som har särskild
värdet.					betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

9Senaste lydelse 1985:820.

10Senaste lydelse 1997:451.

11Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1.Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2.Hyra för hyreshus.

3. Återanskaffningskostnad för		3. Återanskaffningskostnad för
industribyggnad och övrig bygg-		industribyggnad och övrig bygg-
nad	på industrienhet värderad	nad på industrienhet värderad en-
enligt	produktionskostnadsmeto-	ligt	produktionskostnadsberäk-
den.		ning.

4.Årligt uttag av täktmark.

5.Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

			4 §12
Riktvärde skall bestämmas så att			Riktvärde skall bestämmas så att
det leder till basvärde som efter			det leder till taxeringsvärde som
justering som avses i 5 § står i			efter justering som avses i 5 § står
överensstämmelse	med	be-	i överensstämmelse med be-
stämmelserna i 5 kap. 2–5 §§.			stämmelserna i 5 kap. 2–5 §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

– – –

6 §13

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värde-

tabell eller värdeserie inte ske.			Sedan	taxeringsenhetens-
Sedan taxeringsenhetens samman-
lagda riktvärde har bestämts enligt			sammanlagda riktvärde har be-
4 § skall, efter en eventuell			stämts enligt 4 § skall, efter en
storlekskorrektion enligt 4 a § och			eventuell storlekskorrektion enligt
en eventuell justering för säregna			4 a § och en eventuell justering för
förhållanden,	det	däremot	säregna förhållanden, det däremot
svarande basvärdet fastställas.			svarande	taxeringsvärdet fast-

12Senaste lydelse 1994:1909.

13Senaste lydelse 1997:451.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

1. Byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

ställas.

16 §14

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

2.övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3.markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4.egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

5.aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6.outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 §15

Som riktvärden för ett småhus	Vid allmän och förenklad fastig-
som har uppförts under det	hetstaxering får som riktvärden för
sjuttonde året före det år då allmän	ett småhus som har uppförts under
fastighetstaxering sker, som är av	det sjuttonde året före det år då
normal storlek och standard, fri-	allmän fastighetstaxering sker,
liggande och det enda småhuset på	som är av normal storlek och
en tomt som utgör självständig	standard, friliggande och det enda
fastighet och som inte varit	småhuset på en tomt som utgör
föremål för om- eller tillbyggnad	självständig fastighet och som inte
får endast anges värden i en	varit föremål för om- eller till-
fastställd värdeserie.	byggnad endast anges värden i en
	fastställd värdeserie.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

– – –

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	9 kap.
	2 §16

14Senaste lydelse 1999:630.

15Senaste lydelse 1997:451.

16Senaste lydelse 1999:630.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett hyreshus uppfört under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker och med en hyra av 100 000 kronor endast

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

serie.				anges värden i en fastställd värde-				Prop. 2001/02:43
				serie.				Bilaga 1
– – –
			15 kap.
				8 §17
Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt
skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor
del av det levererande kraftverkets mark- och byggnadsvärden som
motsvarar andelen.
För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och
byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det
belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten.
Värdet	av	ersättningskraft,	för	Värdet	av	ersättningskraft,	för
vilken mottagaren helt eller i allt				vilken mottagaren helt eller i allt
väsentligt skall betala uttagskost-				väsentligt skall betala uttagskost-
naden,	skall	behandlas	som	naden,	skall	behandlas	som
andelskraft.		Ersättningskraften		andelskraft.		Ersättningskraften
skall anges i procent av det				skall anges i procent av det
levererande kraftverkets basvärde.				levererande kraftverkets taxerings-
				värde.

16 kap.

1 §18

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års allmänna eller särskilda fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

2 §19

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas
2. typ av taxeringsenhet		eller	2. typ		av	taxeringsenhet		bör
taxeringsenhets	skattepliktsför-		ändras
hållande bör ändras.			3. ändring			bör ske	beträffande
			frågan	om		taxeringsvärde		skall
			bestämmas för taxeringsenheten.
Ny taxering av fastighet skall			Ny taxering av fastighet skall
ske om fastigheten är indelad som			ske om fastigheten är indelad som
sådan taxeringsenhet som		skall	sådan	taxeringsenhet			som	skall
taxeras vid viss allmän fastig-			taxeras vid viss allmän eller
hetstaxering och det vid taxeringen			förenklad		fastighetstaxering			och
visar sig att den bör indelas i			det vid taxeringen visar sig att den
annan typ av taxeringsenhet.			bör indelas i annan typ av
			taxeringsenhet.

17	Senaste lydelse 1999:630.
18	Senaste lydelse 1994:1909.	71
19	Senaste lydelse 1990:1382.	71

					3 §20
Ny taxering		av	taxeringsenhet		Ny taxering		av taxeringsenhet
skall ske om under löpande taxe-					skall ske om under löpande taxe-
ringsperiod taxeringsenhetens vär-					ringsperiod taxeringsenhetens vär-
de ökat eller minskat genom sådan					de ökat eller minskat genom sådan
förändring	i	enhetens		fysiska	förändring	i	enhetens fysiska
beskaffenhet att åsatt basvärde på					beskaffenhet att åsatt taxerings-
grund av förändringen bör ändras					värde på grund av förändringen
med minst en femtedel, dock minst					bör ändras med minst en femtedel,
25 000 kronor. Ny taxering skall					dock minst 25 000 kronor. Ny
dock alltid ske om kostnader som					taxering skall dock alltid ske om
har uppgått till minst en miljon					kostnader som har uppgått till
kronor har lagts ned på taxe-					minst en miljon kronor har lagts
ringsenheten eller, för värderings-					ned på taxeringsenheten eller, för
enhet med småhus och, i före-					värderingsenhet med småhus och,
kommande	fall,		därtill	hörande	i förekommande			fall,	därtill
tomtmark,	om	det sammanlagda			hörande	tomtmark,		om	det
värdet av småhuset och tomt-					sammanlagda värdet av småhuset
marken på grund av förändringen					och tomtmarken på grund av
bör höjas eller sänkas med minst					förändringen bör höjas eller sänkas
100 000 kronor.					med minst 100 000 kronor.

4 §21

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1.genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2.genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3.genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4.genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk.

Ny taxering skall ske endast om

20Senaste lydelse 1994:1909.

21Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

taxeringsenhetens basvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av basvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

4 a §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde har förändrats till följd av sådan påverkan på den fysiska miljön att det bestämda taxeringsvärdet på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Ny taxering skall ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

5 §22

den löpande taxeringsperioden.	Ny taxering får ske endast efter
Ny taxering får ske endast efter	Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens	framställning av taxeringsenhetens
ägare och om basvärdet till följd	ägare och om taxeringsvärdet till
av värdeminskning i anledning av	följd av värdeminskning i an-
nedläggningen bör sänkas med	ledning av nedläggningen bör
minst hälften.	sänkas med minst hälften.
	6 §23

22Senaste lydelse 1994:1909.

23Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Avd. 2. Förfarande m.m. vid allmän fastighetstaxering

Avd. 2. Förfarande m.m. vid	Prop. 2001/02:43
allmän och förenklad fastighets-	Bilaga 1
taxering

17 kap.

4 §24

Skattemyndigheten får förordna		Skattemyndigheten får förordna
det antal personer med sakkunskap		det antal personer med sakkunskap
i fråga om	fastighetsvärdering	i fråga om	fastighetsvärdering
(konsulenter	för fastighetstaxe-	(konsulenter	för fastighetstaxe-
ring) som behövs för att biträda		ring) som behövs för att biträda
skattemyndigheten vid den all-		skattemyndigheten vid den all-
männa fastighetstaxeringen.		männa och förenklade fastighets-
		taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 §25

Allmän fastighetsdeklaration	Allmän och förenklad fastig-
	hetsdeklaration
	18 kap.
	1 §26

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering.

24	Senaste lydelse 1993:1193.
25	Senaste lydelse 1993:1193.	74
26	Senaste lydelse 1994:1909.	74

Deklaration skall dock inte lämnas			Deklaration skall dock inte lämnas
för försvarsfastighet	som tillhör		för	taxeringsenhet		som		utgör
staten och som enligt 3 kap. 2 § är			försvarsfastighet som tillhör staten
undantagen från skatteplikt		eller	och som enligt 3 kap. 2 § inte skall
för fastighet som vid föregående			åsättas taxeringsvärde				eller		för
års taxering inte åsatts högre			fastighet som vid föregående års
basvärde än 1 000 kronor.			taxering inte åsatts högre taxe-
			ringsvärde än 1 000 kronor.
Deklaration skall	inte	heller	Deklaration		skall	inte		heller
lämnas för fastighet för allmänna			lämnas för fastighet för allmänna
kommunikationsändamål eller för			kommunikationsändamål				eller		för
distributionsbyggnad,	värmecen-		distributionsbyggnad,			värmecen-
tral eller reningsanläggning		som	tral eller reningsanläggning om det
enligt 3 kap. 2 § är undantagen			enligt 3 kap. 2 § inte skall åsättas
från skatteplikt eller för byggnad			taxeringsvärde		för	fastigheten
på annans mark då byggnadens			eller för byggnad på annans mark
värde understiger 50 000 kronor.			då	byggnadens	värde	understiger
			50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har

deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.
		1 a §
		Vid förenklad fastighetstaxering
		skall	fastighetsdeklaration endast
		lämnas av ägare till hyreshusenhet
		(förenklad		fastighetsdeklaration).
		Skattemyndigheten får dock före-
		lägga även ägare till taxerings-
		enheter av annat slag att lämna
		sådan deklaration om det är
		påkallat av särskilda skäl.
		I andra fall än som sägs i första
		stycket skall förslag till fastighets-
		taxering skickas ut senast den 15
		oktober året före det år då
		förenklad		fastighetstaxering äger
		rum.
		3 §27		och	förenklad
Allmän	fastighetsdeklaration	Allmän		och	förenklad
och förslag	till fastighetstaxering	fastighetsdeklaration			och	förslag
skall avfattas på blankett enligt		till fastighetstaxering skall avfattas
fastställt formulär.		på	blankett enligt			fastställt
		formulär.

27 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

4 §28	Prop. 2001/02:43
Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla	Bilaga 1
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordnings-
nummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens
ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens
gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella
beteckning.
I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter
om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror
och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner
och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i
övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att
bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall
grunda sig på.
Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter
om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har
olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med
tomträtt.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skatte-myndig- heten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda procenttal för volymtillväxt och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Vad som sägs i första – tredje styckena skall i tillämpliga delar gälla beträffande förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla de uppgifter som enligt 20 kap. 4 § skall redovisas i skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda procenttal för volymtillväxt och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

– – –

9 §29

Allmän fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall lämnas senast den 1 november året före det år då allmän eller förenklad

28	Senaste lydelse 1994:1052.	76
29	Senaste lydelse 1998:239.	76

den 1 november året före det år då	fastighetstaxering äger rum.
allmän fastighetstaxering äger	Påpekande med anledning av
rum.	förslag till fastighetstaxering skall
	lämnas före utgången av året före
	taxeringsåret.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

			9 a §30
Om någon visar att han på grund				Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-				av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-				hindrad att lämna allmän eller för-
hetsdeklaration		eller påpekanden		enklad fastighetsdeklaration eller
inom föreskriven tid, får han efter				påpekanden inom föreskriven tid,
ansökan beviljas anstånd med att				får han efter ansökan beviljas
lämna	deklarationen		eller	anstånd med att lämna deklaratio-
påpekandena.		Anstånd får	inte	nen eller påpekandena. Anstånd
utan att det finns synnerliga skäl				får inte utan att det finns synner-
medges längre än till utgången av				liga skäl medges längre än till
februari månad under taxerings-				utgången av februari månad under
året.				taxeringsåret.

medger att den överlämnas till rätt myndighet.
10 §31
Om en fastighet överlåts efter	Om en fastighet överlåts efter
det att allmän fastighetsdeklaration	det att allmän eller förenklad
har lämnats men före taxerings-	fastighetsdeklaration	har lämnats
årets ingång, är såväl den förut-	men före taxeringsårets ingång, är
varande som den nye ägaren	såväl den förutvarande som den
skyldiga att inom tio dagar	nye ägaren skyldiga att inom tio
därefter göra anmälan om över-	dagar därefter göra anmälan om
låtelsen till skattemyndigheten.	överlåtelsen till	skattemyndig-
	heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

30Senaste lydelse 1994:1909.

31Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Föreläggande får utfärdas av en skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration.

12 §32						Prop. 2001/02:43
Brandförsäkringsanstalt är efter	Brandförsäkringsanstalt			är	efter	Bilaga 1
föreläggande skyldig att till led-	föreläggande skyldig att till led-
ning vid allmän fastighetstaxering	ning vid allmän och förenklad
lämna uppgift om försäkrings-	fastighetstaxering lämna			uppgift
värdet på byggnader, som är hos	om försäkringsvärdet på bygg-
anstalten försäkrade mot brand-	nader, som är hos anstalten för-
skada.	säkrade mot brandskada.
14 §33
En uppgiftspliktig person, som	En	uppgiftspliktig person,			som
inte har lämnat in allmän fastig-	inte har lämnat in allmän eller
hetsdeklaration eller annan uppgift	förenklad		fastighetsdeklaration
inom föreskriven tid, får före-	eller annan uppgift inom före-
läggas att lämna sådan deklaration	skriven tid, får föreläggas att
eller uppgift.	lämna	sådan deklaration			eller

uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 §34 Allmän fastighetsdeklaration

22 §35 Föreläggande får utfärdas av en

skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

	42 §36
	Om en deklarationsskyldig inte	Om en deklarationsskyldig inte
har kommit in med allmän fastig-		har kommit in med allmän eller
32	Senaste lydelse 1993:1193.
33	Senaste lydelse 1993:1193.
34	Senaste lydelse 1993:1193.
35	Senaste lydelse 1993:1193.	78
36	Senaste lydelse 1993:1193.	78

hetsdeklaration inom				föreskriven	förenklad	fastighetsdeklaration
tid eller endast har lämnat en					inom föreskriven tid eller endast
allmän	fastighetsdeklaration med				har lämnat en allmän eller
så bristfälligt innehåll att den					förenklad	fastighetsdeklaration
uppenbarligen inte är ägnad att					med så bristfälligt innehåll att den
ligga till grund för taxering, skall					uppenbarligen inte är ägnad att
en särskild avgift (försenings-					ligga till grund för taxering, skall
avgift) om 500 kronor påföras					en särskild avgift (försenings-
honom.					avgift) om 500 kronor påföras
					honom.
Om en deklarationsskyldig som					Om en deklarationsskyldig som
utan föreläggande			skall lämna		utan föreläggande skall lämna all-
allmän	fastighetsdeklaration, inte				män eller förenklad fastighets-
har kommit in med deklaration					deklaration, inte har kommit in
senast den 1 maj under taxe-					med deklaration senast den 1 maj
ringsåret eller om han dess-					under taxeringsåret eller om han
förinnan endast har kommit in					dessförinnan endast har kommit in
med	en	allmän		fastighets-	med en allmän eller förenklad
deklaration		med	så	bristfälligt	fastighetsdeklaration med så brist-
innehåll att den uppenbarligen inte					fälligt innehåll att den uppen-
är ägnad att ligga till grund för					barligen inte är ägnad att ligga till
taxering,		bestäms		försenings-	grund för	taxering,		bestäms
avgiften till 2 000 kronor.					förseningsavgiften		till	2 000
					kronor.

19 kap.

3 §37

lantbruksenhet inom länet.				Lantmäteriverket	och	skatte-
Lantmäteriverket och		skatte-
myndigheten skall vidare pröva att				myndigheten skall vidare pröva att
en tillämpning av förslag till				en tillämpning av förslag till
föreskrifter enligt 1 § andra—				föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde
fjärde styckena leder till bas-				styckena leder till taxeringsvärden
värden som svarar mot basvärde-				som svarar mot taxeringsvärde-
nivå enligt 5 kap. 2 §.				nivå enligt 5 kap. 2 § (prov-
Motsvarande	prövning	görs	av	värdering). Motsvarande prövning
förslag till	riktvärdekartor		för	görs av förslag till riktvärdekartor
tomtmark och riktvärdetabeller för				för tomtmark och riktvärdetabeller
småhus enligt första stycket.				för småhus enligt första stycket.
				Provvärdering	skall	ske för

37 Senaste lydelse 1995:1409.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1


varje värdeområde		och	omfatta		Prop. 2001/02:43
det antal försäljningar inom				om-	Bilaga 1
rådet (provvärderingsobjekt)				som
bedöms erforderligt		med	hänsyn
till områdets karaktär. Om antalet
provvärderingsobjekt		är	för	få
eller saknas inom ett värde-
område, får provvärdering ske för
en grupp av värdeområden som då
tillsammans	bildar			ett

provvärderingsområde.

– – –

Förenklad fastighetstaxering

9 §

Vid förenklad fastighetstaxering skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla.

Om i något hänseende väsentligt förändrade förhållanden inträffat skall dock beslutas om ändrade föreskrifter i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 §.

Bestämmelserna i 1–3 §§ gäller i tillämpliga delar vid förenklad fastighetstaxering .

10 §

Vad som sägs i 8 § skall i tillämpliga delar gälla vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2 §38

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i regionen.

Förslag till allmän eller förenklad fastighetstaxering enligt 18 kap. 1 § eller 1 a § gäller som grundläggande beslut om taxering av fastigheten från taxeringsårets början om inte fastighetsägaren dessförinnan har kommit in med

38 Senaste lydelse 1998:239.

påpekanden.

		4 §39
I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,
2. typ av taxeringsenhet och		2. typ av taxeringsenhet och om
taxeringsenhetens	skattepliktsför-	taxeringsvärde skall åsättas taxe-
hållande,		ringsenheten
3. skattepliktig	enhets basvärde	3. taxeringsvärde för taxerings-
och däri ingående delvärde samt		enheten och däri ingående del-
värde av varje värderingsenhet,		värde samt värde av varje
		värderingsenhet,

4.storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap.,

5.storleken av riktvärde samt

6. storlekskorrektion	enligt	6. storlekskorrektion enligt		7
7 kap. 4 a §, säreget förhållande		kap. 4 a §, justerat riktvärde enligt
enligt 7 kap. 5 § eller annat för-		7 kap. 5 § eller annat förhållande
hållande som har föranlett ändring		som har	föranlett ändring	av
av riktvärde.		riktvärde.

5 a §40

Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om

1.innehållet i skattemyndighetens grundläggande beslut om fastighetstaxering,

2.att ägaren kan begära omprövning av beslutet,

3.vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga beslutet.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas beträffande beslut som avses i 2 §

39Senaste lydelse 1999:630.

40Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

andra stycket.

6 §

13 §41

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in			Har fastighetsägaren inte gett in
allmän fastighetsdeklaration i rätt			allmän eller förenklad fastighets-
tid, får ett omprövningsbeslut som			deklaration i rätt tid, får ett om-
är till hans nackdel meddelas efter			prövningsbeslut som är till hans
utgången av den tid som anges i			nackdel meddelas efter utgången
första stycket. Ett sådant om-			av den tid som anges i första
prövningsbeslut	får	meddelas	stycket. Ett sådant omprövnings-
inom ett år från den dag deklara-			beslut får meddelas inom ett år
tionen kom in till skattemyndig-			från den dag deklarationen kom in
heten, dock senast före utgången			till skattemyndigheten, dock senast
av det femte året efter taxerings-			före utgången av det femte året
året.			efter taxeringsåret.
– – –
		22 kap.
			4 §
Vid prövning av mål om allmän			Vid prövning av mål om allmän
fastighetstaxering	består	kammar-	eller förenklad fastighetstaxering
rätt av tre lagfarna ledamöter samt			består kammarrätt av tre lagfarna
två av de särskilda ledamöter som			ledamöter samt två av de särskilda
avses i 5 §. Utevaro av en av de			ledamöter som avses i 5 §. Ute-
särskilda ledamöterna		hindrar	varo av en av de särskilda leda-
dock inte att mål avgörs om tre av			möterna hindrar dock inte att mål
kammarrättens ledamöter är ense			avgörs om tre av kammarrättens
om slutet.			ledamöter är ense om slutet.

41 Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

					5 §42
Regeringen förordnar			för	högst	Regeringen förordnar			för	högst
fem år i sänder för varje kammar-					fem år i sänder för varje kammar-
rätt minst nio, högst tjugo i					rätt minst nio, högst tjugo i
praktiska värv		förfarna personer			praktiska värv		förfarna personer
med god kännedom om fastighets-					med god kännedom om fastig-
förhållanden i allmänhet att efter					hetsförhållanden		i allmänhet			att
kallelse inträda såsom ledamöter i					efter kallelse inträda såsom leda-
kammarrätten vid handläggning av					möter i kammarrätten vid hand-
mål om allmän fastighetstaxering.					läggning av mål om allmän eller
Av dessa personer skall i fråga om					förenklad	fastighetstaxering.				Av
varje kammarrätt minst tre äga					dessa personer skall i fråga om
kunskap beträffande värdering av					varje kammarrätt minst tre äga
skogsmark	och	växande		skog,	kunskap beträffande värdering av
minst två beträffande värdering av					skogsmark	och	växande		skog,
vattenfallsfastighet, minst två be-					minst två beträffande värdering av
träffande värdering av lantbruks-					vattenfallsfastighet, minst två be-
enhet i övrigt och minst två					träffande värdering av lantbruks-
beträffande	värdering		av	annan	enhet i övrigt och minst två
taxeringsenhet än lantbruksenhet i					beträffande	värdering		av	annan
övrigt. Avgår sådan person under					taxeringsenhet än lantbruksenhet i
den tid, för vilken han har blivit					övrigt. Avgår sådan person under
utsedd, förordnar regeringen annan					den tid, för vilken han har blivit
person i hans ställe.					utsedd, förordnar regeringen annan
					person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken.
			6 §43
Regeringen		meddelar närmare	Regeringen		meddelar	närmare
föreskrifter	angående inkallande		föreskrifter	angående inkallande
av de särskilda ledamöterna till			av de särskilda ledamöterna till
tjänstgöring	i	kammarrätt samt	tjänstgöring	i	kammarrätt samt
angående ordnandet av kammar-			angående ordnandet av kammar-
rätts arbete med handläggning av			rätts arbete med handläggning av
mål om allmän fastighetstaxering			mål om allmän och förenklad
och därmed		sammanhängande	fastighetstaxering och			därmed
frågor.			sammanhängande frågor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.

42Senaste lydelse 1990:1382.

43Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1247) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs

dels att 24 kap. 1 § och 32 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1247) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1999:1247) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	24 kap.
	1 §44


1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.
En ny ägare har rätt att begära	En ny ägare har rätt att begära
omprövning eller att överklaga	omprövning		eller	att	överklaga
endast när ärende avser senaste	endast när ärende avser senaste
allmänna fastighetstaxering eller	allmänna eller förenklade fastig-
ny taxering avseende taxeringsen-	hetstaxering		eller	ny	taxering
heten som därefter skett genom	avseende	taxeringsenheten som
särskild fastighetstaxering.	därefter	skett genom			särskild
	fastighetstaxering.

32 kap.

1 §45

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928 gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

44Senaste lydelse 1999:1247.

45Senaste lydelse 1999:1247.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.

Prop. 2001/02:43 Denna lag träder i kraft den 1 Bilaga 1

juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års fastighetstaxering.

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Fastighetstaxeringsutredningens betänkande Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10)

Följande remissinstanser har avgett yttrande: Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Västernorrlands län, Datainspektionen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Statens jordbruksverk, Teracom AB, Boverket, Lantmäteriverket, Statens järnvägar, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, Posten AB, Samhall AB, Stockholms kommun, Norrtälje kommun, Båstad kommun, Simrishamns kommun, Göteborgs kommun, Sotenäs kommun, Åre kommun, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska kraftverksföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Jordägareförbund, Mäklarsamfundet, HSB:s Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SBC Bostadsrättsorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Skärgårdens Intresseföreningars kontaktorganisation och Svenska Bankföreningen.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Statens Bostadskreditnämnd, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Kyrkostyrelsen i Uppsala, Post- och telestyrelsen, Kalmar kommun, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Stadshypotek Bank AB, Skogsägarnas Riksförbund, Fastighetsmäklarförbundet, Riksförbundet Vi i Småhus och Institutet för bostadsforskning.

Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö, Linköping och Luleå.

Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Bankföreningen hänvisar i sina remissvar till ett yttrande av Näringslivets Skattedelegation.

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB har avgett ett gemensamt remissvar.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 2

Lagförslag i promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 kap. 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

1.småhus med mark som är småhusenhet,

2.småhus på annans mark,

3.småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

4.tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras.

13 a §

I fall som avses i 5 § fjärde stycket får i ersättningen för ersättningsbostaden endast räknas in utgifter för ny-, till- och ombyggnad.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 3

Prop. 2001/02:43 Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avytt- Bilaga 3

ringar som skett den 1 januari 2001 och senare.

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Riksskatteverket, Boverket, Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Mäklarsamfundet, Svenska Bankföreningen och Sveriges Byggindustrier.

Riksskatteverket har inhämtat yttrande från skattemyndigheterna i Växjö, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Villaägarnas Riksförbund har avstått från att yttra sig.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

utgå,

dels att rubriken till avd. 2 skall lyda ”Förfarandet m.m. vid allmän och förenklad fastighetstaxering”,

dels att 1 kap. 1, 3, 6, 7 och 8 §§, 2 kap. 4 §, 5 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1– 6 §§, 17 kap. 4 och 5 §§, 18 kap. 1, 3, 4, 9–10, 12, 14, 15, 22 och 42 §§, 19 kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 6 och 13 §§, 22 kap. 4–6 §§, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § samt rubrikerna till 5 och 18 kap. samt rubriken närmast före 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 7 a och 7 b §§, 16 kap. 4 a §, 18 kap. 1 a §, 19 kap. 9–11 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 § som skall lyda ”Allmän fastighetstaxering”.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	1 §2

Fastighetstaxering sker vid allmän och särskild fastighetstaxering samt genom omräkning.

Vid omräkning skall taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Basvärde och taxeringsvärde skall dock inte åsättas fastighet, som enligt 3 kap. skall undantas från skatteplikt.

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

1	Senaste lydelse av
1 kap. 9 § 1999:630
16 A kap. 1994:1909
33-38 kap. 1994:1909.
2	Senaste lydelse 1994:1909.	90

Basvärde utgör även taxeringsvärde för fastighet som enligt 9 § skall undantas från omräkning.

3 §3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om omräkning skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas till ingången av det taxeringsår då sådant beslut fattas nästa gång.

6 §4

Allmän och särskild fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän fastighetstaxering

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Allmän och förenklad fastighetstaxering

7 §5

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt bestämmelserna

i 2–15 kap. och i följande ordning.			År 2003 och därefter vart sjätte
År 1988 och därefter vart sjätte
år	taxeras	hyreshusenheter,	år taxeras småhusenheter,
industrienheter,		elproduktions-	år 2005 och därefter vart sjätte
enheter och specialenheter,			år lantbruksenheter samt
år	1990 och	därefter vart sjätte	år 2007 och därefter vart sjätte

3Senaste lydelse 1994:1909.

4Senaste lydelse 1994:1909.

5Senaste lydelse 1999:630.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Bestämmelser om förfarandet vid allmän fastighetstaxering finns i 17–24 kap.

år	hyreshusenheter,	industri-	Prop. 2001/02:43
enheter, elproduktionsenheter och			Bilaga 5
specialenheter.

7 a §

Förenklad fastighetstaxering skall ske för hyreshusenheter, småhusenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14 kap. och i följande ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

	7 b §
	Bestämmelser om förfarandet
	vid allmän och förenklad fastig-
	hetstaxering finns i 17–24 kap.
	8 §6
Särskild fastighetstaxering skall	Särskild fastighetstaxering skall
verkställas varje år enligt be-	verkställas varje år enligt be-
stämmelserna i 16 kap. Sådan	stämmelserna i 16 kap. Sådan
taxering skall dock ej ske av	taxering skall dock ej ske av
taxeringsenhet som taxeras genom	taxeringsenhet som taxeras genom
allmän fastighetstaxering samma	allmän eller förenklad fastighets-
år.	taxering samma år.
Bestämmelser om förfarandet vid särskild fastighetstaxering finns i
25–32 kap.

2 kap.

4 §7

Nuvarande lydelse


Tomtmark		Mark som upptas av	småhus, hyreshus, kraftverks-
6	Senaste lydelse 1994:1909.
7	Senaste lydelse 1999:630.		92

	byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig	Prop. 2001/02:43
	byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,	Bilaga 5
	kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning
	till sådan byggnad.
	Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,
	hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-
	byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
	tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har
	en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
	dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall
	taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna
	i 4 kap.
	Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark
	till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-
	ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten
	bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra
	tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
	byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
	tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör
	kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är
	uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-
	samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
	enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
	(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
	stycket.
Täktmark	Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
	(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken
	gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.
	Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar
	inte att marken indelas som täktmark.
Åkermark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.
Betesmark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	bete och som inte är lämplig att plöjas.
Skogsmark	Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte
	i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.

Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
dock inte anses som skogsmark, om den på grund av
särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
produktion.
Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om
den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan
producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om
året per hektar.
Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan	93
	93

ment	produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har	Prop. 2001/02:43
	förutsättningar att bära skog.	Bilaga 5
Övrig mark	Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda
	ägoslagen.
	2 kap.
	4 §
	Föreslagen lydelse

Tomtmark	Mark som upptas av småhus, hyreshus, kraftverks-
	byggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig
	byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats,
	kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning
	till sådan byggnad.
	Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,
	hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-
	byggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra
	tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har
	en total areal som inte överstiger två hektar. Detta skall
	dock ej gälla om fastighetens mark till någon del skall
	taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna
	i 4 kap.
	Vad nu har sagts om tomtmark skall också gälla mark
	till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnads-
	ändamål under de senaste två åren. Har fastigheten
	bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra
	tomtmark endast om det är uppenbart att den får be-
	byggas. I övriga fall skall obebyggd mark anses som
	tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör
	kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är
	uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Det-
	samma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd
	enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen
	(1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra
	stycket.
Täktmark	Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen
	(1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken
	gäller. Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt.
	Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar
	inte att marken indelas som täktmark.
Åkermark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.	94
		94

Betesmark	Mark som används eller lämpligen kan användas till
	bete och som inte är lämplig att plöjas.
Skogsmark	Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte
	i väsentlig utsträckning används för annat ändamål.
	Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
	jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
	Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall
	dock inte anses som skogsmark, om den på grund av
	särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkes-
	produktion.
	Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om
	den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan
	producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om
	året per hektar.

Skogsimpedi- Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan

ment	produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har
	förutsättningar att bära skog.
Övrig mark	Mark som inte skall utgöra något av de tidigare nämnda
	ägoslagen.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Bestämmande av basvärde		Bestämmande av taxeringsvärde
	5 kap.
		1 §8
Basvärde	skall bestämmas för	Taxeringsvärde skall bestämmas
varje skattepliktig taxeringsenhet.		för varje skattepliktig taxerings-
		enhet.
		2 §9
Basvärde	skall bestämmas till	Taxeringsvärde skall bestäm-
det belopp som motsvarar 75		mas till det belopp som motsvarar
procent av taxeringsenhetens		75 procent av taxeringsenhetens
marknadsvärde.		marknadsvärde.

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

4 §10

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

8Senaste lydelse 1994:1909.

9Senaste lydelse 1994:1909.

10Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

8 § 11

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse

ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.
Summan	av	delvärdena		utgör	Summan	av	delvärdena	utgör
taxeringsenhetens basvärde.					taxeringsenhetens taxeringsvärde.
				7 kap.
					3 §12
För byggnader och ägoslag som					För byggnader och ägoslag som
avses i 8–15 kap. skall basvärde					avses i 8–15 kap. skall taxe-
bestämmas	med		utgångspunkt i		ringsvärde bestämmas med ut-
riktvärden. Dessa skall för varje					gångspunkt	i	riktvärden.	Dessa
värderingsenhet		bestämmas		för	skall för	varje värderingsenhet
kombinationer		av	värdefaktorer,		bestämmas	för	kombinationer av
som i någon utsträckning varierar					värdefaktorer, som i någon ut-
inom värdeområdet och som har					sträckning varierar inom värde-
särskild betydelse för marknads-					området och som har särskild
värdet.					betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande, skall, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1.Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

2.Hyra för hyreshus.

3.Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

4.Årligt uttag av täktmark.

5.Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

	4 §13
Riktvärde skall bestämmas så att	Riktvärde skall bestämmas så att
det leder till basvärde som efter	det leder till taxeringsvärde som

11Senaste lydelse 2001:546.

12Senaste lydelse 2001:546.

13Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

justering som avses i 5 § står i	efter justering som avses i 5 § står
överensstämmelse med bestäm-	i överensstämmelse med bestäm-
melserna i 5 kap. 2–5 a §§.	melserna i 5 kap. 2–5 a §§.

Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.

6 §14

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

16 §15

För egendom som anges under punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda basvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

2.övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3.markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4.egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

5.aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6.outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

2 §16

Som riktvärden för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker, som är av normal storlek och standard, fri-

14Senaste lydelse 1997:451.

15Senaste lydelse 1999:630.

16Senaste lydelse 1997:451.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärden för ett småhus som har uppförts under det sjuttonde året

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

liggande och det enda småhuset på	före det	år	då	allmän fastig-		Prop. 2001/02:43
en tomt som utgör självständig	hetstaxering		sker,	som	är av	Bilaga 5
fastighet och som inte varit före-	normal	storlek		och	standard,
mål för om- eller tillbyggnad får	friliggande och det enda småhuset
endast anges värden i en fastställd	på en tomt som utgör självständig
värdeserie.	fastighet och som inte varit före-
	mål för om- eller tillbyggnad.

Med tomt som utgör självständig fastighet jämställs tomt på vilken det finns småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

9 kap.

2 §17

15 kap.

8 §18

För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp

som läggs till den mottagande taxeringsenheten.
Värdet	av	ersättningskraft,	för	Värdet	av	ersättningskraft,	för
vilken mottagaren helt eller i allt				vilken mottagaren helt eller i allt
väsentligt skall betala uttagskost-				väsentligt skall betala uttagskost-
naden,	skall	behandlas	som	naden,	skall	behandlas	som
andelskraft.		Ersättningskraften		andelskraft.		Ersättningskraften
skall anges i procent av det				skall anges i procent av det
levererande kraftverkets basvärde.				levererande kraftverkets taxerings-
				värde.

16 kap.

1 §19

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års allmänna eller särskilda fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2–5 §§ inte skall ske.

17	Senaste lydelse 1999:630.
18	Senaste lydelse 1999:630.
19	Senaste lydelse 1994:1909.	98

2 §20

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1.ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2.typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skattepliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet skall	Ny taxering av fastighet skall
ske om fastigheten är indelad som	ske om fastigheten är indelad som
sådan taxeringsenhet som skall	sådan taxeringsenhet som	skall
taxeras vid viss allmän fastig-	taxeras vid viss allmän eller
hetstaxering och det vid taxeringen	förenklad fastighetstaxering	och
visar sig att den bör indelas i	det vid taxeringen visar sig att den
annan typ av taxeringsenhet.	bör indelas i annan typ av
	taxeringsenhet.

ment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.
					3 §21
Ny taxering		av	taxeringsenhet		Ny	taxering		av taxeringsenhet
skall ske om under löpande taxe-					skall ske om under löpande taxe-
ringsperiod taxeringsenhetens vär-					ringsperiod taxeringsenhetens vär-
de ökat eller minskat genom sådan					de ökat eller minskat genom sådan
förändring	i	enhetens		fysiska	förändring		i	enhetens fysiska
beskaffenhet att åsatt basvärde på					beskaffenhet att åsatt taxerings-
grund av förändringen bör ändras					värde på grund av förändringen
med minst en femtedel, dock minst					bör ändras med minst en femtedel,
25 000 kronor. Ny taxering skall					dock	minst	25 000		kronor. Ny
dock alltid ske om kostnader som					taxering skall dock alltid ske om
har uppgått till minst en miljon					kostnader som har uppgått till
kronor har lagts ned på taxe-					minst en miljon kronor har lagts
ringsenheten eller, för värderings-					ned på taxeringsenheten eller, för
enhet med småhus och, i före-					värderingsenhet med småhus och,
kommande	fall,		därtill	hörande	i förekommande				fall,	därtill
tomtmark,	om	det sammanlagda			hörande tomtmark,				om	det
värdet av småhuset och tomt-					sammanlagda värdet av småhuset
marken på grund av förändringen					och tomtmarken på grund av
bör höjas eller sänkas med minst					förändringen bör höjas eller sänkas
100 000 kronor.					med minst 100 000 kronor.

20Senaste lydelse 1990:1382.

21Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 §22

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1.genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser

2.genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3.genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten

4.genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk.

4 a §

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av sådan påverkan på den fysiska miljön att taxeringsvärdet på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor.

5 §23

Ny taxering får ske endast efter	Ny taxering får ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens	framställning av taxeringsenhetens
ägare och om basvärdet till följd	ägare och om taxeringsvärdet till
av värdeminskning i anledning av	följd av värdeminskning i an-
nedläggningen bör sänkas med	ledning av nedläggningen bör
minst hälften.	sänkas med minst hälften.

22Senaste lydelse 1999:630.

23Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

100

				6 §24					Prop. 2001/02:43
Taxering som avses i detta				Taxering som			avses	i detta	Bilaga 5
kapitel skall ske med hänsyn till				kapitel skall ske med hänsyn till
det allmänna prisläge och de				det allmänna prisläge och de
uppskattningsgrunder i övrigt som				uppskattningsgrunder i övrigt som
tillämpats vid den närmast före-				tillämpats vid den närmast före-
gående	allmänna		fastighetstaxe-	gående	allmänna		eller förenklade
ringen av samma slags taxe-				fastighetstaxeringen av				samma
ringsenhet.				slags taxeringsenhet.
			17 kap.
				4 §25
Skattemyndigheten får förordna				Skattemyndigheten får förordna
det antal personer med sakkunskap				det antal personer med sakkunskap
i fråga	om	fastighetsvärdering		i fråga	om	fastighetsvärdering
(konsulenter		för	fastighetstaxe-	(konsulenter		för	fastighetstaxe-
ring) som behövs för att biträda				ring) som behövs för att biträda
skattemyndigheten vid den all-				skattemyndigheten vid den all-
männa fastighetstaxeringen.				männa och förenklade fastighets-
				taxeringen.

Konsulenten får inte vara ledamot av skattenämnd vid den skattemyndighet som han biträder.

5 §26

Allmän fastighetsdeklaration	Allmän och förenklad fastig-
	hetsdeklaration
	18 kap.
	1 §27

Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för

24	Senaste lydelse 1994:1909.
25	Senaste lydelse 1993:1193.
26	Senaste lydelse 1993:1193.
27	Senaste lydelse 1994:1909.	101

varje fastighet. Detta gäller inte			varje fastighet. Detta gäller inte
sådan ägare som senast den 15			sådan ägare som senast den 15
oktober året före det år då allmän			oktober året före det år då allmän
fastighetstaxering	äger rum	fått	fastighetstaxering	äger rum	fått
förslag till fastighetstaxering.			förslag till fastighetstaxering.
Deklaration skall dock inte lämnas			Deklaration skall dock inte lämnas
för försvarsfastighet som tillhör			för försvarsfastighet som tillhör
staten och som enligt 3 kap. 2 § är			staten och som enligt 3 kap. 2 § är
undantagen från	skatteplikt	eller	undantagen från	skatteplikt	eller
för fastighet som vid föregående			för fastighet som vid föregående
års taxering inte åsatts högre			års taxering inte åsatts högre
basvärde än 1 000 kronor.			taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a §

I andra fall än som sägs i första stycket skall förslag till fastighetstaxering skickas ut senast den 15 oktober året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum.

		3 §28	och	förenklad
Allmän	fastighetsdeklaration	Allmän	och	förenklad
och förslag	till fastighetstaxering	fastighetsdeklaration och förslag
skall avfattas på blankett enligt		till fastighetstaxering skall avfattas
fastställt formulär.		på blankett	enligt	fastställt
		formulär.

28 Senaste lydelse 1994:1909.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

102

4 §29	Prop. 2001/02:43
Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla	Bilaga 5
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordnings-
nummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens
ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens
gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella
beteckning.
I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter
om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror
och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner
och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i
övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att
bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall
grunda sig på.
Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter
om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har
olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med
tomträtt.

Vad som sägs i första–tredje styckena skall också tillämpas vid förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering skall grundas på av skattemyndigheten kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen. Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Allmän fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.

9 §30

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering äger rum.

29	Senaste lydelse 1999:1052.
30	Senaste lydelse 1998:239.	103

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till skattemyndighet.

			9 a §31
Om någon visar att han på grund				Om någon visar att han på grund
av särskilda omständigheter är för-				av särskilda omständigheter är för-
hindrad att lämna allmän fastig-				hindrad att lämna allmän eller för-
hetsdeklaration		eller påpekanden		enklad fastighetsdeklaration eller
inom föreskriven tid, får han efter				påpekanden inom föreskriven tid,
ansökan beviljas anstånd med att				får han efter ansökan beviljas
lämna	deklarationen		eller	anstånd med att lämna deklara-
påpekandena.		Anstånd får	inte	tionen eller påpekandena. Anstånd
utan att det finns synnerliga skäl				får inte utan att det finns synner-
medges längre än till utgången av				liga skäl medges längre än till
februari månad under taxerings-				utgången av februari månad under
året.				taxeringsåret.

att den överlämnas till rätt myndighet.
10 §32
Om en fastighet överlåts efter	Om en fastighet överlåts efter
det att allmän fastighetsdeklaration	det att allmän eller förenklad
har lämnats men före taxerings-	fastighetsdeklaration	har lämnats
årets ingång, är såväl den förut-	men före taxeringsårets ingång, är
varande som den nye ägaren	såväl den förutvarande som den
skyldiga att inom tio dagar där-	nye ägaren skyldiga att inom tio
efter göra anmälan om över-	dagar därefter göra anmälan om
låtelsen till skattemyndigheten.	överlåtelsen till	skattemyndig-
	heten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall

överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
		12 §33
Brandförsäkringsanstalt	är	efter	Brandförsäkringsanstalt	är	efter
föreläggande skyldig att	till	led-	föreläggande skyldig att	till	led-

31Senaste lydelse 1994:1909.

32Senaste lydelse 1993:1193.

33Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

104

ning vid allmän fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

ning vid allmän och förenklad Prop. 2001/02:43 fastighetstaxering lämna uppgift Bilaga 5

om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

14 §34
En uppgiftspliktig person, som	En	uppgiftspliktig person,		som
inte har lämnat in allmän fastig-	inte har lämnat in allmän eller
hetsdeklaration eller annan uppgift	förenklad		fastighetsdeklaration
inom föreskriven tid, får före-	eller annan uppgift inom före-
läggas att lämna sådan deklaration	skriven tid, får föreläggas att
eller uppgift.	lämna	sådan deklaration		eller
	uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad i enlighet med denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15 §35 Allmän fastighetsdeklaration

22 §36 Föreläggande får utfärdas av en

skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

			42 §37
	Om en deklarationsskyldig inte			Om en deklarationsskyldig inte
har kommit in med allmän fastig-				har kommit in med allmän eller
hetsdeklaration		inom föreskriven		förenklad	fastighetsdeklaration
tid eller endast har lämnat en				inom föreskriven tid eller endast
allmän fastighetsdeklaration			med	har lämnat en allmän eller
så bristfälligt		innehåll att	den	förenklad	fastighetsdeklaration
34	Senaste lydelse 1993:1193.
35	Senaste lydelse 1993:1193.
36	Senaste lydelse 1993:1193.
37	Senaste lydelse 1993:1193.				105

uppenbarligen inte är ägnad att				med så bristfälligt innehåll att den
ligga till grund för taxering, skall				uppenbarligen inte är ägnad att
en särskild avgift (försenings-				ligga till grund för taxering, skall
avgift) om 500 kronor påföras				en särskild avgift (försenings-
honom.				avgift) om 500 kronor påföras
Om en deklarationsskyldig som				honom.
				Om en deklarationsskyldig som
utan	föreläggande skall lämna			utan föreläggande skall lämna all-
allmän		fastighetsdeklaration,	inte	män eller förenklad fastighets-
har kommit in med deklaration				deklaration, inte har kommit in
senast den 1 maj under taxe-				med deklaration senast den 1 maj
ringsåret eller om han dessför-				under taxeringsåret eller om han
innan endast har kommit in med				dessförinnan endast har kommit in
en	allmän fastighetsdeklaration			med en allmän eller förenklad
med så bristfälligt innehåll att den				fastighetsdeklaration med så brist-
uppenbarligen inte är ägnad att				fälligt innehåll att den uppen-
ligga till grund för taxering,				barligen inte är ägnad att ligga till
bestäms		förseningsavgiften	till	grund för taxering,		bestäms
2 000 kronor.				förseningsavgiften	till	2 000
				kronor.

19 kap.

3 §38

Lantmäteriverket	och	Lantmäteriverket			och skatte-
skattemyndigheten	skall vidare	myndigheten skall vidare pröva att
pröva att en tillämpning av förslag		en tillämpning av förslag till
till föreskrifter enligt 1 § andra–		föreskrifter enligt 1 § andra–fjärde
fjärde styckena leder till bas-		styckena leder till taxeringsvärden
värden som svarar mot basvärde-		som	svarar	mot	taxerings-
nivån enligt 5 kap. 2 § (prov-		värdenivå enligt 5 kap. 2 § (prov-
värdering). Motsvarande prövning		värdering). Motsvarande prövning
görs av förslag till riktvärdekartor		görs av förslag till riktvärdekartor
för tomtmark och riktvärdetabeller		för tomtmark och riktvärdetabeller
för småhus enligt första stycket.		för småhus enligt första stycket.

38 Senaste lydelse 2001:546.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

106

göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett	Prop. 2001/02:43
provvärderingsområde.	Bilaga 5
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar
närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant
beslut får inte överklagas.

Förenklad fastighetstaxering

9 §

Senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet.

10 §

Vid förenklad fastighetstaxering skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla. Om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende, kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dock besluta om ändrade föreskrifter. Sådana föreskrifter skall beslutas senast den 1 september året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum.

11 §

Bestämmelserna i 2 §, 3 § första– tredje styckena och 8 § tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2 §39

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belägen i

regionen.	Har fastighetsägaren, trots att
Har fastighetsägaren, trots att	Har fastighetsägaren, trots att
han varit skyldig att lämna	han varit skyldig att lämna
fastighetsdeklaration, inte avgett	fastighetsdeklaration, inte avgett
någon sådan, eller kan fastighetens	någon sådan, eller kan fastighetens
39 Senaste lydelse 1998:239.	107

basvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall basvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

4 §40

I skattemyndighetens beslut om fastighetstaxering skall redovisas

1.fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2.typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets basvärde	3. skattepliktig enhets taxerings-
och däri ingående delvärde samt	värde och däri ingående delvärde
värde av varje värderingsenhet,	samt värde av varje värderings-
	enhet,

4.storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8–15 kap.,

5.storleken av riktvärde samt

6.storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §, säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

6 §41

13 §42

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra stycket samt 15 och 16 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in	Har fastighetsägaren inte gett in
allmän fastighetsdeklaration i rätt	allmän eller förenklad fastighets-
tid, får ett omprövningsbeslut som	deklaration i rätt tid, får ett om-
är till hans nackdel meddelas efter	prövningsbeslut som är till hans

40Senaste lydelse 1999:630.

41Senaste lydelse 1994:1909.

42Senaste lydelse 1993:1193.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

108

utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyndigheten, dock senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till skattemyndigheten, dock senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

22 kap.

4 §43

Vid prövning av mål om allmän		Vid prövning av mål om allmän
fastighetstaxering består	kammar-	eller förenklad fastighetstaxering
rätt av tre lagfarna ledamöter samt		består kammarrätt av tre lagfarna
två av de särskilda ledamöter som		ledamöter samt två av de särskilda
avses i 5 §. Utevaro av en av de		ledamöter som avses i 5 §. Ute-
särskilda ledamöterna	hindrar	varo av en av de särskilda leda-
dock inte att mål avgörs om tre av		möterna hindrar dock inte att mål
kammarrättens ledamöter	är ense	avgörs om tre av kammarrättens
om slutet.		ledamöter är ense om slutet.

5 §44

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruksenhet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

43Senaste lydelse 1981:280.

44Senaste lydelse 1990:1382.

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruksenhet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

109

person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

			6 §45
Regeringen		meddelar närmare	Regeringen		meddelar	närmare
föreskrifter	angående inkallande		föreskrifter	angående inkallande
av de särskilda ledamöterna till			av de särskilda ledamöterna till
tjänstgöring	i	kammarrätt samt	tjänstgöring	i	kammarrätt samt
angående ordnandet av kammar-			angående ordnandet av kammar-
rätts arbete med handläggning av			rätts arbete med handläggning av
mål om allmän fastighetstaxering			mål om allmän och förenklad
och därmed		sammanhängande	fastighetstaxering och			därmed
frågor.			sammanhängande frågor.

24 kap.

1 §46


1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.
En ny ägare har rätt att begära	En ny ägare har rätt att begära
omprövning eller att överklaga	omprövning		eller	att	överklaga
endast när ärende avser senaste	endast när ärende avser senaste
allmänna fastighetstaxering eller	allmänna eller förenklade fastig-
ny taxering avseende taxeringsen-	hetstaxering		eller	ny	taxering
heten som därefter skett genom	avseende	taxeringsenheten som
särskild fastighetstaxering.	därefter	skett genom			särskild
	fastighetstaxering.

32 kap.

1 §47

45Senaste lydelse 1981:280.

46Senaste lydelse 1999:1247.

47Senaste lydelse 1999:1247.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

110

blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

har blivit	ägare av fastigheten. Vad	Prop. 2001/02:43
nu sagts	gäller även arrendator,	Bilaga 5

som enligt avtal, ingånget efter år 1928, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

111

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2001/02:1

Föreslagen lydelse

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

				3 §
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,0 procent av:				a) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet		avseende små-		taxeringsvärdet avseende	små-
husenhet,				husenhet,
det	omräknade		bostadsbygg-	bostadsbyggnadsvärdet	och
nadsvärdet och		det	omräknade	tomtmarksvärdet avseende småhus
tomtmarksvärdet avseende småhus				på lantbruksenhet,
på lantbruksenhet,				75 procent av marknadsvärdet
75	procent av	marknadsvärdet		avseende privatbostad i utlandet,

avseende privatbostad i utlandet,
b) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-
ringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande,
värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt
annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,
c) 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser vär-
deringsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande
och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,
d) 0,5 procent av:
taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.
Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bo-
städer och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen
fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra
följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem
kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Det-
samma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken
värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts
ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått
inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229),
skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än
sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i under-
laget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxerings-
enhet.
Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund
av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under
viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte
kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så	112
	112

varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon		Prop. 2001/02:43
nedsättning dock inte ske.		Bilaga 5
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar
av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för
dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive
fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra
stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-
värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med till-
hörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som
småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande
tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen
på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser
bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken
ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången
vid 2006 års taxering. Till den del fastighetsskatt skall beräknas på
grundval av taxeringsvärde som bestämts vid fastighetstaxering år 2004
eller tidigare tillämpas inte den nya lydelsen.

113

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				10 §1
Fastighet i Sverige tas upp till				Fastighet i Sverige tas upp till
taxeringsvärdet.		Om	fastigheten	taxeringsvärdet.		Om fastigheten
innehas med tomträtt tas den upp				innehas med tomträtt tas den upp
till den del av taxeringsvärdet som				till den del av taxeringsvärdet som
avser byggnad. Om taxeringsvärde				avser byggnad. Om taxeringsvärde
saknas	vid	beskattningsårets		saknas	vid	beskattningsårets
utgång anses fastigheten inte ha				utgång anses fastigheten inte ha
något värde. Har en fastighets				något värde. Har en fastighets
basvärde	sänkts	för	taxeringsåret	taxeringsvärde		sänkts	för
vid särskild		fastighetstaxering		taxeringsåret vid särskild fastig-
enligt 16 kap. 2–5 §§ fastighets-				hetstaxering enligt 16 kap. 2–5 §§
taxeringslagen		(1979:1152), tas		fastighetstaxeringslagen
fastigheten upp till det taxerings-				(1979:1152), tas		fastigheten	upp
värde som fastställts för taxerings-				till det taxeringsvärde som fast-
året.				ställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

1 Senaste lydelse 2001:547.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

114

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 47 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 47 kap. 5 a och 13 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 kap.

5 §

Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

1.småhus med mark som är småhusenhet,

2.småhus på annans mark,

3.småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

4.tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

5 a §

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras.

13 a §

I de fall som avses i 5 a § andra stycket skall bara utgifter för ny-, till- och ombyggnad räknas i ersättningen för ersättnings-

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

115

bostaden.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.

Prop. 2001/02:43

Bilaga 5

116

Lagrådets yttrande	Prop. 2001/02:43
	Bilaga 6
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-10-08
Närvarande: regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet
Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand.
Enligt en lagrådsremiss den 20 september 2001 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Eveline Nilsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
16 kap. 4 a §
I 16 kap. 2-5 §§ anges på vilka grunder ny taxering av taxeringsenhet
skall ske vid särskild fastighetstaxering. Genom den föreslagna nya 4 a §
införs en bestämmelse om en ytterligare grund för ny taxering.
Bestämmelsen innebär att ny taxering skall ske om taxeringsenhetens
värde under löpande taxeringsperiod har förändrats till följd av miljö-
påverkan av viss omfattning, varvid det förutsätts att värdeförändringen
har sådan betydelse för taxeringsvärdet att detta bör ändras med minst en
femtedel, dock minst 25 000 kronor. Med föreslagen utformning av
bestämmelsen sammanskrivs kriteriet om värdeförändring till följd av
miljöpåverkan och den avsedda begränsningen till förändringar av viss
betydenhet, vilket inte ter sig som den lämpligaste konstruktionen i och
med att begränsningen uttrycks genom ett krav på att taxeringsvärdet bör
ändras på visst sätt. Visserligen används en sådan konstruktion som den
föreslagna redan i 3 §. Enligt Lagrådets mening är emellertid en
konstruktion efter mönster av 4 och 5 §§ att föredra. Lagrådet förordar
därför att den nya 4 a § utformas enligt följande: ”Ny taxering av
taxeringsenhet skall ske om taxeringsenhetens värde har förändrats under
löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön.
Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av
förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000
kronor”.
19 kap. 9 §
Bestämmelsen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för	117
	117

förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen. Eftersom det här är fråga om föreskrifter om skatt är någon delegation till regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (RF) inte möjlig. Det är därför endast verkställighetsföreskrifter som kan beslutas. Något bemyndigande är då i och för sig inte behövligt eftersom rätten för regeringen att besluta verkställighetsföreskrifter följer redan av RF (8 kap. 13 § första stycket 1). Sådana ”bemyndiganden” förekommer dock i bl.a. 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen. Den kommitté som lade fram förslag till fastighetstaxeringslag påpekade också att uppräkningen i 7 kap. 7 § inte grundade någon skyldighet för regeringen att utfärda tillämpningsföreskrifter. Uppräkningen borde ses som ett uttryck för lagstiftarens mening om de områden för vilka föreskrifter erfordrades (SOU 1979:32 s. 502). Bestämmelsen utformades dock som en ”skallregel”. Lagrådet har i en tidigare sammansättning i ett lagstiftningsärende (prop. 2000/01:121 s. 101), som rörde införande av ett bemyndigande i 19 kap. 3 § tredje stycket, påpekat att det inte finns något grundlagsstöd för att riksdagen skulle ha rätt att beordra regeringen att utnyttja sin möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter och att sådana bestämmelser endast är att se som informationsregler. Lagrådet ansåg därför att regeln i och för sig var överflödig men att den kunde göras om till en informationsregel genom att orden ”skall besluta” byttes ut mot ”beslutar”.

Lagrådet delar det synsätt som kom till uttryck i det ärendet. Den nu föreslagna regeln är i denna del utformad på det sätt som Lagrådet då förordade. Så långt finns det därför inte något att invända mot den. Bestämmelsen anger emellertid också en sista dag för utfärdande av föreskrifterna. Detta kan rimligen inte uppfattas på något annat sätt än att regeringen senast denna dag skall ha utfärdat föreskrifter. Lagrådet anser att ett sådant krav inte är väl förenligt med grundlagsregleringen. Då det redan i dag finns en motsvarande bestämmelse i fastighetstaxeringslagen (19 kap. 1 §) anser sig Lagrådet dock inte böra avstyrka den föreslagna bestämmelsen.

19 kap. 10 §

Enligt bestämmelsen skall de föreskrifter som beslutats enligt 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 § fjärde stycket vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen gälla vid den förenklade. Om förhållandena har ändrats i något väsentligt hänseende kan dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändrade föreskrifter. Bestämmelsen i 7 kap. 7 § är utformad som ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer m.m. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § rör indelningen i provvärderingsområden.

I sak måste en bestämmelse beslutad av riksdagen som slår fast att vissa regerings- eller myndighetsföreskrifter skall gälla, medföra att dessa föreskrifter blir att jämställa med lag. Vidare innebär den ståndpunkt som Lagrådet redovisat i anslutning till kommentaren till 19 kap. 9 § - att riksdagen inte kan påverka rätten att besluta verkställighetsföreskrifter eftersom denna grundar sig direkt på RF – att en föreskrift av riksdagen som innebär att verkställighetsföreskrifterna skall kunna

Prop. 2001/02:43

Bilaga 6

118

ändras endast under vissa förhållanden inte är förenlig med 8 kap. 13 §	Prop. 2001/02:43
första stycket 1 RF. Lagrådet avstyrker därför de föreslagna bestäm-	Bilaga 6
melserna i förevarande paragraf.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

119

Finansdepartementet

Prop. 2001/02:43

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar proposition 2001/02:43 Förenklad fastighetstaxering i stället för omräkning, m.m.

120