Budgetpropositionen för 2002 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Kommunikationer 22

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statsbudget för 2002

Kommunikationer

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................		11
2	Lagförslag..............................................................................................................		15
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på
		skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät.15
3	Kommunikationer.................................................................................................		17
	3.1	Omfattning ............................................................................................	17
	3.2	Utgiftsutvecklingen ...............................................................................	17
	3.3	Skatteavvikelser .....................................................................................	18
4	Transportpolitik ....................................................................................................		21
	4.1	Omfattning ............................................................................................	21
	4.2	Utgiftsutvecklingen ...............................................................................	21
	4.3	Mål och resultat .....................................................................................	22
	4.4	Politikens inriktning .............................................................................	24
	4.5	Invärdering av äldre garantier ...............................................................	27
5	Vägar	......................................................................................................................	29
	5.1 ............................................................................................	Omfattning	29
	5.2 ...................................................................................	Utgiftsutveckling	29
	5.3 .....................................................................................	Mål och resultat	30
	5.4 ...................................................................................................	Insatser	39
	5.5 .............................................................................	Analys och slutsatser	42
	5.6 ........................................................................	Revisionens iakttagelser	43
	5.7 .........................................................................................	Budgetförslag	43
	5.7.1 ...........................................................	36:1 Vägverket: Administration	43
	5.7.2 ..........................................................	36:2 Väghållning och statsbidrag	44
6	Järnvägar................................................................................................................		51
	6.1 ............................................................................................	Omfattning	51
	6.2 ...................................................................................	Utgiftsutveckling	53
	6.3 .....................................................................................	Mål och resultat	54
	6.4 ...................................................................................................	Insatser	62
	6.5 .............................................................................	Analys och slutsatser	63
	6.6 ........................................................................	Revisionens iakttagelser	64
	6.7 .........................................................................................	Budgetförslag	65

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.8.536:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med

	utdelning från AB Swedcarrier, m.m.* ................................................. 74
6.9	Transeuropeiska Nätverk (TEN).........................................................	74

6.9.136:6 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

		nätverk ...................................................................................................	75
7	Sjöfart....................................................................................................................		77
	7.1	Omfattning............................................................................................	77
	7.2	Utgiftsutveckling..................................................................................	77
	7.3	Mål och resultat.....................................................................................	78
	7.4	Insatser ..................................................................................................	81
	7.5	Revisionens iakttagelser........................................................................	83
	7.6	Budgetförslag ........................................................................................	83
	7.6.1	36:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m........................................	83
	7.6.2	36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m..............................................	84
	7.6.3	36:9 Bidrag till sjöfarten .......................................................................	84
	7.6.4	36:10 Rederinämnden: Administration ...............................................	85
	7.6.5	Investeringsplan för Sjöfartsverket......................................................	85
	7.6.6	Handelsflottans kultur- och fritidsråd ................................................	86
	7.6.7	Övriga ekonomiska frågor....................................................................	86
8	Luftfart..................................................................................................................		89
	8.1	Omfattning............................................................................................	89
	8.2	Utgiftsutveckling..................................................................................	89
	8.3	Mål och resultat.....................................................................................	90
	8.4	Insatser ..................................................................................................	93
	8.5	Revisionens iakttagelser........................................................................	93
	8.6	Budgetförslag ........................................................................................	93
	8.6.1	36:11 Driftbidrag till kommunala flygplatser......................................	93
	8.6.2	Luftfartsverkets investeringsplan.........................................................	94
9	Interregional kollektiv persontrafik....................................................................		97
	9.1	Omfattning............................................................................................	97
	9.2	Utgiftsutveckling..................................................................................	97
	9.3	Mål och resultat.....................................................................................	98
	9.4	Insatser ..................................................................................................	98
	9.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	100
	9.6	Budgetförslag ......................................................................................	101
	9.6.1	36:12 Rikstrafiken: Administration...................................................	101
	9.6.2	36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling..............................................	101
10	Forskning och analys..........................................................................................		103
	10.1	Omfattning..........................................................................................	103
	10.2	Utgiftsutveckling................................................................................	103
	10.3	Mål och resultat...................................................................................	104

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

	10.4	Analys och slutsatser...........................................................................	105
	10.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	105
	10.6	Budgetförslag.......................................................................................	106
	10.6.1	36:14 Viss internationell verksamhet .................................................	106
	10.6.2	36:15 Statens väg- och transportforskningsinstitut ..........................	106
	10.6.3	36:16 Statens institut för kommunikationsanalys.............................	106
	10.6.4	Statens haverikommission ..................................................................	107
11	Länsstyrelsernas roll och verksamhet inom transportpolitiken ......................		109
	11.1	Länsstyrelsernas huvuduppgifter........................................................	109
	11.2	Resultatbedömning .............................................................................	109
12	Politikområde IT, tele och post..........................................................................		111
	12.1	Omfattning..........................................................................................	111
	12.2	Utgiftsutvecklingen.............................................................................	111
	12.3	Mål för 2002.........................................................................................	112
	12.4	Politikens inriktning ...........................................................................	112
	12.5	Insatser.................................................................................................	114
	12.6	Resultatbedömning .............................................................................	120
	12.6.1	Resultat ................................................................................................	120
	12.6.2	Analys och slutsatser...........................................................................	131
	12.7	Revisionens iakttagelser......................................................................	133

12.8Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på

	skattekonto av stöd till kommuner för anläggande lokala telenät ...	134
12.9	Budgetförslag.......................................................................................	135

12.9.137:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter...........................................................................	135
12.9.2 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden ...........................................	136

12.9.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande

kassaservice ..........................................................................................

137

12.9.437:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

enligt avtal............................................................................................	138
12.9.5 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. .......................	139

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................			13
3.1	Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet ..............................................................		17
3.2	Härledning av nivån 2002–2004...............................................................................		18
3.3	Skatteavvikelser åren 2001 och 2002 .......................................................................		18
4.1	Utgiftsutvecklingen inom politikområdet..............................................................		21
4.2	Samlad bedömning av måluppfyllelsen för transportpolitiken..............................		23
5.1	Utgiftsutveckling......................................................................................................		30
5.2	Anslag och utfall 1998–2000....................................................................................		30
5.3	Antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafik under 1990-talet samt 2000.....		32
5.4	Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan (exkl.
		storstadsöverenskommelsen) ..............................................................................	34
5.5	Uppföljning av åtgärder i regionala planer (exkl. länsjärnvägar)...........................		35
5.6	Uppföljning av länsfördelning i regional plan (exkl. länsjärnvägar)......................		36
5.7	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerade samhällsnytta för
		objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2000 .........	37
5.8	Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerade samhällsnytta för
		vägobjekt som öppnades för trafik under 1997 och då redovisades i
		Vägverkets årsredovisning ...................................................................................	38
5.9	Kostnader för administration...................................................................................		38
5.10		Resultaträkning i sammandrag...............................................................................	39
5.11		Riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2000.............................	40
5.12		Bedömda trafiksäkerhetseffekter...........................................................................	41
5.13		Anslagsutveckling...................................................................................................	43
5.14		Härledning av ramnivå 2002–2004.........................................................................	44
5.15		Anslagsutveckling...................................................................................................	44
5.16		Fördelning av anslaget Väghållning och statsbidrag på anslagsposter 2001 .......	45
5.17		Härledning av ramnivå ...........................................................................................	45
5.18		Beräknad nettoupplåning för vägar 2001–2009 ....................................................	47
5.19		Beräknad låneskuld för vägar åren 2000–2009......................................................	47
5.20		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2000–2009 .............	48
5.21		Andel av anslaget intecknat för räntor och amortering .......................................	48
5.22		Intäkter som Vägverket disponerar.......................................................................	49
5.23		Intäkter som inte Vägverket disponerar................................................................	49
5.24		Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser ....................................................	50
6.1	Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet ....................................................		53
6.2	Anslag och utfall 1998–2000....................................................................................		54
6.3	Uppföljning av åtgärder i nationell stomnätsplan 1998–2000 1 ..............................		57
6.4	Uppföljning av åtgärder i nationell stomnätsplan 2000 1 ........................................		57
6.5	Uppföljning av länsfördelning i regional plan ........................................................		60
6.6	Efterkalkyl för objekt färdigställda 2000 ................................................................		60
6.7	Efterkalkyl för objekt mindre än 75 mkr färdigställda 1995..................................		61
6.8	Efterkalkyler för investeringar större än 75 mkr färdigställda 1995......................		61

		PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
6.9	Anslagsutveckling .....................................................................................................		65
6.10		Härledning av ramnivån 2002–2004.......................................................................	65
6.11		Anslagsutveckling ...................................................................................................	66
6.12		Fördelning av anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter på
		anslagsposter 2001 ................................................................................................	66
6.13		Härledning av ramnivån 2002–2004.......................................................................	66
6.14		Ändamål för lån upptagna i Riksgäldskontoret.....................................................	67
6.15		Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2001–2009..	68
6.16		Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2000–2009............	68
6.17		Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m.
		2000–2009..............................................................................................................	69
6.18		Andel av anslaget intecknat för räntor och amortering........................................	69
6.19		Intäkter som Banverket disponerar .......................................................................	69
6.20		Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser.....................................................	70
6.21		Anslagsutveckling ...................................................................................................	74
6.22		Härledning av nivån 2002–2004 .............................................................................	74
6.23		Anslagsutveckling ...................................................................................................	75
6.24		Beviljat TEN-stöd 2000..........................................................................................	75
6.25		Projekt som ingår i MIP 2001-2006.......................................................................	75
6.26		Utanför MIP-programmet beviljat TEN-stöd 2001 .............................................	75
7.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		78
7.2	Anslagsutveckling .....................................................................................................		83
7.3	Härledning av nivån 2002–2004 ...............................................................................		83
7.4	Anslagsutveckling .....................................................................................................		84
7.5	Anslagsutveckling .....................................................................................................		84
7.6	Härledning av nivån 2002–2004 ...............................................................................		85
7.7	Anslagsutveckling .....................................................................................................		85
7.8	Investeringsplan ........................................................................................................		86
8.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		89
8.2	Ekonomisk utveckling..............................................................................................		92
8.3	Anslagsutveckling .....................................................................................................		93
8.4	Fördelning av kostnader för driftbidrag..................................................................		94
8.5	Härledning av nivån 2002–2004 ...............................................................................		94
8.6	Investeringsplan ........................................................................................................		94
9.1	Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet.........................................................		97
9.2	Anslagsutveckling ...................................................................................................		101
9.3	Härledning av nivån 2002–2004 .............................................................................		101
9.4	Anslagsutveckling ...................................................................................................		101
9.5	Härledning av nivån 2002–2004 .............................................................................		101
9.6	Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser........................................................		102
10.1		Utgiftsutveckling ..................................................................................................	103
10.2		Anslagsutveckling .................................................................................................	106
10.3		Anslagsutveckling .................................................................................................	106
10.4		Uppdragsverksamhet............................................................................................	106
10.5		Härledning av nivån 2002–2004 ...........................................................................	106
10.6		Anslagsutveckling .................................................................................................	106
10.7		Härledning av nivån 2002–2004 ...........................................................................	107
12.1		Utgiftsutvecklingen inom politikområdet ..........................................................	111
12.2		Anslagsutveckling .................................................................................................	135
12.3		Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	135
12.4		Härledning av nivån 2002–2004 ...........................................................................	136

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22


12.5	Anslagsutveckling.................................................................................................		136
12.6	Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser...................................................		136
12.7	Härledning av nivån 2002–2004...........................................................................		137
12.8	Anslagsutveckling.................................................................................................		137
12.9	Härledning av nivån 2002–2004...........................................................................		138
12.10		Anslagsutveckling...............................................................................................	138
12.11		Härledning av nivån 2002–2004.........................................................................	138
12.12		Anslagsutveckling...............................................................................................	139
12.13		Härledning av nivån 2002–2004.........................................................................	139

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagramförteckning

6.1	Godstransporter på järnväg......................................................................................		51
6.2	Persontrafik på järnväg .............................................................................................		52
12.1		Intäkter (mkr) för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund
		1994-2000 ............................................................................................................	122
12.2		Prisutveckling (kr/min) fast telefoni – enl. Telias prislista, 1994 - 2000 ...........	123
12.3		Antal abonnemang och kontantkort för mobila teletjänster 1994-2000...........	124
12.4		Utveckling marknadsandelar (procent) mobiltelefoni 1994-2000.....................	124
12.5		Genomsnittlig intäkt (kr) per GSM-kund 1995-2000........................................	125

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skat- tekonto av stöd till kommuner för anläg- gande av lokala telenät (avsnitt 2.1),

2.godkänner att regeringen år 2002 får beslu- ta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 250 000 000 kronor för Vägverket för byggande av broar som ersätter färjor (av- snitt 5.7),

3.bemyndigar regeringen att låta Vägverket betala de återstående amorteringarna avse- ende de lånefinansierade vägprojekten väg E 18/20 delen Örebro–Arboga, väg E 4 de- len Stora Åby–Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra–Hossmo samt väg E 4 trafikplats Hallunda, åren 2004 och 2005 (avsnitt 5.7),

4.godkänner att regeringen år 2002 får beslu- ta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 2 000 000 000 kronor för genomfö- rande av prioriterade väg- och järnvägspro- jekt med start 2002 (avsnitt 4.4),

5.bemyndigar regeringen att låta Riksgälds- kontoret inom ramen för Göteborgsöver- enskommelsen teckna statlig borgen för de lån som Göteborgsleder AB tar upp inom en total ram om högst 4 600 000 000 kro- nor (avsnitt 5.7),

6.godkänner att regeringen under år 2002 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 310 000 000 kronor för Vägver- ket och Banverket tillsammans, för att fi- nansiera ett kapitaltillskott till Svedab samt räntan för detta lån (avsnitt 5.7 och 6.7),

7.bemyndigar regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 28 500 000 000 kronor ef- ter år 2002 (avsnitt 5.7),

8.godkänner att regeringen år 2002 får beslu- ta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 8 200 000 000 kronor för Banverket för investeringar i eldrift- och teleanlägg- ningar, telenätsutrustning, projekteringsla- ger, rörelsekapital samt för statens andel av lån avseende vissa investeringar i Stock- holmsområdet år 1983 mellan Statens järn- vägar, Stockholms läns landsting och staten (avsnitt 6.7),

9.bemyndigar regeringen att under 2002 i frå- ga om ramanslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter, ingå ekonomiska förpliktel- ser som inklusive tidigare åtaganden inne- bär utgifter på högst 6 300 000 000 kronor efter år 2002 (avsnitt 6.7.2),

10.godkänner att regeringen får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 10 400 000 000 kronor för Botniabanan AB för den första och den andra utbyggnads- etappen mellan Örnsköldsvik–Husum re- spektive Nyland–Örnsköldsvik samt för planeringsarbete för den återstående etap- pen Husum–Umeå (avsnitt 6.7.2),

11.godkänner att regeringen låter Riksgälds- kontoret lösa, överta eller på annat sätt för staten kostnadseffektivt sätt hantera de lån

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

som Botniabanan AB upptagit med stöd av den garanti på 1 495 000 000 kronor som Riksgäldskontoret ställt ut till bolaget (av- snitt 6.7.2),

12.återkallar tidigare bemyndigande för rege- ringen att låta Riksgäldskontoret utställa kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital och att ga- rantera bolagets förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och ford- ringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kronor, varav 195 000 000 kronor avser fi- nansiella kostnader (avsnitt 6.7.2),

13.godkänner att regeringen fr.o.m. år 2002 tar ut en garantiavgift för statens garantiåta- ganden till Arlandabanan Projekt AB (av- snitt 6.7.2),

14.godkänner att regeringen får besluta om att ett infriande av kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Projekt AB får belasta Riksgäldskontorets garantireserv, som i sin tur får belasta Luftfartsverket och tilldelade medel på Banverkets anslag till lika delar (avsnitt 6.7.2),

15.bemyndigar regeringen att ge Statens järn- vägar samt de nya SJ-bolagen finansiella be- fogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 6.8.4),

16.godkänner att regeringen vidtar åtgärder för att den avgift som debiteras för statens ga- rantiåtagande till Svenskt Isbrytarkonsor- tium fr.o.m. 2002 skall kunna vara riskav- speglande (avsnitt 7.4),

17.godkänner ekonomiska mål och invester- ingsplan för Sjöfartsverket för perioden 2002–2004 i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.6.5),

18.bemyndigar regeringen att fastställa utdel- ning och skattemotsvarighet för Sjöfarts- verket i enlighet med vad regeringen föror- dar (avsnitt 7.6.5),

19.bemyndigar regeringen att för 2002 ge Sjö- fartsverket finansiella befogenheter i enlig- het med vad regeringen förordar (avsnitt 7.6.5),

20.godkänner vad regeringen förordar om Handelsflottans kultur- och fritidsråd (av- snitt 7.6.6),

21.godkänner vad regeringen förordar om kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning (avsnitt 7.6.7),

22.godkänner att regeringen fr.o.m. 2002 tar ut en garantiavgift för statens åtagande till LFV AirportCenter AB (avsnitt 8.4),

23.godkänner att regeringen får besluta om att ett infriande av kapitaltäckningsgarantierna till LFV AirportCenter AB får belasta Riks- gäldskontorets garantireserv, som i sin tur får belasta Luftfartsverket (avsnitt 8.4),

24.godkänner ekonomiska mål och invester- ingsplan för Luftfartsverket för perioden 2002–2004 i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 8.6.2),

25.bemyndigar regeringen att fastställa utdel- ning och skattemotsvarighet för Luftfarts- verket i enlighet med vad regeringen föror- dar (avsnitt 8.6.2),

26.bemyndigar regeringen att för år 2002 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (av- snitt 8.6.2),

27.bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling, ingå ekonomiska för- pliktelser som, inklusive tidigare åtaganden under åren 2002–2008 innebär utgifter på högst 3 200 000 000 kronor (avsnitt 9.6.2),

28.godkänner vad regeringen förordar om Sta- tens haverikommission (avsnitt 10.6.4),

29.bemyndigar regeringen att under år 2002, i fråga om ramanslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden, ingå ekonomiska för- pliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 200 000 000 kro- nor under åren 2003–2004 (avsnitt 12.9.2),

30.godkänner att regeringen fr.o.m. år 2002 tidsbegränsar statens garantiåtagande till SOS Alarm Sverige AB med upp till 10 års löptid och debiterar garantitagaren riskav- speglande avgift för garantin (avsnitt 12.9.4),

31.för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

36:1	Vägverket: Administration	ramanslag	1 029 923
36:2	Väghållning och statsbidrag	ramanslag	13 370 143
36:3	Banverket: Administration	ramanslag	740 490
36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	ramanslag	7 046 840
36:5	Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband	ramanslag	25 000
	med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.
36:6	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska	ramanslag	180 000
	nätverk
36:7	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	obetecknat anslag	71 000
36:8	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	obetecknat anslag	62 660
36:9	Bidrag till sjöfarten	ramanslag	212 500
36:10	Rederinämnden: Administration	ramanslag	2 500
36:11 Driftbidrag till kommunala flygplatser		obetecknat anslag	99 500
36:12	Rikstrafiken: Administration	ramanslag	11 104
36:13	Rikstrafiken: Trafikupphandling	ramanslag	786 000
36:14	Viss internationell verksamhet	ramanslag	7 500
36:15	Statens väg och transportforskningsinstitut	ramanslag	32 682
36:16	Statens institut för kommunikationsanalys	ramanslag	45 625
37:1	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myn-	ramanslag	22 664
	dighetsuppgifter
37:2	Upphandling av samhällsåtaganden	ramanslag	153 484
37:3	Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaser-	ramanslag	400 000
	vice
37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst	ramanslag	144 000
	enligt avtal
37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	ramanslag	25 000
Summa			24 468 615

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:1335) om kreditering på skatte- konto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät skall ha följande

lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		1 §
Stöd till kommuner för anläggan-		Stöd till kommuner för anläggan-
de av lokala allmänt tillgängliga tele-		de av lokala allmänt tillgängliga tele-
nät med hög överföringskapacitet		nät med hög överföringskapacitet
som har beslutats av länsstyrelsen		som har beslutats av länsstyrelsen
eller ett regionalt	självstyrelseorgan	eller ett regionalt	självstyrelseorgan
enligt lagen (1996:1414) om för-		enligt lagen (1996:1414) om för-
söksverksamhet med ändrad regional		söksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning	och som avser	ansvarsfördelning	och som avser
stödberättigande	åtgärder som har	stödberättigande	åtgärder som har
utförts under perioden 1 juli 2000-		utförts under perioden 1 juli 2000-
31 december 2004 skall tillgodoföras		31 december 2005 skall tillgodoföras
kommunerna genom kreditering på		kommunerna genom kreditering på
sådant skattekonto som har upprät-		sådant skattekonto som har upprät-
tats för dem enligt 3 kap. 5 § skatte-		tats för dem enligt 3 kap. 5 § skatte-
betalningslagen (1997:483).		betalningslagen (1997:483).
–––––––––––––

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Kommunikationer

3.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och delar av politikområdet IT, tele och post.

3.2	Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
				2001	2002	2003	2004
Transportpolitik		24 613	24 164	24 648	23 723	24 991	27 985

IT, tele och post		539	559	578	745	734	735
Miljöpolitik		193	224	236
Totalt för utgiftsområde 22 Kommunikationer		25 345	24 948	25 462	24 469	25 726	28 720

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

År 2000 uppgick utgifterna till 25 345 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor lägre än anvisade medel. Skillnaden återfinns i huvudsak inom politikområdet Transportpolitik och inne- bär bl.a. att Banverkets och Vägverkets utnytt- jande av anslagskrediten minskar. Utnyttjandet av anslagskrediten har tidigare år ökat eftersom utgifterna varit högre än anvisade medel.

Utgifterna under 2001 beräknas bli något hög- re än under 2000. Skillnaden blir dock större om hänsyn tas till det faktum att de utgifter som be- lastade anslaget Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling i praktiken var återbetal- ningar av lån upptagna under för investeringar som gjorts tidigare.

Den totala ramen för 2002 är något lägre än anslagna medel 2001, bl.a. som en följd av att ut- betalningar av bidrag till sjöfarten vid denna tid- punkt blir mindre eftersom det nya utvidgade sjöfartsstödet redovisas på statsbudgetens in- komstsida och eftersom Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) förs över till utgiftsområde 20 Miljöpolitik. Samtidigt ökar ramen för politikområde IT, tele och post efter- som ersättningen till Posten AB för tillhandahål- landet av rikstäckande kassaservice föreslås höjas till 400 miljoner kronor. För 2004 ökar ramen främst som en följd av höjd ambitionsnivå inom transportpolitiken.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 3.2 Härledning av nivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004
Ramnivå 20011	24 948	24 948	24 948
Förändring till följd av:

Beslut	-983	-257	2 239

Pris- och löneomräkning	643	1 154	1 665
Överföring till/från andra utg.omr.	-138	-118	-132
m.m.
Summa förändring	-478	779	3 773

Ny ramnivå	24 469	25 726	28 720

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

I ovanstående tabell redovisas skillnaderna mel- lan ramnivån för 2001 och ny ramnivå 2002 till 2004. År 2002 minskar ramen till följd av beslut, delvis avseende ovan nämnda bidrag till sjöfar- ten. Ytterligare förklaringar är att utgiftsområdet 2001 tillfälligt tillförts medel för översvämning- arna sommaren 2000, tidigareläggning av garan- tiavgiften för Öresundsbro Konsortiet och sär- skilda insatser för byte av spår och räls. År 2002 minskas samtidigt ramen på grund av överfö- ringar till andra anslag, vilket i huvudsak förkla- ras av att SMHI förs över till utgiftsområde 20 Miljöpolitik.

År 2003 är minskningen till följd av beslut nå- got mindre än för 2002 eftersom utgiftsområdet enligt tidigare beslut tillförs extra medel 2003. År 2004 ökar ramen, som en följd av den ambi- tionshöjning på området som kommer att be- skrivas mer i detalj i den kommande infrastruk- turpropositionen.

3.3Skatteavvikelser

Samhällets stöd inom utgiftsområde 22 redovisas huvudsakligen som anslag på statsbudgetens ut- giftssida.

Utöver dessa anslag finns även vissa särregler i skattelagstiftningen som kan betraktas som stöd inom utgiftsområdet. Dessa särregler leder till bortfall av skatteinkomster, s.k. skatteavvikelser. I nedanstående tabell redovisas dessa. Beräk- ningarna har gjorts enligt utgiftsekvivalent- metoden, vilket innebär att de nettoberäknade skatteavvikelserna är lika stora som de skattefria transfereringar som fullt ut kompenserar den skattskyldige om skatteavvikelsen tas bort. Re-

dovisningen avser de regler som gällde den 1 ja- nuari 2001.

Tabell 3.3 Skatteavvikelser åren 2001 och 2002

Miljarder kronor

	2001	2002
Internationell personbefordran	0,07	0,07

Persontransporter	3,06	3,17

Skatt på diesel	6,36	6,51
Skattebefrielse för elförbrukning	0,97	0,99
vid bandrift
Skattebefrielse för bränsleför-	0,08	0,09
brukning vid bandrift
Skattebefrielse inrikes yrksemäs-	0,65	0,64
sig sjöfart, energiskatt

Skattebefrielse för bandrift	0,03	0,04

Skattebefrielse för inrikes yrkes-	0,26	0,26
mässig sjöfart, koldioxidskatt

Sjöfartsstöd, internationell trafik	0,35	1,30

Skattereduktion för anslutning till	0,20	0,75
bredband

	12,03	13,82

Internationell personbefordran

Som export räknas transport till eller från utlan- det. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller luft, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabell 3.3 avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter.

Persontransporter

Den 1 januari 2001 sänktes mervärdesskatten på viss personbefordran från 12 till 6 procent.

Skatt på dieselbränsle i motorfordon

Skattesatsen för diesel i olika miljöklasser jäm- förs med skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen, vilken utgör normen på hela trans- portområdet. År 2001 är den genomsnittliga skattesatsen för bensin i den främsta miljöklas- sen 37 öre/kWh medan diesel beskattas med 15 öre/kWh i miljöklass 1, 18 öre/kWh i miljöklass 2 och 21 öre/kWh i miljöklass 3.

Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsen uppgår till 37 öre/kWh.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Skattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart, koldioxidskatt

Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som för koldioxidskatt.

Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller bränsleförbrukning i dieseldriv- na järnvägsfordon. Skatteavvikelsen uppgår till 37 öre/kWh.

Sjöfartsstöd, internationell trafik

Stödet motsvarar skatteavdrag och sociala avgif- ter på sjömännens löner och krediterar arbetsgi- varens skattekonto. På statsbudgeten redovisas stödet under inkomsthuvudgrupp 1700.

Skattebefrielse inrikes yrkesmässig sjöfart, energiskatt

Skatteavvikelsen uppgår till 37 öre/kWh.

Skattebefrielse för bandrift

Befrielsen gäller bränsleförbrukning för järnväg och tunnelbana.

Skattereduktion för anslutning till bredband

Skattereduktionen utgår för anslutning till bred- band som tas i bruk under perioden från och med den 1 januari 2001 till och med den 31 de- cember 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Transportpolitik

4.1Omfattning

Politikområde Transportpolitik omfattar väg- och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, och luftfart. I politikområdet ingår också viss sektorsforskning och upphandling av kollektiv- trafik. Politikområdet består av sex verksam- hetsområden: Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart, In- terregional kollektiv persontrafik samt Forskning och analys. De myndigheter, affärs- verk och större bolag som verkar inom politik-

4.2Utgiftsutvecklingen

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall

2000

området är: Vägverket, Banverket, Statens järn- vägar, Sjöfartsverket, Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Rederinämnden, Luftfartsverket, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut, Statens haverikommission, Statens institut för kommunikationsanalys, Verket för innovationssystem, länsstyrelserna, Kustbevak- ningen, AB Svensk Bilprovning och SAS Sverige AB. Därtill finns även ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och järnvägsområdena.

Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
	2001	2002	2003	2004

36:1 Vägverket: Administration	1 070	787	1 001	1 030	1 017	1 026

36:2 Väghållning och statsbidrag	13 002	13 905	13 942	13 370	14 875	16 441
36:3 Banverket: Administration	800	578	730	740	758	774

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	5 991	7 036	7 072	7 047	7 006	8 420

36:5 Ersättning till St. Järnvägar i samband med ut-
delning från AB Swedcarrier m.m.	170	50	124	25	15	15

36:6 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeu-
ropeiska nätverk (TEN)	196	200	156	180	200	200

36:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	61	61	61	71	71	71

36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	63	63	63	63	63	63

36:9 Bidrag till sjöfarten	528	514	521	212	0	0

36:10 Rederinämnden: Administration	-	-	-	2	3	3
36:11 Driftbidrag till kommunala flygplatser	102	101	101	100	95	81

36:12 Rikstrafiken: Administration.	12	11	12	11	11	12

36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling	714	775	766	786	790	790
36:14 Viss internationell verksamhet	6	8	13	8	8	8

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

36:15 Statens väg- och transportforskningsinstitut	33	31	33	33	33	34

36:16 Statens institut för kommunikationsanalys	44	45	47	46	47	48

Nationellt investeringsprogram för infrastrukturut-
veckling (äldre anslag)	1 649

Kommunikationsforskningsberedningen (äldre an-
slag)	150

Transportstöd till Gotland (äldre anslag)	4
Köp av interregionalpersontrafik (äldre anslag)	11		7

Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (äldre
anslag)	9

Totalt för politikområde Transportpolitik	24 613	24 164	24 648	23 723	24 991	27 985

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för 2002.

År 2000 uppgick utgifterna till 24 613 miljoner kronor. Utfallet var något lägre än anvisade me- del på statsbudgeten eftersom Vägverkets och Banverkets utnyttjande av anslagskrediten mins- kade något. År 2001 beräknas utgifterna bli mar- ginellt högre. Skillnaden blir dock större om hänsyn tas till att myndigheten Kommunika- tionsforskningsberedningen upphört för att uppgå i Verket för innovationssystem som ingår i utgiftsområde 24. Skillnaden blir ännu större ifall hänsyn tas till det faktum att de utgifter som belastade anslaget Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling i praktiken var återbe- talningar av lån upptagna för investeringar som gjorts tidigare.

År 2002 är ramen något lägre än anvisade me- del för 2001. Detta förklaras delvis av att Väg- verket och Banverket år 2001 tillfälligt tillförts medel för översvämningen sommaren 2000, för tidigareläggning av betalning av garantiavgiften för Öresundsbro Konsortiet samt för räls- och spårbyten. Ytterligare en förklaring är att utbe- talningarna av bidrag till sjöfarten blir mindre ef- tersom det nya, utvidgade sjöfartsstödet redovi- sas på statsbudgetens inkomstsida.

Regeringen avser att i den kommande infra- strukturpropositionen föreslå en ambitionshöj- ning på området. Den beräknade ramen för 2004 tillförs därför ytterligare medel.

4.3Mål och resultat

Mål

Våren 1998 beslutade riksdagen om ett nytt transportpolitiskt mål (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).

Målet för transportpolitiken skall vara att sä- kerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med- borgarna och näringslivet i hela landet.

Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning bidra till:

N Ett tillgängligt transportsystem, där trans- portsystemet utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande trans- portbehov kan tillgodoses.

N En hög transportkvalitet, där transport- systemets utformning och funktion med- ger en hög transportkvalitet för näringsli- vet.

N En säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av tra- fikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funk- tion skall anpassas till de krav som följer av detta.

N En god miljö, där transportsystemets ut- formning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot ska- dor samt att en god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas.

N En positiv regional utveckling, där trans- portsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillna- der i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Resultat

För att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen mot de långsiktiga målen för transportpolitiken har regeringen preciserat ett antal etappmål för några av delmålen. Nedanstå- ende tabell sammanfattar måluppfyllelsen av des- sa och utvecklingen mot de långsiktiga delmålen.

Under år 2000 fortsatte såväl persontrafiken som godstrafiken att öka, trots att drivmedels- priset steg kraftigt under året. Detta speglar en i

flera avseenden positiv utveckling med ekono- misk tillväxt och ökad välfärd. Samtidigt innebär utvecklingen en belastning på transportsystemet vilket gör det svårare att uppfylla de transport- politiska målen. Även eftersläpningen i tilldel- ning av medel i förhållande till infrastrukturpla- nerna och en allt större koncentration av befolkningen till storstadsregioner försvårar uppfyllelsen av målen.

Tabell 4.2 Samlad bedömning av måluppfyllelsen för transportpolitiken

Delmål	Utveckling mot långsik-	Finns etappmål?	Uppfylls etappmål med	Kommentar till utveckling
	tigt delmål under 2000		dagens beslut?	i förhållande till delmålet
				under 2000.
Tillgänglighet	Osäkert	Nej	-	Fler resor och godstrans-
				porter, men längre bilres-
				tider och förseningar inom
				tåg och flyg.

Transportkvalitet	Ja	Ja	Nej	Små förbättringar av vä-
				garna i förhållande till
				målen.

Trafiksäkerhet	Vägar: Nej	Ja	Nej	Antalet döda i vägtrafiken
	Övriga trafikslag: Ja			fortsätter att öka trots
	Övriga trafikslag: Ja			särskilda satsningar på
				särskilda satsningar på
				trafiksäkerhet. Minskning
				av olyckor inom övriga
				trafikslag.

Miljö
-Klimatpåverkan (CO2)	Nej	Ja	Nej	Ökade utsläpp från väg-
				trafik, minskning från
				flyg. Bristfällig utsläpps-
				statistik.
-Luftföroreningar (S,	Ja	Ja	Ja (VOC ?)	Bristfällig utsläppsstati-
NOx,VOC)				stik.
-Buller	Ja	Ja	Nej	För långsam förbättring i
				befintlig bebyggelse jäm-
-Kretsloppsanpassning				fört med riktvärden.
-Kretsloppsanpassning	Osäkert	Nej	-	Långsam förbättring.
-Påverkan på natur och				Långsam förbättring.
-Påverkan på natur och	Osäkert	Nej	-	Svårbedömt.
kulturmiljö				Svårbedömt.
kulturmiljö

Regional utveckling	Osäkert	Nej	-	Svårbedömt

Tillgänglighet

En aspekt av tillgänglighet är framkomlighet. Denna bedöms ha blivit sämre i vissa delar av landet som en följd av ökad trafik och trängsel i storstadsregionerna. Detta gäller såväl väg- som järnvägstrafik. Begreppet tillgänglighet har dock fler dimensioner, den ökade trafiken är i sig ett uttryck för att tillgängligheten har blivit bättre.

Sett över en längre period har ny transportinf- rastruktur lett till en ökad tillgänglighet. Denna har dock inte alltid omsatts i kortare restider, ef- tersom förbättringarna i transportinfrastruktu- ren möjliggjort bl.a. en mer utspridd bebyggelse.

Transportkvalitet

Vägytemätningarna under den gångna femårspe- rioden visar på i stort sätt oförändrad standard. Etappmålet om förbättringar av denna kommer

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

inte att nås. Inom tågtrafiken har förseningsti- den ökat. Inom flyget minskade dock försening- arna 2000 jämfört med 1999.

Trafiksäkerhet

Utvecklingen inom vägtrafiken det senaste året går stick i stäv med det långsiktiga delmålet om att ingen skall dödas eller allvarligt skadas. Utvecklingen måste dock ses mot bakgrund av en ökad trafik. Stora satsningar, bl.a. ombyggnad av vägar, görs för att vända denna utveckling. Goda resultat har nåtts med s.k. ”mötesfri landsväg”, där mitträcken satts upp för att separera körriktningarna.

Utvecklingen under 2000 har varit gynnsam när det gäller olyckor inom övriga trafikslag.

Miljö

Det ökade trafikarbetet under 2000 har medfört större utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ut- vecklingen inom flyget är dock positiv eftersom större och bränsleeffektivare plan lett till mins- kade utsläpp från detta trafikslag.

Tekniska förbättringar av fordon, farkoster och bränslen bidrar till att minska trafikens ut- släpp av luftföroreningar, särskilt svavelförening- ar och kväveoxider. Etappmålet för utsläpp av dessa ämnen förväntas därmed nås. Tillståndet inom transportsektorn närmar sig delvis mål- sättningarna för kretsloppsanpassning av infra- strukturen. Målen för buller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar upp- fylls i de flesta fall, men åtgärdstakten är för låg för att riktvärdena för buller i befintlig miljö skall nås.

Regional utveckling

Restids- och resekostnadsminskningar har varit mindre i stödområden än i övriga landet. Samti- digt har skillnader mellan vägars ytstandard i oli- ka regioner minskat under året. Godssatsningen, har bidragit till lägre kostnader och därmed ökad konkurrenskraft för olika regioner, samtidigt som kortare restider i vissa fall bidragit till regi- onförstoring.

Utveckling av de transportpolitiska målen

Sedan de transportpolitiska målen fastställdes i den transportpolitiska propositionen har reger- ingen bedrivit ett kontinuerligt arbete för att förbättra dessa, bl.a. utifrån uppföljningsbarhets- aspekten. Regeringen har för avsikt att i den kommande infrastrukturspropositionen behand- la de transportpolitiska målen och att föreslå vis- sa förändringar av dessa.

4.4Politikens inriktning

Vägar och järnvägar

Som en följd av den positiva ekonomiska utveck- lingen har såväl godstrafiken som persontrafiken ökat kraftigt de senaste åren. Utvecklingen in- nebär en belastning på transportsystemet och gör det svårare att uppfylla vissa delar av de transportpolitiska delmålen.

Det är regeringens bedömning att en ambi- tionshöjning inom väghållning och banhållning är nödvändig för att möta denna utveckling. Re- ringen föreslår därför i denna proposition att en tidigareläggning av väg- och banåtgärder möjlig- görs genom lånefinansiering till ett belopp av ca 2 miljarder kronor under 2002. Regeringen före- slår även att politikområdet tillförs 2,8 miljarder kronor i ytterligare anslag 2004 och lån på 3 mil- jarder kronor 2003 och 3 miljarder kronor 2004.

Trängselavgifter

Regeringens bedömning: Stockholmsbered- ningen bör ges tilläggsdirektiv att utreda frågan om hur användning av trängselavgifter i trafiken kan genomföras.

Skälen för regeringens bedömning: Ett sätt att hantera både miljö- och trängselproblem handlar om att påverka efterfrågan. Detta kan ske exempelvis genom någon form av trängsel- avgifter. Trängselavgifter är en åtgärd som prö- vats på flera håll internationellt och som nu även är föremål för studier runt om i Europa. Avgifts- intäkter kan användas för att finansiera kapaci- tetsförstärkningar inom exempelvis kollektivtra- fiken i den aktuella regionen.

Ett införande av miljöstyrande vägavgifter el- ler trängselavgifter i tätort kan vara juridiskt

komplicerat. Genom att miljöstyrande vägavgif- ter i juridisk mening är en skatt måste beslut i frågan fattas av Riksdagen. Samtidigt är de pro- blem som avgifterna är avsedda att bidra till att lösa i huvudsak lokala eller regionala. Riksdagen måste också fatta beslut om eventuella justering- ar av avgiftsnivåer eller avgiftsbelagt område. En förutsättning för att sådana avgifter ska kunna komma i fråga måste enligt regeringens mening vara att aktuella kommuner eller regioner själva vill införa sådana avgifter. Mot denna bakgrund avser regeringen ge Stockholmsberedningen, som har till uppgift att lämna förslag till förbätt- ringar av transportsituationen i Stockholmsregi- onen, tilläggsdirektiv att utreda frågan om an- vändning av trängselavgifter i trafiken. En delrapport om trängselavgifter skall lämnas den 31 december 2002.

Sjöfart

Arbetet med miljö- och sjösäkerhetsfrågor, som alltjämt har hög prioritet, förutsätter både natio- nella och internationella åtgärder. Inom EU do- minerar frågor om säkrare oljetransporter till sjöss, sjötrafikövervakning och inrättandet av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, de s.k. Erikapaketen. Ett viktigt arbetsområde internationellt är också frågan om att öka kvalitetskraven på flaggstater.

Genomförandet av Östersjöstrategin för mot- tagning av fartygsgenererat avfall i hamnar pågår. Strategin är en betydelsefull åtgärd för att mins- ka föroreningen av Östersjön. En utvärdering av systemet med miljödifferentierade farledsavgif- ter har visat att systemet har varit ett effektivt verktyg för att påskynda arbetet med att vidta åtgärder mot luftföroreningar från fartyg.

Inom det maritima området pågår vidare en snabb teknisk utveckling, speciellt inom områ- den där utvecklingen inom IT och telekommu- nikationsteknik kan utnyttjas, vilket bidrar till säkrare och effektivare sjötransporter.

Införandet av ett nytt sjöfartsstöd, omfattan- de både last- och passagerarfartyg i internationell trafik, ger den svenskflaggade handelsflottan möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor gentemot våra närmaste konkurrentländer. Ett bibehållet svenskt sjöfartskunnande är av stor vikt för centrala svenska områden som sjösäke- het och miljöfrågor samt för Sveriges möjlighe- ter att även fortsättningsvis vara en pådrivande kraft i det internationella arbetet inom dessa om-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

råden. Sveriges starka sjöfartsberoende när det gäller utrikeshandeln innebär också att en till- räcklig sjöfartskompetens har betydelse för en positiv utveckling av hela den svenska transport- sektorn och strävan mot kombinerade transport- lösningar med sjöfart som en viktig länk i trans- portkedjan.

Luftfart

Flygtrafiken fortsätter att växa. Prognoser pekar på en drygt fyraprocentig tillväxt för in- och ut- rikestrafik under den närmaste treårsperioden. Lågprisflyget bedöms öka kraftigt under den närmaste femårsperioden. Kapaciteten i luft- rummet i Europa bedöms förbättras men kom- mer under en period troligen att vägas upp av den ökande trafiken. Konkurrensen mellan de globala allianserna kommer att skärpas under förutsättning att den internationella flygmark- naden fortsätter att liberaliseras. SAS ställning på inrikesmarknaden är fortsatt mycket stark. Un- der året har Europeiska kommissionen ingripit mot SAS otillåtna samarbete med Maersk. Det svenska Konkurrensverket har även inlett en granskning av SAS samarbete med Skyways. Luftfartsverket har fått i uppdrag att utreda möj- liga åtgärder för att öka konkurrensen på flyg- marknaden.

Flygsäkerhets-, miljö- och kapacitetsfrågorna har fortsatt hög prioritet och kräver såväl natio- nella som internationella åtgärder. Den kraftiga tillväxten inom luftfarten leder till ett ökat behov av miljöåtgärder. I annat fall blir miljömålen svå- ra att nå. En stor del av miljöarbetet kommer att bedrivas inom internationella organisationer, främst inom FN-organet för civil luftfart (ICAO), det europeiska samarbetsorganet ECAC och EU. Syftet är att verka för åtgärder på såväl kort som lång sikt för att minska buller och avgaser från flygtrafiken. ICAO ansvarar för det globala ramverket och har stor betydelse i miljöarbetet. Under 2000 har Luftfartsverket deltagit i arbetet med att ta fram förslag inom miljöområdet till ICAO:s generalförsamling som kommer att hållas hösten 2001.

Sverige hävdar sig väl vad gäller flygförsening- ar. De problem som finns beror framför allt på kapacitetsbrist i Central- och Sydeuropa. Genom att utveckla statens flygplatssystem, en effektiv flygtrafiktjänst och genom att driva frågan inom ramen för internationellt luftfartssamarbete skall

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

förseningarna i flygtrafiken minska. Sverige har under 2000 deltagit i EU:s arbete med att förbe- reda lagförslag om att skapa ett gemensamt eu- ropeiskt luftrum. Det innebär olika åtgärder för att effektivisera den europeiska flygtrafiktjänsten och därmed komma tillrätta med trängsel och förseningar. Därtill medverkar Sverige tillsam- mans med sju andra nordeuropeiska stater i ett projekt för att införa en nationsövergripande ut- formning av det övre luftrummet.

Interregional kollektiv persontrafik

Verksamhetsområdet omfattar den utveckling och samordning av trafiken som krävs för att skapa ett effektivare interregionalt kollektivt persontrafiksystem samt statens upphandling av interregional kollektiv persontrafik.

Det är viktigt att det över hela landet finns tillräckligt goda transportmöjligheter så att människor inte tvingas flytta på grund av brister i transportsystemet. Det bör även finnas en rim- lig valfrihet vid val av transportlösning för resor mellan olika regioner. Staten har här ett över- gripande ansvar. Samtidigt bör dock den inter- regionala kollektivtrafiken så långt som möjligt drivas på kommersiella villkor och i ökad ut- sträckning samordnas med lokal och regional kollektivtrafik. En tillfredsställande interregional transportförsörjning i ett sammanhängande nät- verk och transportutbud torde dock även fort- sättningsvis kräva att samhället upphandlar sådan trafik som ger ett väsentligt bidrag till att åstad- komma en sådan transportförsörjning och till uppfyllandet av de transportpolitiska målen men som inte kan drivas på kommersiella grunder. En närmare beskrivning av den statligt upphandlade trafiken ges i kapitel 9.

Kollektivtrafiken är en del av samhällsservicen och det är viktigt att den blir tillgänglig för alla. Staten fördelar betydande belopp till trafikhu- vudmännen för åtgärder i syfte att öka tillgäng- ligheten för funktionshindrade. Därutöver bidrar staten till utbyggnad av lokal och regional infra- struktur för kollektivtrafik – under 2000 satsades drygt 130 miljoner kronor på kollektivtrafikan- läggningar. Sedan början av åttiotalet har staten även avsatt särskilda medel till satsningar på forsknings-, utvecklings- och demonstrations- projekt inom kollektivtrafikområdet. Under de senaste fyra åren har medel också avsatts för samhällsbetalda resor.

Även om satsningar gjorts av såväl staten som trafikhuvudmännen har resandeutvecklingen inom kollektivtrafiken inte varit tillfredsställan- de. Inför innevarande budgetår genomfördes en sänkning av mervärdesskatt på kollektivtrafik samtidigt som dieselskatten däremot höjdes. Sammantaget har skatteförändringarna dock in- neburit betydligt lägre kostnader för kollektiv- trafiken. Det bör dock i sammanhanget påpekas att skattesänkningarna haft ringa genomslag på biljettpriset. Regeringen ser med oro på att kol- lektivtrafikresandet stagnerat och har därför till- satt två utredningar med uppgifter som har be- tydelse för kollektivtrafikens utvecklings- möjligheter (N2001:05 och N2001:09).

Forskning och analys

Förmågan till innovationer är en viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt, ekologiskt hållbar ut- veckling och samhällsförändring. Denna förmåga beror av en rad omständigheter, t.ex. utbildning, forskning, teknisk utveckling, arbetsorganisa- tion, riskfinansiering av företag, regelverk, och inte minst samhällets infrastruktur för transpor- ter, kommunikationer m.m. Den gemensamma europeiska marknaden ställer också krav på ett effektivt transportsystem. Ett effektivt innova- tionssystem blir således av allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och välståndsutveckling. Innovationsfrågorna, som berör många olika po- litikområden, ställer krav på ett fördjupat samar- bete också över ämnes- och sektorsgränserna. En effektiv näringspolitik i ett land av Sveriges stor- lek ställer också högre krav på möjligheterna att kraftsamla kring särskilt viktiga områden och därmed på möjligheterna till omprioriteringar.

Riksdagen tog den 14 juni 2000 beslut om en ny myndighetsorganisation för forsknings- finansiering (prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:257). Ge- nom beslutet skapades Verket för innovations- system – en ny forskningsfinansierande myndig- het för behovsstyrd forskning och utvecklings- arbete till stöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. Verket för inno- vationssystem övertog fr.o.m. den 1 januari 2001 de uppgifter som fram tills dess åvilade Kommu- nikationsforskningsberedningen.

För transportforskningen ställer regeringen liksom tidigare två grundläggande krav. Den skall dels ta fram underlag för åtgärder som krävs

för att uppnå de av riksdagen fastställda målen på transportområdet, dels skapa handlingsbered- skap inför problem som inte kan förutses i dag och bygga upp en kompetens- och kunskapsbas inför framtiden.

Vad gäller styrningen av forskningen inom kommunikationsområdet bör regeringens och riksdagens främsta uppgift även fortsättningsvis vara att ange de övergripande ramarna och rikt- linjerna för forskningen.

Jämställdhet inom transportpolitiken

Regeringen beslutade i oktober 1999 om direktiv (1999:83) för Rådet för jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster. Rådet skall i en- lighet med direktiven följa olika jämställdhets- frågor inom tjänsteområdena transporter och in- formationsteknik (IT) på kort och lång sikt. Vidare skall rådet lämna förslag till åtgärder som syftar till att stärka jämställdheten på dessa om- råden inom kommunikationssektorn samt för- slag till hur sådana åtgärder skall finansieras. Rå- det skall också bedriva opinionsbildande verksamhet i form av bl.a. seminarier och infor- mationsaktiviteter. Rådet skall behandla frågor om tillgänglighet på rättvisa villkor, utbildning, regional balans, ett hållbart samhälle, säkerhet och trygghet samt frågor om livskvalitet i arbets- och privatlivet. Även frågor om kompetens och rekrytering i det aktuella sammanhanget skall belysas. Rådet lämnade den 30 juni 2000 en del- rapport som behandlar IT-området.

Vidare gav regeringen i oktober 1999 de an- svariga myndigheterna inom transportsektorn i uppdrag att redovisa och bedöma de åtgärder de vidtar inom sina ansvarsområden från ett jäm- ställdhetsperspektiv. Myndigheternas redovis- ningar lämnades till regeringen i maj 2000. Myn- digheternas redovisningar vidarebefordrades som ett underlag till det fortsatta arbetet i Rådet för jämställdhetsfrågor.

Rådet har i juni 2001 inkommit med sitt slut- betänkande. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Regeringen avser dessutom att återkomma med vidare analyser av jämställdhetsperspektivet i den kommande infrastrukturpropositionen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Handikappfrågor

Anpassningen av transportsystemet till funk- tionshindrade är en av regeringen prioriterad frå- ga. Regeringen har tidigare via instruktionerna gett de sektorsansvariga trafikverken och Riks- trafiken i uppdrag att verka för en handikappan- passning av transportsystemet. En omfattande utrednings- och utvecklingsverksamhet utförs i dag av myndigheterna i samarbete med handi- kapporganisationer och aktörer på det kommu- nala området. Regeringen har tidigare givit ett flertal myndigheter i uppdrag att genomföra oli- ka utvärderingar av handikappolitiken på trans- portområdet. Vägverket m.fl. kommer att avrap- portera en gemensam och omfattande utvärdering i slutet av 2001. Dessförinnan kom- mer Vägverket att redovisa en utvärdering av färdtjänsten. Statskontorets kompletterande ut- värdering avrapporterades vid årsskiftet 2000/2001. Regeringen avser att bereda dessa ut- redningar under 2002 i syfte att skynda på an- passningen av transportsystemet till funktions- hindrades behov.

4.5Invärdering av äldre garantier

Våren 1996 beslutade riksdagen om en ny bud- getlag: Lag (1996:1059) om statsbudgeten. Den- na medförde bl.a. en ny och försäkringsmässig modell för statliga garantier. Syftet med den nya modellen är dels att göra verksamheten finansi- ellt självbärande så att risken för stora oförut- sedda budgetbelastningar minimeras, dels att synliggöra de kostnader som de statliga garanti- erna utgör i form av finansiella risker. Detta syf- te uppnås bl.a. genom att en riskbaserad avgift tas ut för varje garantiobjekt. Avgiften förs till en garantireserv i Riksgäldskontoret som kommer att belastas vid ett eventuellt infriande av garan- tin. Verksamheten blir således finansiellt självbä- rande på lång sikt. I de fall garantitagaren inte åläggs att betala denna avgift skall anslag med detta ändamål anvisas på statsbudgeten. Kostna- den för det statliga åtagandet synliggörs således (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

Nya garantier har konstruerats i enlighet med den nya modellen. Äldre garantier skall invärde- ras i enlighet med denna. Några garantiobjekt inom, eller med anknytning till verksamhet inom, Politikområde Transportpolitik berörs av

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

denna invärdering. Dessa är: Öresundsbro Kon- sortiet, Arlandabanan Projekt AB, LFV Air- portCenter AB, Skeppshypotekskassan och Svenskt Isbrytarkonsortium.

Öresundsbro Konsortiets upplåning garante- ras solidariskt av Danmark och Sverige. Reger- ingen föreslår därför i denna proposition att an- slag anvisas på statsbudgeten för att betala den riskbaserade garantiavgiften. Enligt detta förslag synliggörs det statliga åtagandet på statsbudge- ten och garantin är invärderad enligt den nya ga- rantimodellen(se vidare avsnitt 5.7.2 och 6.7.2).

Svenskt Isbrytarkonsortium KB äger isbryta- ren Oden. Konsortiet bildades i samband med byggandet av Oden och en statlig garanti på 230 miljoner kronor utfärdades efter bemyndigande av riksdagen. Garantitiden löper t.o.m. den 28 december 2003 varefter Sjöfartsverket har rätt att köpa Oden av konsortiet. Garantiavgiften uppgår till 0,75 % av det garanterade beloppet. Regeringen kommer under hösten 2001 att vidta åtgärder så att garantin hanteras enligt garanti- modellen fr.o.m. budgetåret 2002 (se även av- snitt 7.4)

Statens garantiåtaganden till Svenska skepps- hypotekskassan behöver omvandlas för att kun- na hanteras i enlighet med garantimodellen. Re- geringen kommer därför att ersätta de ekonomiska förpliktelser staten har i form av ga- rantiförbindelser från Riksgäldskontoret att ingå i Svenska skeppshypotekskassans garantifond med garantier från Riksgäldskontoret uppgående till 350 miljoner kronor, där utställda garantier har en löptid på upp till 30 år. Garantiförbindel- sen förnyas årsvis på så sätt att förbindelsen vid vart tillfälle har en löptid av 30 år. Skeppshypo- tekskassan skall debiteras en riskavspeglande av- gift för garantin. Avgiften kommer att föras till Riksgäldskontorets garantireserv, och eventuella infrianden kommer att belasta reserven.

Riksdagen beslutade 1993 att bilda ett helstat- ligt projektbolag för att för statens del admini- strera rättigheter och skyldigheter i Arlandaba- neprojektet. Projektbolaget, A-Banan Projekt

AB, svarar bl.a. för vissa av statens rättigheter och skyldigheter i relation till de som genomför Arlandabaneprojektet. Statens åtaganden är såle- des ansamlade i A-Banan projekt AB. För att täcka de kostnader som kan uppkomma i A- Banan Projekt AB till följd av statens åtaganden i projektet har Banverket och Luftfartsverket gi- vits rätt att täcka dessa kostnader.

Regeringen föreslår i denna proposition att garantin så långt som möjligt hanteras i enlighet med den nya garantimodellen genom att ett in- friande av garantin i ett första led belastar Riks- gäldskontorets garantireserv och i ett andra led till lika stora delar belastar anslaget 36:2 Banver- ket: Administration och Luftfartsverket.

Regeringen föreslår samtidigt att Arlandaba- nan Projekt AB debiteras en administrativ avgift för garantierna i syfte att täcka Riksgäldskonto- rets administrativa kostnader för garantierna.

Luftfartsverkets dotterbolag LFV Airport- Center AB förvaltar Sky City-anläggningen på Arlanda sedan den 1 januari 1994 och 25 år fram- åt. Alect äger anläggningen och arrenderar fas- tigheten som anläggningen ligger på av staten. Genom ett optionsavtal har LFV AirportCenter AB rätt att vart femte år under förvaltningstiden förvärva anläggningen. Luftfartsverket har för- bundit sig att dels svara för att de förpliktelser fullgörs som följer av LFV AirportCenter AB:s åtagande i förvaltningsavtalet, dels täcka de un- derskott som kan uppstå till följd av att antingen optionen i optionsavtalet utnyttjas eller att avta- let upphör.

Regeringen föreslår samtidigt att garantiob- jektet debiteras en administrativ avgift för garan- tierna i syfte att täcka Riksgäldskontorets admi- nistrativa kostnader för garantierna (se även avsnitt 8.4).

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Vägar

5.1Omfattning

Verksamhetsområde Väg omfattar väghållning och vägtrafik. Verksamheten syftar till att säker- ställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång- siktigt hållbar transportförsörjning för med- borgarna och näringslivet i hela landet. Statens företrädare på central nivå för frågor inom väg- området är Vägverket.

Vägverket förvaltar statens vägar. Vägverket har dessutom ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Sektorsansvaret omfattar miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgäng- lighet, framkomlighet och effektivitet samt frå- gor som rör väginformatik, fordon, kollektivtra- fik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad samhällsmotiverad forsknings-, ut- vecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen inkl. externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2000 till ca 17,8 miljarder kronor för Vägverket.

Vägverket har under 2000 direkt och indirekt innehaft flera bolag som bedriver verksamhet som faller inom verkets uppgifter. SVEDAB (Svensk-Danska Broförbindelsen AB) ägs av sta- ten och förvaltas till vardera 50 procent av Väg- verket och Banverket. Bolagets uppgift är dels att förvalta de svenska intressena i det hälftenäg- da Öresundsbro Konsortiet, dels att svara för genomförandet av väg- och järnvägsanslut- ningarna på den svenska sidan av Öresundsför- bindelsen, dels att bidra till finansieringen av Ci- tytunnelprojektet under Malmö. SweRoad AB exporterar konsulttjänster inom framför allt om- rådena vägadministration, vägunderhåll och tra- fiksäkerhet. Verksamheten har under året bedri-

vits i flera länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydostasien samt Östeuropa.

5.2Utgiftsutveckling

Anslagsförbrukningen 2000 för verksamhetsom- rådet Väg underskred anslagen med ca 37 miljo- ner kronor.

Prognosen för 2001 är för verksamhetsom- rådet Väg ca 215 miljoner kronor högre än ansla- gen. I vårpropositionen för 2001 har anslaget 36:1 Vägverket: Administration minskats med 257,6 miljoner kronor, varav 230 miljoner kro- nor förts till anslaget 36:2 Väghållning och stats- bidrag. Samtidigt var det ingående anslags- sparandet för anslaget 36:1 Vägverket: Administ- ration 2001 ca 198 miljoner kronor. Det innebär att tillgängliga medel för anslaget under 2001 uppgår till ca 985 miljoner kronor och det be- räknade utnyttjandet av anslagskredit 2001 upp- går till ca 16 miljoner kronor. Resterande del av utnyttjandet av anslagskredit avser således ansla- get 36:2 Väghållning och statsbidrag.

Inom anslaget 36:2 Väghållning och statsbi- drag är det främst verksamheter avseende drift och underhåll som förväntas få en anslagsför- brukning som överstiger anslaget.

Anslagen för verksamhetsområde Väg föreslås öka 2003–2004 jämfört med beslutade anslag för 2001 för att bättre möta kraven på en tillfreds- ställande väghållning. För 2002 sänks anslaget något jämfört med 2001, bl.a. för att medel skall kunna överföras till anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter det året.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling

Tusental kronor (löpande priser)

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
36:1 Vägerket; Administration	1 069 520	787 130	1 001 000	1 029 923	1 017 209	1 025 772

36:2 Väghållning och statsbidrag	13 001 564	13 905 251	13 942 082	13 370 143	14 874 606	16 441 449

36:6 Från EG-budget finansierat stöd till transeurope-	99 368	105 000	70 000	90 000	105 000	105 000
iskt nätverk2
A6 Nationellt investeringsprogram för infrastrukturut-	1 600 000	0	0
veckling anslagsposterna 1 och 2
Summa	15 770 452	14 797 381	15 013 082	14 490 066	15 996 814	17 572 221

1Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2Avser endast en anslagspost. Anslaget i sin helhet redovisas under avsnitt 6.9.

5.3Mål och resultat

Ekonomiskt resultat

Tabell 5.2 Anslag och utfall 1998–2000

Miljoner kronor

	Spar/	Anslag	Utfall	Spar/	Anslag	Utfall	Spar/	Anslag	Utfall	Spar/
	kredit	1998	1998	kredit	1999	1999	kredit	2000	2000	kredit
	1997			1998			1999			2001
36:1 Vägverket; Admi-	21	1 147	1 070	98	985	1 063	20	1 248	1 070	198
nistration

36:2 Statlig väghållning	1 116	11 856	13 019	-47	12 035	12 132	-144	12 915	13 001	-230
och statsbidrag1
36:4 Banhållning	0	749	737	12	0	12	0	0	0	0
36:6 Från EG-budget	60	105	77	88	105	83	110	45	99	56
finansierat stöd till
transeuropeiskt nätverk

A6 Nationellt invester-	0			0	1 600	1 600	0	1 600	1 600	0
ingsprogram
för infrastruktur–
utveckling
Summa	1 197	13 857	14 903	151	14 725	14 890	-14	15 808	15 771	24

1 36:2 Väghållning och statsbidrag inkluderar även diverse äldreanslag.

Resultat

Regeringen gör följande samlade övergripande bedömning av verksamhetsområdet Vägs resul- tat för 2000.

På det statliga vägnätet (98 000 km) har restiden minskat med ca 1,5 miljoner fordons- timmar eller 2 procent till följd av gjorda vägin- vesteringar under 2000. Det är ett högre utfall än 1999. Samtidigt har permanenta och tillfälliga hastighetsnedsättningar under 2000 inneburit en ökning av restiden som bedöms uppgå till 0,2 miljoner fordonstimmar per år. Tillgängligheten

på det statliga vägnätet har kunnat upprätthållas men inte förbättras under året. Denna bedöm- ning inkluderar restider, tillgänglighet via kol- lektivtrafik, barn och funktionshindrades till- gänglighet samt trängsel i storstäderna. Även 1999 presenterades ett oförändrat resultat jäm- fört med 1998.

Transportkvaliteten för näringslivet har kun- nat upprätthållas på stora delar av det statliga vägnätet, men för vissa delar av vägnätet har transportkvaliteten inte kunnat upprätthållas fullt ut under hela året. År 1999 presenterades också ett blandat resultat.

Målet om en säkrare trafik har inte uppnåtts under året. År 1999 presenterades också ett ne- gativt resultat.

Miljömålet har delvis uppnåtts under året. År 1999 presenterades också ett blandat resultat.

Målet om en regional utveckling har inte upp- nåtts under året. Motsvarande bedömning gjor- des även för 1999.

De pågående objekten i nationella väghåll- ningsplanen har förverkligats enligt plan och till- gängliga medel. Vägverket räknar med att ha ge- nomfört en lika stor del av respektive länsplan vid utgången av 2002 (tidpunkten ändrades till 2002 i Vägverkets regleringsbrev för 2001). Re- sultatet överensstämmer i stort med 1999 års re- sultat.

Regeringen har brutit ned de transportpoli- tiska delmålen till mer specifika verksamhetsmål för verksamhetsområdet Väg. Verksamhetsom- rådets resultat för 2000 i förhållande till dessa framgår nedan.

Ett tillgängligt transportsystem

Tillgänglighet definieras som hur lätt medbor- gare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå utbud och aktiviteter. Tillgängligheten påver- kas av såväl vägtransportsystemets som sam- hällets utveckling, t.ex. ändrad lokalisering av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice.

Verksamhetsmål med koppling till målet om ett tillgängligt transportsystem:

Andelen funktionshindrade, äldre och barn som kan utnyttja vägtransportsystemet skall öka.

Resultat: Av antalet funktionshindrade med rörelsehinder i Sverige gjorde 57 procent minst en resa per genomsnittlig dag under 2000. Mot- svarande andelsvärde för 1999 var 58 procent. För personer äldre än 65 år var motsvarande an- delsvärde 60 procent 2000 och 59 procent 1999. Detta tyder på att dessa gruppers tillgänglighet till vägtransportsystemet i sin helhet är i stort sett är oförändrat 2000 jämfört med 1999. Där- emot bedömer Vägverket att möjligheterna för funktionshindrade och äldre att resa kollektivt har förbättrats genom de åtgärder som genom- förts under året. Med utgångspunkt från under- sökningar Vägverket genomfört 2000 jämfört med liknande undersökningar som gjordes 1981

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och 1983 tycks yngre barns möjlighet att nyttja vägtransportsystemet på egen hand ha försäm- rats. Sammantaget innebär detta att målet om ökad tillgänglighet för funktionshindrade, äldre och barn delvis har uppnåtts.

Andelen gångtrafik, cykeltrafik och kollek- tivtrafikresor skall öka.

Resultat: Andelen gångtrafik och cykeltrafik av persontransportarbetet är vardera 2 procent, vilket innebär en oförändrad nivå jämfört med 1999. Busstrafikens andel av persontransportar- betet uppgår till 6 procent vilket innebär att an- delen minskat med 1 procentenhet jämfört med 1999. Verksamhetsmålet att sammantaget öka dessa tre transportkategoriers andel av trans- portarbetet har således inte uppnåtts.

Bidragsverksamheten till enskilda vägar skall säkerställa att standard och tillgänglig- het på det enskilda bidragsberättigade väg- nätet upprätthålls.

Resultat: Standard och tillgänglighet på det bi- dragsberättigade vägnätet har upprätthållits, vil- ket innebär att detta mål är uppfyllt.

Vägverket skall i ökad utsträckning använda vägtrafikledning för att utveckla vägtrans- portsystemet.

Resultat: Vid utgången av 2000 fanns det drygt 300 km statlig väg med trafikdetektering varav 60 km tillkommit under 2000. Det innebär att detta mål är uppfyllt.

En hög transportkvalitet

Under detta mål hanteras ett antal krav på väg- nätet som är av särskild betydelse för närings- livets transporter. Transportkvaliteten påverkar transportkostnaderna och därmed också till- gängligheten. Transportkvaliteten bedöms ut- ifrån vägens egenskaper.

Verksamhetsmål med koppling till hög transport- kvalitet:

Underhållet av det statliga vägnätet skall ske på ett sådant sätt att nuvarande tillstånd upprätthålls samt att en återhämtning med minst 10 procent av det eftersläpande be- läggningsunderhållet sker.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Resultat: Återhämtningen av det eftersläpande beläggningsunderhållet har inte nåtts. I stället har eftersläpningen ökat med ca 4,4 procent un- der 2000.

Driften av det statliga vägnätet skall genomföras på ett effektivt sätt samtidigt som ställda krav på tillgänglighet, trafik- säkerhet och god miljö enligt nationell väg- hållningsplan tillgodoses.

Resultat: Målet om att driften av det statliga vägnätet skall genomföras på ett effektivt sätt bedöms ha nåtts.

En säker trafik

Verksamhetsmål med koppling till en säker trafik:

År 2000 skall antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor understiga 400 personer.

År 2000 skall antalet polisrapporterade svårt skadade personer till följd av vägtra- fikolyckor understiga 3 700 personer.

Resultat: Både antalet dödade (591 st.) och svårt skadade (4 104 st.) har ökat sedan 1999 och det innebär att någon minskning av antalet dö- dade i trafiken eller antalet svårt skadade, inte har skett de senaste fem åren. Sammantaget be- döms åtgärder som genomförts under 2000 ha medfört 18 färre dödade och 115 färre svårt skadade i trafiken. En trafikökning motsvarande den under 2000 borde normalt ha medfört att antalet dödade sjunkit. Utfallet för 2000 med 591 dödade i vägtrafiken kan därför betraktas som ovanligt ogynnsamt.

Tabell 5.3 Antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafik under 1990-talet samt 2000

	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000
Antalet dödade	772	745	759	632	589	572	537	541	531	580	591

Antalet allvarligt skadade	5 501	4 832	4 705	4 334	4 221	3 965	3 736	3 917	3 833	4 043	4 104

Regeringens handlingsprogram med 11 punkter för ökad trafiksäkerhet skall genomföras. Vägverkets del av detta mål är att:

N genomföra kostnadseffektiva tra– fiksäkerhetsåtgärder på hela det statliga vägnätet där flest svåra olyckor sker,

N genomföra demonstrationsprojekt av strategisk betydelse för trafik- säkerheten på det kommunala väg- nätet,

N verka för att efterlevnaden av gäl- lande regler skall öka bland alla tra- fikanter,

N verka för att användning av cykel- hjälm skall öka,

N Vägverkets egna och upphandlade transporter skall vara kvalitetssäk- rade avseende trafiksäkerhet och miljöpåverkan,

N verka för att egna och upphandlade transporter för övriga aktörer inom

vägtransportsektorn skall vara kva- litetssäkrade avseende trafiksäker- het och miljöpåverkan,

N stimulera och påskynda införandet av ny teknik som hjälper föraren till trafiksäkrare beteende.

Vägverkets insatser inom detta område redo- visas under rubriken 5.4 Insatser nedan.

Efterlevnaden av gällande regler skall öka bland förare och företagare inom yrkestra- fik.

Resultat: Andelen hastighetsöverträdelser är oförändrad jämfört med 1999 och den reella me- delhastigheten är också i stort sett oförändrad jämfört med 1999. Bältesanvändning och hjälm- användning har varit i stort sett oförändrade de fem senaste åren. Användningen av bilbälte bland förare av taxi och tunga lastbilar har dock ökat betydligt jämfört med situationen före den ändring i lagstiftningen som trädde i kraft den 1 oktober 1999.

En god miljö

I det transportpolitiska beslutet 1998 fastställdes ett antal etappmål för utsläpp av koldioxid (till 2010), kväveoxid, svavel och flyktiga organiska ämnen (till 2005) samt etappmål för buller (till 2003 och 2007).

Verksamhetsmål med koppling till en god miljö:

De totala utsläppen av koldioxid, kväve- oxider och kolväten i vägtransportsystemet skall minska 2000 jämfört med 1999.

De totala utsläppen av cancerframkallande ämnen i tätorter skall minska 2000 jämfört med 1999.

Resultat: Utsläppen av kväveoxider, kolväten och cancerframkallande ämnen i tätorter mins- kar.

Etappmålen för kväveoxider, kolväten och cancerframkallande ämnen i tätorter bedöms sannolikt kunna nås 2005 och etappmålet för svaveldioxid har redan nåtts.

Etappmålet för koldioxid kommer inte att nås utan ytterligare åtgärder. Utsläppen ökade med 1,4 procent jämfört med förra året och från bas- året 1990 har ökningen varit 8 procent. Tunga lastbilar med vikt över 16 ton står för den största delen av ökningen. Personbilarnas utsläpp är oförändrade jämfört med 1990.

De totala halterna av koloxid, kväveoxider, svaveldioxid samt sot och partiklar i väg- transportsystemet skall minska 2000 jämfört med 1999.

Resultat: Halterna av hälsopåverkande luftför- oreningar har i de flesta avseenden minskat, men höga halter kvarstår i en del tätorter.

Bullerstörningar från vägtrafiken skall minska.

Resultat: Målet att minska antalet utsatta för buller i befintliga bostadsmiljöer har inte upp- nåtts och etappmålet för 2003 kommer inte att uppfyllas med nuvarande åtgärdstakt.

Miljöfarliga material skall inte införas i infra- strukturen och användandet av icke förnyel- sebara material skall minimeras samt mate- rial skall återanvändas.

Resultat: År 2000 förbrukade Vägverket 9,8 miljoner ton ballast jämfört med 14,6 miljoner

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ton 1999. Under 2000 minskade uttaget av na- turgrus med 28 procent jämfört med 1999. Un- der 2000 har 630 tusen ton beläggningsmassor återvunnits. Under de senaste fyra åren har åter- vinningen i medeltal varit 90,5 procent.

Inga lösningsbaserade färger för vägmarke- ringar har använts under 2000 och Vägverket har inte deponerat något konstruktionsstål under 2000. Viss deponering av betong och armerings- järn har dock skett.

Under 2000 påvisades att ytterligare ca 40 vat- tentäkter påverkats negativt av väghållningen. Det rör sig främst om enskilda brunnar nära vä- gen som påverkas av vägsalt. Under året har sam- tidigt ca 70 dammar för rening av vägdagvatten byggts, jämfört med 30 dammar 1999.

Nya transportanläggningar skall lokaliseras så att de fungerar i samklang med sin om- givning och utformas med hänsyn till regio- nala och lokala natur- och kulturvärden.

Resultat: Handboken ”Gestaltningsprogram för alla vägprojekt” har tagits fram under 2000 och ett inledande seminarium har hållits om samspelet mellan trafiksäkerhet, miljö och väg- arkitektur. Vägverket har också förberett insat- ser under arkitekturåret 2001.

En positiv regional utveckling

Verksamhetsmål med koppling till en positiv regio- nal utveckling:

Regionala skillnader i ytstandard på belagda vägar skall minska för vägar med samma tra- fikvolym.

Resultat: Under 2000 har restids- och reskost- nadsminskningar varit relativt mindre i stödom- råden än i övriga landet enligt detta sätt att mäta, så de regionala skillnaderna har inte minskat. När det gäller regionala skillnader gällande yt- standard vid samma trafikvolym på belagda vä- gar, har regionerna Skåne och Sydöst den bästa ytstandarden gällande högtrafikerade vägar och region Mitt och Väst har den sämsta standarden. Gällande låg- och mellantrafikerade vägar har även där region Skåne, tillsammans med region Stockholm den bästa ytstandarden, medan re- gion Mitt och region Mälardalen har den sämsta ytstandarden. För såväl högtrafikerade vägar som för låg- och mellantrafikerade vägar minskar

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

differensen i ytstandard mellan de olika regio- nerna.

Verksamhetsmål för genomförande av planer

Vägverket skall, med hänsyn till anvisade medel, genomföra pågående investeringar och förbättringsåtgärder på det statliga väg- nätet i enlighet med den nationella väghåll- ningsplanen och länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Målet är att genomförandet av länsplanerna för regional transportinfrastruktur sker på sådant sätt att lika stor andel av respektive länsplan är genomförd efter en femårsperiod (vid utgången av 2002).

Resultat: I ett antal tabeller nedan redovisas och kommenteras genomförandet av den natio- nella väghållningsplanen och de regionala pla- nerna.

Tabell 5.4 Uppföljning av åtgärder i nationell väghållningsplan (exkl. storstadsöverenskommelsen)

		Åtgärdskategorier i nationell plan
	Investerings-	Fysiska trafik-	Riktade	Väg-	Övriga	Summa
	projekt	säkerhetsårgärder	åtgärder	informatik	åtgärder
Volym verksamhet 2000, mkr	1 156	538	8	25	149	1 876
Volym verksamhet 1998–2000, mkr	6 693	1 166	81	116	368	8 424
Andel verksamhet av total i % 1998–2000	80	14	1	1	4	100

Summa plan 1998–2000	6 425	1 658	150	255	285	8 773
Andel plan i % av total	73	19	2	3	3	100
Differens i mkr verksamhet – plan 1998–2000	268	-492	-69	-139	83	-349
Differens i % verksamhet – plan 1998-2000	6	-5	-1	-2	1

Som framgår av tabellen ovan har Vägverket t.o.m. 2000 genomfört en större andel invester- ingsprojekt än vad den nationella investerings- planen anger. Samtidigt har nivån för insatserna för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder inte nåtts, vil- ka regeringen prioriterat. Skälet till detta är att merparten av redan pågående projekt har varit investeringsprojekt och det har varit nödvändigt att färdigställa dessa innan resurserna kan styras om till framför allt fysiska trafiksäkerhetsåtgär- der. Denna effekt blir också mer påtaglig när an- slagstilldelningen inte har kunnat motsvara plan- nivån. Dessutom gjorde regeringen en omprioritering 1999, efter det att den nationella väghållningsplanen hade fastställts. Det innebär å andra sidan att insatserna för fysiska trafiksäker- hetsåtgärder bör bli tämligen kraftfulla de kom- mande åren t.o.m. 2003.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.5 Uppföljning av åtgärder i regionala planer (exkl. länsjärnvägar)

			Åtgärdskategorier i regionala planer
	Investerings-	Bärighet,	Trafik-	Miljö	Väg-	Bidrag	Summa
	projekt	Rekonstruktion	säkerhet		informatik	Kommuner
Volym verksamhet 2000, mkr	602	611	195	54	1	419	1 882
Volym verksamhet 1998–2000, mkr	2 841	1 561	670	304	45	1 244	6 665
Andel verksamhet av total i % 1998–2000	42	23	10	5	1	19	100

Summa plan 1998–2000	2 254	2 555	759	575	26	1 636	7 805
Andel plan i % av total	29	33	10	7	0	21	100
Differens i mkr verksamhet – plan 1998-	587	-994	-89	-271	19	-392	-1 149
2000
Differens i % verksamhet – plan 1998-2000	14	-9	0	-3	0	-2

På motsvarande sätt finns en kraftig ”överandel” för investeringsprojekt även gällande de regio- nala planerna. Samtidigt har andelsnivån för framför allt satsningen på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion inte nåtts, vilket också är ett område som regeringen har prioriterat. Orsaken till denna ”överandel” för investeringsprojekt är densamma som för den nationella väghållnings- planen, med den skillnaden att regeringens utta- lade prioritering av bärighet, tjälsäkring och re- konstruktion skedde först inför 2001. I Vägverkets verksamhetsplan för 2001 har sats- ningen på bärighet, tjälsäkring och rekonstruk- tion mer än fördubblats jämfört med genom- snittet för 1998–2000 och en andelsökning torde därför vara att vänta för dessa åtgärder de kom- mande åren.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.6 Uppföljning av länsfördelning i regional plan (exkl. länsjärnvägar)

Kostnader i miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Plan	Andel	Avvikelse mot genom-
	2000	1998-2000	1998-2000	Utfall/plan %	snitt %
Stockholm	307	977	903	108	23

Uppsala	62	194	258	75	-10

Södermanland	50	198	256	77	-8
Östergötland	79	235	311	76	-10

Jönköping	67	278	325	86	0

Kronoberg	55	177	188	94	9

Kalmar	20	136	165	82	-3

Gotland	3	38	43,5	87	2

Blekinge	16	173	134,5	129	43
Skåne	183	721	642	112	27

Halland	40	108	156	69	-16

Västra Götaland	239	806	857	94	9
Värmland	62	319	382	84	-2

Örebro	49	136	238	57	-28

Västmanland	78	167	239	70	-15
Dalarna	126	396	546	73	-13

Gävleborg	59	206	342	60	-25

Västernorrland	117	340	489	70	-16

Jämtland	58	292	343	85	0

Västerbotten	109	397	497	80	-5

Norrbotten	104	369	492	75	-10
Summa	1 883	6 663	7 807	85

Vägverkets mål i regleringsbrev för 2001 är att fördelningen av kostnader inom regional plan skall var proportionerligt fördelade mellan länen i enlighet med de regionala planerna vid ut- gången av 2002. Det är en ändring av det mål som angavs i regleringsbrevet för 2000. Vägver- ket har i sin årsredovisning angett att man be- dömer att man klarar detta nya mål. Målet har ändrats för att öka möjligheten till satsning på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion. Den höga andelen i Stockholms län sammanhänger med kommunala förskotteringar av bl.a. väg 73 och ombyggnaden av Tranebergsbron. I Skåne har Banverket förskotterat tre vägutbyggnader som en del av utbyggnaden av tunneln genom Hallandsås. Blekinge har erhållit extra anslag för bl.a. Möcklesundsbron.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.7 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerade samhällsnytta för objekt större än 50 miljoner kronor som öppnats för trafik under 2000

Väg	Vägtyp	Sträcka	Längd	Kostnad	Budget	Plan	NNV1	Restid2	Dödade3
			km	slutlig					Skadade
E6	Motorväg	Yttre Ringvägen Malmö	16	1 416	1 185	1 185	-	-	-
E6	Motorväg	Lerbo-Torp, Sunningeleden	10	1 578	1 580	1 580	2,60	890	5,00

E17/E20	Motorväg	Örebro–Arboga	43	1 340	1 240	1 140	0,20	396	19,00

E6	Fyrfilsväg	Håby–Rabbalshede	20	993	900	900	0,03	275	11,00
E22	13-meters	Söderåkra–Hossmo	28	524	514	-	0,20	162	1,40

E4	13-meters	Sävar–Djäkneboda	3	82	79	69	0,90	9	0,70

161	13-meters	Rotvik–Torsberg	5	94	78	78	0,60	76	2,00
AC 257	13-meters	Obbolavägen	13	133	135	112	0,80	36	0,70

250	9-meters	Köping–Kolsva, del 1	4	66	65	-	0,60	9	1,20

105	9-meters	Förbi Förslöv	10	80	69	-	0,50	14	2,50

G 897	9-meters	Sandsbro–Stockekvarn	9	52	52	53	0,50	19	0,40

294	9-meters	Falun–Rostberg	7	94	86	82	-0,80	16	1,10

45	Bärighet	Sorsele–Buresjö	11	56	33	-	-0,80	3	0,00
45	Bärighet	Dorotea–Meselfors	28	92	65	-	-0,70	8	0,10

		Summa	207	6 600	6 081	5 199		1 913	45,10

1NNV – Nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet
2Minskad restid i tusen timmar/år
3Minskat antal dödade och		skadade

Under året har 14 projekt med en kostnad av minst 50 miljoner kronor öppnats för trafik på det statliga vägnätet. De representerar en inve- steringsvolym av totalt 6,6 miljarder kronor. En jämförelse mellan slutlig och budgeterad kostnad visar en samlad kostnadsökning på ca 8 procent och den största kostnadsavvikelsen jämfört med budget är 69,7 procent, 41,5 procent och 19,5 procent. Mest ökade de projekt som gäller bä- righetsförbättringar där det före byggstart rådde stor osäkerhet om vägkroppen och markens be- skaffenhet. För 13 av projekten finns samhälls- ekonomiska efterkalkyler och 10 av dessa visar en positiv nettonuvärdeskvot.

Drygt 50 projekt med investeringskostnader mellan 5 och 50 miljoner kronor har färdigställts under 2000. Flera av projekten har trafiksäker- hetskaraktär. Jämfört med budget är det genom- snittliga kostnadsöverskridandet 6 procent. Av- vikelsen jämfört med budget varierar från -46 procent till +180 procent.

För de projekt som finns med i de långsiktiga planerna är den genomsnittliga kostnadsök- ningen jämfört med plan 20 procent.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.8 Uppföljning av kostnader samt redovisning av kalkylerade samhällsnytta för vägobjekt som öppnades för trafik un- der 1997 och då redovisades i Vägverkets årsredovisning

			Nettonuvärdeskvot		Restid1		Dödade och skadade2
Väg	Sträcka	Total kost-	Beräknad	Uppföljd	Beräknad	Uppföljd	Beräknad	Uppföljd
		nad	1997	2000	1997	2000	2000	2000
		mkr
E4	Mölletofta–Ljungskog	181	0,16	0,75	43	66	3,4	5,1

E4	Traryd–Ljungby	424	-0,12	-0,02	11	6	5,8	6,1

E4	Vid Tånnö	287	0,10	0,19	22	16	4,2	4,1

E4	Höga Kustenprojektet	2 110	0,00	0,25	260	281	7,3	12,5

40	Ryamotet–Länsgränsen	153	0,84	0,80	83	92	5,5	5,1
	Summa	3 155			419	461	26,2	32,9

1Minskad restid i tusen timmar/år

2Minskat antal dödade och skadade

Uppföljning har gjorts för samtliga projekt som slutredovisades i Vägverkets årsredovisning för 1997. För fyra av fem projekt visar den samhälls- ekonomiska kalkylen högre lönsamhet än vad som tidigare beräknats. Främsta orsaken är ökad trafiktillväxt, speciellt beträffande tung trafik.

Övriga verksamhetsmål – avseende inre effektivitet

Det reala á-priset för administration av bi- dragsverksamheten till enskilda vägar skall trendmässigt minska.

Resultat: Målet har inte uppfyllts. Á-priset har varierat 1996–2000 och ökat något för 2000. Detta redovisas i tabellen nedan.

Tabell 5.9 Kostnader för administration

1996

1997

1998

1999

2000

Vägverket skall medverka till att regelverk och verkets praktiska tillämpning av regler på ett ef- fektivt sätt bidrar till de övergripande trans- portpolitiska målen. Den reala prisnivån skall trendmässigt minska och servicenivån skall trendmässigt öka.

Resultat: Målet bedöms delvis som uppfyllt. Bedömningen utgår från de resultat som upp- nåtts i de återrapporteringskrav som anges i re- gleringsbrevet. Mått och resultat redovisas i ta- bellen nedan.

Mått	Resultat
Handläggningstid	Oförändrad nivå
Kostnad per ärende	Positiv utveckling för fyra av
	fem ärendetyper
Väntetider vid körprov och förhör	Negativ utveckling
Arbetsproduktivitet inom förar-	Positiv utveckling
provsverksamheten
Andel godkända körprov	Negativ utveckling
Andel godkända kunskapsprov	Positiv utveckling
Servicenivå för förarprov och	Trendmässigt positiv utveckling
yrkestrafikprov
Reala á-priser	Minskar trendmässigt

À-pris: kostnad för	1 500	1 029	1 075	1 057	1 152
administration och
rådgivning per väg-
hållare och år, kr

Index med 1996	100	69	72	70	77
som utgångspunkt

Vägverkets registerverksamhet skall tillhan- dahålla ett kundanpassat och aktuellt bil- och körkortsregister samt yrkestrafikre- gister med hög informationstillgänglighet till lägsta möjliga kostnad.

Resultat: Kundanpassningen mäts med NKI (nöjd kund index). För att vara ”nöjd kund” skall man ha lämnat ett omdöme av värdet 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Resultatet av mätningarna var 2000 58,3 procent nöjda kunder jämfört med 49,7 procent 1999. Det interna målet för aktua- litet att 99,5 procent av konsekvensbearbetning- arna skall vara klara före klockan sex dagen efter registreringen skett har klarats. Tillgängligheten mäts som den centrala tillgängligheten till re- gistren. Tillgängligheten var 99,8 procent 2000 jämfört med 99,9 procent 1999.

Den reala prisnivån per registrerad enhet inom Vägverkets registerverksamhet skall trendmässigt minska.

Resultat: Den reala prisnivån inom verksam- hetsgren myndighetsutövning har trendmässigt minskat för såväl á-pris per fordon, körkortsin- nehavare som yrkestrafiktillstånd.

Vägverkets produktivitet inom verksam– hetsgrenen myndighetsutövning skall öka.

Resultat: Produktiviteten inom verksamhets- grenen myndighetsutövning har sjunkit från 1994 fram till 1999 för att sedan öka något från 1999 till 2000. Avståndet upp till 1994 års pro- duktivitetsnivå är dock långt.

Vägverkets produktivitet inom verksam– hetsgrenen statlig väghållning skall öka.

Resultat: Produktiviteten inom verksamhets- grenen statlig väghållning har i stort sett minskat kontinuerligt sedan 1996 och fortsatt att minska från 1999 till 2000. Den sämre produktiviteten för 2000 beror till stor del på ökade bränsle- priser. Produktiviteten mäts för 40 procent av drift- och underhållsverksamheten.

Vägverket skall bedriva en egenregiverksam- het med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.

Resultat: Målet har inte nåtts. I tabellerna ned- an redovisas olika lönsamhetsmått för Vägverket Produktion och Vägverket Konsult. För övriga resultatenheter kan ingen relevant jämförelse gö- ras med branschen i övrigt.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.10 Resultaträkning i sammandrag

Vägverket Produktion	1996	1997	1998	1999	2000
Räntabilitet på eget	Neg	6,1	4,4	3,3	Neg
kapital %

Räntabilitet på	Neg	8,5	6,3	4,6	Neg
sysselsatt kapital
%

Soliditet	35	37	32	35	32

Årets resultat efter	-3	58	42	30	-4
finansiella poster
och skatt i mkr

Vägverket Konsult	1996	1997	1998	1999	2000

Räntabilitet på eget	Neg	36	30	24	1
kapital i %
Räntabilitet på	Neg	36	30	24	1
sysselsatt kapital
%

Soliditet %	16	37	39	47	43
Årets resultat efter	-27	9	13	12	0
finansiella poster
och skatt i mkr

5.4Insatser

Statliga insatser inom verksamhetsområdet

Under 2000 har drift och underhåll genomförts på ca 98 000 km statliga vägar. Därmed har de befintliga infrastrukturanläggningarna kunnat nyttjas för att bidra till att säkerställa en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och när- ingsliv i hela landet.

Investeringsverksamheten under 2000 har in- riktats på att dels fullfölja de investeringar som pågick vid årets början, dels genomföra in- vesteringar inriktade på trafiksäkerhet. Flera större investeringsprojekt har öppnats för trafik under 2000. Dessa är E6 Yttre Ringvägen i Malmö som ansluter till Öresundsbron, E6 Sun- ningeleden, E6 Håby–Rabbalshede, E18/E20 Örebro–Arboga, E22 Söderåkra–Hossmo. De två sistnämnda projekten har tidigarelagts ge- nom lån, vilket inneburit att det varit möjligt att i stort sett hålla den utbyggnadstakt som anges i de långsiktiga planerna för dessa objekt. Bygg- starten har senarelagts för objekt som inte har utpräglad trafiksäkerhetsinriktning eller ligger längs väg 45 i skogslänen. Utbyggnaden av dessa andra objekt beräknas i genomsnitt bli för-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

skjutna två år framåt i tiden jämfört med vad som angivits i den nationella väghållningsplanen 1998–2007.

Yttillståndet på de belagda högtrafikerade vä- garna, i form av ojämnheter i längsled i vägen, har förbättrats i de regioner som har haft sämst vägtillstånd medan det är oförändrat eller har försämrats något jämfört med 1999 i de regioner som tidigare har haft det bästa vägtillståndet. För de låg- och mellantrafikerade vägarna har ojämn- heter längsled i vägen ökat något i tre regioner, ökat kraftigt i en region och minskat i två regio- ner jämfört med 1999. Samtidigt har andelen tra- fikanter som är nöjda med vägarna genomgående minskat sedan 1995 avseende nationella stamvä- gar. Gällande regionala vägar och övriga statliga vägar har andelen nöjda yrkestrafikanter fortsatt att minska under 2000, medan andelen nöjda privatbilister är oförändrat mellan 1999 och 2000. Under 2000 har antalet km grusväg kunnat minskas jämfört med 1999 och antalet km har minskat kontinuerligt sedan 1996. Andelen grusvägar på det statliga vägnätet minskade från 21,9 procent 1999 till 21,6 procent 2000.

Andelen av det statliga vägnätet med högsta bärighetsklass (Bärighetsklass 1, vilket tillåter tung trafik med axeltryck 11 ton eller boggie- tryck på 18 ton och bruttovikt på 60 ton) har ökat kontinuerligt sedan 1996. År 1999 hade 91,6 procent av det statliga vägnätet denna bä- righetsklass och 2000 hade denna andel ökat till 91,9 procent. Andelen statliga vägar med högsta bärighetsklass i skogslänen har också ökat kon- tinuerligt sedan 1996 och ökade från 88 procent 1999 till 89 procent 2000.

Antalet dygnskilometer på det statliga väg- nätet som varit avstängt för tung trafik på grund av tjällossning 2000 har minskat med ca 22 pro- cent jämfört med 1999 och är även lägre än 1997 och 1998. Det främsta skälet till det låga värdet 2000 var en förhållandevis lindrig tjällossning i den södra halvan av landet, medan de fyra nord- ligaste länen hade en tjällossning jämförbar med tidigare år. Antalet km väg som har varit av- stängd för tung trafik på grund av tjällossning under 2000 är 12 409 km. Det understiger den nivå på ca 15 000 km som gällt årligen under se- nare delen av 1990-talet (under den första hälf- ten av 1990-talet låg nivån i stället på ca 20 000 km väg avstängd för tjällossning årligen).

I diagrammet nedan anges antalet dygnskilo- meter på det statliga vägnätet som varit avstängt för tung trafik på grund av tjällossning 1995–

2000 (antalet km väg multiplicerat med antalet dygn med begränsningar för tung trafik).

Antal dygns- kilometer avstängning p.g.a. tjällossning

900 000
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000

Trafiksäkerhetsaspekter beaktas alltid i samband med åtgärder på det statliga vägnätet. De ingår därmed alltid som en del av beslutsunderlaget. Av investeringarna 2000 gjordes 22 procent, ca 1 234 miljoner kronor, primärt av trafik– säkerhetsskäl.

Tabell 5.11 Riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2000

Miljoner kronor

Sidoområdesåtgärder	332

Korsningsåtgärder	224
Åtgärder för oskyddade	184

Separering av körriktningar	363

Övrigt	131
Summa	1 234

De sammanlagda bedömda trafiksäkerhets- effekterna av åtgärder under 2000 redovisas i ta- bellen nedan. De riktade trafiksäkerhetsåtgär- derna utgör en delmängd av dessa åtgärder och bedöms således ha minskat antalet dödade i väg- trafiken under året med åtta personer och mins- kat antalet svårt skadade i vägtrafiken med 48 personer.

Tabell 5.12 Bedömda trafiksäkerhetseffekter

	Dödade	Svårt skadade
Bälte tunga fordon	1	9
Vinterdäck	3	22

Investeringsobjekt	5	30

Riktade trafiksäkerhetssatsningar	8	48
Generella hastighetssänkningar		2

Vinterhastighetssänkningar	1	3

Totalt	18	114

Vägverket har under 2000 haft som mål att genomföra Vägverkets del av regeringens 11- punktsprogram för ökad trafiksäkerhet. För att genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåt- gärder på hela det statliga vägnätet där flest svåra olyckor sker har Vägverket upprättat en lista över vägar med hög olycksbelastning. Denna lis- ta anger ca 360 mil väg. Av den särskilda riktade trafiksäkerhetssatsningen på sammantaget 411 miljoner kronor har 93 procent använts för att åtgärda dessa vägar. En av de åtgärder Vägverket genomfört under 2000 är att skapa ”mötesfri landsväg” genom att sätta upp mitträcken. Vid utgången av 2000 hade åtgärder vidtagits på ca 200 km landsväg. Den första utvärderingen från utvecklingsprojekten pekar mot att antalet svåra olyckor kan reduceras betydligt genom dessa åt- gärder. Hur stor reduktion man kan förvänta sig är det dock ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser om. Med hittillsvarande resultat som grund har Vägverket beslutat att utöka antalet sträckor som byggs om till ”mötesfri landsväg” genom mitträcken. Vägverket beräknar utbygg- nadstakten till 200 km/år under de kommande tre åren.

För att genomföra demonstrationsprojekt av strategisk betydelse för trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet har Vägverkets arbete un- der 2000 varit inriktat på att, i samarbete med Svenska Kommunförbundet, stödja kommu- nerna att analysera sitt vägnät från trafiksäker- hetssynpunkt och i ett andra steg ta fram poli- tiskt förankrade handlingsprogram för att åtgärda brister. Analyserna beräknas vara klara i de flesta kommuner under 2001 och förankrade handlingsprogram finns i dag i några enstaka kommuner. Under året har arbetet med demon- strationsprojektet ”På väg mot nollvisionen” i Trollhättan pågått. Projektet visar på åtgärder för att Nollvisionen skall kunna förverkligas och

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

hur en kombination av åtgärder kan öka trafik- säkerheten. Totalt har 14 demonstrationsprojekt genomförts under 2000 till en kostnad av 14,6 miljoner kronor för Vägverket.

För att verka för att efterlevnaden av gällande regler skall öka bland alla trafikanter har Vägver- ket under året arbetat med påverkansinsatser av olika slag riktade till trafikanter och medborgare främst inom områdena hastighet, alkohol och bältesanvändning. Bland annat har polisen och Vägverket tagit fram en strategi för hastighets- övervakning och startat ett försöksprojekt med hastighetsövervakningskameror. Försöket kom– mer enligt nuvarande planer att omfatta ca 15 vägavsnitt i 13 län och pågå till 2002.

För att verka för att användning av cykelhjälm skall öka, har Vägverkets regioner i samarbete med kommuner och frivilligorganisationer ge- nomfört lokala projekt om säker cykling.

För att kvalitetssäkra egna och upphandlade transporter avseende trafiksäkerhet och miljöpå- verkan, har Vägverket ställt kvalitetskrav av- seende trafiksäkerhet och miljöpåverkan i alla sina entreprenadupphandlingar och i arbetet med att genomföra verkets resepolicy. Under 2000 har koldioxidutsläppen för Vägverkets egna re- sor varit oförändrade medan reselängden ökat, jämfört med 1999.

För att verka för att egna och upphandlade transporter för övriga aktörer inom vägtrans- portsektorn skall vara kvalitetssäkrade avseende trafiksäkerhet och miljöpåverkan, har Vägverket även under 2000 givit kommuner och landsting stöd i framtagandet av policy och krav i upp- handlingar. Dessutom har samarbete inletts med näringslivet, i första hand företag och bransch- organisationer inom handel, livsmedel, verkstad-, stål- och gruv-, skogs- samt transportbranschen.

För att stimulera och påskynda införandet av ny teknik som hjälper föraren till trafiksäkrare beteende, har Vägverket drivit sex projekt till en kostnad av 31 miljoner kronor under 2000. Des- sa har bl.a. gällt bältespåminnare, alkolås och hastighetsanpassningssystem.

Vägverket bedriver ett landsomfattande pro- jekt för sparsamt körsätt. Utbildningsinsatser har visat sig kunna reducera utsläppen av kol- dioxid med ca 10 procent samtidigt som fram- komligheten och trafiksäkerheten inte påverkas negativt.

Vägverket har ett miljöledningssystem som nu utvecklas för att motsvara kraven enligt ISO14001/EMAS.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Antalet körprov och kunskapsprov under året var 165 600 respektive 179 800, vilket är en ök- ning av antalet körprov med 10 800 och antalet kunskapsprov med 15 600 jämfört med 1999. Fortfarande finns det en stor skillnad i andelen godkända prov mellan trafikskoleutbildade och privatutbildade. Efterfrågan på körkortsprov har ökat markant under 2000. Detta har medfört oacceptabelt långa kötider, bl.a. beroende på många omprov.

Insatser utanför verksamhetsområdet

I budgetpropositionen för 2000 fastslog reger- ingen att 11-punktsprogrammet för ökad trafik- säkerhet är en viktig utgångspunkt för det fort- satta trafiksäkerhetsarbetet. En viktig del av programmet är att alla parter som kan påverka trafiksäkerheten tar sin del av ansvaret för en ökad trafiksäkerhet.

Under 2000 har mellan 150 och 200 kommu- ner fullföljt eller påbörjat trafiknätsanalyser. Detta utgör grunden för ett målinriktat arbete med att sänka hastigheterna i trafikmiljöer där det finns risk för allvarliga trafikolyckor.

Euro NCAP har lämnat konsumentupplys- ning utifrån laboratoriekrockar av nya bilar. Testresultaten påverkar biltillverkarna att ut- veckla och marknadsföra bilmodeller med hög säkerhetsnivå.

Autoliv har i samarbete med Folksam tagit fram ett skydd mot pisksnärtsskador som kan monteras i befintliga bilar. Skyddet kommer att installeras i 10 000 bilar av Aktiebolaget Svensk Bilprovning och effekten kommer senare att ut- värderas.

NTF har under året stött ca 240 lokala opini- onsgrupper i deras krav på säkrare trafikmiljö och härigenom medverkat till ca 70 fysiska för- bättringar av trafikmiljön samt ca 60 åtgärder som inte inneburit åtgärder i trafikmiljön.

Polisens trafikövervakning syftar till att skapa trygghet och säkerhet i trafiken. Därigenom skall trafikövervakningen bidra till att trafik- säkerhetsmålen nås. Under 1999 har polisen pri- oriterat hastighetsövervakning, bekämpning av trafiknykterhetsbrott samt kontroll av bilbältes- användning och dessutom riktat uppmärksamhet mot upphinnarolyckor.

5.5Analys och slutsatser

I förhållande till de transportpolitiska delmålen har Vägverket för 2000 presenterat förbättringar av delar av miljömålet och transportkvalitets- målen samt oförändrade eller försämrade resul- tat gällande tillgänglighet, regional utveckling och trafiksäkerhet samt delar av miljömålet och målen om transportkvalitet.

Produktivitetsutvecklingen inom Statlig väg- hållning har varit negativ under ett flertal år och Vägverket har även anmält kostnadsökningar gällande investeringsverksamheten. Det är därför angeläget att öka produktiviteten inom Statlig väghållning för att därigenom skapa förutsätt- ningar för en ökande måluppfyllelse. Kostnads- ökningen vid nybyggnad av vägar måste också begränsas.

Vägverket får fr.o.m. 2001 själva disponera av- gifterna för bl.a. kunskapsprov och körprov för körkort. Härigenom blir verket resursmässigt oberoende av volymförändringar. Regeringen har därför givit Vägverket som mål att minska kötiderna avseende kunskapsprov och körprov.

Under 1990-talet dog 6 261 människor till följd av olyckor på våra vägar. Det motsvarar i genomsnitt ca 600 dödade per år. Inget annat transportslag eller sektor i samhället uppvisar så- dana olyckssiffror. Samtidigt är vägtransporter det enda transportslag som inte har en egen sä- kerhetsinspektion. Regeringen har mot bak- grund av Trafikansvarsutredningens betänkande (Ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten, SOU 2000:43) kommit fram till att förutsättningarna för en vägtrafikinspektion bör utredas. Inspek- tionens övergripande syfte bör vara att verka för att de olika systemutformarna tar sitt ansvar för att, var och en för sig och gemensamt, ständigt förbättra och vidmakthålla en säker vägtrafik så att medborgarnas liv och hälsa inte hotas. I de fall brister konstateras syftar inspektionens verksamhet till att klarlägga orsaker och verka för att bristerna avhjälps så fort som möjligt.

Regeringen avser att tillsätta en utredare som närmare skall granska förutsättningarna för till- skapandet av en vägtrafikinspektion. Utredaren skall bl.a. analysera huruvida en inspektion skall vara en egen myndighet, integreras i Vägverkets ordinarie organisation eller integreras i någon annan befintlig statlig myndighet. Vidare skall utredaren beräkna kostnaderna för inrättandet och driften av en vägtrafikinspektion.

5.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revi– sionsberättelse inga invändningar mot Vägver- kets årsredovisning och bedömer att årsredovis- ningen i allt väsentligt är rättvisande. I sin revi- sionsrapport till Vägverkets styrelse har dock RRV framfört att Avdelningen för Trafikregister inte har kunnat visa att intäktsflödet i Avdel- ningen för Trafikregisters bilregister kan stäm- mas av mot intäktsredovisningen i huvudboken i ekonomisystemet Agresso. RRV rekommende- rar Vägverket att ta fram underlag som visar att det går att stämma av uppgifter i Trafikregisters olika register med Vägverkets ekonomisystem. Därefter bör Vägverket utarbeta en rutin för lö- pande avstämning mellan Trafikregisters register och ekonomisystemet. Regeringen delar RRV:s uppfattning om att Vägverket bör vidta dessa åt- gärder.

Vägverket har av Ekonomistyrningsverket (ESV) för 2000 erhållit EA-värde BA vilket ger EA-omdömet Tillfredsställande. Vägverket er- höll för 1999 EA-värde CA vilket gav EA- omdömet Ej tillfredsställande. Vägverket erhöll för 2000 värdet B som koncernvärde med 33 po- äng av 36 möjliga och värdet A som Myndig- hetsvärde med 58 poäng av 60 möjliga. Skälet till att koncernvärdet inte låg på högsta nivå för 2000 är främst att inte rapporteringen av eko- nomisk information till statsredovisningen följt ESV:s anvisningar fullt ut, att verifieringskedjan mellan olika system inte är obruten och att Väg- verket inte har upprättat någon riskanalys.

5.7Budgetförslag

5.7.136:1 Vägverket: Administration

Tabell 5.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	1 069 520		sparande	198 128
2001	Anslag	787 130	1	Utgifts-	1 001 000
2001	Anslag	787 130	1	prognos	1 001 000
2002	Förslag	1 029 923

2003	Beräknat	1 017 209	2
2004	Beräknat	1 025 772	3

1Inklusive en minskning med 257 600 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001.

2Motsvarar 993 423 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 983 423 tkr i 2002 års prisnivå.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen föreslår att anslaget för Administra- tion ökas 2002–2004 jämfört med beslutat anslag för 2001. Med beaktande av det stora anslags- sparande som finns från 2000 gäller dock att de tillgängliga anslagsmedlen för 2001 i stort sett är i nivå med vad som föreslås för åren 2002–2004.

Med anslaget finansieras kostnader för led- ning, ekonomiadministration, personaladmi- nistration, planering och uppföljning av verk- samheten, internt expertstöd, intern utveckling, utredning om alternativ finansiering av infra- strukturprojekt och andra transportpolitiska ut- redningar med högst 20 000 000 kronor samt öv- riga kostnader som inte är direkt hänförliga till Vägverkets produkter och tjänster.

Regeringens överväganden

Vägverkets årsredovisning för 2000 innehåller en redovisning av Vägverkets inre effektivitet. Av redovisningen framgår Vägverkets kostnader för den egna förvaltningen exklusive resultaten- heterna. Administrationskostnaderna har ökat med 6 procent (59 miljoner kronor) mellan 1996 till 2000 och kostnaden har sjunkit med ca 8 procent (83 miljoner kronor) mellan 1999 och 2000. Ökningen fram till 1999 beror bl.a. på en utökning av antalet anställda i myndighetsdelen och därav följande kringkostnader som lokaler, datautrustning och kompetensutveckling, ver- kets utökade ansvar för sektorsuppgifter. För 2000 har Vägverkets arbete för att sänka admi- nistrationskostnaderna börjat ge resultat. Över- föringen till anslaget 36:2 Väghållning och stats- bidrag åren 2002–2004 är ett uttryck för regeringens förväntningar på en fortsatt minsk- ning av verkets administrationskostnader, till förmån för den verksamhet som finansieras med anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag.

Riksdagen beslutade inför 2001 att minska an- slaget 36:1 Vägverket: Administration med 257 miljoner kronor. Av dessa överfördes 230 miljo- ner kronor till anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. De överförda medlen har använts till myndighetsutövning och drift och underhåll. Anslaget för 2002 har beräknats enligt nedanstå- ende tabell. Pris- och löneomräkningen baseras på index för 2000.

Regeringens förslag till anslagstilldelning för- utsätter att Vägverket även för 2002–2004 kan fortsätta att reducera verkets administrativa kostnader.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.14 Härledning av ramnivå 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	787 130	787 130	787 130
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	25 193	48 979	67 542

Överföring till och från	217 600	181 100	171 100
anslaget

Summa förändring	242 793	230 079	238 642
Förslag/beräknat anslag	1 029 923	1 017 209	1 025 772

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

5.7.236:2 Väghållning och statsbidrag

Tabell 5.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	13 001 564		sparande	-230 433
2001	Anslag	13 905 251	1	Utgifts-	13 942 082
2001	Anslag	13 905 251	1	prognos	13 942 082
2002	Förslag	13 370 143
2003	Beräknat	14 874 606	2

2004	Beräknat	16 441 449	3

1Varav 230 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo- sitionen 2001.

2Motsvarar 14 533 623 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 15 786 816 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslagets ändamål har fr.o.m. 2002 utökats. An- slaget bekostar

sektorsuppgifter (samlande, stödjande och pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och miljö, kollektivtrafik, handikappfrågor, for- don, yrkesmässig trafik, väginformatik, sek- tors-FoU, bidrag till ideella organisa–tioner som utför sektorsuppgifter),

myndighetsutövning (trafikregister, utar- betande och tillämpning av föreskrifter, m.m.),

statlig väghållning (vägplanering, byggande, drift, underhåll och fysiska trafik– säkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet samt räntor och amortering på upptagna lån för byggande av broar som ersätter färjor, tidigarelagda väginvesteringar och anlägg– ningstillgångar, kostnader för ränta och amorteringar av upptagna lån för väg E6 de- len Stenungsund–Ljungskile, väg E18/20 delen Örebro–Arboga, väg E4 delen Stora Åby–Väderstad, väg E22 delen Söderåkra– Hossmo samt väg E4 trafikplats Hallunda, Södra länken, övriga lånefinansierade

Stockholmsprojekt samt lånefinansierade projekt inom ramen för Göteborgs– överenskommelsen och lånefinansierade projekt som startas 2002–2004, kostnader för att täcka förluster i vid infriande av ka- pitaltäckningsgarantin till SVEDAB och eventuella förluster i samband med Riks- gäldskontorets utlåning till SVEDAB och garantiavgift för Öresundsbro Konsortiet),

bidrag (de statsbidrag som Vägverket ad- ministrerar till kollektivtrafik inklusive handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafiksystem, en- skilda vägar, bidrag till ompröv– ningsförrättningar för enskilda vägar med statsbidrag, förbättring av miljö och tra– fiksäkerhet på kommunala vägar, kompen- sation för kommunerna för lokal och regi- onal busstrafik).

Vägverket får använda anslaget för kostnader för att finansiellt stödja utvecklings- och demon- strationsprojekt som är av principiell eller strate- gisk betydelse för vägtransportsystemets lång- siktigt hållbara utveckling, för informa– tionsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar, samt för åtgärder som är av bety- dande samhällsintresse även då annan huvudman finns. Vägverket får också använda medel under anslaget för att finansiera merkostnader som uppstår för polisen vid kvalitetskontroll av trafi- ken och liknande uppgifter samt för investering- ar och drift av kameror för hastighetskontroll.

Vägverket är ansvarig myndighet för delfunk- tionen Väghållning och Landsvägstransporter inom det civila försvaret. Delfunktionen redo- visas under funktionen Transporter under ut- giftsområde 6 Totalförsvar.

Regeringens överväganden

Den totala anslagsfinansierade verksamhets- volymen för statlig väghållning under 2000 var ca 13 000 miljoner kronor. Av riksdagen anvisade medel för budgetåret 2001 har av regeringen för- delats på anslags- och delposter enligt nedanstå- ende tabell. I tabellen redovisas också det beräk- nade utfallet per anslagspost.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.16 Fördelning av anslaget Väghållning och statsbi- drag på anslagsposter 2001

Tusental kronor

	Anvisat i RB	Prognos
	2001	Utfall
		2001
Sektorsuppgifter	491 000	522 234

Myndighetsutövning	315 000	260 566

Statlig väghållning
Investeringar i nationell plan	1 735 000	1 834 710

Investeringar i regionala planer	2 271 000	2 240 000

Investeringar i Södra länken	148 000	148 000

Investeringar i fysiska trafiksäker-	401 000	424 723
hetsåtgärder
Drift och underhåll	6 209 125	6 090 000

Räntor och återbetalning av lån för	817 326	905 000
vägar

Bidrag

Drift och byggande av enskilda vä-	578 000	578 049
gar

Storstadsöverenskommelsen	462 000	319 000
Bidrag i regionala planer inkl. han-	476 000	618 000
dikappåtgärder
Till Regeringskansliets disposition	1 800	1 800

Summa	13 905 251	13 942 082

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett an- slag för väghållning och statsbidrag på 13 370 miljoner kronor. För 2004 föreslår regeringen en höjning av anslaget med 1 400 miljoner kronor. Regeringen kommer i den kommande infra- strukturpropositionen närmare att redovisa hur anslagna medel skall användas.

Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för 2002 har beräknats enligt nedanstående tabell.

Tabell 5.17 Härledning av ramnivå

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	13 905 251	13 905 251	13 905 251
Förändring till följd
av :

Pris- och löneom-	403 747	744 730	1 058 380
räkning
Överföring till och	-414 163	-109 663	-99 663
från anslaget2
Beslut	-524 692	334 288	1 577 481

Summa förändring	-535 108	969 355	2 536 198

Förslag/beräknat	13 370 143	14 874 606	16 441 449
anslag

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Inklusive slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositio- nen, avsnitt 9.2.

Lån inom Vägverket

Riksdagen har begärt redovisning av i vilken ut- sträckning som statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och amortering på lån m.m. Inom Vägverket finns lån upptagna för att finansiera anläggningstillgångar, broar som er- sätter färjor och vissa specifika vägprojekt. När det gäller anläggningstillgångar skall dessa enligt budgetlagen finansieras med lån eller krediter i Riksgäldskontoret. Vägverkets omsättningstill- gångar finansieras med verkets räntekontokredit. Vid utgången av 2000 var Vägverkets skuld för anläggningstillgångar 1 191 miljoner kronor, för broar 182 miljoner kronor, för specifika väg- objekt 2 437 miljoner kronor och för de s.k. storstadspaketen 3 246 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att lånen för anlägg- ningstillgångar kommer att öka något fr.o.m. 2001.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för byggande av broar som ersätter färjor på sta- tens vägnät utan att öka Vägverkets anslags- förbrukning. För att betala lånekostnaderna för sådana objekt får Vägverket använda inbesparade driftmedel från färjetrafiken. Regeringen be- dömer att Vägverkets skuld kommer att vara ca 114 miljoner kronor vid utgången av 2009.

Riksdagen beslutade 1987 att utbyggnaden av motorvägen mellan Stenungsund och Ljungskile på väg E6 skulle finansieras med lån i Riksgälds- kontoret. Skulden uppgick vid utgången av 2000 till 899 miljoner kronor. Objektet har sedan

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

länge öppnats för trafik och skulden beräknas komma att minska med ca 30 miljoner kronor om året, vilket gör att den 2009 kan beräknas till ca 638 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick tidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i Riksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när anslagsmedel finns tillgängliga i ordina- rie väghållningsplan. De fyra vägobjekten är E18/20 delen Örebro–Arboga, E4 delen Stora Åby–Väderstad, E22 Söderåkra–Hossmo samt E4 trafikplats Hallunda. Vid utgången av 2000 var skulden för dessa projekt 1 538 miljoner kronor. Regeringen föreslår att de planerade amorteringarna gällande dessa lån åren 2002 och 2003 förskjuts i två år till 2004–2005 för att där- igenom skapa ett större anslagsutrymme åren 2002 och 2003 för en satsning på bärighet, tjäl- säkring och rekonstruktion. Lånen beräknas att slutligt amorteras 2005.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg lånefinansierats. Vid utgången av 2000 var 1 167 miljoner kronor upplånade för Södra länken, 1 707 miljoner kronor för övriga vägprojekt i Stockholm samt 390 miljoner kronor för Göte- borgspaketet. Regeringen bedömer att låne- ramen och garantiramen för Göteborgspaketet kommer att behöva utökas för de lån som avser de statliga projekten i överenskommelsen, från 2 300 miljoner kronor till 2 600 miljoner kronor samt att låneramen och garantiramen för de lån som avser de kommunala projekten i överens- kommelsen behöver utökas från 1 500 miljoner kronor till 2 000 miljoner kronor. Utökningen är en följd av att den ursprungliga ramen inte inne- fattar prisökningar (index) och räntor. Rege– ringen föreslår således att låneramen och garanti- ramen för Göteborgsöverenskommelsen sam- mantaget ökas från 3 800 miljoner kronor till 4 600 miljoner kronor. Regeringen bedömer vi- dare, med utgångspunkt i riksdagens beslut (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01: TU1, rskr. 2000/01:80) om hur lånen skall återbetalas, att skulden för Södra länken kommer att uppgå till 6 089 miljoner kronor 2009 och att motsvarande belopp för övriga Stockholmsprojekt kommer att uppgå till 1 881 miljoner kronor och för Gö- teborgspaketet till 4 265 miljoner kronor.

Lånet avseende kapitaltäckningsgaranti till SVEDAB avser det lånefinansierade kapitaltill- skottet som Vägverket lämnade 2001 och som riksdagen tidigare beslutat om.

Riksdagen har även beslutat om att regeringen får besluta om lån intill ett belopp av 100 miljo- ner kronor för att inleda utbyggnaden av väg E6 delen Hogdal–Nordby i samband med tilläggs- budget i den ekonomiska vårpropositionen 2001.

Många investeringsprojekt har inte kunnat genomföras i takt med gällande planer. Reger- ingen föreslår därför att ett antal investerings- projekt får finansieras med lån i Riksgäldskonto- ret under 2002. I tabellen nedan redovisas nettoupplåningen med utgångspunkt från nu fat- tade beslut och förslag om anslag för amortering av lånen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.18 Beräknad nettoupplåning för vägar 2001–2009

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	Skuld
	2000-12-31										2009-12-31
Vägverkets anläggningstill-	1 191	24	24	25	25	26	26	27	27	28	1 423
gångar
Broinvesteringar	182	26	-3	-13	-13	-13	-13	-13	-13	-13	114

Väg E6	899	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	638

Fyra vägobjekt (E4, E18/E20,	1 538	-609			-666	-263					0
E22)

Kapitaltäckningsgaranti för	0	86	5	5	6	6	7	7	7	8	137
SVEDAB 2001

E6 Hogdal–Nordby	0	100							-5	-5	90

Summa lån hos Riksgäldskonto-	3 810	-402	-3	-12	-677	-273	-9	-8	-13	-11	2 402
ret
Södra länken	1 167	1 622	1 594	1 024	802	171	-69	-61	-74	-87	6 089

Övriga Stockholmsprojekt	1 707	130	65	65	15	2	-21	-25	-32	-25	1 881

Göteborgspaketet	390	965	890	924	934	149	136	-32	-41	-50	4 265

Totalt	7 074	2 315	2 546	2 001	1 074	49	37	-126	-160	-173	14 637

I tabellen nedan redovisas Vägverkets ackumule- rade skuld 2000–2009, vilken är en konsekvens av nettoupplåningen ovan.

Tabell 5.19 Beräknad låneskuld för vägar åren 2000–2009

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Vägverkets anläggnings-	1 191	1 215	1 239	1 264	1 289	1 315	1 341	1 368	1 395	1 423
tillgångar
Broinvesteringar	182	208	205	192	179	166	153	140	127	114

Väg E6	899	870	841	812	783	754	725	696	667	638

Fyra vägobjekt (E4,	1 538	929	929	929	263
E18/E20, E22)

Kapitaltäckningsgaranti	0	86	91	96	102	108	115	122	129	137
för SVEDAB 2001

E6 Hogdal-Nordby	0	100	100	100	100	100	100	100	95	90
Summa lån hos Riksgälds-	3 810	3 408	4 505	5 938	6 671	6 200	6 003	5 817	5 625	5 436
kontoret
Södra länken	1 167	2 789	4 383	5 407	6 209	6 380	6 311	6 250	6 176	6 089

Övriga Stockholmsprojekt	1 707	1 837	1 902	1 967	1 982	1 984	1 963	1 938	1 906	1 881

Göteborgspaketet	390	1 355	2 245	3 169	4 103	4 252	4 388	4 366	4 315	4 265
Totalt	7 074	9 389	11 935	13 936	15 010	15 059	15 096	14 970	14 810	14 637

De lån som Vägverket har i Riksgäldskontoret skall återbetalas genom att Vägverkets anslag be- lastas med kostnader för räntor och återbetal- ning av skuld. I nedanstående tabell redovisas det årliga anslagsbehovet 2001–2009 för räntor och amortering av dessa lån. Räntan i denna tabell är bedömd till 6 procent. För Södra länken, Övriga

Stockholmsprojekt och Göteborgspaketet redo- visas den anslagsbelastning som krävs för att rän- ta och amortering i form av annuitet för projek- ten skall vara återbetalda 25 år efter det att de tas i bruk, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80). För Övriga lån i tabellen nedan redovisade reger-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ingen i Vårpropositionen 1997/98:150 sin avsikt att beträffande anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag samt 36:4 Banhållning inom utgifts- område 22 redovisa i vilken utsträckning som framtida anslagsutrymme intecknas av redan fat- tade beslut. För Vägverkets verksamhet görs det i tabellen nedan.

Tabell 5.20 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för vägar 2000–2009

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Lån i Riksgäldskontoret

Räntor	158	211	193	192	171	142	134	133	132	131

Amorteringar	269	638	32	42	708	305	42	42	42	42
Summa anslagsbelastning	427	849	225	234	879	447	176	175	174	173
Riksgäldslån
Övriga lån

Södra länken	400	148			348	378	450	438	447	455

Övriga Stockholmsprojekt	1 100	27	112	116	118	119	139	142	147	139
Göteborgspaketet	300					251	259	303	306	307

Riskavgift Öresundsbron		100		100	100	100	100	100	100	100

Totalt anslagsbelastning	2 227	1 124	337	450	1 446	1 295	1 124	1 158	1 174	1 174

Av tabellen nedan framgår hur stor del av ansla- get 36:2 Väghållning och statsbidrag som kom- mer att behöva användas för räntor och återbe- talning av lån t.o.m. 2004.

Tabell 5.21 Andel av anslaget intecknat för räntor och amortering

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Anslaget 36:2	12 835	13 893	13 740	14 875	16 441
Väghållning
och statsbidrag

Andel anslags-	6 %	6 %	2 %	3 %	9 %
belastning för
räntor och
återbetalning
av lån

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Vägverket bedriver uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet som är förenlig med ver- kets uppgifter i övrigt. Vägverket utför också uppdrag inom mark- och anläggningsområdet. Utgångspunkten är att full kostnadstäckning skall uppnås i uppdragsverksamheten. Vägverket beslutar själv – efter samråd med ESV om beräk- ningsgrunderna – om prissättningen för upp-

dragsverksamheten. Vägverkets uppdragsverk- samhet omfattar följande tjänster.

Försäljning av informationsuttag ur bil– registret.

Administration av felparkeringsavgifter.

Försäljning av personliga skyltar.

Försäljning av informationsuttag ur natio– nell vägdatabas.

Försäljning av bygg- och anläggnings– arbeten (Vägverket Produktion).

Försäljning av konsulttjänster (Vägverket Konsult).

Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket Färjerederiet).

Tillhandahållande av fordon vid förarprov.

Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut- bildningscentrum VUC).

Försäljning av Trafikdata.

En del av Vägverkets myndighetsutövning fi- nansieras fr.o.m. 2001 av de offentligrättsliga av- gifterna för denna verksamhet, i enlighet med riksdagens beslut. Avgifternas storlek beslutas dock av regeringen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.22 Intäkter som Vägverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2002	2003	2004
Vägverket Produktion,
Konsult och Färjerederi

Intäkter	1 689 000	1 858 000	2 039 000

Kostnader efter finans-	1 665 000	1 825 000	1 998 000
netto
Resultat efter finans-	24 000	33 000	41 000
netto
Kostnadstäckning i %	101	102	102

VUC och Trafikdata

Intäkter	7 000	6 000	6000
Kostnader efter finans-	6 500	5 500	5 500
netto
Resultat efter finans-	500	500	500
netto

Kostnadstäckning i %	108	109	109

Övriga avgifter

Intäkter	74	74	74

Kostnader	69	69	70

Resultat	5	5	4

Kostnadstäckning i %	107	107	106
Offentligrättsliga avgif-
ter
Avgifter	455 300	572 500	637 900

Kostnader	573 300	613 400	636 700

Resultat	-99 000	-43 900	-21 800

Kostnadstäckning i %	79	93	100

De offentligrättsliga avgifterna och kostnaderna för denna verksamhet utgår från Vägverkets av- giftsförslag för 2002, som syftar till en avgifts- sättning som är kostnadstäckande. I tabellen ovan har dock beaktats att ca 270 miljoner kro- nor gällande de offentligrättsliga avgifterna beta- lats in i förskott, före 2001, då Vägverket erhöll rätt att själv disponera dessa offentligrättsliga av- gifter för att finansiera kostnaderna för denna verksamhet. Det innebär att de avgifter som Vägverket erhåller under åren 2002–2004 i reali- teten kommer att vara ca 170 miljoner kronor lägre än vad som angetts i Vägverkets av- giftsförslag.

De offentligrättsliga avgifter som Vägverket inte disponerar är ansökningsavgifter främst för transportdispenser. De redovisas nedan.

Tabell 5.23 Intäkter som inte Vägverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2002	2003	2004
Offentligrättsliga avgifter
Avgifter	13 000	13 000	13 000

Kostnader	13 000	13 000	13 000
Resultat	0	0	0

Kostnadstäckning i procent	100	100	100

Investeringsplan

Regeringen kommer i infrastrukturproposi– tionen att redovisa Vägverkets investeringsplan för 2002–2004.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Vägverket bedriver inne- bär ofta att Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och under- håll av vägnätet. Drift- och underhållsverksam- heten har till följd av statsmakternas önskemål om konkurrensutsättning kommit att bli regle- rad i fleråriga entreprenörsavtal. Vägverket har även regeringens uppdrag att ge ut bidrag från olika ändamål. För dessa bidrag måste många gånger bidragsmottagaren veta i förväg att bidra- get kommer till avsedd nytta. Vägverket sluter även fleråriga FoU-avtal. Regeringen bör därför ges bemyndigande att ingå sådana ekonomiska förpliktelser. Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet och bidrag där fleråriga avtal sluts, som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om av- talen avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det totalbelopp som re- geringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång.

Den föreslagna omfattningen för bemyndi- gandet framgår av tabellen nedan.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 5.24 Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser

Miljoner kronor

År 2002	Ingående bemyndi-	Nya 2002	Infriade 2002	Utestående 2002	Bemyndigande-
	ganden	bemyndiganden	bemyndiganden	bemyndiganden	ram
Bidrag	2 163	834	1 304	1 693	1 700

Drift och underhåll	7 100	3 200	3 200	7 100	7 100

Investeringsverksamhet	16 993	5 322	2 953	19 362	19 500
Övrigt	168	168	168	168	200

Summa	26 424	9 524	7 625	28 323	28 500

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Järnvägar

6.1Omfattning

Verksamheten omfattar järnvägsinfrastruktur och järnvägstrafik. Verksamheten syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med- borgarna och näringslivet i hela landet. Statens företrädare på central nivå för frågor inom järn- vägsinfrastrukturområdet är Banverket. Flera operatörer trafikerar spåren. Verksamhets– området Järnvägar omfattar också den verk– samhet som tidigare bedrevs av affärsverket Sta- tens järnvägar men som från årsskiftet bedrivs i bl.a. bolagsform. Denna verksamhet beskrivs i avsnitt 6.8.

Banverket är en i huvudsak anslagsfinansierad myndighet med ett helhetsansvar, sektorsansvar, för hela järnvägstransportsystemet i Sverige. Verkets huvuduppgifter är att driva och förvalta statens spåranläggningar, handha säkerhetsfrågor för spårtrafik, främja en miljöanpassad järnvägs- trafik samt initiera, planera och stödja samhälls- motiverad forskning och utveckling inom sitt område. I uppdraget ingår också att främja järn- vägens utveckling. Banhållning innebär förvalt- ning av statens spåranläggningar, dvs. drift och underhåll samt ombyggnad och nybyggande. Fi- nansiering sker med anslag, lån, trafikavgifter och i vissa fall bidrag. Banverket har ett sektors- ansvar för att aktivt driva och följa utvecklingen inom hela järnvägssektorn. Inom sektorsupp- giften förekommer bl.a. uppgifter av utrednings- och policykaraktär.

Banverkets organisation bygger på en rollför- delning mellan förvaltande och producerande enheter. Produktions- och uppdragsverksam- heten bedrivs sedan 1998 i huvudsak av de pro- ducerande enheterna Banverket Produktion,

Banverket Projektering och Industridivisionen. Från och med den 1 juli 2001 har de produce- rande enheterna börjat utsättas för konkurrens. Den förvaltande delen av Banverket, som är upp- delad i fem geografiska regioner, ansvarar för bannätet och för kontakterna med järnvägens kunder och intressenter. De förvaltande en- heterna beställer arbeten av såväl Banverkets egna producerande enheter som externa leveran- törer. Inom Banverket finns två självständiga en- heter, Järnvägsinspektionen och Tågtrafikled- ningen. Järnvägsinspektionen beslutar om säkerhetsnormer, utövar tillsyn och utfärdar till- stånd enligt järnvägssäkerhetslagen (1990:1157), m.m. Tågtrafikledningen beslutar i frågor om trafikeringsrätt, banfördelning och tilldelning av tåglägen m.m.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen in- klusive externa intäkter och lånefinansierad verksamhet uppgick 2000 till ca 9,9 miljarder kronor för Banverket.

Bilderna visar gods- och persontransportar- betet på järnväg under perioden 1990–2000.

Diagram 6.1 Godstransporter på järnväg1
100
80
60					Järnväg
40					Totalt
20
0
0	2	4	6	8	0
99	99	99	99	99	00
1	1	1	1	1	2
1 Miljarder tonkilometer

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22
Diagram 6.2 Persontrafik på järnväg1
140
120
100					Järnväg
80					Järnväg
60					Totalt
40
20
0
1990	1992	1994	1996	1998	2000
1 Miljarder personkilometer

Verksamhet i bolagsform

Banverket förvaltar tillsammans med andra in- tressenter aktier i tre av staten helägda aktiebo- lag, Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVE- DAB), A-Banan Projekt AB (A-Banan) och Tunnelpersonalen i Malmö AB. Banverket är också bolagsman i Citytunnelkonsortiet, som är ett enkelt bolag.

Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)

SVEDAB ägs av staten. Aktierna förvaltas av Banverket och Vägverket med 50 procent var- dera. Bolagets uppgift är att förvalta de svenska intressena i det hälftenägda Öresundsbro Kon- sortiet som svarar för kust- till kustförbindelsen samt att förvalta väg- och järnvägsanslutningarna på den svenska sidan av Öresundsförbindelsen. Bolaget skall dessutom bidra till finansieringen av Citytunneln i Malmö. Finansieringen av kust- till kustförbindelsen sker med lån som garanteras av både den svenska och danska staten. Finansie- ringen av anslutningarna sker genom lån i Riks- gäldskontoret.

Citytunneln

För byggande av Citytunneln i Malmö med till- hörande stationer och anslutande spåranlägg- ningar mot Öresundsbanan och Ystad/Trelleborg har ett konsortium bildats av Banverket, Statens järnvägar, Malmö kommun och Region Skåne. Järnvägen planeras att vara klar 2007, varefter den skall ingå i statens spår- anläggningar och förvaltas av Banverket.

Konsortieparterna är också delägare med 25 procent vardera i Tunnelpersonalen i Malmö AB. Bolagets uppgift är att tillhandahålla personal för Citytunnelkonsortiet.

Konsortieparterna är också delägare med 25 procent vardera i Tunnelpersonalen i Malmö AB. Bolagets uppgift är att tillhandahålla personal för Citytunnelkonsortiet. En särskild förhandlings- man, utsedd av regeringen, har den 22 augusti 2001 lämnat ett preliminärt projektavtal tecknat mellan representanter för konsortieparterna. Det preliminära avtalet innebär att Banverket övertar hela genomförandeansvaret och att Citytunnel- konsortiet avvecklas samt att de finansiella åta- gandena regleras mellan parterna i samband med att Banverket övertar hela ansvaret. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med an- ledning av organisationsförändringen och kost- nadsfördelningen i den kommande infrastruk- turpropositionen.

A-Banan Projekt AB

A-Banan Projekt AB är ett helstatligt bolag vars aktier till lika delar förvaltas av Banverket och Luftfartsverket. Bolaget har till uppgift att be- vaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de s.k. Arlandabaneavtalen som reglerar byg- gande och drift av järnvägen till Arlanda flyg- plats. A-Banan Projekt AB skall vidare övervaka driften av Arlandabanan och den del av anlägg- ningen som byggts för intercitytrafik samt följa återbetalningen av det statliga villkorslånet. Ar- landabanan har uppförts av ett konsortium be- stående av Alstom, John Mowlem Construction och NCC. Konsortiet har bildat ett särskilt bo- lag, A-Train AB, för att genomföra och driva an- läggningen. Vid färdigställandet överlämnades anläggningen till A-Banan Projekt AB som i sin tur hyr ut den till A-Train AB. A-Train AB har som ersättning erhållit rätt att fram till 2040 be- driva flygpendeltrafik mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. A-Train AB kommer un- der koncessionsperioden att vara spårinnehavare på järnvägssträckan Rosersberg–Arlanda flyg- plats–Odensala samt har rätt att bedriva person- trafik på sträckan Stockholm C–Rosersberg. A- Train AB bedriver trafiken under namnet Arlan- da Express.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.2Utgiftsutveckling

Anslagsförbrukningen 2000 för verksamhets– området Järnväg underskred anslagen med 337 miljoner kronor. Det fanns vid årets början ett ingående utnyttjande av anslagskrediten om 47 miljoner kronor. Sammantaget underskred an– slagsförbrukningen det totala tillgängliga an– slagsbeloppet med 290 miljoner kronor. Progno- sen för 2001 för verksamhetsområdet Järnväg är ca 8 056 miljoner kronor vilket är ca 322 miljo- ner kronor högre än anslagen.

Prognosen för 2001 ligger för anslaget 36:3 Banverket: Administration på samma nivå som tilldelade anslag. I samband med den ekonomis- ka vårpropositionen för 2001 har anslaget mins- kats med 2,4 miljoner kronor som förts till an-

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

2000

slaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader. Prognosen för 2001 är för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter högre än tilldelade anslag. Det är framför allt verksamheter avseende drift och underhåll som förväntas få en stor förbrukning av anslags–krediten. Av detta skäl föreslås att an- slaget tillförs 200 miljoner kronor på tilläggs- budget.

För att möjliggöra en tillfredsställande ban– hållning föreslås att lånemedel tillförs verk– samhetsområdet Järnväg under perioden 2002– 2004. Under 2004 föreslås även en höjning av anslagsnivån.

Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
	2001	2002	2003	2004

36:3 Banverket: Administration	800	578	730	740	758	775

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	5 991	7 036	7 142	7 047	7 006	8 420
36:5 Ersättning till SJ i samband med utdelning från	170	50	124	25	15	15
AB Swedcarrier
36:6 Från EU-budgeten finansierat stöd till transeuro-	86	70	60	65	70	70
peiska nätverk2
Summa	7 047	7 734	8 056	7 877	7 849	9 280

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

2Avser den del av anslaget som finansierar stöd till järnvägar. Anslaget i sin helhet redovisas i avsnitt 6.9.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.3Mål och resultat

Ekonomiskt resultat

Tabell 6.2 Anslag och utfall 1998–2000

Miljoner kronor (löpande priser)

	Spar/	Anslag	Utfall	Spar/	Anslag	Utfall	Spar/	Anslag	Utfall	Spar/
	kredit	1998	1998	kredit	1999	1999	kredit	2000	2000	kredit
	1997			1998			1999			2001
36:3 Banverket: Admi-	145	756	777	124	787	902	9	935	800	125
nistration

36:4 Banverket: Banhåll-	95	7 490	6 859	-92	6 690	7 113	-505	6 279	5 991	-146
ning och sektorsuppgif-
ter
36:5 Ersättning till SJ i	0	200	26	374	5	0	377	50	170	124
samband med utdelning
från AB Swedcarrier

36:6 Från EU-budgeten	6	70	53	23	70	72	72	70	86	47
finansierat stöd till
transeuropeiska nätverk

A6 Nationellt investerings-					50	40	0	50	49	1
program för infrastruktur-
utveckling

Summa	246	8 516	7 715	429	7 602	8 172	-47	7 384	7 096	151

Resultat för verksamheten

Regeringen har brutit ner de transportpolitiska delmålen för verksamhetsområdet Järnväg i spe- cifika verksamhetsmål. Nedan följer en redovis- ning av måluppfyllelsen för 2000.

Sammanfattande bedömning

Uppfyllelsen av tillgänglighetsmålet är svårbe- dömd. Transportkvalitetsmålet bedöms delvis ha uppfyllts. Förseningarna har ökat bl.a. beroende på att transportarbetet på järnväg har ökat kraf- tigt vilket har gjort systemet känsligare för stör- ningar. De ökade förseningarna beror till stor del på operatörerna, men även på brister i infra- strukturen (bl.a. översvämningar och brand i ställverk). Etappmålen för förseningar för gods- trafiken skall uppnås först 2007. Förseningarna har ökat men samtidigt har transportarbetet på järnväg ökat. Det är svårt att avgöra om det lång- siktiga målet kommer att uppnås. Godssats- ningen har inneburit att flera banor fått högre bärighet och utökad lastprofil. Det totala antalet dödade och svårt skadade är i stort oförändrat jämfört med 1999. Antalet dödade och svårt skadade i plankorsningsolyckor har minskat. Trafiksäkerhetsmålet bedöms därför ha upp- fyllts. Uppfyllelsen av miljömålet är svårbedömd då nya inventeringar gjort att fler buller- och vib- rationsutsatta bostäder identifierats. Banverket, Vägverket och Statens institut för kommunika-

tionsanalys (SIKA) har i uppdrag att utveckla mått för målet en positiv regional utveckling. Kortare restider har i vissa fall bidragit till regi- onförstoring och godssatsningen bidrar till att förbättra företagens konkurrenskraft.

Ett tillgängligt transportsystem

Faktorer som påverkar tillgängligheten till järn- vägstransportsystemet är bl.a.:

närhet till järnvägsstationer

restid, turtäthet och antal byten

information om priser och betalning samt trafikutbud

den fysiska utrustningen, fordonen och den fysiska miljön

Målet är att andelen funktionshindrade och andra grupper med särskilda behov som kan nyttja järnvägstransportsystemet skall öka.

Resultat: Måluppfyllelse går i dagsläget inte att fastställa. Trafikverken har i uppdrag att utvär- dera konsekvenserna av regeringens handlings- plan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240.

En hög transportkvalitet

En ökad bärighet och utökad lastprofil innebär att varje järnvägsvagn kan innehålla tyngre och större last. De skapar i sin tur förutsättningarna för bättre transportekonomi. Ett av Banverkets viktigaste bidrag till hög transportkvalitet är att ha en god driftsäkerhet på sina anläggningar.

Målet är att tågförseningar på stom- och läns- järnvägsnätet skall minska jämfört med 1999.

Resultat: Målet har inte uppnåtts. Tågförse- ningstimmarna ökade till 82 969 (76 796 år 1999). Ökningen beror till stor del på ökad trafik och hänförs främst till brister i fordonen, som använts maximalt, och till brister i infrastruktu- ren, som bl.a. drabbades av översvämningar och en brand i ett ställverk. I Stockholmsområdet rådde brist på personal. PULS-samarbetet mellan banhållare, operatörer och trafikledning syftar till att minska förseningarna, förslag läggs 2001.

Målet är att kostnaden för fjärrtågklarering och tågklarering per tågkilometer skall minska jämfört med kostnaden 1999.

Resultat: Målet har uppnåtts. Kostnaden för den operativa trafikledningen var 355 miljoner kronor (342 miljoner kronor 1999). Trafikvoly- men ökade från 106,9 till 118,4 tågkilometer. Produktivitetsförbättringen var därmed 6,4 pro- cent.

Målet är att Banverket skall verka för att för- utsättningarna för utnyttjandet av det statliga järnvägsnätet förbättras.

Resultat: Målet bedöms ha uppnåtts. Antal spårkilometer, antal kilometer nytt dubbelspår och antal kilometer fjärrblockering har ökat lik- som andelen bana som tillåter 25 tons axellast. Antalet tåg som trafikerade det statliga järnvägs- nätet ökade från 654 000 tåg till 663 000 tåg.

Målet är att antalet störningstillfällen för gods- trafik på de mest drabbade järnvägssträckorna skall minst halveras till 2007.

Resultat: Måluppfyllelsen till 2007 kan inte bedömas. Tågförseningarna för godstrafiken minskade med 457 timmar till 6 393 timmar. På Mittbanan ökade förseningarna på grund av översvämningar.

Målet är att till 2007 skall högsta tillåtna axel- last ökas från 22,5 ton till 25 ton på järnvägs- sträckor med omfattande inrikes systemtrans- porter.

Resultat: Andelen järnväg med största tillåtna axellast 25 ton har ökat till 15,5 procent jämfört med 13,6 procent 1999. Andelen järnväg med

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

större lastprofil har ökat till 13,7 procent jämfört med 9,8 procent 1999. Uppgradering till STAX 25 är avslutad eller pågår på sträckorna Karlstad– Laxå, Karlstad–Kil, Hyltebruk–Göteborg och Gällivare–Luleå.

Målet är att till 2007 skall lastprofilen ökas på de järnvägssträckor som kan komma i fråga för 25 tons axellast.

Resultat: Se ovan.

Målet är att effektiviteten avseende under- hållet av det statliga järnvägsnätet skall öka. Ba- nans tillstånd skall motiveras av aktuell trafik.

Resultat: Målet har nåtts. Under perioden 1994 till 2000 har kostnaderna för drift och un- derhåll och reinvesteringar minskat samtidigt som kvaliteten varit ganska konstant. Skälet är främst omfattande spårbyten under 1990-talet. Mellan 1999 och 2000 kan man dock se en för- sämring av kvaliteten och en ökning av kostna- derna. Den försämrade kvaliteten kan till stor del bero på otillräckligt förebyggande underhåll. Kostnaderna för avhjälpande underhåll har ökat och kan äventyra uppfyllandet av kraven på järn- vägssäkerhet.

En säker trafik

Järnvägstransportsystemet omfattas av noll- visionen – ingen person skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Omsorgen om människors liv och hälsa är ett grund- läggande krav vid järnvägstransportsystemets ut- formning och funktion. Banverkets banhåll- nings-, trafik- och elsäkerhetsarbete inriktas därför mot att

järnvägssystemet alltid skall vara säkert

starkströmsanläggningar inom järnvägs- systemet skall vara säkra för personer, djur och egendom

el- och järnvägsolyckor skall förhindras

konsekvenserna av svåra olyckor skall lind- ras

Målet är att antalet dödade och skadade inom järnvägstransportsystemet skall minska.

Resultat: Det totala antalet dödade och svårt skadade är i stort oförändrat jämfört med 1999. Dock har antalet dödade och svårt skadade i plankorsningsolyckor minskat kraftigt från 25 personer 1999 till 16 personer 2000.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Målet är att verka för en trafiksäker spårtrafik där ingen dödas eller skadas allvarligt.

Resultat: Spårtrafiken omfattar järnväg, tun- nelbana och spårväg. Antalet dödade och allvar- ligt skadade uppgick till 68 (63 personer 1999, 83 personer 1998).

Målet är att antalet olyckor vid plankorsningar mellan järnväg och väg bör halveras till 2007 räk- nat från 1996 års nivå.

Resultat: Antalet plankorsningsolyckor har minskat från drygt 40 år 1999 till ca 30 år 2000. Antalet olyckor beräknat som ett rullande 5- årigt medelvärde har kontinuerligt minskat. Må- let bedöms kunna uppnås.

En god miljö

För att nå målet om en god miljö har bulleråt- gärder vidtagits som i huvudsak bestått av an- läggande av bullerplank, vallar, fönsteråtgärder samt rälsslipning. En liten andel, ca 10 procent, av trafikarbetet på järnväg utförs med diesel- drivna fordon. Dessa svarar för ca 50 procent av järnvägstransportsystemets utsläpp av koldioxid.

Målet är att järnvägens andel av det totala transportarbetet skall öka jämfört med 1999. Resultat: Målet har uppnåtts. Järnvägens mark- nadsandel uttryckt i tonkilometer ökade med en procentenhet till 25 procent. Järnvägens trans- portarbete ökade till 20 miljarder tonkilometer efter att har legat stilla på 19 miljarder tonkilo- meter under 1990-talet .

Målet är att energianvändningen per utfört transportarbete på statens spåranläggningar skall minska.

Resultat: Målet har uppnåtts. Energianvänd- ningen mätt som kWh/tågkilometer minskade med knappt 4 procent. En energisparplan har lämnats till regeringen. Ett energisparråd med företrädare för järnvägssektorn har inrättats.

Målet är att negativ miljöpåverkan av banhåll- ning skall minska jämfört med 1999.

Resultat: Måluppfyllelsen kan inte bedömas. Antalet konfliktpunkter med vattentäkter och antalet bostäder med vibrationer över 2,5 mm/s har ökat jämfört med 1999. Ökningen beror bl.a. på att nya inventeringar gjorts varvid nya kon- fliktpunkter m.m. identifierats.

Målet är att 2004 skall inga bostadslägenheter utsättas för buller orsakade av järnvägstrafik på över 55 dB(A) vid fler än fem tillfällen per natt. Nivån avser maximalt värde i sovrum nattetid.

Resultat: Måluppfyllelsen kan inte bedömas. Drygt 1 900 lägenheter har åtgärdats under året. Vid inventeringar under året har ytterligare 2 400 lägenheter identifierats.

En positiv regional utveckling

Järnvägstransportsystemet kan ge positiva regio- nala effekter, bl.a. genom att bidra till att skapa större geografiska arbetsmarknader. Stråk för tung godstrafik på järnväg kan också medverka till att industrier som ligger perifert kan få de fördelar i transportkostnader som är nödvändig för att behålla konkurrenskraften. För målet en positiv regional utveckling saknas mått. Banver- ket, Vägverket och SIKA arbetar med att utar- beta sådana. Dock kan sägas att restiderna mins- kat vilket i vissa fall (t.ex. Svealandsbanan) bidragit till regionförstoring. Godssatsningen bidrar till sänkta transportkostnader och förbätt- rar företagens konkurrenskraft (exempelvis Malmbanan).

Nedan redovisas vilka åtgärder som genom- förts på det statliga järnvägsnätet i enlighet med stomnätsplanen och länsplanerna.

Verksamhetsmål för genomförande av planer

Målet är att Banverket, inom ramen för anvisade medel, skall genomföra åtgärder på det statliga järnvägsnätet i enlighet med stomnätsplanen och länsplanen för regional transportinfrastruktur. Banverkets genomförande av länsplanerna för regional transportinfrastruktur skall ske på ett sådant sätt att en lika stor andel av respektive länsplan är genomförd efter en fyraårsperiod (vid utgången av 2001).

Resultat: Inom ramen för anvisade medel har målet dock nåtts. Målet rörande stomnätsplanen har nåtts. Av investeringarna i stomnätsplanen har 31 procent genomförts vid utgången av 2000. Länsplanerna har genomförts till 69 procent. In- vesteringarna är ojämnt fördelade mellan länen. Målet uppnås därmed inte.

Tabell 6.3 Uppföljning av åtgärder i nationell stomnätsplan 1998–20001

Miljoner kronor

	Kostnad	Utfall	Diff.
	enligt plan2		%
Västra stambanan	401	137	-66
Södra stambanan	618	103	-83

Västkustbanan	5 160	3 379	-35

Kust till kustbanan	264	142	-46
Ostkustbanan	725	691	-5

Dalabanan	49	44	-10

Stambanan genom övre	319	298	-7
Norrland

Norra stambanan	453	474	5
Godsstråket genom Berg-	841	623	-26
slagen
Bergslagsbanan	284	300	6

Norge/Vänernbanan	666	341	-49

Värmlandsbanan, Jönkö-	151	162	7
pingsbanan och Älvsborgs-
banan

Skånebanan och Godsstrå-	179	110	-39
ket genom Skåne

Mälarbanan, Svealandsba-	2 208	1 709	-23
nan, Sala–Oxelösund och
Nynäsbanan
Mittbanan, Malmbanan och	821	759	-50
Haparandabanan

Stockholm, Malmö och	1 444	722	-50
rangerbangårdar
Övrigt	1 289	1 217	-6

Totalt	15 872	11 211	-29

1Ufall är redovisat efter externa bidrag till finansieringen utom för Årstabron vilken är bruttoredovisad i stomnätsplanen

2Prisnivå 1997

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.4 Uppföljning av åtgärder i nationell stomnätsplan 20001

Miljoner kronor

	Kostnad	Utfall	Diff.
	enligt plan2		%
Västra stambanan	128	27	-79
Södra stambanan	411	8	-98

Västkustbanan	1 832	863	-53

Kust till kustbanan	129	68	-47
Ostkustbanan	31	62	100

Dalabanan	8	4	-50

Stambanan genom övre	25	40	60
Norrland

Norra stambanan	85	88	4
Godsstråket genom Berg-	361	148	-59
slagen
Bergslagsbanan	70	69	-1

Norge/Vänernbanan	191	171	-10

Värmlandsbanan, Jönkö-	12	10	-17
pingsbanan och Älvsborgs-
banan

Skånebanan och Godsstrå-	40	9	-78
ket genom Skåne

Mälarbanan, Svealandsba-	490	383	-22
nan, Sala–Oxelösund och
Nynäsbanan
Mittbanan, Malmbanan och	218	231	6
Haparandabanan

Stockholm, Malmö och	618	314	-49
rangerbangårdar
Övrigt	253	255	1

Totalt	4 902	2 750	-44

1Utfall är redovisat efter externa bidrag till finansieringen utom för Årstabron vilken är bruttoredovisad i stomnätsplanen

2Prisnivå 1997

Kommentar till genomförandet av stomnätsplanen

Stomnätsplanen för perioden 1998–2007 om- fattar investeringar om totalt 36 000 miljoner kronor. Stomnätsplanen är framtung, dvs. in- vesteringarna är ojämnt fördelade i tiden så att en större andel av investeringarna ligger i början av planperioden. Enligt stomnätsplanen skulle 44 procent av investeringarna ha varit genomförda vid utgången av 2000. Som framgår av budget- propositionerna för 1998 och 1999 har dock re- geringens ambition varit att genomföra stom- nätsplanen i en jämn takt, dvs. med en tiondel av planen varje år. Vid utgången av 2000 skulle allt- så ca 30 procent av stomnätsplanen vara genom- förd.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Investeringarna under perioden 1998–2000 uppgick till 11 211 miljoner kronor. Det innebär att 31 procent av stomnätsplanen genomförts vid utgången av 2000. Utfallet 2000 blev 2 750 mil- joner kronor.

I tabell 6.3 redovisas investeringar på stom- järnvägarna per stråk. I tabellen jämförs utfallet med den beräknade kostnaden enligt stomnäts- planen. I det följande redovisas de viktigare åt- gärder som genomförts på olika stråk.

Västra stambanan

I Herrljunga har åtgärder för att förbättra till- gängligheten och säkerheten för resenärer ge- nomförts. Satsningen på ökad plankorsnings- säkerhet har fortsatt. För att underlätta arbetet med ombyggnaden av Södertälje hamn/station har signalombyggnad skett vid Östertälje. Den planerade linjerätningen i Finnerödja samt ban- gårdsombyggnaden i Vårgårda och Floda har se- narelagts.

Södra stambanan

Kapacitetsförstärkningar på sträckan Katrine- holm–Mjölby har genomförts. Bangårds- ombyggnaden i Norrköping och kapacitetsför- stärkning mellan Arlöv och Malmö har senarelagts.

Västkustbanan

Stråket är föremål för omfattande investerings- arbeten. 40 kilometer dubbelspår har färdigställts mellan Helsingborg och Kävlinge via Landskro- na och fem kilometer på sträckan Löfta– Nordvära. Utbyggnaden av dubbelspår på sträckan Frillesås–Löfta påbörjades under året.

Arbetet med tunnlar genom Hallandsås har koncentrerats till att färdigställa lining samt att lösa kvarstående vattenförsörjningsproblem. Ett flertal dubbelspårsetapper är försenade. Utbygg- naden på sträckan Lekarekulle–Frillesås och Bre- ås–Heberg har senarelagts. Till följd av en över- klagad detaljplan i Lund är den andra etappen av Kävlinge–Lund inte påbörjad. Även utbyggna- den av resterande del av Förslöv–Ängelholm är beroende av beslut om detaljplaner.

Kust till kustbanan

Utbyggnaden av fjärrblockering har fortsatt. I Rödberg, mellan Göteborg och Borås, har ar- betet med en ny tågmötesplats påbörjats. In- vesteringarna kommer att ge möjlighet till effek- tivare tidtabellsläggning, kortare restider och tätare trafik.

Ostkustbanan

Åtgärderna har i huvudsak bestått av efterar- beten av tidigare större investeringar. Bangårds- ombyggnaden i Uppsala och dubbelspårsut- byggnaden mellan Uppsala och Svartbäcken är senarelagda.

Dalabanan

Satsningen på ökad plankorsningssäkerhet har fortsatt.

Stambanan genom övre Norrland:

I Långträsk har bangården utrustats för samtidig infart. Bangårdsombyggnader mellan Vännäs och Boden är senarelagda.

Norra stambanan

Under året har snabbtågsanpassningen mellan Gävle och Östersund påbörjats och arbetet för ökad plankorsningssäkerhet pågår.

Godsstråket genom Bergslagen

På sträckan Degerön–Stenstorp, norr om Mota- la, har 15 kilometer dubbelspår färdigställts. Samtliga plankorsningar har byggts bort och hastigheten har höjts från 70 till 160 km/timme. För att nå tillräcklig kapacitet måste ytterligare delar av sträckan Hallsberg–Mjölby byggas ut till dubbelspår. Bangårdsombyggnaden i Mjölby och dubbelspår Mjölby–Motala har senarelagts.

Bergslagsbanan

På sträckan Ludvika–Frövi byts samtliga ställ- verk. Samtidigt förbättras kapaciteten och plan- korsningssäkerheten ökas.

Norge/Vänernbanan

Arbeten pågår med signal- och plankorsningsåt- gärder. I Trollhättan byts broarna över Göta älv och för att klara tyngre godstransporter byggs en ny svängbro över Dalslands kanal i Köpman- nebro. Dubbelspår Trollhättan–Öxnered och bangårdsombyggnaden i Öxnered har senare- lagts.

Värmlandsbanan, Jönköpingsbanan och Älvs- borgsbanan

Arbeten för att möjliggöra transport av tyngre godstrafik på Värmlandsbanan har genomförts.

Skånebanan och Godsstråket genom Skåne

Satsningen på ökad plankorsningssäkerhet har fortsatt.

Mälarbanan, Svealandsbanan, Sala–Oxelösund och Nynäsbanan

Mälarbanans utbyggnad till dubbelspår mellan Kallhäll och Kungsängen har färdigställts, vilket ger bland annat möjlighet till bättre punktlighet och ökad turtäthet. De genomförda buller- skyddsåtgärderna på sträckan Grillby–Enköping och dubbelspårsutbyggnad på sträckan har slut- förts. Detta innebär att hastigheten har kunnat höjas till 200 kilometer i timmen.

Mittbanan, Malmbanan och Haparandabanan

På Mittbanan pågår spårbyte och utbyggnad av fjärrblockering mellan Storflon och Storlien. När projektet är klart kommer restiden mellan Ös- tersund och Storlien att kunna minska med 30 minuter. Upprustning till 30 tons axellast av Malmbanan pågår. Installationen av spårvidds- växlare vid Haparanda bangård har senarelagts i avvaktan på beslut om tekniskt system.

Stockholm, Malmö och Göteborg

Utbyggnaden av nya spår – inklusive Årstabron

– har fortsatt. Utbyggnaden möjliggör en fort- satt utveckling av regiontrafiken i Stockholm. Risker för störningar minskar och punktligheten ökar i trafiken samtidigt som bron ger en bilfri gång- och cykelväg mellan Södermalm och År- sta. I Göteborg har ombyggnad av Olskrokens bangård påbörjats. Ombyggnaden ger effektivare tågtrafik till bl.a. Norge/Vänernbanan och Bo- husbanan.

Rangerbangårdar

I Hallsberg pågår ombyggnad av rangerban- gården för att skapa effektivare och säkrare rang- ering. Delar av den ombyggda bangården har ta- gits i bruk under 2000. Ombyggnaden av bangården i Trelleborg har senarelagts.

Övriga åtgärder

I stomnätsplanen avsattes medel för uppgrade- ring till 25 tons axellast och utökad lastprofil. Utöver dessa satsningar har en mängd smärre åtgärder utförts.

Kommentar till genomförandet av länsplanerna

Investeringarna i länsjärnvägarna omfattar i hu- vudsak åtgärder för att åstadkomma förbätt- ringar för godstrafiken och för den regionala persontrafiken. Bullerskyddsåtgärder är också prioriterade.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Målet att en lika stor andel av länsplanerna skall vara genomförd vid utgången av 2001 kommer inte att uppfyllas. Förbrukade medel inom planperioden uppgår till 778 miljoner kro- nor, vilket motsvarar 69 procent av planerna. De investeringar som genomförts är ojämnt för- delade mellan länen i förhållande till planen. Skä- let är bl.a. att vissa investeringar senarelagts ef- tersom de kräver samordning med objekt i stomnätsplanen, ett exempel är kapacitets- höjande åtgärder i Linköping. Av årets in- vesteringar har ca 15 procent gällt åtgärder för att minska bullerstörningar. Satsningen på plan- korsningssäkerhet har fortsatt, bl.a. har sju plan- korsningar på sträckan Ystad–Simrishamn byggts bort. Upprustningen av Blekinge kust- bana har fortsatt och omfattar bättre signal- system och mötesplatser samt plankorsningsåt- gärder. Även banan mellan Lycksele och Storuman har rustats upp. I tabellen nedan redo- visas genomförandet av länsplanerna.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.5 Uppföljning av länsfördelning i regional plan

Län	Antal objekt	Genomförda/	Belopp i plan,	Förbrukade	Andel av plan	Utfall	Plan	Andel ut-
	i plan	påbörjade	mkr	medel, mkr	%	1998–2000	1998–2000	fall/plan %
		objekt
Stockholm	4	2	16	6	38	6	16	38

Uppsala	1	0	5	0	0	0	5	0

Södermanland	2	1	16	3	19	3	16	19

Östergötland	6	6	49	36	73	36	49	73

Jönköping	6	7	83	50	60	50	83	60
Kronoberg	1	1	19	6	32	6	19	32

Kalmar	9	3	58	20	34	20	58	34

Blekinge	3	1	21	56	267	56	21	267
Skåne	8	9	185	84	45	84	185	45

Halland	5	4	34	22	65	22	34	65

Västra Götaland	15	9	255	235	92	235	255	92
Värmland	8	6	50	41	82	41	50	82

Örebro	5	2	19	4	21	4	19	21

Västmanland	4	1	11	1	9	1	11	9

Dalarna	10	6	71	39	55	39	71	55

Gävleborg	5	3	30	14	47	14	30	47

Västernorrland	15	3	55	43	78	43	55	78
Jämtland	3	0	8	0	0	0	8	0

Västerbotten	15	12	100	93	93	93	100	93

Norrbotten	7	5	47	25	53	25	47	53
Summa	132	81	1 132	778	69	778	1 132	69

Efterkalkyler

Efterkalkyler för banhållningsåtgärder utförs när samhällsekonomiska kalkyler har använts som beslutsunderlag. Efterkalkyler redovisas för åt- gärder som avslutats 2000 respektive 1995. För de åtgärder som avslutats 2000 redovisas beräk- nad och uppföljd anläggningskostnad och be- räknad och reviderad lönsamhet. För de åtgärder som avslutades 1995 görs dessutom en uppfölj- ning av relevanta effekter, såsom turtäthet, res- tidsvinst och godsmängd. I efterkalkylerna har den verkliga anläggningskostnaden räknats om till den prisnivå som gällde då den ursprungliga kalkylen utfördes.

Tabell 6.6 Efterkalkyl för objekt färdigställda 2000

Miljoner kronor

Stråk	Objekt	Åtgärd	Kostnad	Kostnad	Nettonu-	Nettonu-
			Beräknat	Uppföljd	värdeskvot	värdeskvot
					Beräknad	Uppföljd
Västkustbanan	Läfta–Nordvära	Dubbelspår	180	180	0,2	0,2

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.7 Efterkalkyl för objekt mindre än 75 mkr färdigställda 1995

Miljoner kronor

Stråk	Objekt	Åtgärd	Kostnad	Kostnad	Nettonu-	Nettonu-
			Beräknad	Uppföljd	värdeskvot	värdeskvot
					Beräknad	Uppföljd
Ostkustbanan	Knivsta bangård	Ombyggnad	60	39	0,59	1,95

Norra stambanan	Ovansjö–Moradal	Förbindelsespår	50	31	0,09	0,10

Tabell 6.8 Efterkalkyler för investeringar större än 75 mkr färdigställda 1995

Miljoner kronor

Stråk	Objekt	Åtgärd	Turtäthet	Restidsvinst	Antal resande	Antal	Godsmängd	Anlägg-	Nettonu-
			Person-	Persontåg	1000-tal/år	godståg/	Nettoton	nings-	värdeskvot
			trafik	Min/tåg		Dygn	1000-tal/dygn	kostnad
			Tåg/dygn
Västkustbanan	Trönninge–	Nytt dub-	48/26	11-12/	2000/1000	33/8		870/612	0,70/-0,16
	Båstad	belspår		10-12
Ostkustbanan	Vattholma–	Dubbel-	80/84		3671/2115	15/6	2475/1100	126/127	0,23/0,24
	Skyttorp	spår
Ostkustbanan	Gävle–	Partiellt	23/18		1374/470	22/17	3630/2000	39/30	0,23/0,24
	Hilleby	dub-
		belspår

Stambanan	Högbränna–	Linje-	6/6	1,5/1,5	740/600	28/23	5400/4900	55/77	0,12/-0,7
genom övre	Hörnsjö	rätning
Norrland

Norge/	Eriksstads-	Nytt dub-	12/8	6/7	530/270	15/12	2000/1000	160/181	0,3/-0,5
Vänernbanan	svängen,	belspår
	etapp 1

Kommentar

För flera av de färdigställda objekten har den samhällsekonomiska lönsamheten blivit lägre än den som ursprungligen beräknades. Så är till ex- empel fallet med dubbelspårsutbyggnaden mel- lan Trönninge och Båstad, trots att den blev av- sevärt billigare än beräknat. Orsaken till den lägre lönsamheten är i detta fall att andra objekt på Västkustbanan inte blivit färdigställda i den takt som förutsattes när den samhällsekono- miska kalkylen först gjordes. Trafik, resande och godsvolymer har därmed inte utvecklats i enlig- het med antagandena i den samhällsekonomiska kalkylen, vilket påverkat objektets lönsamhet. Detta förhållande gäller delvis även för Erikss- tadssvängen på Norge/Vänernbanan. Även andra förutsättningar kan förändras, som i fallet med linjerätningen mellan Högbränna och Hörnsjö, där det förutsattes att gods- och persontrafiken mot övre Norrland skulle fortsätta att gå på

Norra stambanan. I efterkalkylen förutsätts i stället trafiken gå på Botniabanan. Detta till- sammans med att anläggningskostnaden ökat med 40 procent gör att lönsamheten minskat kraftigt. För några objekt blev den samhällseko- nomiska lönsamheten bättre än beräknat. Det gäller exempelvis bangårdsombyggnaden i Kniv- sta där kostnaden blev lägre då endast en av två etapper genomfördes. Vid genomförandet av förbindelsespår och bangårdsombyggnad på sträckan Ovansjö–Moradal sänktes ambitions- nivån och därmed kostnaden utan att funktionen ändrades.

Övriga verksamhetsmål – avseende inre effektivitet

Målet är att Banverkets externa produktions- verksamhet i genomsnitt skall generera minst 5 procents rörelsemarginal.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Resultat: Målet har uppnåtts. Den externa verksamheten hade en rörelsemarginal om 17,4 procent (15,7 procent 1999). Det var främst tele- tjänster som gick bra.

Målet är att produktiviteten skall öka inom Banverkets resultatenheter.

Resultat: Målet har delvis uppnåtts. Produkti- viteten inom resultatenheterna har förbättrats eller är oförändrad jämfört med 1999.

6.4Insatser

Statliga insatser inom området

Under 2000 har 71 kilometer nytt dubbelspår och 172 kilometer fjärrblockering färdigställts. Trafiken och kapacitetsutnyttjandet har ökat på Västra stambanan och Ostkustbanan, men även på delar av Södra stambanan, Dalabanan, Gods- stråket genom Bergslagen och på Skånebanan.

Drift och underhåll

Kostnaderna för drift, dvs. att hålla en fram- komlig bana, har ökat med 2 procent. Det av- hjälpande underhållet har ökat under perioden 1998 till 2000. Kostnaderna för reparation av skador uppgick till 151 miljoner kronor, varav översvämningar under sommaren 2000 stod för 81 miljoner kronor. Det förebyggande under- hållet har minskat från 824 miljoner kronor till 694 miljoner kronor under perioden 1998–2000. Reinvesteringarna, som syftar till att återställa tillståndet på banorna, låg på samma nivå som 1999 och uppgick till 829 miljoner kronor. Stör- re reinvesteringar under 2000 var spårbyte mel- lan Gårdsjö och Töreboda samt mellan Kil och Åmål.

Investeringar i enlighet med stomnätsplanen och länsplanerna

Under perioden 1998–2000 har investeringarna i stomnätsplanen uppgått till 11 211 miljarder kronor. Av investeringarna i stomnätsplanen har 31 procent genomförts vid utgången av 2000.

Genomförandet av länsplanerna för regional tranportinfrastruktur har försenats. Under peri- oden 1998–2000 har 69 procent av planerna ge- nomförts. Investeringar har också fördelats ojämnt mellan länen i förhållande till planen. En orsak är att vissa åtgärder i länsplanerna måste samordnas med stomnätsplanen. Upprustningar

har bl.a. skett av Blekinge kustbana och på sträckan Lycksele–Storuman i Västerbottens län.

Godssatsning

Godsatsningen innebär ökad axellast och större lastprofil vilket gör att varje godsvagn kan lasta mer. Andelen bana som tillåter 25 tons axellast och största godsprofil uppgår till 15,4 procent vilket är en ökning med 1,8 procentenheter jäm- fört med 1999. Under 2000 har sträckan Karl- stad–Laxå anpassats för 25 tons axellast, vilket har bidragit till att transporter från Skoghall till Göteborgs hamn är möjliga. Även sträckan Karl- stad–Kil har anpassats till 25 tons axellast så att trafik från Grums till Göteborg är möjlig. Sträckan Hyltebruk–Halmstad–Göteborg har anpassats för största lastprofil och uppgradering till 25 tons axellast pågår. På Malmbanans södra del (Gällivare–Luleå) genomförs en höjning av bärigheten till 30 tons axellast. Provtrafik har startat under 2000.

Fjärrblockering, el- och teleinvesteringar

Fjärrblockering har färdigställts på sträckorna Hässleholm–Kristianstad–Sölvesborg, Öster- sund–Storlien, Borås–Hillared och Vännäs– Holmsund.

Elinvesteringarna uppgick till 205 miljoner kronor (210 miljoner kronor 1999) och telein- vesteringarna uppgick till 321 miljoner kronor (134 miljoner kronor 1999). En större elin- vestering var förstärkningen av kraftförsörj- ningen för trafiken med 30 tons axellast på Malmbanan.

Buller och miljöpåverkan

Drygt 1 900 bullerstörda bostadslägenheter har åtgärdats under året till en kostnad av 38 miljo- ner kronor. Vid inventeringar har dock ytterliga- re 2 400 bullerstörda bostadslägenheter identifie- rats.

Arbete pågår med att identifiera konflikt- punkter mellan vattentäkter och järnvägar. I år har inga av hittills 285 identifierade konflikt- punkter åtgärdats.

Banverket har löst in tre bostäder som utsatts för vibrationer över 2,5 mm/s till en kostnad av

2 miljoner kronor.

Sektorsinsatser

Banverket har lämnat ett förslag till strategi för järnvägssektorn. I arbetet har företrädare för järnvägssektorns olika organisationer och aktö-

rer deltagit. Syftet med strategin är att åstad- komma en samverkan mellan sektorns aktörer så att järnvägen utvecklas i enlighet med den be- slutade transportpolitiken och för att stärka järnvägens konkurrenskraft.

För att minska förseningarna och öka punkt- ligheten pågår ett arbete i samverkan mellan banhållaren, tågtrafikledningen och operatörerna i s.k. PULS-grupper.

Banverket har tillsammans med andra aktörer i transportsektorn deltagit i arbetet med att ska- pa ett miljöanpassat transportsystem, det s.k. EuropaMaTs.

Under året har arbetet med att införa ett mil- jöledningssystem i Banverket inriktats på fram- tagande av handlingsprogram och rutiner samt fortsatt miljöutbildning. Interna miljörevisioner och systemrevisioner enligt ISO 14001 har på- börjats.

Banverket har under året påbörjat ett arbete med att ta fram ett trafiksäkerhetsprogram i syf- te att samordna de aktiviteter som pågår inom sektorn. Under året har ett 40-tal planskilda korsningar färdigställts på främst Västkustbanan. Omkring 250 vägar utan signal- eller bomskydd har kunnat stängas under året.

Flera stationer och plattformar har byggts om för att förbättra förhållandet mellan plattforms- höjd och fordon vilket förbättrat tillgängligheten för funktionshindrade.

Forskning och utveckling

Banverket har för 2000 och framåt beviljat 27 miljoner kronor för forskningsprojekt. Bland särskilt intressanta projekt kan nämnas:

–två separata program för utveckling av gods- transporter, vilka bedrivs på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) samt Chalmers i Göteborg i samarbete med Handelshögskolan i Göteborg,

–studier av utbud och efterfrågan på regionala resor med olika färdmedel längs Svealandsbanan före och efter tågtrafikstarten (KTH).

Övrigt

Med anledning av bolagiseringen av affärsverket SJ har ett omfattande fastighetsbildningsprojekt startat i syfte att överföra kommersiellt intres- santa fastigheter till det nybildade fastighets- bolaget Jernhusen AB.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Insatser utanför området

Ändringar av EG-direktiven 91/440, 95/18 och 95/19 antogs i januari 2001. Syftet med det s.k. infrastrukturpaketet är att reglera ansvars- och befogenhetsfördelningen inom järnvägssektorn och mellan sektorn och staten. Krav ställs bl.a. på att en från infrastrukturförvaltaren fristående regulatorsfunktion inrättas. Principer för tillträ- desrätten till infrastrukturen fastställdes inne- bärande bl.a. att ett särskilt nätverk för interna- tionella godstransporter (TERFN) har definierats. Dessutom lades principer för fördel- ning av infrastrukturkapacitet och prissättning fast.

Riksdagen antog i december 2000 lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastig- hetståg. Lagen gäller för de svenska delarna av det transeuropeiska nätet och för de höghastig- hetståg som trafikerar dessa sträckor. Genom den nya lagen kan överstatligt beslutade tekniska normer tillämpas i Sverige.

6.5Analys och slutsatser

Transportarbetet på järnväg ökar stadigt. Kapa- citetsutnyttjandet av järnvägsanläggningarna är stort. Antal förseningstimmar har ökat. Or- sakerna till det senare står att finna dels hos ope- ratörerna, som lider brist på förare och järn- vägsfordon, dels i infrastrukturen där ett antal flaskhalsar begränsar kapaciteten. Samtidigt för- sämras järnvägsnätets standard på grund av hårt utnyttjande och att investeringar inte genom- förts i den utsträckning som planerats. Det akut felavhjälpande underhållet ökar på bekostnad av det förebyggande underhållet.

Med dagens trafikutveckling och efterfrågan på järnvägstransporter finns en potential för ökad järnvägstrafik på både gods- och person- sidan. För att kunna ta till vara denna potential måste vissa investeringar göras i järnvägsnätet, det gäller särskilt bortbyggande av flaskhalsar. Det är också angeläget att vända den negativa trenden som järnvägsnätets standard uppvisar.

Banverkets styrelse har under året beslutat att konkurrenssätta produktionsverksamheten. Re– geringen vill i detta sammanhang påpeka vikten av att Banverkets beställningar har en god kvali- tet med tydliga kravspecifikationer, så att det sä- kerställs att kraven i lagen om järnvägssäkerhet

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

efterlevs och att kvaliteten på järnvägs- underhållet inte försämras. Samtidigt har styrel- sen sett över arbetsordningen. Detta har aktuali- serat frågor som rör Banverkets instruktion. Instruktionen bör ändras så att Banverkets pro- duktionsenheter får villkor som är likvärdiga med externa konkurrenter. Banverkets produk- tionsenheter bör därför få möjlighet att ta upp- drag från andra uppdragsgivare än Banverket. Det bör gälla uppdrag från andra beställare, såväl privata som offentliga. Regeringen bereder för närvarande bl.a. en instruktionsändring.

Järnvägstrafiken utvecklas allt mer mot ökad konkurrens och ökad internationalisering. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat om di- rektiv för en utredning av järnvägssektorns or- ganisation m.m. En särskild utredare har till- kallats för att göra en bred översyn av orga– nisationen och lagstiftningen inom järnvägs- sektorn. Med utgångspunkt i konsumentintres- set skall utredaren analysera möjliga utvecklings- vägar för järnvägstrafiken. Utredaren skall ana– lysera olika modeller för en utvecklad kon- kurrens samt även se över myndighetsstrukturen inom järnvägssektorn. Uppdraget innebär också att i svensk rätt genomföra de nya regler inom området som antagits inom Europeiska gemen- skapen och på internationell nivå. Vidare skall en översyn av järnvägslagstiftningen göras.

ningsberäkningar av anläggningstillgångar bör gås igenom. Banverket rekommenderas också att se över rutinerna för redovisning av externt till- förda medel.

Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision har, med anledning av att Banverket är en av landets största upphandlande myndigheter, granskat Banverkets anskaffningsverksamhet. Rapporten (RRV2000:27) omfattar dels de yttre förutsätt- ningarna för upphandling, dels Banverkets till- lämpning av upphandlingslagen. RRV riktar kri- tik mot Banverkets anskaffningsverksamhet, men konstaterar samtidigt att upphandlingsreg- lerna är krångliga. Banverket har i en skrivelse till RRV redogjort för de åtgärder som vidtagits med anledning av kritiken.

RRV har också granskat konsumentskyddet för tågresenärer. Granskningen, som redovisas i rapporten ”Svagt konsumentskydd för tågrese- närer – myndigheterna saknar konsumentper- spektiv” (RRV2001:21) visar bl.a. på att ansvaret för konsumentproblemen är splittrat och att be- fintliga styrmedel inte används för att tillvarata konsumenternas intressen på järnvägsområdet.

I Ekonomistyrningsverkets ekonomiadmi- nistrativa värdering för 2000 har Banverket er- hållit EA-värdet BB. Omdömet Tillfreds- ställande är oförändrat jämfört med 1999 då EA- värdet BA erhölls.

6.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsre- dovisningen i allt väsentligt är rättvisande. RRV har dock lämnat vissa rekommendationer till Banverkets styrelse. Banverket bör fortlöpande pröva värdet av projekteringslagret. Rutiner bör tas fram för tjänsteexportens bedrivande, mot– partsavstämning och avsättningar för framtida miljöåtgärder. Banverket bör se till att relevant juridisk expertis involveras i tvister och upp– handlingar samt att ett skiljemannaorgan för hantering av interna tvister inrättas. Roller, ruti- ner och ansvarsfördelning i Banverkets för- hållande till Projekt Botniabanan bör klargöras. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa att be- ställar-utförarmodellen fungerar.

Vidare konstaterar RRV att återrapporte- ringen av verksamhetsmålen inte till fullo har uppfyllts. Mätmetoder där den enskilda opera- tören inte kan särskiljas bör utvecklas. Avskriv-

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Banverkets årsredo- visning i allt väsentligt är rättvisande. Banverket har informerat regeringen om att projekterings- lagret på några års sikt kommer att avvecklas ge- nom att ingen ny projektering kommer att fi- nansieras med lån. Regeringen noterar att Banverket har vidtagit åtgärder rörande sin an- skaffningsverksamhet. Regeringen har tillsatt en utredning om järnvägens organisation (dir. 2001:48) i vilken frågor om konsumentskyddet inom järnvägssektorn kommer att behandlas.

6.7Budgetförslag

6.7.136:3 Banverket: Administration

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000	Utfall	800 325	1	Anslags-
2000	Utfall	800 325	1	sparande	124 591
2001	Anslag	577 855	1	Utgifts-	730 000
2001	Anslag	577 855	1	prognos	730 000
2002	Förslag	740 490
2003	Beräknat	758 404	2

2004	Beräknat	774 540	3

1Varav –2 400 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårproposi- tionen 2001 och –169 591 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetproposi- tionen 2002.

2Motsvarar 740 490 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 740 490 tkr i 2002 års prisnivå.

Från anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras kostnader för ledning, ekonomi- administration, personaladministration, plane- ring och uppföljning av verksamheten, internt expertstöd, intern utveckling. Vidare finansieras utredningar om alternativ finansiering av infra- strukturprojekt och andra transportpolitiska ut- redningar med högst 10 miljoner kronor samt övriga kostnader som inte är direkt hänförliga till Banverkets produkter och tjänster från anslaget.

Anslaget är nytt från och med 2001. Tidigare finansierades de ovan uppräknade ändamålen från anslaget A3 Banverket: Sektorsuppgifter vilket även finansierade bl.a. Banverkets sektors- uppgifter, Järnvägsinspektionens och Tågtrafik- ledningens verksamheter samt bidrag till ban- hållning på Inlandsbanan. Dessa kostnader finansieras från och med 2001 från anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter.

Vid utgången av 2000 fanns ett anslagsspa- rande om 124 591 000 kronor på anslaget A3 Banverket: Sektorsuppgifter. Överskottet är i huvudsak hänförligt till medel som tillförts an- slaget för avsättning till pensioner. Regeringen beslutade den 11 april 2001 att Banverket får disponera anslagssparandet under 2001. Reger- ingen anser att detta anslagssparande skall kunna användas på anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Därför fö- reslås, på tilläggsbudget för 2001, att anslaget 36:3 Banverket: Administration sänks med 124 591 miljoner kronor samtidigt som ansla- get 36:4 Banverket: Banhållning och sektors- uppgifter höjs med motsvarande belopp. Vida- re föreslås, på tilläggsbudget, att 45 miljoner

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kronor förs från anslaget som en justering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna.

Riksdagen beslutade på tilläggsbudget i sam- band med vårpropositionen för 2001 att 2 400 000 kronor skulle dras in från anslaget i syfte att finansiera kostnader under anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvalt- ningskostnader inom utgiftsområde 24.

Regeringens överväganden

Då anslaget är nytt från i år har Banverket initie- rat ett arbete med att definiera vilka verksam- heter som är att hänföra till administration och vilka som skall hänföras till banhållning och sek- torsuppgifter. Den senaste prognosen för 2001 tyder på ett utfall som ligger ca 20 miljoner kro- nor under anslagsnivån. Banverket har lagt ett internt besparingskrav på administrationen. Re- geringen anser därför att det på sikt finns skäl att göra en justering mellan Banverkets anslag 36:3 Banverket: Administration och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter.

Tabell 6.10 Härledning av ramnivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004

Anslagsnivå 20011	577 855	577 855	577 855
Förändring till följd av:
Pris och löneomräkning	13 143	31 057	47 193

Överföringar2	149 493	149 493	149 493
Summa förändring	162 636	180 550	196 686

Förslag/beräknat anslag	740 490	758 404	774 540

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002

2Inklusive justering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En när- mare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen, avsnitt 9.2

Anslaget sänktes temporärt under budgetåret 2001 genom beslut på tilläggsbudget i samband med såväl 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.7.236:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Tabell 6.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	5 991 074		sparande	-146 299
2001	Anslag	7 036 086	1	Utgifts-	7 142 000
2001	Anslag	7 036 086	1	prognos	7 142 000
2002	Förslag	7 046 840

2003	Beräknat	7 005 745	2

2004	Beräknat	8 420 224	3

1Varav-124 591 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen 2001.

2Motsvarar 6 879 840 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 8 133 179 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget finansierar myndighetsutövning (Järn- vägsinspektionen samt tidtabellsläggning och banupplåtelse), bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbro Konsortiet, bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet, sektors- uppgifter, investeringar i nationella stomjärn- vägar och regionala järnvägsinvesteringar, drift och underhåll av statliga järnvägar, tågtrafikled- ning samt räntor och amortering på lån för järn- vägsändamål upptagna i Riksgäldskontoret. An- slaget finansierar även utgifter för garantier enligt garantiförordningen (1997:1006). Vidare finansieras kostnader för att täcka förluster vid eventuellt infriande av kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB och garantiavgift för Öresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.

Vid utgången av 2000 hade anslagskrediten utnyttjats med 146 300 000 kronor. På anslags- posten 3 Regionala järnvägsinvesteringar fanns dock ett anslagssparande om 239 815 000 kro- nor. Regeringen beslutade den 11 april 2001 att Banverket får disponera detta anslagssparande under 2001.

Av tabell 6.12 nedan framgår det beräknade utfallet i förhållande till anvisade medel per an– slagspost på anslaget för 2001.

Regeringen beslutade den 11 april 2001 att uppdra åt Banverket att genomföra slipers- och spårbyten i en utökad omfattning. För att möj- liggöra detta föreslår regeringen, på tilläggsbud- get att anslaget förstärks med 324 591 miljoner kronor, varav 124 591 miljoner kronor avser ut- gående balans på anslaget A3 Banverket: Sek- torsuppgifter.

Tabell 6.12 Fördelning av anslaget 36:4 Banverket: Ban- hållning och sektorsuppgifter på anslagsposter 2001

Tusental kronor

		Anvisat	Prognos
		i RB	utfall
		2001	2001
1.Myndighetsutövning		49 495	52 000

2.	Bidrag till Inlandsbanan och Öre-	290 000	290 000
sundskonsortiet

3.	Sektorsuppgifter	109 000	138 000

4.	Investeringar i nationell plan	2 390 000	2 622 000
5.	Investeringar i regionala planer	350 000	494 000

6.	Drift och underhåll	1 830 000	2 264 000

7.	Tågtrafikledning	393 000	413 000
8.	Räntor och återbetalning av lån för	850 000	869 000
järnväg
Summa		6 611 495	7 142 000

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett an- slag för banhållnings- och sektorsuppgifter på 7 046 miljoner kronor. Regeringen föreslår även att anslaget höjs med 1 400 miljoner kronor 2004. Regeringen kommer i den kommande in– frastrukturpropositionen närmare att redovisa hur medlen kommer att användas.

Anslaget 36:4 Väghållning och statsbidrag för 2002 har beräknats enligt nedanstående tabell.

Tabell 6.13 Härledning av ramnivån 2002–2004

Miljoner kronor

	2002	2003	2004

Anslagnivå 20011	7 036 086	7 036 086	7 036 086
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	198 345	324 250	485 390
Överföringar	142 409	-124 591	-124 591

Beslut	-330 000	-230 000	1 023 339
Summa förändring	10 754	-30 341	1 384 138

Förslag/beräknat anslag	7 046 840	7 005 745	8 420 224

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002

Lån inom Banverket

Riksdagen har begärt redovisning av i vilken ut- sträckning som statsbudgeten är intecknad för att betala framtida räntor och amortering på lån m.m. Inom Banverket finns lån upptagna för att finansiera Banverkets investeringar i eldrifts- och teleanläggningar, produktions- och telenätsut-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

rustning, projekteringslager samt för statens an- del av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet med avtal från 1983 mellan Statens järn- vägar, Stockholms läns landsting och staten. När det gäller omsättningstillgångar (rörelsekapital) och anläggningstillgångar skall dessa enligt bud- getlagen finansieras med lån eller krediter i Riks- gäldskontoret.

Banverket hade vid utgången av 2000 upptagit lån på 9 975 miljoner kronor i Riksgälds- kontoret, varav 1 685 miljarder kronor finansie- ras med myndighets- och rörelsekapital. Under 2000 upptogs lån på 2 140 miljoner kronor och lån på 1 900 miljoner kronor har amorterats. Räntekostnaderna inklusive avgifter uppgick i genomsnitt till 5,78 procent vilket är något lägre jämfört med 1999 då kostnaden i genomsnitt uppgick till 6,05 procent.

Många investeringsprojekt har inte kunnat genomföras i takt med gällande planer. Reger- ingen föreslår därför att ett antal in- vesteringsprojekt får finansieras med lån i Riks- gäldskontoret under perioden 2002–2004. I tabellen nedan redovisas nettoupplåningen med utgångspunkt från nu fattade beslut och förslag om anslag för amortering av lånen.

Tabell 6.14 Ändamål för lån upptagna i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Ändamål	Lånebelopp
Anläggningstillgångar	1 057

Projekteringslager inkl. Citytunneln	927
Eldriftsanläggningar	3 747

Vissa investeringar i Stockholmsområdet	2 773

Teleanläggningar	1 471

Summa	9 975

Avgår finansiering med myndighets- och rörelsekapital	-1 685

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.15 Beräknad nettoupplåning för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2001–2009

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	Skuld
	2000-12-31										2009-12-31
Anläggningstillgångar	1 057	-31	-35	-14	-4	7	7	7	7	7	1 008

Projekteringslager inkl.	927	137	153	-506	-180	-180	-180	-171	0	0	0
Citytunneln

Eldriftsanläggningar	3 747	333	100	90	80	70	60	50	40	30	4 600

Vissa investeringar i	2 773	-117	-117	-117	-117	-117	-117	-117	-117	-117	1 720
Stockholmsområdet

Kapitaltäckningsgaranti	0	86	5	5	6	6	7	7	7	8	137
för SVEDAB

Teleanläggningar	1 471	69	10	0	40	40	40	40	40	40	1 790

Summa Banverkets lån	9 975	477	116	-542	-175	-174	-183	-184	-23	-32	9 255
hos Riksgäldskontoret

Villkorslån Arlandabanan	1 000	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1 000

Botniabanan1	496	679	1 056	2 052	3 169	2 893	2 441	2 170	1 415	-655	15 716
Summa	11 471	1 156	1 172	1 510	6 994	2 719	2 258	1 986	1 392	-687	25 973

1 Lån som tas upp av Botniabanan AB.

I tabellen nedan redovisas Banverkets ackumule- rade skuld 2000–2009, vilken är en konsekvens av nettoupplåningen ovan.

Tabell 6.16 Beräknad låneskuld för Banverket och vissa järnvägsprojekt 2000–2009

Miljoner kronor

Objekt	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld	Skuld
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Anläggningstillgångar	1 057	1 026	991	977	973	980	987	994	1 001	1 008

Projekteringslager inkl.	927	1 064	1 217	711	531	351	171	0	0	0
Citytunneln
Eldriftsanläggningar	3 747	4 080	4 180	4 270	4 350	4 420	4 480	4 530	4 570	4 600

Vissa investeringar i	2 773	2 656	2 539	2 422	2 305	2 188	2 071	1 954	1 837	1 720
Stockholmsområdet

Kapitaltäckningsgaranti	0	86	91	96	102	108	115	122	129	137
SVEDAB

Teleanläggningar	1 471	1 540	1 550	1 550	1 590	1 630	1 670	1 710	1 750	1 790

Summa Banverkets lån hos	9 975	10 452	10 568	10 026	9 851	9 677	9 494	9 310	9 288	9 255
Riksgäldskontoret
Villlkorslån Arlandabanan	1 000	1000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000

Botniabanan	496	1 175	2 231	4 283	7 452	10 345	12 786	14 956	16 371	15 716

Summa	11 471	12 627	13 799	15 309	18 303	21 022	23 280	25 266	26 659	25 971
Avgår statskapital och	1 685	1 428	1 428	1 428	1 428	1 428	1 428	1 428	1 428	1 428
rörelsekapital

De lån som Banverket har i Riksgäldskontoret skall återbetalas genom att Banverkets anslag be- lastas med kostnader för räntor och återbetal- ning av skuld. I nedanstående tabell redovisas det årliga anslagsbehovet 2000–2008 för räntor och

amortering av dessa lån. Räntan är i denna tabell bedömd till 6 procent.

Enligt avtalet om byggande av Botniabanan (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) skall Banverket betala hyra för an-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

läggningen när den färdigställts och öppnats för trafik. Anslagsbehovet för denna hyra, som bl.a. inkluderar Botniabanan AB:s kostnader för rän- tor och amortering, framgår av nedanstående ta- bell. Grunderna för beräkningen av den årliga hyran och utökade lånemöjligheter för Botnia- banan AB behandlas i avsnittet Botniabanan nedan.

Tabell 6.17 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån för järnvägar m.m. 2000–2009

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Lån i Riksgäldskontoret

Räntor	497	517	566	625	698	729	706	684	1 158	1 617

Amorteringar	240	148	152	637	301	491	481	462	291	947
Summa Banverkets an-	737	719	718	1 262	999	1 220	1 187	1 146	1 449	2 565
slagsbelastning Riks-
gäldslån

Villkorslån Arlandabanan	68	60	60	60	60	60	60	60	60	60
Riskavgift Öresundsbron				100	100	100	100	100	100	100

Hyra för Botniabanan									1 284	1 283

Totalt anslagsbelastning	805	779	778	1 422	1 159	1 380	1 347	1 306	2 893	4 007

Av tabellen nedan framgår hur stor del av ansla- get 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsupp- gifter som kommer att behöva användas för rän- tor och återbetalning av lån fram t.o.m. 2004.

Tabell 6.18 Andel av anslaget intecknat för räntor och amortering

Miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004
Anslaget 36:4 Ban-	7 036	7 047	7 006	8 420
hållning och sektors-
uppgifter

Andel anslagsbelast–	11 %	10 %	19 %	11 %
ning för räntor och
återbetalning av lån

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Banverket får enligt förordningen (1998:1827) om avgifter för statens spåranläggningar ta ut avgifter för trafik på statens spåranläggningar. Avgifterna, som tas ut av operatörerna för trafik på statens spåranläggningar, beräknas till 450 miljoner kronor för 2002. De används för att fi- nansiera banhållning och trafikantinformation.

Banverket bedriver extern uppdragsverksam- het. Avgifterna används för att finansiera ban- hållningskostnader. Resultatet för 2000 uppgick

till 104 miljoner kronor. Av tabellen nedan framgår vilka avgiftsintäkter Banverket beräknar för 2002–2004.

Tabell 6.19 Intäkter som Banverket disponerar

Tusental kronor (löpande priser)

	2002	2003	2004
Banverkets resultat–
enheter
Intäkter	1 200 000	1 200 000	1 200 000
Kostnader efter finans-	1 150 000	1 150 000	1 150 000
netto
Resultat efter finans-	50 000	50 000	50 000
netto
Kostnadstäckning i %	104	104	104
Offentligrättsliga avgif-
ter
Banavgifter	450 000	450 000	450 000

Investeringsplan

Regeringen kommer i infrastrukturproposi– tionen att redovisa Banverkets investeringsplan för 2002–2004.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Den verksamhet som Banverket bedriver innebär att Banverket ingår långsiktiga avtal innebärande ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i ti- den. Detta gäller både avtal om investeringar och avtal rörande drift och underhåll. Banverket har också regeringens uppdrag att dela ut bidrag för olika ändamål. För att kunna planera sin verk- samhet måste bidragstagaren normalt veta i för- väg att bidraget kommer att betalas ut.

Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser. Bemyndigan- det bör avse all upphandlad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets in- terna resultatenheter eller externa leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet skall avse det totalbelopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid budgetårets utgång. Den före- slagna omfattningen av bemyndigandet framgår av tabellen nedan.

Tabell 6.20 Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser

Miljoner kronor

År 2002	Ingående bemyndi-	Nya bemyndiganden	Infriade bemyndiganden	Utestående bemyndi-	Bemyndiganderam
	ganden	2002	2002	ganden 2002
Bidrag	400	400	400	400	400

Drift och underhåll	1 500	1 215	1 000	1 715	1 750

Investeringsverksamhet	2 500	3 530	1 900	4 130	4 150
Summa	4 400	5 145	3 300	6 245	6 300

Botniabanan

Regeringens förslag: Regeringen får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 10 400 miljoner kronor för Botniabanan AB för den första och den andra utbyggnadsetappen mellan Örnsköldsvik–Husum respektive Nyland– Örnsköldsvik samt för planeringsarbete för den återstående etappen Husum–Umeå. Riksgälds- kontoret skall även överta eller lösa de lån som Botniabanan AB upptagit med stöd av den ga- ranti på 1 495 miljoner kronor som Riksgälds- kontoret ställt ut till bolaget. Botniabanans nu- varande garantier hos Riksgäldskontoret kan därmed avvecklas.

Skälen för regeringens förslag: Byggandet av Botniabanan utmed Norrlandskusten mellan Sundsvall och Umeå är av väsentlig regionalpoli- tisk betydelse. Riksdagen har lämnat regeringen bemyndiganden att godkänna ett avtal om byg- gandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordma- lings kommun, Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och Västerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Avtalet innebär att Botniabanan, exklusive resecentra, förverkligas genom att sta- ten och berörda kommuner bildar ett aktiebolag,

Botniabanan AB, som projekterar, upphandlar och bygger Botniabanan. Botniabanan AB skall sedan hyra ut banan till Banverket under 40 år. Arrendet belastar Banverkets anslag och beräk- nas efter räntor och amortering samt kostnaden för att driva bolagets verksamhet varje år. Hyres- tiden löper ut 2045. När lånen är färdigamorte- rade skall banan överlåtas till staten. I bolaget, som skall ha ett aktiekapital på minst 1 och högst 4 miljoner kronor, skall staten äga 91 procent och berörda kommuner 9 procent av aktierna. Staten har i avtalet förbundit sig att utfärda kapi- taltäckningsgarantier gentemot Botniabanan AB samt att garantera bolagets förpliktelser gent- emot långivare, rättighetsinnehavare och ford- ringsägare. Botniabanan kostnadsberäknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivå den 1 januari 1997.

Riksdagen har bemyndigat (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) regeringen att låta Riksgälds- kontoret ställa ut garantier om 1 495 miljoner kronor i prisnivå januari 1997, varav 195 miljoner kronor avsåg finansiella kostnader, för att på- börja den första utbyggnadsetappen av Botnia- banan mellan Örnsköldsvik–Husum samt för kostnader i samband med planering för de två återstående etapperna. Vidare har riksdagen be- myndigat (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256) regeringen att inom Banverkets anslag göra utfästelser om

att till Botniabanan AB betala ersättning som täcker driftkostnader och amorteringar samt ränte- och andra finansiella kostnader. Byggan- det av den första etappen startade den 14 augusti 1999. Regeringen har i juni 2001 beslutat om tillåtlighet enligt miljöbalken för Botniabanans etapp 2 Nyland–Örnsköldsvik.

Nuvarande ordningen där Botniabanan AB tar upp lån på marknaden medför högre finansiella kostnader än om motsvarande lån tas i Riks- gäldskontoret. Regeringen anser därför att Bot- niabanan AB skall låna i Riksgäldkontoret i stäl- let för på marknaden. Vidare bör Riksgälds- kontoret lösa eller överta de lån som Botnia- banan AB upptagit med stöd av den nuvarande garantin på högst 1 495 miljoner kronor i pris- nivå den 1 januari 1997. Det ankommer på Riks- gäldskontoret att välja den lösning som ger lägst kostnader för staten.

I 1998 års vårproposition uttalade regeringen att tiden för återbetalning av upptagna lån bör vara kortare än avskrivningstiden och begränsas till högst 25 år. Regeringen ser ingen anledning att ändra denna bedömning. Amortering skall ske med ett lika stort belopp årligen. Om återbe- talning av lånen läggs upp med annuiteter med lika stor kreditavgift varje år kommer redovis- ningsmässiga underskott att uppkomma inom Botniabanan AB. Därför anser regeringen att Banverkets hyra för Botniabanan årligen skall motsvara räntekostnaden på hela återstående skulden och det aktuella årets amortering på lå- nen. Med en hyresintäkt som täcker Botniaba- nan AB:s årliga amorteringar och räntor samt kostnaden för att driva bolagets verksamhet var- je år finns inte behov av någon garanti till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital. Därför kan nuvarande garantier hos Riksgäldskontoret av- vecklas.

Botniabanan AB har den 4 juli 2001 till reger- ingen lämnat en rapport om projektets fortskri- dande. Tillåtlighetsprövningen enligt miljöbal- ken var inte förutsatt när avtalet om Botniabanan ingicks. Botniabanan AB beräknar att tidsplanen för färdigställande kommer att förlängas med hänsyn till den prövning som nu görs enligt mil- jöbalken på följande sätt:

Etapp		Tidsplan 1997	Aktuell tidsplan
1	Örnsköldsvik–Husum	Juni 2002	2007

2	Nyland–Örnsköldsvik	December 2005	Hösten 2008

3	Husum–Umeå	December 2005	Hösten 2008

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Med hänsyn tagen till den uppkomna för- seningen skall medel för att täcka statens kost- nader för att hyra Botniabanan inrymmas i stats- budgeten fr.o.m. 2007.

Botniabanans AB:s rapport visar även på en fördyring av projektet på i storleksordningen 1 500 miljoner kronor i prisnivå januari 2001. Regeringen avser att senare närmare redogöra för kostnadsfördyringen.

Botniabanan har inte någon avgörande be– tydelse förrän den är färdigställd i sin helhet. Därför är det av stor vikt att byggtiden minime- ras utan att investeringskostnaden ökar. Det är därför angeläget att den fortsatta utbyggnaden kan påbörjas så snart behövliga tillståndspröv- ningar är slutförda. Regeringen anser därför att finansieringen nu måste lösas för resterande del av Botniabanans etapp 1 mellan Örnsköldsvik– Husum, etapp 2 mellan Nyland-Örnsköldsvik samt fortsatt planeringsarbete. Regeringen bör därför bemyndigas låta Riksgäldskontoret låna ut till Botniabanan AB högst 10 400 miljoner kronor. Av den nya ramen skall 3 400 miljoner kronor avse finansiella kostnader och indexupp- räkning. Lånen skall betalas av under 25 år. Riks- gäldskontoret skall ta ut avgifter som täcker sta- tens samlade kostnader för utlåningen (inkl. kreditrisk och administration). Regeringen prö- var för närvarande tillåtligheten enligt miljö– balken för etapp 3 Husum–Umeå. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter tillåtlig- hetsprövningen.

A-Banan

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att Luft- fartsverket och Banverket debiteras en administ- rativ avgift för statens garantiåtaganden. Reger- ingen föreslår dessutom att ett infriande av kapitaltäckningsgarantin i ett första led får be– lasta Riksgäldskontorets garantireserv och, i ett andra led, Luftfartsverket och Banverkets anslag till lika delar.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 1993 att bilda ett helstatligt projekt- bolag för att svara för statens rättigheter och skyldigheter i Arlandabaneprojektet. Projektbo- laget, A-Banan Projekt AB, svarar bl.a. för sta- tens rättigheter och skyldigheter i relation till de som genomför Arlandabaneprojektet. Statens

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

åtaganden är således ansamlade i A-Banan Pro- jekt AB. Regeringen har i ett särskilt s.k. Com- fort Letter till A-Banans motpart i Arlandabanan Project Agreement – A-Train AB – bekräftat att A-Banan Projekt AB alltid skall kunna fullgöra sina åtaganden i projektet. Denna bekräftelse har av A-Train AB överförts till projektets långivare som del i deras säkerhet för sin upplåning. För att täcka de kostnader som kan uppkomma i A- Banan Projekt AB till följd av statens åtaganden i projektet har Banverket och Luftfartsverket gi- vits rätt att täcka dessa kostnader genom en obe- gränsad likviditets- och kapitaltäckningsgaranti.

Riksdagen har därför bemyndigat regeringen att ikläda staten ekonomiska förpliktelser i form av en sådan kapitaltäckningsgaranti till Arlanda- banan Projekt AB (rskr. 1993/94:436). Re- geringen har i enlighet med detta bemyndigat Luftfartsverket och Banverket att ikläda sig den- na garanti. När den statliga garantimodellen in- fördes 1998 överfördes det administrativa an- svaret för garantierna till Riksgäldskontoret (rskr. 1996/97:53). För att åtagandet så långt möjligt skall kunna hanteras enligt garanti- modellen föreslår regeringen att riksdagen god- känner att Luftfartsverket och Banverket debite- ras en administrativ avgift för garantierna i syfte att täcka Riksgäldskontorets administrativa kostnader för att handha garantierna. Eftersom Riksgäldskontorets garantireserv inte, annat än initialt, kommer att belastas vid ett eventuellt in- friande, så kommer Riksgäldskontoret inte be- höva värdera risken i detta engagemang för att bestämma en riskavvägd garantiavgift. Riks- gäldskontorets ansvar för detta engagemang är således begränsat. Garantiavgiften kommer från och med budgetåret 2002 att föras till Riksgälds- kontorets garantireserv och garantins administ- rativa kostnader kommer att belasta reserven. Regeringen föreslår vidare att riksdagen skall godkänna att ett infriande av garantin i ett första led belastar Riksgäldskontorets garantireserv och, i ett andra led, till lika delar belastar Luft- fartsverket och tilldelade medel på Banverkets anslag (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

6.8Statens järnvägar

6.8.1Omfattning

SJ-koncernen bestod under 2000 av affärsverket Statens järnvägar och dess helägda dotterbolag AB Swedcarrier. Verksamheten har bedrivits i de sex sektorerna SJ Resor, SJ Cargo Group, SJ Teknik, SJ Fastigheter, SJ Terminalproduktion och SJ Data.

Verksamheten omsatte	under 2000 12 760
(13 305) miljoner kronor	och hade i medeltal
11 702 (12 815) anställda.

6.8.2Beslut om ändrad verksamhetsform

I proposition 1999/2000:78 Ändrad verksam- hetsform för SJ m.m. föreslog regeringen att af- färsverket Statens järnvägar skulle ombildas till aktiebolag och att regeringen skulle bemyndigas att genomföra ombildningen. Riksdagen beslu- tade den 31 maj 2000 att ställa sig bakom försla- get.

Vid årsskiftet 2000/2001 ombildades verk- samheten i affärsverket till tre fristående aktiebo- lagskoncerner. Kärnverksamheterna SJ Resor och SJ Cargo Group driver sedan den 1 januari 2001 verksamhet i SJ AB respektive SJ Green Cargo AB. Dessa bolag är direktägda av staten medan övriga nybildade bolag ägs av staten ge- nom holdingbolaget AB Swedcarrier.

Affärsverket Statens järnvägar finns kvar även efter årsskiftet, dock utan att driva någon egen verksamhet av nämnvärd omfattning. Vid bola- giseringen av Statens järnvägar har det av formel- la och ekonomiska skäl inte varit möjligt eller lämpligt att föra över all egendom, personal och administrativa uppgifter till de nybildade bola- gen. De åtaganden som hanteras under en över- gångsperiod har främst samband med fastighets- förvaltningen, hanteringen av personal samt med de laesing- och leaseholdåtaganden som fanns i affärsverket vid tidpunkten för bolagiseringen.

Regeringen kommer under hösten att till riksdagen avlämna en skrivelse som redogör för bolagiseringen av Statens järnvägar.

6.8.3Mål och resultat

Statens järnvägars uppdrag under 2000 har varit att bedriva en effektiv järnvägstrafik på affärs-

mässiga villkor. Statens järnvägar skall utvecklas som ett effektivt och konkurrenskraftigt trans- portföretag med järnvägstrafik som huvudverk- samhet.

De ekonomiska målen för 2000 var 8 procent räntabilitet på sysselsatt kapital och en skuld- sättningsgrad om maximalt 2,5 gånger.

Avkastningsmålet för 2000 uppnåddes ej då räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 5,8 (7,0) procent. Försämringen beror till stor del på de förändringar som Statens järnvägar- koncernen genomgått under 2000, vilket bl.a. omfattar förberedelser och omstruktureringar inför bolagiseringen.

Nettoskuldsättningsmålet uppnåddes och net- toskuldsättningsgraden var 1,9 (5,2) gånger. Förbättringen beror på en ökning av det egna kapitalet till följd av en marknadsvärdering av Statens järnvägars fastigheter samt på högre vär- derade tillgångar till följd av ändrad redovisning av kapitalkostnadsersättning från Storstock- holms Lokaltrafik (SL).

6.8.4Finansiella befogenheter

Statens järnvägars investeringar har främst finan- sierats genom s.k. cross-border leasing, där en utländsk investerare har förvärvat rullande mate- rial från Statens järnvägar för att därefter åter hyra tillbaka utrustningen till företaget. Sedan 1996 har leasingportföljen kompletterats med ett antal leaseholdtransaktioner. En leasehold är en nyttjanderättstransaktion där Statens järnvägar överlåter nyttjanderätten till sin utrustning till en trust som är bildad av en utländsk investerare, som därefter hyr tillbaka utrustningen till före- taget.

Det totala betalningsåtagandet för samtliga räntebärande leasingkontrakt i koncernen upp- gick vid slutet av 2000 till 10 185 (9 173) miljo- ner kronor.

Statens järnvägar hade för 2000 en total låne- ram om 10 700 miljoner kronor. Per balansdagen var låneramen utnyttjad med 9 720 (8 975) mil- joner kronor.

Regeringens överväganden

Uppdraget för affärsverket Statens järnvägar är att förvalta den egendom och ansvara för den verksamhet som före utgången av 2000 ingick i

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Statens järnvägars verksamhet men som inte överfördes till aktiebolag vid årsskiftet 2000/2001. Avsikten är att på sikt avveckla af- färsverkets åtaganden.

Målet är att verksamheten skall bedrivas kost- nadseffektivt. Affärsverket skall i möjligaste mån inte ingå några nya åtaganden. Verksamheten skall inriktas mot att avveckla affärsverkets åta- ganden affärsmässigt på ett snabbt och effektivt sätt, under beaktande av gällande reglering på re- spektive område.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen att ge affärs- verket Statens järnvägar finansiella befogenheter för 2002 i enlighet med vad som förordas i det följande:

besluta om överföring/försäljning av staten tillhörig fast egendom till Banverket, det av staten helägda bolaget Jernhusen AB eller dess helägda dotterbolag Jernhusen Fastig- heter AB och Jernhusen Lager & Distribu- tion AB.

N besluta om övrig försäljning av staten till- hörig fast egendom som Statens järnvägar förvaltar när taxerings- eller saluvärdet ej överstiger 20 miljoner kronor

N teckna underuthyrningsavtal avseende lea- singkontrakt

N placera medel enligt gällande finanspolicy

N överföra uppkomna reavinster från fastig- hetsförsäljning till Jernhusen AB

Enligt riksdagsbeslut har Statens järnvägars hittillsvarande behov av medel täckts genom egen finansiering och upplåning på kapital- marknaden, däribland hos Riksgäldskontoret. Riksdagen har årligen godkänt en finansie- ringsplan för Statens järnvägar. Efter omvand- lingen till aktiebolag har regeringen ansett att långsiktig upplåning för de nya bolagen i prin- cip helt bör ske på den öppna kreditmarkna- den. Med tanke på den komplexa bolagise- ringsprocessen har regeringen dock konstaterat att en total omedelbar upplåning på den öppna kreditmarknaden skulle innebära en finansiell belastning och en ökad risk för det eller de nya aktiebolagen. Utlåning från Riksgäldskontoret till andra än affärsverk och statliga myndigheter kräver riksdagens god-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kännande. Det är regeringens uppfattning att en treårig övergångsperiod fr.o.m. innevarande år bör tillämpas för affärsverkets och de nya bolagens befintliga och nya riksgäldslån. Un- der denna period bör nuvarande riksgäldslån kunna stå kvar. Bolagen bör inom låneramen kunna ta upp nya lån i Riksgäldskontoret. Övergångsperioden ger bolagen större möjlig- heter att konsolidera sin finansiella verksam- het.

Riksdagen har därför i budgetpropositionen för 2001 godkänt en låneram om totalt 16 000 miljoner kronor för såväl affärsverket Statens järnvägars som de nya SJ-bolagens totala upplå- ning i Riksgäldskontoret under treårsperioden 2001–2003 och i samband därmed bemyndigat regeringen att besluta om hur denna skall förde- las. Efter treårsperioden skall samtliga riks- gäldslån vara återbetalda.

Vid bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar har det av formella och ekonomiska skäl inte varit möjligt eller lämpligt att föra över all egendom, personal och administrativa uppgif- ter till de nybildade bolagen. De åtaganden som hanteras av affärsverket under en övergångspe– riod har främst samband med fastighetsförvalt- ningen, hanteringen av personal samt med de leasing- och leaseholdåtaganden som fanns i af- färsverket vid tidpunkten för bolagiseringen. Dessa leasing- och leaseholdåtaganden garante- ras av staten genom Riksgäldskontoret. För det- ta uttages av respektive berört bolag en avgift som fastställs av Riksgäldskontoret.

6.8.536:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband

med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.*

Tabell 6.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	169 956		sparande	171 729
2001	Anslag	50 000	1	Utgifts-	124 000
2001	Anslag	50 000	1	prognos	124 000
2002	Förslag	25 000

2003	Beräknat	15 000
2004	Beräknat	15 000

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 ärs ekonomiska vår- proposition och budgetpropositionen för 2002.

* Anslagets tidigare namn: Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i sam- band med utdelning från AB Swedcarrier.

Regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna budgetproposition att ändamålet för anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier skall utvid- gas för att kunna användas för engångskostnader för arkivering av visst material, kostnader för Sveriges Järnvägsmuseum till dess ny huvudman har utsetts samt tillfälliga kostnader för ett vagn- register.

Vid årsskiftet 2000–2001 överfördes större de- len av verksamheten vid affärsverket Statens järnvägar till ett antal nya aktiebolag. I samband därmed har frågor uppkommit rörande den framtida finansieringen av verksamheter som för närvarande hanteras av affärsverket och som vid bolagiseringen ansågs ha sin naturliga hemvist inom staten. Det rör sig om engångskostnader för arkivering av material, tillfälliga kostnader för register av järnvägsvagnar samt kostnader för järnvägsmuseum tills dess ny huvudman har ut- setts. Vidare har kostnader uppkommit avseende stämpelskatt när fastighetstillgångar överförs från staten till aktiebolag. Denna kostnad utgår enligt lag. Regeringen anser att såväl ovan nämn- da kostnader som stämpelskatt är något som på konkurrensneutrala grunder inte bör åläggas nå- got av de nybildade bolagen utan finansieras inom statsbudgeten. I budgetpropositionen för 2001 har lagts fast att kostnader för stämpelskatt får belasta detta anslag.

Tabell 6.22 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	50 000	50 000	50 000
Förändring till följd av:

Beslut	-25 000	-35 000	-35 000

Summa förändring	-25 000	-35 000	-35 000
Förslag/beräknat anslag	25 000	15 000	15 000

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition.

6.9Transeuropeiska Nätverk (TEN)

Sveriges medlemskap i EU innebär att Sverige har möjlighet att söka finansiellt stöd till projekt som ingår i det s.k. transeuropeiska nätet för inf- rastruktur för transporter och telekommunika- tion, TEN.

TEN-stöd kan sökas för såväl planeringsun- derlag som för genomförande av infrastruktur-

projekt. Gemenskapsstöd beviljas i princip en- dast om genomförandet av projekten stöter på finansieringssvårigheter och får inte överstiga 10 procent av den totala investeringskostnaden.

EU beslutar om varje enskild studie eller pro- jekt som skall tilldelas TEN-stöd. När en studie eller ett projekt beviljas stöd betalas mellan 33 procent och 50 procent av bidraget ut. Resteran- de summa betalas ut efter att studien eller pro- jektet slutredovisas till EU-kommissionen.

Inför 2001–2006 har EU-kommissionen utarbetat ett nytt system för budgetfördelning för Transeuropeiska Nätverk, s.k. Multiannual Indicative Programme, MIP. Den fleråriga MIP innebär att det på nationell nivå blir mer över- blickbart hur stort stödet blir till de aktuella projekten under hela femårsperioden. 75 procent av EU:s TEN-budget kommer att fördelas på projekt som ingår i detta program. Resterande 25 procent kommer att fördelas på övriga projekt.

TEN-bidragen bruttoredovisas på statsbudge- ten. Det innebär att bidraget från EU betalas in på statsbudgetens inkomstsida. Sedan utbetalas beviljade bidrag från statsbudgetens utgiftssida till de aktuella projekten. Utbetalningarna kan dock inte överstiga det belopp som av EU inbe- talats till statsbudgeten.

Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket disponerar anslagsposter under anslaget. I denna proposition redovisas dessa under verksamhetsområdena Väg, Järnväg, Luft- fart och Sjöfart. Det ankommer dock på reger- ingen att besluta om den slutliga fördelningen på anslagsposter.

6.9.136:6 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Tabell 6.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	196 149	sparande	212 008
2001	Anslag	200 000	Utgifts-	153 000
2001	Anslag	200 000	prognos	153 000
2002	Förslag	180 000
2003	Beräknat	200 000

2004	Beräknat	200 000

Bland de järnvägsprojekt som beviljats TEN- bidrag kan nämnas uppgradering av sträckan Stockholm–Malmö och dubbelspår Malmö– Göteborg. De vägprojekt som fått beviljat stöd

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

är E6 och E18. Öresundsförbindelsen samt väg- och luftinformatikprojektet VIKING är också projekt som har fått beviljat stöd. Bidrag till sjö- farten har gått bl.a. till Göteborgs och Trelle- borgs hamn. Luftfartsverket har bl.a. erhållit bi- drag för studier i samband med byggande av bana 3 på Arlanda flygplats.

De projekt Sverige har fått beviljat bidrag för 2000 är:

Tabell 6.24 Beviljat TEN-stöd 2000

	Belopp i miljoner
	euro
Järnväg Sturup–Köpenhamns flygplats (studier)	0,5

Malmbanan, uppgradering till 30 ton	2,5

Citytunneln	5,0
Uppgradering av järnvägen Malmö–Flackarp	1,0

Botniabanan Nyland–Umeå (studier)	5,0

VIKING trafikledning och trafikinformatik, fas 4	6,0

Summa	20,0

Följande projekt ingår i det femåriga MIP- programmet:

Tabell 6.25 Projekt som ingår i MIP 2001-2006

	Totalt belopp i mil-
	joner euro för hela
	perioden 2001–
	2006
Citytunneln	33,0

Södra och Västra stambanorna	8,0

E6 i Bohuslän, utbyggnad till motorväg	16,0

VIKING trafikledning och trafikinformatik	33,0

Summa	90,0

De projekt Sverige har fått beviljat bidrag för 2001 och som inte ingår i MIP är:

Tabell 6.26 Utanför MIP-programmet beviljat TEN-stöd 2001

	Belopp i miljoner
	euro
Botniabanan	6,5
Arlanda flygplats, rulltrappsförbindelser järn-	1,0
väg-terminaler
Summa	7,5

Inom TEN-nätverket finns av Essenrådet 1994 särskilt prioriterade projekt. I Sverige finns två av dessa projekt. Det är Öresundsförbindelsen

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

och den Nordiska Triangeln. Öresundsförbin- delsen har avslutats den 1 juli 2000 i och med att den fasta förbindelsen invigdes. Projektet den Nordiska Triangeln är en

multimodal transportkorridor med syfte att förbättra kommunikationerna mellan de nordis- ka huvudstäderna Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors. I den ingår järnvägsprojekten Södra stambanan, Västkustbanan, Vänernlänken, Västra stambanan och Citytunneln. De vägpro- jekt som ingår är E4, E6 och E18. Även Arlanda flygplats och Göteborgs hamn ingår som delar i den Nordiska Triangeln.

Under 2000 påbörjade Europeiska Kommis- sionen ett arbete med revision av riktlinjerna för Transeuropeiska nätverk samt att utarbeta en implementeringsrapport för TEN. Enligt riktlin-

jerna för TEN skall kommissionen vartannat år avrapportera till Europaparlamentet, Rådet, eko- nomiska och sociala kommittén och regional- kommittén om hur implementeringen fullföljts. Den senaste rapporten lämnades i december 2000.

EU-stödet till Sverige har underlättat finansie- ringen av projekten som är både nationellt och internationellt viktiga för infrastrukturen.

Regeringen anser att det är viktigt att trafik- verken aktivt deltar i sökandet av bidrag från TEN-budgeten och även slutredovisar projekt så att beslutade bidrag betalas ut. Trafikverkens ak- tivitet för att erhålla bidrag från TEN-budgeten skall koncentreras till projekt som underlättar ett uppfyllande av de transportpolitiska målen.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Sjöfart

7.1Omfattning

Verksamheten omfattar sjöfart, farledshållning, bidrag till sjöfarten m.m. Ansvarig sektorsmyn- dighet inom verksamhetsområdet är affärsverket Sjöfartsverket. Andra myndigheter som verkar inom området är Rederinämnden, Handelsflot- tans kultur- och fritidsråd (HKF) samt Kustbe- vakningen.

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjö- fart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse un- der säkra, miljöanpassade och effektiva former. Sjöfartsverkets huvuduppgifter är att utöva till- syn över sjösäkerheten, tillhandahålla lotsning, svara för farledshållning och vid behov inrätta nya farleder, svara för sjöräddning, isbrytning och för att sjöfartens påverkan på miljön kan minimeras. Sjöfartsverket ansvarar även för sjö- kartläggning och beredskapsplanering m.m. Verksamheten skall bedrivas med inriktning hu- vudsakligen på handelssjöfarten. Fritidsbåtstrafi- kens, fiskets och marinens intressen skall beak- tas. Sjösäkerheten i fritidsbåtstrafiken skall också främjas genom information och rådgivande verk- samhet. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för delfunktionen Sjötransporter inom det civila för- svaret (redovisas under utgiftsområde 6 Total- försvar). Sjöfartsverket skall med stöd av Rede- rinämnden årligen utvärdera den svenska sjöfartens konkurrenssituation.

HKF:s uppdrag är att planlägga, samordna och genomföra kultur och fritidsverksamhet för sjö- folk. Verksamhetsutbudet av kultur- och fritids- aktiviteter skall kompensera svenskt som ut- ländskt sjöfolk i så stor utsträckning som möjligt för den service inom området som de går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Rederinämnden skall medverka till att tillför- säkra den svenska handelsflottan rimliga konkur- rensvillkor, som leder till en hög transportkvali- tet för näringslivet. Rederinämnden admi- nistrerar det statliga bidraget till sjöfarten.

Kustbevakningen svarar för sjötrafikövervak- ning riktad mot såväl handelssjöfarten som fri- tidsbåtstrafiken på svenskt territorialvatten och i viss utsträckning på internationellt vatten. Myn- digheten har vidare till uppgift att bedriva sjösä- kerhetstillsyn.

7.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Tusentals kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
36:6 Från EG-budgeten finansierade stöd till Trans-	0	5 000	3 000	5 000	5 000	5 000
europeiska nätverk2
36:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål	61 000	61 000	61 000	71 000	71 000	71 000

36:8 Ersättning för viss kanaltrafik m.m.	62 660	62 660	62 660	62 660	62 660	62 660

36:9 Bidrag till sjöfarten	527 866	514 000	521 000	212 500	-	-
36:10 Rederinämnden: Administration	-	-	-	2 500	2 562	2 610

Totalt för verksamhetsområde Sjöfart	651 526	642 660	647 660	353 660	141 222	141 270

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition.

2Redovisat belopp avser endast en anslagspost, anslaget i sin helhet redovisas i avsnitt 6.9.

Sjöfartsverkets totala utgifter för den verksam- het som omfattar fritidsbåtar och fiske översti- ger det tilldelade anslaget med ca 60 miljoner kronor. Sjöfartsverket finansierar mellanskillna- den med handelssjöfartens farledsavgifter.

Ramen minskar under perioden 2002 till 2004 eftersom Bidrag till sjöfarten upphör och ersätts med ett nytt sjöfartsstöd som redovisas på stats- budgetens inkomstsida.

7.3Mål och resultat

Med utgångspunkt i de transportpolitiska delmå- len har regeringen i regleringsbrev fastställt verk- samhetsmål för Sjöfartsverket, Rederinämnden respektive HKF. För Sjöfartsverket har även fastställts ekonomiska mål. Resultatet för 2000 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen.

Resultat Sjöfartsverket

Tillgänglighet

Verksamhetsmål: Målet är att sjöfart i svenska farvatten kan ske på framkomliga, miljövänliga och säkra sjövägar. Det skall vara möjligt att be- driva sjöfart året runt på alla svenska hamnar av betydelse.

Resultat: Målet att sjöfart skall kunna bedrivas i svenska hamnar har uppnåtts varje år sedan 1970-talet.

Transportkvalitet

Verksamhetsmål: Målet är en hög transport- kvalitet för näringslivet.

Resultat: Omsatt gods har ökat med 2,9 pro- cent i de svenska hamnarna jämfört med 1999 och 4,5 procent jämfört med 1998.

Sjösäkerhet

Verksamhetsmål: Målet är att antalet allvarliga olyckor inom handelssjöfarten under perioden 1998–2007 skall halveras. Samma mål gäller trafi- ken med fiske- och fritidsfartyg. Målet för färje- trafiken och övrig passagerartrafik är att inga all- varliga olyckor skall inträffa.

Resultat: Perioden 1990–2000 visar en positiv trend även om stora variationer förekommer mellan åren och olika områden. Statistiken visar på en nedåtgående trend i antalet omkomna un- der perioden 1990–2000. För 2000 var olyckor och tillbud som berörde svenska handels- och fiskefartyg samt utländska fartyg i svenska vat- ten 257, varav 236 var olyckor och 21 tillbud. Det totala antalet olyckor som inträffade med lots ombord var 37, varav ett fåtal fall möjligtvis kan ha berott på brister i lotsningsförfarandet. Antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor visar det senaste åren på en klart nedåtgående trend, un- der 2000 omkom 25 personer. Inga olyckor som beror på brister i farledshållningen, sjökorten el- ler isbrytningsverksamhet har förekommit.

Verksamhetsmål: Målet är att sjöräddning skall kunna utföras dygnet runt. Efter larm skall far- tyg ha anlänt inom 3 timmar (svenskt territorial- vatten) respektive 6 timmar (internationellt vat- ten inom svensk sjöräddningsregion).

Resultat: Målet har uppnåtts. Under 2000 har 28 sjöräddningsövningar genomförts samt en in- ternationell övning. Arbetet med att integrera sjö- och flygräddningstjänsterna har fortsatt i en av Sjöfartsverket och Luftfartsverket gemensamt sammansatt arbetsgrupp, i vilken också Statens räddningsverk deltar.

Miljö

Verksamhetsmål: Målet är att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan.

Resultat: Utvärdering av de miljödifferentiera- de farledsavgifterna visar att dessa varit ett effek- tivt verktyg för att minska luftföroreningar från fartyg. Reduktionen av svaveloxid kan beräknas till ca 50 000 ton per år och av kväveoxider till 23 000 ton per år. Sjöfartsverket kommer även fortsättningsvis att bedriva ett kontinuerligt ar- bete med att begränsa sjöfartens luftförorening- ar.

Regional utveckling

Verksamhetsmål: Målet är att sjötransportsyste- men skall bidra till att utjämna skillnader i möj- ligheter för olika delar av landet att utvecklas samt motverka nackdelar av stora transportav- stånd. Instrumentet är en geografisk utjämning av farledsavgiften vilken medför subventioner för de trafiksvagare regionerna.

Resultat: De analyser av ett kostnadsneutralt avgiftssystem som Godstransportdelegationen gjort visar att dagens utjämnande system innebär kostnadsfördelar för Norrlands-, Väner- och Mälarsjöfarten (se vidare SOU 2001:61). Även isbrytningen är en viktig regionalpolitisk faktor.

Resultat Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Verksamhetsmål: Med utgångspunkt från mål- gruppens omfattning skall HKF sträva efter att dels öka antalet personer som tar del i HKF:s ak- tiviteter dels öka kostnadseffektiviteten i verk- samheten.

Resultat: Målen har inte uppnåtts. Bakgrunden är att målgruppen och verksamhetens omfatt- ning och servicetillfällen i stort minskar samti-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

digt som administrationen på myndigheten kvar- står på samma nivå som föregående år.

Resultat Rederinämnden

Verksamhetsmål: Rederinämnden skall på ett ef- fektivt sätt administrera det statliga bidraget till sjöfarten samt pröva ansökningar om bidrag och därvid se till att gällande krav för bidrag uppfylls.

Resultat: Det nya sjöfartsstödet (se kap. 7.6.3) som införs under 2001 innebär att antalet stöd- berättigade och antalet beslut i nämnden kom- mer att öka. Antalet beslut beräknas därmed kunna uppgå till 3000 per år. Enligt nämndens redovisning och utvärdering av effekten av bi- draget för 2000 har de svenska rederiernas eko- nomiska situation förbättrats och konkurrens- förmågan stärkts genom det statliga bidraget. Rederinämnden får därmed anses ha uppnått målet för sin verksamhet.

Resultat Kustbevakningen

Verksamhetsmål: Målet är att verksamheten skall bedrivas så att säkerheten till sjöss liksom re- spekten för lagar och andra föreskrifter ökar. Kustbevakningen har även uppdraget att sam- ordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation samt förmedla denna till berörda myndigheter. Vidare är myndigheten ålagd en ständig beredskap för såväl sjöräddning som mil- jöräddningstjänst.

Resultat: Under 2000 genomfördes ca 19 000 kontroller inom ramen för sjösäkerhetstillsynen. Av dessa har ca 18 procent resulterat i särskilda åtgärder (rapport, föreläggande eller rapportef- tergift). Verksamheten innefattar tillsyn av far- tyg avseende bemanning, lastning av förpackat farligt gods, lastsäkring av lastbärare, kontroll av giltiga certifikat och deklarationer, kontroll av fartygets djupgående och kontroll av antalet pas- sagerare. Under året har tillsynen av hanteringen av förpackat farligt gods och lastsäkring varit prioriterad. Behovet av tillsyn inom detta områ- de skall bl.a. ses mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser som brister i detta hänseende kan ge upphov till.

Sjötrafikkontroll har framför allt inriktats på fritidsbåtstrafiken i skärgårdsområden och han- delssjöfarten i trafiksepareringsområden.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Vidare har Kustbevakningen genomfört ca 300 sjöräddningsoperationer, vilket motsvarar drygt en fjärdedel av det totala antal sjörädd- ningsinsatser som genomfördes i svenska vatten under 2000. Myndigheten svarade därmed för den största delen av de statliga insatserna.

Målet för verksamheten har uppnåtts. Kust- bevakningen och Sjöfartsverket har inlett ett ar- bete med att ta fram en gemensam målformule- ring för hur sjösäkerhetstillsynen skall bedrivas. Arbetet bör fortgå och inriktas mot att arbeta fram ett system för riskanalysbaserad tillsyn främst med anledning av det ökade inslaget av tunga sjötrafiktransporter.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Målet för räntabilitet är 7 pro- cent av eget kapital (resultat efter skattemotsva- righet). Det långsiktiga målet för soliditeten är att den skall uppgå till lägst 30 procent.

Resultat: Räntabiliteten på eget kapital efter skattemotsvarighet blev 9,7 procent 2000. Solidi- teten uppgick till 38 procent. Resultatet efter fi- nansiella poster blev ett överskott på 33,4 miljo- ner kronor. Jämfört med föregående år är detta en resultatförbättring med 115 miljoner kronor. Främsta orsaken till denna resultatförbättring är att förra året belastades med pensionskostnader av engångskaraktär.

Som restriktion för prishöjningar av farled- savgifterna gäller att avgifterna får öka med högst nettoprisindex räknat fr.o.m. 1995.

Sjöfartsverkets treårsplan

Intäkterna förväntas öka något under perioden 2002-2004 trots Öresundsbrons öppnande och genomslag av miljörabatterna. Godsvolymerna antas öka under perioden 2001-2004 med i ge- nomsnitt 3 procent per år medan trafiken under samma period ökar med i genomsnitt 2 procent per år. I verkets resultatprognoser har en ytterli- gare höjning av lotsavgifterna med 15 procent inkluderats från den 1 juli 2001.

Flera rationaliseringsåtgärder har vidtagits för att förbättra Sjöfartsverkets ekonomi. Omorga- nisationen av verket under 2000 har inneburit bl.a. minskade personalkostnader. Andra viktiga rationaliseringsåtgärder har varit inrättandet av en rederifunktion med ett samlat driftansvar för

verkets sjömätnings-, arbets- och isbrytarfartyg samt ett nytt arbetstidsavtal för lotsar.

Organisationsförändringen innebar att Sjö- fartsverket särskiljer sin sektors- och myndig- hetsroll från producentrollen och stärker sin strategiska ledningsfunktion. Den regionala or- ganisationen har förändrats så att antalet sjötra- fikområden minskat från tretton till åtta.

Den 1 december 2001 flyttas verksamheten vid sjöfartsregistret från Stockholms tingsrätt till Sjöfartsverket i enlighet med riksdagens god- kännande. Enligt förslag från regeringen kom- mer verket att bemyndigas ta ut avgifter för verksamheten. I resultatprognoserna antas intäk- ter och kostnader för sjöfartsregistret inte på- verka resultatet för Sjöfartsverket.

Enligt Sjöfartsverket råder en obalans om ca 60 miljoner kronor mellan kostnaderna för fri- tidsbåtsverksamheten och det tilldelade ansla- get. Statsmakternas mål för sjösäkerheten är samtidigt oförändrat. Handelssjöfartens in- tressenter framför kritik mot att Sjöfartsverket finansierar fritidsbåtsverksamheten med far- ledsavgifter.

Investeringarna under perioden är beräkna- de till 910,6 miljoner kronor. Ca 500 miljoner kronor avser investeringar i Göteborgs hamn.

Den totala inleveransen (utdelning plus skat- temotsvarighet) beräknas för 2001 till 17,3 miljo- ner kronor.

Sjöfartsverket har i sin treårsplan för perioden 2001–2003 hemställt:

att anslaget Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för 2002 anvisas ett anslag på 123 000 000 kronor,

att till Ersättning för viss kanaltrafik m.m. för 2002 anvisas ett anslag på 74 300 000 kronor,

att till försvarsuppgifter inom totalförsvarets ram för 2002 anvisas ett anslag på 1 450 000 kronor,

att få bemyndigande att uppta lång- och

kortfristiga lån inom en total ram på 350 000 000 kronor,

att få sätta in kassamässigt överskott på rän- tebärande konto i Riksgäldskontoret eller af- färsbank.

Mervärdesskattetvist

Sjöfartsverket har i en skrivelse till Näringsde- partementet informerat om en pågående tvist mellan Skattemyndigheten i Linköping och Sjö- fartsverket.

Med anledning av en skatterevision har Skat- temyndigheten beslutat att sätta ned avdraget för ingående skatt med 62 miljoner kronor för be- skattningsåret 1997 och med 76 miljoner kronor för beskattningsåret 1998. Skälet är enligt Skat- temyndighetens tolkning att Sjöfartsverkets av- dragsrätt för ingående moms är begränsad till verksamhet där skatteskyldighet föreligger enligt mervärdesskattelagen, dvs. affärsdrivande verk- samhet. Skattemyndigheten menar att uttag av farledsavgifter ingår som ett led i myndighetsut- övning och således inte utgör en omsättning som är yrkesmässig verksamhet enligt mervärdesskat- telagen. Sjöfartsverket vann i länsrätten men Skattemyndigheten har överklagat domen. För- lorar Sjöfartsverket målet uppgår skulden till sta- ten, inklusive 1999, till 219,3 miljoner kronor och fortsättningsvis uppkommer en årlig mer- kostnad på ca 80 miljoner kronor. Detta motsva- rar en höjning av farledsavgifterna på ca 15 pro- cent. Vidare kan detta innebära att andra investeringar, som farlederna i Göteborg, fördy- ras med ett belopp motsvarande momsen, dvs. med 125 miljoner kronor.

Affärsverkens kompensationsrätt för moms har även varit föremål för analys av Ekonomi- styrningsverket på uppdrag av regeringen. Eko- nomistyrningsverket har lämnat förslag i rappor- ten Översyn av förordningen (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdes- skatt vilket innebär att affärsverkens myndig- hetsutövning även i fortsättningen inte skall om- fattas av det statliga kompensationssystemet.

Rapporten remissbehandlas för närvarande.

Regeringens överväganden

De verksamhetsmål som formulerats inom verk- samhetsområdet Sjöfart har i huvudsak uppfyllts. Målen för Sjöfartsverkets soliditet och räntabili- tet har uppnåtts. Prishöjningen rymdes under pristaket.

Sjöfartsverkets ekonomi kommer att vara an- strängd under den närmaste treårsperioden. Or- sakerna står att finna på såväl intäktssidan som kostnadssidan. Omvärldsfaktorer, såsom den

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

nämnda momstvisten, försvarets indragningar på sjöräddningen och investeringarna i farlederna till och från Göteborg skapar osäkerhet om ver- kets ekonomi. Sjöfartsverket har vidtagit åtgär- der för att effektivisera verksamheten men kommer sannolikt inte att kunna uppfylla äga- rens ekonomiska mål.

I kapitel 7.6 Budgetförslag lägger regeringen fram förslag rörande investeringar, anslag och ekonomiska mål.

7.4Insatser

Göteborgs hamn

Sjöfartsverket, Göteborgs kommun och Göte- borgs hamn AB har träffat en överenskommelse om gemensam finansiering av investeringar i far- leder till och från Göteborgs hamn som syftar till att stegvis höja säkerheten och öka tillgäng- ligheten i farlederna. Avtalet innebär att parterna enats om att genomföra en första etapp till en kostnad av ca 700 miljoner kronor. Staten skall svara för 72 procent vilket utgör ca 500 miljoner kronor. Enligt avtalet förutsätts Göteborgs kommun därutöver investera 400 miljoner kro- nor i nuvarande kajanläggningar tillhöriga Göte- borgs hamn. Parterna skall senast under 2005 göra en bedömning av behovet att genomföra den andra etappen av projektet. Kostnaderna för en eventuell andra etapp skall åvila staten.

Regeringen uppdrog hösten 2001 åt Sjöfarts- verket att redogöra för effekterna på verkets ekonomi av ovanstående finansieringslösning samt belysa vilka åtgärder som erfordras för att upprätthålla de ekonomiska målen. Sjöfartsver- ket har möjlighet att finansiera ca 300 miljoner kronor med egna medel. För de återstående 200 miljoner kronorna måste verket ta upp ett lång- fristigt lån. Sjöfartsverket beräknar kostnaden för investeringen till 30 miljoner kronor per år. Sjöfartsverket har påpekat att utgången av den mervärdesskattetvist som föreligger kan komma att påverka de totala kostnaderna för projektet och finansieringen.

Fritidsbåtsregister

Frågan om registrering av fritidsbåtar behandla- des senast i budgetpropositionen för 2001. Re-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

geringen uttalade då att ett allmänt register bor- de baseras på det frivilliga fritidsbåtsregister som administreras av Stöldskyddsföreningen. Reger- ingen har fortsatt den dialog med försäkrings- branschen som inleddes under 1999 och är av uppfattningen att det frivilliga registret bör ligga till grund för ett allmänt fritidsbåtsregister.

För att ersättningsmöjligheterna för skadeli- dande vid olyckor med fritidsbåtar ska kunna förbättras avser regeringen att ge en särskild ut- redare i uppdrag att bland annat belysa möjlighe- terna att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar och hur ett allmänt fri- tidsbåtsregister bör vara utformat.

Vänersjöfarten

Regeringen har, som en följd av rapporten Vä- neruppdraget - förslag för utveckling av Väner- sjöfarten (Ds 2000:18), vidtagit olika åtgärder för att skapa förutsättningar för en fortsatt ut- veckling av handelssjöfarten på Vänern. Reger- ingen har således beviljat Länsstyrelsen i Värm- lands län och Västra Götalandsregionen 5 miljoner kronor under en treårsperiod till Väner- rådet. Rådet, som bildades i januari 2000, är ett samrådsorgan som skall ta initiativ till olika åt- gärder som stärker Vänersjöfartens konkurrens- kraft samt vara en allmän företrädare för Väner- regionen med tyngdpunkten lagd på sjöfartsfrågor och den regionalekonomiska ut- vecklingen. Berörda länsorgan har också till- sammans avsatt

5 miljoner kronor till detta utvecklingsarbete. Regeringen har vidare ändrat reglerna för re-

gionalt transportbidrag så att transporter via hamnar i Vänern och på andra insjöar skall vara bidragsberättigade på samma sätt som via kust- hamnar inom transportbidragsområdet.

Godstransportdelegationen har i sitt betän- kande, Godstransporter för tillväxt – en hållbar strategi (SOU 2001:61), behandlat Vänersjöfar- ten och konstaterar bl.a. när det gäller det statli- ga avgiftssystemet att den övergripande princi- pen bör vara att kostnadsansvaret är likformigt utformat mellan trafikslagen. Betänkandet be- handlas för närvarande i Regeringskansliet.

Verksamhetsöversyn

Den nya organisationen på Sjöfartsverket trädde i kraft den 1 januari 2001. Sektors- och myndig- hetsrollen har skiljts från producentrollen. Den regionala organisationen har förändrats så att an- talet sjötrafikområden minskat från tretton till åtta.

Regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna för inrät- tandet av stomfarleder. Uppdraget skall redovi- sas före utgången av 2001.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd har va- rit föremål för samma översyn som ledde till Sjö- fartsverkets omorganisation. Översynen av HKF:s verksamhet har fortsatt. I maj 2001 redo- visade HKF på regeringens uppdrag förutsätt- ningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av att lägga ut tjänster på externa utförare. Rap- porten visar bl.a. att verksamheten är kostnads- styrd vilket gör att de ekonomiska ramarna styr verksamheten istället för efterfrågan. Vidare vi- sar rapporten att HKF:s verksamhet bör få ett ökat inslag av entreprenad- och samarbetslös- ningar. Det förutsätter dock att HKF förändras från att själv tillhandahålla infrastruktur och tjänster till att vara en beställarorganisation. Rapporten kommer att ligga till grund för reger- ingens fortsatta överväganden gällande HKF:s huvudmannaskap och framtida verksamhet.

Svenskt Isbrytarkonsortium

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riks- dagen godkänner att regeringen vidtar åtgärder för att den avgift som debiteras för statens ga- rantiåtagande till Svenskt Isbrytarkonsortium från och med 2002 skall kunna vara riskavspeglande.

Skälen för regeringens förslag: Svenskt Isbry- tarkonsortium KB bildades i samband med att isbrytaren Oden byggdes i slutet av 1980-talet. Konsortiet äger Oden. För de lån som togs ut- färdade staten en kreditgaranti som hittills varit belagd med en fast avgift om 0,75 procent av ga- rantiramen. Konsortiet betalar avgiften årsvis till Riksgäldskontoret.

För att statens äldre garantiåtaganden till Svenskt Isbrytarkonsortium skall kunna hante-

ras i enlighet med garantimodellen behöver risk- avspeglande avgift tas ut för garantin. Regering- en föreslår därför att riksdagen godkänner att Svenskt Isbrytarkonsortium debiteras riskav- speglande avgift för de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kreditgaranti till konsortiet. Avgiften kommer att föras till Riksgäldskonto- rets garantireserv, och eventuella infrianden kommer att belasta reserven. (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

7.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har konstaterat att Sjöfarts- verkets årsredovisning upprättats i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetun- derlag, regleringsbrev och övriga beslut för Sjö- fartsverket. Riksrevisionsverket bedömer att års- redovisningen i allt väsentligt är rättvisande och tillstyrker därför att resultaträkningen och ba- lansräkningen fastställes.

Även för HKF och Rederinämnden har Riks- revisionsverket konstaterat att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Däremot har Riks- revisionsverket beträffande HKF lämnat ett an- tal anmärkningar gällande redovisning och rä- kenskaper. Bland annat rekommenderas att HKF bör förbättra sina avstämningsrutiner och förbättra redovisningsrutinerna i olika avseen- den.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

kostnader för informationsinsatser för att för- bättra sjösäkerheten, främst avseende fritidsbåts- trafiken. Vidare ingår vissa kostnader för sjö- räddning, farledsverksamhet, bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl samt vissa övriga kost- nader för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m. vilka inte skall belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.

Regeringens överväganden

Sjöfartsverket har under en följd av år anfört att anslaget inte täcker de kostnader som främst fri- tidsbåtssektorn åsamkar Sjöfartsverket. Under- skottet har måst täckas med intäkter från han- delssjöfartens farledsavgifter. Den praktiska konsekvensen är att handelssjöfarten belastas med kostnader för en verksamhet som inte kommer den tillgodo. Kostnaderna för fritids- båtsverksamheten beräknas till totalt cirka 123 miljoner kronor. Regeringen är från tillgäng- lighets- och sjösäkerhetssynpunkt angelägen om att infrastrukturen som används av skärgårdsbor och fritidsbåtsägare även i fortsättningen håller en god standard. För 2000 gjordes därför en för- sta uppjustering av anslaget med 17 miljoner kronor. Regeringen anser att det finns goda skäl att successivt höja anslaget till en nivå som mot- svarar de kostnader som Sjöfartsverket har för verksamheten. Regeringen föreslår därmed att anslaget höjs med 10 miljoner kronor till 71 mil- joner kronor för 2002.

7.6Budgetförslag

7.6.136:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Tabell 7.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	61 000	sparande	0
2001	Anslag	61 000	Utgifts-	61 000
2001	Anslag	61 000	prognos	61 000
2002	Förslag	71 000

2003	Beräknat	71 000
2004	Beräknat	71 000

Anslaget är avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, bl.a. för fritids- båtssektorn, som inte finansieras via handelssjö- farten. Från anslaget betalas Sjöfartsverkets

Tabell 7.3 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 2001	61 000	61 000	61 000

Förändring till följd av:

Beslut	10 000	10 000	10 000

Summa förändring	10 000	10 000	10 000

Förslag/beräknat anslag	71 000	71 000	71 000

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.6.236:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	62 660	sparande	0
2001	Anslag	62 660	Utgifts-	62 660
2001	Anslag	62 660	prognos	62 660
2002	Förslag	62 660
2003	Beräknat	62 660

2004	Beräknat	62 660

Under anslaget utgår bidrag till täckande av un- derskott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler samt ersättning till Vänerns Seglationsstyrelse för utmärkning av fritidsbåtsleder m.m. Anslaget får användas för utredningar med anknytning till kanaltrafiken.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget kvarstår oför- ändrat.

Bidrag till fartygsförlagd utbildning

I enlighet med regeringens förslag i budgetpro- positionen för 2001 (prop. 2000/01:1) har riks- dagen beslutat att för kvalificeringsåret 2001 an- visa 4 miljoner kronor som statligt bidrag till fartygsförlagd utbildning. Bidraget utgår till de rederier som ställer utbildningsplats till förfo- gande utöver vad som gäller enligt förordningen (1996:1559) om statligt bidrag till svensk sjöfart. Sjöfartsverket ansvarar för administrationen av utbetalningarna som belastar anslaget 36:9 Bi- drag till sjöfarten, anslagsposten 2 Fartygsför- lagda utbildningsplatser.

Regeringens överväganden

Eftersom utbetalning av bidraget sker efter an- sökan i efterhand kommer utbetalningar av 2001 års anslag att göras även under 2002. Av riksda- gens beslut framgår att bidraget skall utvärderas som underlag för fortsatt ställningstagande. För att ge tid för en sådan utvärdering avser inte re- geringen att anslå några nya medel för detta än- damål under 2002.

7.6.336:9 Bidrag till sjöfarten

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	527 866		sparande	-35 290
2001	Anslag	514 000	1	Utgifts-	521 000
2001	Anslag	514 000	1	prognos	521 000
2002	Förslag	212 500

2003	Beräknat	0

2004	Beräknat	0

1 Varav 105 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropo- sitionen 2001.

1996 antog riksdagen ett sjöfartspolitiskt be- slut (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) med innebörden att staten var be- redd att skapa långsiktiga och rimliga konkur- rensvillkor för den svenska handelssjöfarten för åren 1997 – 2001. Statligt stöd lämnas till arbets- givarens kostnader för skatt och sociala avgifter.

Regeringens överväganden

I regeringens proposition 2000/01:127 Sjöfarts- stöd föreslås ett nytt sjöfartsstöd. Det nuvarande stödet regleras i förordningen (1996:1559) om statligt bidrag till svensk sjöfart. Det nya sjö- fartsstödet skall omfatta både lastfartyg och pas- sagerarfartyg i internationell trafik. Riksdagen har för avsikt att fatta beslut om det nya sjöfarts- stödet under hösten 2001. Stödordningen skall, under förutsättning att Europeiska kommissio- nen godkänt förslaget, träda i kraft den 1 okto- ber 2001.

Det nya sjöfartsstödet föreslås ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett be- lopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivar- avgifter på sjöinkomst. I enlighet med betänkan- det 2001/02:TU3 skall även den allmänna löneavgiften omfattas. I statsbudgeten kommer det nya sjöfartsstödet att redovisas som en ned- sättning av skatter i inkomstgrupp 1700. Ett an- slag kommer dock att behövas för kostnader för administration, arvoden m.m. Rederinämnden har i sin anslagsframställning begärt 2,5 miljoner kronor i anslag för administrationskostnader för budgetåret 2002.

Regeringen anser att det är av största vikt att bibehålla en livskraftig svensk handelsflotta och genom införandet av stödet säkerställs att den svenska sjöfartsnäringen får konkurrera på lik- värdiga villkor gentemot sina konkurrenter.

Enligt 1996 års sjöfartspolitiska beslut (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU1, rskr.1996/97:115) som gällde för åren 1997–2001 skulle statligt bi- drag lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala avgifter.

Utbetalningen av bidragen sker enligt förord- ningen (1996:1559) om statligt bidrag till svensk sjöfart med viss eftersläpning. Enligt 8 § nämnda förordning skall ansökan om bidrag till skatt på sjöinkomst ges in till Rederinämnden senast den 31 mars året efter det år för vilket skatten beta- lats. Ansökan om bidrag till kostnader för sociala avgifter skall ges in till nämnden efter utgången av det kalenderår som ansökan avser, dock senast den 31 mars följande år.

Utbetalningar kommer att göras även under det kommande året. Ett anslag för bidrag till sjö- farten behövs därför även för 2002. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 212,5 miljoner kro- nor.

Tabell 7.6 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 2001	514 000	514 000	514 000

Förändring till följd av:

Beslut	-299 000	-511 500	-511 500
Överföring till anslag	-2 500	-2 500	-2 500
36:10 Rederinämnden:
Administration.

Summa förändring	-301 500	-514 000	-514 000
Förslag/beräknat anslag	212 500	0	0

7.6.436:10 Rederinämnden: Administration

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002	Förslag	2 500	1

2003	Beräknat	2 562	2
2004	Beräknat	2 610	2

1Nytt anslag.

2Motsvarar 2 500 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget är nytt och skall användas för Rede- rinämndens kostnader för administration, arvo- den m.m.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Rederinämndens administrationskostnader ingår för närvarande i anslaget 36:8 Bidrag till sjöfar- ten, som utgår enligt 1996 års sjöfartspolitiska beslut. Eftersom det nya sjöfartsstödet föreslås ges i form av att arbetsgivarens skattekonto kre- diteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst, kommer an- slaget Bidrag till sjöfarten inte att behövas i framtiden annat än för Rederinämndens admi- nistrationskostnader.

För att i fortsättningen tydligt redovisa Rede- rinämndens administrationskostnader föreslås ett nytt anslag för dessa. Anslaget föreslås bli ett förvaltningsanslag.

Rederinämnden har i sin anslagsframställning begärt 2,5 miljoner kronor i anslag för administ- ration, arvoden m.m. för budgetåret 2002. Regeringen förslår att riksdagen anvisar 2,5 miljoner kronor till Rederinämndens administrationskostnader för 2002.

7.6.5Investeringsplan för Sjöfartsverket

Sjöfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden 2002–2004 på sammanlagt 910,6 mil- joner kronor. Även om man bortser från inve- steringen i Göteborgs hamn är detta en kraftig ökning jämfört med vad som presenterades förra året.

Tillsammans med Stockholms hamn pågår ett projekt för att från sjösäkerhets- och miljösyn- punkt utreda farlederna in till Stockholm, det vill säga Furusundsleden, Sandhamnsleden och Da- laröleden. Projektet är under planperioden inne i en miljö- och konsekvensbeskrivningsfas.

Åtgärder i Södertälje och Trollehätte kanaler på sammanlagt 120 miljoner kronor planeras. Under perioden kommer lotsbåtsflottan att för- nyas för cirka 136 miljoner kronor och utrust- ning för sjömätning och sjökortsframställning återanskaffas till en kostnad av cirka 22 miljoner kronor.

Investeringarnas fördelning på verksamhets- område framgår av nedanstående tabell. Tabellen inkluderar inte de ovan nämnda investeringarna i farleder till Göteborgs hamn.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.8 Investeringsplan

Miljoner kronor

	Total kostnad	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	under perioden	2000	2001	2002	2003	2004
Administration	0,6	0,2	0,2	0,2	-	-

Farleder	794,7	37,0	138,6	315,3	264,1	39,7

Lotsning	357,7	67,6	101,8	104,0	47,5	36,8

Sjöräddning	5,4	1,6	0,1	2,7	0,5	0,5

Sjökartläggning	35,4	3,4	8,9	10,8	8,4	3,9
Isbrytning	76,6	3,8	-	-	-	72,8

Tryckeriet	4,1	0,5	0,2	1,5	0,9	1,0

Summa investeringar	1 274,5	114,1	249,8	434,5	321,4	154,7

Regeringens överväganden

Regeringen har ingen erinran mot investerings- planens nivå eller inriktning. När det gäller inve- steringar i farlederna till Göteborg har regering- en beslutat att Sjöfartsverket skall finansiera 300 miljoner kronor med eget kapital och reste- rande 200 miljoner kronor med upptagande av lån. Denna finansieringslösning får effekter på verkets ekonomi i termer av försämrat resultat, lägre soliditet och lägre räntabilitet. Regeringen har bemyndigats att senare besluta om revidering av Sjöfartsverkets ekonomiska mål och låneram.

Förslag rörande Sjöfartsverkets ekonomiska mål m.m.

Regeringen föreslår följande ekonomiska mål för Sjöfartsverket under perioden 2002-2004:

Målet för räntabilitet är att resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 7 procent av eget kapital. Det långsiktiga målet för soliditeten är att den skall uppgå till lägst 30 procent.

Som restriktion för prishöjningar av farled- savgifterna gäller att avgifterna får öka med högst nettoprisindex räknat från och med 1995.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter skattemotsvarighet. Utdel- ning och skattemotsvarighet bör även fortsätt- ningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i samband med bokslutet.

Regeringen föreslår att den föreslagna inve- steringsplanen godkänns. Regeringen föreslår att Sjöfartsverket bemyndigas att uppta lång- och kortfristiga lån inom en total ram av 350 mil- joner kronor. Vidare föreslår regeringen att

att Sjöfartsverket får sätta in kassamässigt över- skott på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.

7.6.6Handelsflottans kultur- och fritidsråd

HKF:s verksamhet finansieras genom en avräk- ning på Sjöfartsverkets farledsavgifter samt av egna avgiftsintäkter. Avräkningen på farledsav- gifterna för 2001 är 18,5 miljoner kronor. HKF föreslår att 18,5 miljoner av myndighetens totala kostnader skall finansieras genom avräkning av farledsavgifterna 2002. HKF beräknar att de egna avgiftsintäkterna kommer att uppgå till 9,4 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen tillstyrker HKF:s förslag att 18,5 miljoner kronor avräknas farledsavgifterna för rådets kostnader.

7.6.7Övriga ekonomiska frågor

Kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att upp- dra åt Sjöfartsverket att låta genomföra en över- täckning av M/S Estonia. Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:105, bet. 1995/1996:TU15, rskr.1995/96:205) på tilläggsbudgeten till stats- budgeten för budgetåret 1995/96 att anvisa ett förslagsanslag för övertäckningsarbetet. Den 19 juni 1996 beslutade regeringen att övertäck-

ningsarbetet skulle avbrytas. Den 11 februari 1999 beslutade regeringen att övertäckningsarbe- tet inte skulle återupptas. Sjöfartsverket har för- handlat med det konsortium som ombesörjde det avbrutna övertäckningsarbetet. Förhandling- arna rörde ersättningsanspråk med anledning av att avtalet mellan konsortiet och Sjöfartsverket sades upp då arbetet avbröts. Parterna slöt ett avtal som innebär att Sjöfartsverket har en ford- ran på konsortiet som garanterar Sjöfartsverket en ersättning om minst 100 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Sjöfartsverket, Kustbevakningen och andra stat- liga myndigheter har haft och kommer sannolikt även i framtiden att ha kostnader med anknyt- ning till M/S Estonias förlisning. Såväl kostna- dernas storlek som deras utfall i tiden är svår att prognostisera. Även åtgärder till följd av förlis- ningen, för att stärka sjösäkerheten för passage- rarfartyg av liknande slag, kan medföra kostna- der.

I den för Estland, Finland och Sverige gemen- samma haverikommissionens slutrapport om förlisningen, konstaterade kommissionen en rad sjösäkerhetsbrister hos M/S Estonia. Kommis- sionen rekommenderade ett antal åtgärder för att förbättra sjösäkerheten på fartyg av motsvarande slag. Mot bakgrund av dessa rekommendationer har regeringen den 19 april 2001 beslutat att ge Verket för innovationssystem i uppdrag att be- sluta om bidrag med sammanlagt högst 5 miljo- ner kronor 2001 och sammanlagt högst 10 mil- joner kronor per år för åren 2002 och 2003 till forskningsprojekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten. Dessa totalt 25 miljoner kronor skall finansieras genom de medel som konsortiet för övertäckande av M/S Estonia erlagt till Sjö- fartsverket.

I övrigt skall dessa medel, som förvaltas av Sjöfartsverket, kunna användas för framtida kostnader föranledda av åtgärder med anknyt- ning till M/S Estonias förlisning inom den kommande treårsperioden. Det bör ankomma på regeringen att besluta om medlens användning.

Regeringen har den 19 april 2001 beslutat att avslå framställningar från vissa intressegrupper och enskilda personer med krav på en ny utred-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ning av M/S Estonias förlisning. Regeringen konstaterade i beslutet att det inte har fram- kommit några omständigheter som visar att ha- veriförloppet på något väsentligt sätt avvikit från det som beskrivs i den för Estland, Finland och Sverige gemensamma haverikommissionens rap- port. Förutom remisser till vissa myndigheter och tekniska institut föregicks beslutet av ett flertal informations- och samrådsmöten med fö- reträdare för riksdagens samtliga partier. Ett in- formationsmöte har även hållits hösten 2000 med överlevande efter och anhöriga till avlidna i Estoniakatastrofen.

Regeringen konstaterade i samband med detta beslut att det är naturligt att det efter M/S Esto- nias förlisning har uppstått frågor och spekula- tioner kring haveriet och dess följder. Det är vik- tigt att det lämnas relevant och vederhäftig information om haveriet och att det finns möj- lighet att få svar på olika frågor. Behovet av fakta och information om haveriet kommer troligen att kvarstå under lång tid.

Regeringen gav den 21 oktober 1996 Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att vara sta- tens organ för kontakter med anhöriga till offer för M/S Estonias förlisning. Uppdraget utvidga- des senare till att gälla även överlevande efter ha- veriet. Särskilt under de första åren efter farty- gets förlisning fanns ett stort behov hos dessa grupper att få vägledning och informationsstöd från en central instans.

Mot ovanstående bakgrund har regeringen genom beslut den 19 april 2001 utvidgat uppdra- get och gett Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att insamla och sammanställa uppgifter med anknytning till M/S Estonias haveri samt med utgångspunkt i en sådan faktabank tillhan- dahålla allmänheten information och besvara frå- gor om M/S Estonias förlisning.

Utifrån beräkningar som gjorts av Styrelsen för psykologiskt försvar har regeringen beslutat att styrelsens kostnader för uppdraget under budgetåret 2001 får uppgå till högst 600 000 kronor. Regeringen föreslår att 1 miljon kronor avsätts för uppbyggnaden av faktabanken och utförandet av uppdraget i övrigt under budget- året 2002. Denna summa föreslås överföras från utgiftsområde 22, anslaget 36:1 Vägverket: Ad- ministration till utgiftsområde 6 anslaget 6:7 Funktionen Psykologiskt försvar.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Luftfart

8.1Omfattning

Verksamheten omfattar civil luftfart, statens flygplatssystem samt flygtrafiktjänster. Ansvarig sektorsmyndighet inom verksamhetsområdet är affärsverket Luftfartsverket. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöanpassat flyg som kan tillgo- dose privatpersoners och näringslivets behov av resor och godstransporter. Luftfartsverkets hu- vuduppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift och utveckling av statens 19 flygplatser för civil luftfart, att ut- färda föreskrifter för och utöva tillsyn över flyg- säkerheten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot föroreningar från den ci- vila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i

fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter samt att verka för att hänsyn tas till funktions- hindrade personers behov inom den civila luft- farten.

Luftfartsverket är dessutom ansvarig myndig- het för delfunktionen Flygtransporter inom det civila försvaret.

8.2Utgiftsutveckling

I nedanstående tabell redovisas utgiftsutveck- lingen för den anslagsfinansierade delen av sta- tens verksamhet inom verksamhetsområdet.

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

Tusentals kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
36:6 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeu-	10 432	20 000	0	20 000	20 000	20 000
ropeiska nätverk1
36:11 Driftbidrag till kommunala flygplatser	102 443	101 000	101 000	99 500	94 900	81 100
Totalt för Verksamhetsområde Luftfart	112 875	121 000	101 000	119 500	114 900	101 100

1 Redovisat belopp avser endast en anslagspost, anslaget i sin helhet redovisas i avsnitt 6.9.

Det bidrag till kommunala och privata flygplat- ser som riksdagen beslutade om 1998 fördelades för första gången 1999. Beloppet som var totalt 115 miljoner kronor belastade hela anslaget på 105 miljoner kronor och Luftfartsverket med 10 miljoner kronor. För 2001 har totalt 111 miljo- ner kronor fördelats till 26 flygplatser, varav 101 miljoner kronor kom från anslaget. Regeringen

anser att Luftfartsverkets åtagande gentemot de kommunala flygplatserna bör öka fr.o.m. 2002. Anslaget sänks därför men det totala bidraget minskar inte mer än tidigare planerat.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8.3Mål och resultat

Med utgångspunkt i de transportpolitiska delmå- len har regeringen i regleringsbrev fastställt verk- samhetsmål för Luftfartsverket. Även ekono- miska mål har fastställts. Resultatet för 2000 i förhållande till dessa mål framgår av den följande redovisningen.

Flygsäkerhet

Verksamhetsmål: Målet är att flygsäkerhetsstan- darden lägst skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer. För den tunga kommersiella luftfarten bör målet vara, med hänsyn tagen till den förväntade trafikök- ningen, att minst halvera haverifrekvensen under perioden 1998–2007. Vidare bör antalet haverier inom privatflyget halveras under perioden.

Resultat: Målet har uppnåtts under 2000 vad gäller den tunga kommersiella luftfarten. Inom privatflyget har antalet haverier legat på en ge- nomsnittlig nivå, dvs. 25 stycken. Antalet om- komna har dock minskat och nivån för 2000 var den lägsta under de senaste fem åren.

Verksamhetsmål: Skyddet mot brottsliga handlingar som äventyrar säkerheten för den ci- vila luftfarten skall vara i nivå med det som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Resultat: Inga allvarliga händelser som exem- pelvis kapningar eller sabotage har ägt rum under året. Händelser med ”oregerliga” passagerare ombord har under senare år ökat dramatiskt. Antalet rapporterade incidenter inom luftfarts- skyddet ligger dock i övrigt på en låg nivå.

Miljö

Verksamhetsmål: Målet är att minimera luftfar- tens negativa miljöpåverkan. Vad gäller luftför- oreningar kräver målets infriande såväl nationella åtgärder som att miljöfrågorna drivs aktivt i det internationella arbetet.

Resultat: Målet följs fortlöpande upp. Luft- fartsverket bedriver ett mycket aktivt och effek- tivt miljöarbete. Samtliga former av utsläpp har minskat under 2000. Ett koncernövergripande arbete med att införa miljöledningssystem base- rat på ISO 14001 beräknas vara genomfört 2002. På flera flygplatser, framför allt Arlanda, har mil- jöinvesteringar och åtgärder genomförts under

året. Luftfartsverket har investerat i ett nytt be- räknings- och uppföljningssystem för att för- bättra kontroll- och uppföljningsmöjligheterna av flygbuller.

Verksamhetsmål: Målet är att följande riktvär- den för trafikbuller normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller vid väsentlig ombyggnad av infrastruktur:

–30 dBA ekvivalentnivå inomhus

–45 dBA maximalnivå inomhus nattetid

–55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)

–70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslut-

ning till bostad

Målet för åtgärdsprogram enligt den första av två etapper mot störningar av trafikbuller i befintlig bebyggelse syftande till att på sikt uppnå riktvär- dena inomhus enligt ovan omfattar minst de fas- tigheter som exponeras av buller vid följande ni- våer och därutöver:

–60 dBA flygbullernivå

–80 dBA maximalnivå, när området regelbun- det exponeras för bullernivå i medeltal minst tre gånger per natt

–90 dBA maximalnivå, när området regelbun- det exponeras för bullernivå dag- och kvälls- tid

–100 dBA maximalnivå, när området regel- bundet exponeras för bullernivå endast dag- tid vardagar och enstaka kvällar.

Resultat: Luftfartsverket har påbörjat arbetet med att genomföra åtgärder för att begränsa tra- fikbuller i befintlig bebyggelse enligt de av reger- ing och riksdag uppsatta målen, (för mer infor- mation se Luftfartsverkets sektorsredovisning, Flygets utveckling 2000).

Tillgänglighet

Verksamhetsmål: Målet är att andelen funktions- hindrade och andra grupper med särskilda behov som kan utnyttja luftfarten skall öka.

Resultat: Luftfartsverket utvecklar för närva- rande en metod för att mäta förekomsten av re- senärer som uppger att de har funktionshinder.

Transportkvalitet

Verksamhetsmål: Målet är att förseningarna i flygtrafiken fortlöpande skall minska bl.a. ge- nom att statens flygplatssystem utvecklas, ge- nom att flygtrafiktjänsten drivs effektivt samt genom att driva frågan inom ramen för interna- tionellt luftfartssamarbete.

Resultat: Enligt statistik från det europeiska samarbetsorganet för flygtrafiktjänster, Euro- control, är förseningarna som genererats av flyg- ledningssystemet i Sverige så små att de inte tas med i redovisningen för 2000. Åtgärder har vid- tagits för att säkra drifttillförlitligheten i de tek- niska systemen och överbelastningen i flygtrafik- ledningssystemet. Luftfartsverket har tagit fram ett nytt system för att rapportera förseningar och deras orsaker.

Luftfartsverkets ekonomiska resultat

Verksamhetsmål: Det långsiktiga målet för ränta- bilitet är att resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 8 procent av eget kapital.

Det långsiktiga målet för soliditeten är att denna skall uppgå till lägst 25 procent. Som re- striktion för prishöjningar gäller att trafikavgif- terna, exklusive undervägsavgifter, securityavgif- ter och bulleravgifter i genomsnitt över åren får öka med högst nettoprisindex, mätt från och med 1993.

Resultat: Räntabiliteten uppgick till 17,3 pro- cent efter inkomstskatt och skattemotsvarighet och soliditeten till 22,3 procent. Prishöjningen uppgick till 1,8 procent och rymdes under pris- taket.

Luftfartsverkets resultat efter finansiella pos- ter uppgick för 2000 till 633 miljoner kronor, att jämföra med 1999 års resultat (exklusive jämfö- relsestörande poster) på 689 miljoner kronor.

Försämringen av resultatet förklaras främst av bortfall av intäkter från försäljning av skattefria varor inom EU, vilken upphörde den 1 juli 1999, samt ökade avskrivningskostnader. Försämring- en bromsades av ökade intäkter.

Luftfartsverket kommer enligt beräkningar att kunna inleverera 52 miljoner kronor till ägaren för 2000 (utdelning + skattemotsvarighet).

Rörelseintäkterna ökade med 6 procent jäm- fört med 1999 och uppgick till 5 000 miljoner kronor. Ökningen kan huvudsakligen förklaras med trafiktillväxten. Infrastrukturintäkterna steg

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

med 5 procent till 3 200 miljoner kronor varav högre pris svarade för ca 1 procent. Övriga rörel- seintäkter ökade från 1 600 till 1 700 miljoner kronor främst till följd av ökade bilparkeringsin- täkter och hyror.

Rörelsekostnaderna, exklusive jämförelsestö- rande poster ökade med 7 procent till ca 4 100 miljoner kronor. Personalkostnaderna ökade med drygt 114 miljoner kronor (6 procents ök- ning) vilket kan hänföras till större volym samt löne- respektive pensionskostnadsökningar. Övriga rörelsekostnader ökade med 3 procent och uppgick till 1 400 miljoner kronor.

Avtalstvisten mellan SAS och Luftfartsverket rörande hyresavtal för terminal 2 på Arlanda

Luftfartsverket förlorade i första instans. Verket överklagade men hovrätten fastställde domen. Luftfartsverket reserverade det omtvistade be- loppet om 601 miljoner kronor i 1999 års bok- slut.

Luftfartsverkets treårsplan

Luftfartsverket bedömer följande faktorer som viktiga för flygets utveckling; ett ökat tjänstere- sande, privatresenärer som ställer högre krav samt en pågående avreglering och globalisering vilket förändrar flygbranschens agerande på marknaden. Konkurrensen mellan lågprisflyg och övrig linjetrafik ökar, charterflyget utvecklas mot få dominerande aktörer i Europa. Luft- rumskapaciteten i Europa ökar och harmoniseras genom bl.a. ett bättre utnyttjande av luftrum- met. Konkurrensen mellan flygplatser om flyg- bolag och interkontinental trafik ökar. Flyg- platskoncerner bildas och flygtrafiktjänsten bolagiseras.

Flygtrafiken i Sverige fortsätter att växa. Den inrikes passagerartrafiken bedöms öka med 4,3 procent i genomsnitt årligen, den utrikes passa- gerartrafiken med 4,8 procent och den utrikes flygfrakten med 6,8 procent. Antalet kontrolle- rade luftrumsrörelser beräknas öka med 4,1 pro- cent och överflygningarna med 5,1 procent.

Av Luftfartsverkets treårsplan framgår att det ekonomiska resultatet efter finansnetto för peri- oden 2001–2004 blir 610, 445, 573 respektive 660 miljoner kronor.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Investeringarna under perioden 2002–2004 beräknas uppgå till 5 600 miljoner kronor. Luft- fartsverket räknar med att finansiera investering- arna så att en soliditet på 25 procent skall kunna uppnås. Den hittills använda externa finansie- ringen är upplåning via Riksgäldskontoret. Pro- jekten Tredje banan och förnyelsen av flygtrafik- ledningssystemet (MATS) har kreditprövats av Europeiska Investeringsbanken (EIB). EIB har erbjudit finansiering på sammanlagt 1 600 miljo- ner kronor. Kreditvillkoren har inte varit bättre än de från Riksgäldskontoret varför krediten från EIB inte har utnyttjats.

För tredje banan har bidrag från Europeiska kommissionens program för transeuropeiska nät erhållits på cirka 35 miljoner kronor.

För att kunna uppnå soliditetsmålet under planeringsperioden bedömer Luftfartsverket att utdelningsfrihet är nödvändig för åren 2001– 2003.

Pristaket medför under nuvarande omstän- digheter att kapaciteten – givet övriga variabler – inte kan utökas i den takt som kunderna efter- frågar. Luftfartsverket gör bedömningen att en prishöjning under de kommande åren på ca 10 procent utöver pristaket skulle kunna bidra till att lösa finansieringen. Fortsätter inflationen i Sverige på en låg nivå kommer pristakskonstruk- tionen att bli ett problem under planeringsperio- den, menar Luftfartsverket. Verket avser att åter- komma med ett detaljerat förslag i frågan.

Luftfartsverket har i sin treårsplan hemställt att verkets förslag till inriktning av verksamheten för perioden 2002–2004 godkänns, att utdel- ningsfrihet erhålls för åren 2001–2003, att av- giftshöjningar genomförs utöver pristaken inom perioden 2002–2004, att ett nytt pristak formu- leras för perioden efter 2004, att till beredskap för civil luftfart anvisas 88 miljoner kronor för budgetåret 2002, att till bidrag till kommunala flygplatser anvisas 98,8 miljoner kronor för bud- getåret 2002.

Regeringens överväganden

De verksamhetsmål som formulerats inom verk- samhetsområdet Luftfart har i huvudsak upp- fyllts. Luftfartsverkets räntabilitet nådde det uppsatta målet, medan däremot soliditeten ligger något under målet. Prishöjningen uppgick till 1,8 procent och rymdes inom pristaket.

Luftfartsverket är inne i en period av kost- samma investeringar vilket bidrar till verkets nå- got låga soliditet. Investeringsbehovet har bl.a. uppstått som en följd av den starka utvecklingen på flygmarknaden.

Tabell 8.2 Ekonomisk utveckling

Miljoner kronor där ej annat anges

	Prognos 2001	Plan 2002	Plan 2003	Plan 2004
Resultat efter skattemotsvarighet	390	360	395	430

Räntabilitet på eget kapital efter	13	11	11	11
skattemotsvarighet (%)

Soliditet (%)	21	20	20	21

Beräknad skattemotsvarighet1	130	120	125	150
Beräknad utdelning2	130	120	130	140

1Hänsyn tagen till bedömda periodiseringsfondavsättningar/upplösningar och skattemässiga avskrivningar.

2Hänsyn tagen till beräknad kompensation för Schengenåtgärder på statliga flygplatser varav 197 miljoner kronor (återstoden upp till 400 miljoner kronor) beräknas falla ut 2000.

8.4Insatser

Garantiavgift

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att Luftfartsverket debiteras en administrativ av- gift för statens garantiåtagande. Regeringen föreslår dessutom att ett infriande av kapital- täckningsgarantin i ett första led får belasta Riksgäldskontorets garantireserv och i ett and- ra led Luftfartsverket.

Skälen för regeringens förslag: Luftfartsver- kets dotterbolag LFV AirportCenter AB för- valtar Sky Cityanläggningen på Arlanda sedan den 1 januari 1994 och 25 år framåt. Försäk- ringsbolaget Alecta, f.d. SPP, äger anläggning- en och arrenderar fastigheten som anläggning- en ligger på av staten. Genom ett optionsavtal har LFV AirportCenter AB rätt att vart femte år under förvaltningstiden förvärva anlägg- ningen. Riksdagen bemyndigade 1994 reger- ingen att ge Luftfartsverket rätt att under peri- oden 1994–1998 ställa ut en kapital- täckningsgaranti till förmån för LFV Airport- Center AB (rskr. 1993/94:437). I 1999 års budgetproposition föreslog regeringen att ga- rantin skulle förlängas t.o.m. 2003. Riksdagen biföll regeringens begäran (rskr. 1997/98:104). Således har Luftfartsverket förbundit sig att dels svara för att de förpliktelser fullgörs som följer av LFV AirportCenter AB:s åtagande i förvaltningsavtalet, dels täcka de underskott som kan uppstå till följd av att antingen optio- nen i optionsavtalet utnyttjas eller att avtalet upphör.

En ny statlig garantimodell infördes emel- lertid 1998 och därmed överfördes det admi- nistrativa ansvaret för garantierna till Riks- gäldskontoret (rskr. 1996/97:53).

För att åtagandet skall kunna hanteras enligt den nya garantimodellen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Luftfartsverket debiteras en administrativ avgift för garantier- na i syfte att täcka Riksgäldskontorets admi- nistrativa kostnader för garantierna. Eftersom Riksgäldskontorets garantireserv i detta fall inte annat än initialt kommer att belastas vid ett eventuellt infriande, så kommer Riksgälds- kontoret inte behöva värdera risker i detta en- gagemang för att bestämma en riskavvägd ga-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

rantiavgift. Riksgäldskontorets ansvar för detta engagemang är således begränsat.

Garantiavgiften kommer fr.o.m. budgetåret 2002 att föras till Riksgäldskontorets garanti- reserv och garantins administrativa kostnader kommer att belasta reserven. Regeringen före- slår vidare att riksdagen godkänner att ett in- friande av garantin i ett första led belastar Riksgäldskontorets garantireserv och i ett and- ra led belastar Luftfartsverket. (se vidare vo- lym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

Flygplatskapaciteten i Stockholm

På uppdrag av regeringen har Luftfartsverket gjort ett antal fördjupade analyser rörande flygplatskapaciteten i Stockholm på lång sikt. Frågan utreds för närvarande av Stockholms- beredningen (N2001:02).

8.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har bedömt att årsredo- visningen och koncernredovisningen i allt vä- sentligt är rättvisande och Riksrevisionsverket har tillstyrkt att resultaträkningen och balans- räkningen samt motsvarande på koncernnivå fastställs.

8.6Budgetförslag

8.6.136:11 Driftbidrag till kommunala flygplatser

Tabell 8.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	102 443	sparande	0
2001	Anslag	101 000	Utgifts-	101 000
2001	Anslag	101 000	prognos	101 000
2002	Förslag	99 500
2003	Beräknat	94 900

2004	Beräknat	81 100

Anslaget är avsett att finansiera driftbidrag till kommunala flygplatser. Flygplatser som ingår är sådana som har en icke säsongsbunden re- guljär passagerartrafik samt de befintliga flyg- platser som har en sådan reguljär passagerar- trafik som kan anses ha särskild betydelse för

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

uppfyllandet av de transportpolitiska målen som beslutats av regering och riksdag (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).

Regeringens överväganden

Anslaget infördes budgetåret 1999 i enlighet med prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266. Bidragets totala nivå var 115 miljoner kronor, varav 105 miljoner kronor betalades genom anslaget och 10 miljoner kro- nor direkt av Luftfartsverket i egenskap av sektorsmyndighet. En successiv nedtrappning av bidraget ansågs möjlig med hänsyn till en årlig produktivitetsfaktor beräknad till 2 pro- cent per år av det totala stödbehovet samt med hänsyn till volymtillväxten.

Anslagets totala nivå för 2001 är 111 miljo- ner kronor, av vilka Luftfartsverket bidrar med ca 10 miljoner kronor. Regeringen anser att Luftfartsverkets direkta åtagande i driftbidra- get bör öka från och med 2002. Samtidigt bör den totala nivån trappas ned med 2 procent per år.

Tabell 8.4 Fördelning av kostnader för driftbidrag

Miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004
Total volym	111	109	107	105
- varav 36:11	101	100	95	81

- varav Luftfartsverket	10	9	12	23

Från utgångsnivån 101 miljoner kronor, mins- kas anslaget 36:11 med 1,5 miljoner kronor 2002, 6,1 miljoner kronor 2003 och 19,9 mil- joner kronor 2004. Dessa medel kommer att föras över till anslaget 3:3 Tullverket som kompensation för de ökade kostnader som Tullverket har på Arlanda (se vidare utgifts- område 3 Skatteförvaltning och uppbörd).

Tabell 8.5 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 2001	101 000	101 000	101 000
Förändring till följd av:

Överföring till anslag 3:3 Tull-	-1 500	-6 100	-19 900
verket.

Summa förändring	-1 500	-6 100	-19 900

Förslag/beräknat anslag	99 5001	94 9001	81 1001

1Till detta kommer medel som betalas av Luftfartsverket.

8.6.2Luftfartsverkets investeringsplan

Tabell 8.6 Investeringsplan

Miljarder kronor

	Total kostnad	Utfall	Prognos	Plan	Plan	Plan
	under perioden	2000	2001	2002	2003	2004
Terminalåtgärder Arlanda	7,0	1,7	1,5	1,4	1,5	0,9
inkl. Schengen

Tredje banan	2,4	1,5	0,7	0,2	0	0
MATS	1,9	0,9*	0,4	0,2	0,3	0,1
Övriga projekt	2,4	-	0,7	0,8	0,4	0,5

Summa investeringar	13,7	4,1	3,3	2,6	2,2	1,5

* Varav kostnadsfört 0,2.

Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden 2002–2004 på sammanlagt 6 300 miljoner kronor. De största planerade och pågående investeringarna sker på Arlanda flygplats. Tredje banan på Arlanda färdigställs vid årsskiftet 2001–2002. Den totala utgiften blir ca 2 500 miljoner kronor. Förnyelsen av flygtrafikledningssystemet (MATS) pågår. Utgiften beräknas till 2 000 miljoner kronor

och beräknas tas i drift i en första etapp som- maren 2002.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Luftfartsverkets investeringar kommer att vara omfattande un- der perioden. Detta är en bidragande faktor till

att soliditetsmålet inte kommer att nås. Det stora investeringsbehovet är huvudsakligen en följd av den starka utvecklingen inom flyget. Luftfartsverket har visat att soliditeten kom- mer att ligga på ungefär dagens nivå under pla- neringsperioden. För åren 2001–2004 har soli- diteten beräknats till 21, 20, 20 och 21 procent. Soliditetsmålet är ett långsiktigt mål. Mot denna bakgrund anser regeringen att invester- ingsplanen kan godkännas.

Förslag rörande Luftfartsverkets ekonomiska mål m.m.

Regeringen föreslår följande ekonomiska mål för Luftfartsverket under perioden 2002–2004: Det långsiktiga målet för soliditet bör ligga fast på 25 procent. Vad gäller räntabilitetsmålet anser regeringen att det bör ligga fast på nuva- rande nivå, dvs. 8 procent av eget kapital efter skatt. Prisrestriktionen för Luftfartsverkets trafikavgifter bör vara oförändrad.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndi- gar regeringen att under 2002 låta Luftfarts- verket få rätt att ta upp lån i och utanför Riks- gäldskontoret inom en total ram på 6 000 miljoner kronor. Luftfartsverket föreslås vida- re få rätt att teckna borgensförbindelser till

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

förmån för dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60 miljoner kronor samt placera kassamässigt överskott i bank, i stats- reglerade skuldebrev och hos motpart med kreditvärdighet motsvarande kategori K1 en- ligt Nordisk Ratings system eller motsvarande samt på räntebärande konto i Riksgäldskonto- ret. Luftfartsverket skall även kunna lämna lik- vid säkerhet vid utställandet av derivatinstru- ment. En ram även för utställandet av sådana säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fast- ställas för 2002.

Beträffande utdelningskravet anser reger- ingen att det bör vara oförändrat, dvs. en tred- jedel av vinsten, räknad som resultatet efter skattemotsvarighet. Utdelning och skattemot- svarighet bör även i fortsättningen fastställas slutligt av regeringen årligen i samband med att bokslutet fastställs.

Luftfartsverket har i en skrivelse i septem- ber 2000 hemställt om vissa ändringar i verkets befogenheter när det gäller bolagsbildning, förvärv av aktier m.m. Regeringen har för av- sikt att återkomma till dessa frågor.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9Interregional kollektiv persontrafik

9.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar den interregiona- la kollektiva persontrafiken och ansvarig myn- dighet är Rikstrafiken. Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken och att därigenom bidra till att de transportpolitiska må- len uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för statens upphandling av trans- portpolitiskt motiverad interregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i trafikhu- vudmännens regi och där det saknas förutsätt- ningar för kommersiell drift.

9.2Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom verksamhetsområdet

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2000	2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2001	2002	2003	2004
36:12 Rikstrafiken: Administration	11 714	11 179	12 007	11 104	11 382	11 590

36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling	713 699	775 000	766 000	786 000	790 000	790 000
Totalt för verksamhetsområde Interregional kollektiv	725 413	786 179	778 007	797 104	801 382	801 590
persontrafik

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

Enligt prognosen kommer anslaget 36:12 Riks- trafiken: Administration att överskridas. Det överskjutande beloppet täcks dock av anslags- sparande från 2000. Anslaget 36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling minskades med 15 miljoner kronor enligt förslag till tilläggsbudget till stats- budgeten i 2001 års ekonomiska vårproposition. Beloppet överfördes till anslaget 36:8 Bidrag till sjöfarten (se prop. 2000/01:100, 172).

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.3Mål och resultat

Målen inom verksamhetsområdet är:

N Ett tillgängligt transportsystem, där ett sam- verkande interregionalt kollektivt person- trafiksystem utformas så att medborgar- nas grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

N En positiv regional utveckling, där ett sam- verkande interregionalt kollektivt person- trafiksystem främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skill- nader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nack- delar av långa transportavstånd.

N En hög transportkvalitet, där ett samver- kande interregionalt kollektivt persontra- fiksystems utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet.

N En säker trafik, där ingen dödas eller allvarligt skadas inom ett samverkande interregionalt kollektivt persontrafiksy- stem genom att dess utformning och funktion anpassas till de krav som följer

N avEndettagod miljö. , där ett samverkande interre- gionalt kollektivt persontrafiksystems ut- formning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot ska- dor och där en god hushållning med na- turresurser främjas.

Rikstrafikens första hela verksamhetsår har in- neburit att ett antal initiativ tagits som förväntas ge resultat på längre sikt. Bland annat har ett branschgemensamt kommunikationsprotokoll för biljettbokningssystem utvecklats. Ett sam- verkande interregionalt kollektivtrafiksystem kräver att biljettbokningsfunktionerna underlät- tas och att resenärerna kan boka biljett för hela resan oberoende av hur många operatörer som finns på marknaden. Detta har betydelse för må- len om tillgänglighet, positiv regional utveckling och transportkvalitet.

Två konkurser inträffade under 2000: tågföre- taget Sydvästen AB, som trafikerade sträckan mellan Göteborg och Malmö samt flygföretaget Reguljair AB som bedrev flygtrafik mellan Ös- tersund och Umeå. Efter föredömligt snabbt genomförda förhandlingar mellan Rikstrafiken och SJ, vilka resulterade i att SJ övertog trafiken

på Västkustbanan, kunde trafikstörningarna mi- nimeras. Beträffande flygtrafiken ledde förhand- lingar med konkursförvaltaren om fortsatt drift till att trafiken kunde återupptas efter en månads stillestånd.

Merkostnaderna för staten som uppstod i samband med dessa konkurser uppgick till drygt 20 miljoner kronor. Dessa merkostnader kunde dock täckas inom Rikstrafikens ramanslag.

9.4Insatser

Köp av interregional kollektiv persontrafik

Statens köp av interregional kollektiv persontra- fik syftar till att upprätthålla transport- och/eller regionalpolitiskt angelägen interregional trafik som inte kan bedrivas på kommersiella grunder. Upphandlingen har fram t.o.m. trafikåret 2000 gjorts av Delegationen för köp av viss kollektiv- trafik. I och med Rikstrafikens bildande har an- svaret övergått till Rikstrafiken och delegationen har avvecklats. Upphandlingen för 2001 avser följande järnvägstrafik:

–Nattågen på Övre Norrland inkl. Malm- banan

–Östersund–Storlien

–Östersund–Sundsvall

–Borlänge–Mora

–Gävle–Borlänge–Hallsberg, dagtåg

–Gävle–Avesta/Krylbo–Hallsberg

–Västerås–Katrineholm och Örebro–Mjölby, fjärrtåg dag

–Karlstad–Göteborg

–Uddevalla–Herrljunga–Borås

–Nässjö–Falköping–Skövde

–Kalmar/Karlskrona–Göteborg

samt flygtrafik mellan Östersund och Umeå.

Inför 2001 utlöste Rikstrafiken de optioner om ett års förlängning som fanns i gällande avtal av- seende järnvägstrafik. Beträffande trafiken Gö- teborg–Malmö fanns ingen sådan option och SJ har meddelat att trafiken kan bedrivas på kom- mersiella grunder fr.o.m. 2001. Regeringen delar SJ:s bedömning och någon upphandling av den trafiken är därför inte aktuell för 2001.

Vad gäller upphandling av tågtrafik med tra- fikstart 2002 är det i princip samma sträckor som för innevarande år men flera av upphandlingarna

har skett/sker i samverkan med trafikhuvud- männen. Detta leder till en bättre samordning mellan den regionala och den interregionala tra- fiken.

Vidare har Rikstrafiken fått regeringens upp- drag att i samverkan med berörda trafikhuvud- män upphandla busstrafik längs norrlandskus- ten.

Rikstrafiken har även inkommit med ett för- slag att staten skall upphandla flygtrafik till och från inlandskommuner som i dag upphandlas av kommunerna. Detta förslag bereds för närvaran- de inom Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

I proposition Ändrad verksamhetsform för SJ m.m. (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) konsta- terade regeringen att den statliga upphandlingen av olönsam järnvägstrafik med trafikstart 2000 visade att det finns en stor potential att utveckla järnvägstrafiken. Upphandlingen resulterade i att tre nya operatörer etablerade sig på marknaden. De nya operatörernas anbud visade i flera avse- enden på ett nytänkande som resulterat i trafik- upplägg som utvecklar järnvägstrafiken i positiv riktning och har verkat vitaliserande på hela branschen. Samtidigt har dock övergången till nya operatörer inte varit oproblematisk vilket framför allt visade sig genom de två tidigare nämnda konkurserna.

Tågresandet har under det senaste året haft en mycket positiv utveckling. Regeringen anser att denna utveckling bör stimuleras ytterligare. För att persontrafiken på järnväg skall kunna fortsät- ta sin positiva utveckling är det nödvändigt att tågtrafiken även fortsatt är konkurrenskraftig till pris och kvalitet samt ökar sin kundorientering. Regeringen anser även fortsatt att en effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och trans- portlösningar i grunden är ett verkningsfullt me- del för att skapa ett transportsystem som effek- tivare och bättre uppfyller kundernas krav och behov. Den senaste tidens problem inom järn- vägstrafiken pekar dock på att det finns skäl att utveckla persontrafiken på järnväg successivt och under kontrollerade former. Därför måste de önskvärda åtgärderna genomföras och utveck- lingen ske stegvis på både kort och lång sikt.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Utredningar och uppdrag

I propositionen 1999/2000:78 Ändrad verksam- hetsform för SJ m.m. föreslog regeringen vissa åtgärder för att utveckla järnvägstrafiken och skapa stabilare förutsättningar för den av staten upphandlade järnvägstrafiken. Därför föreslog regeringen ett antal justeringar av förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar i syfte att stärka den upphandlade trafikens ställning. Efter riksdagens godkännande beslutade reger- ingen den 1 november 2000 om en ändring av förordningen om statens spåranläggningar. För- ändringarna innebär bl.a. att SJ inte automatiskt återfår trafiken efter en avtalsperiod.

Vidare konstaterades i propositionen, mot bakgrund av utvecklingen mot ökande konkur- rens i den nationella järnvägstrafiken samt pågå- ende arbeten inom EU och att en ökad interna- tionalisering av järnvägstrafiken kan förväntas, att en översyn av järnvägslagstiftningen bör genomföras. Regeringen beslutade därför den 31 maj 2001 om direktiv (dir. 2001:48) för en ut- redning om järnvägssektorns organisation m.m. Utredaren skall göra en bred översyn av organi- sationen och lagstiftningen inom järnvägssek- torn.

I propositionen Ändrad verksamhetsform för SJ m.m. behandlades även frågan om fordonsför- sörjningen inom järnvägsektorn och regeringen föreslog härvid att Rikstrafiken skulle ges i upp- drag att analysera om det finns möjligheter att på ett helt konkurrensneutralt sätt tillhandahålla rullande materiel för den av staten upphandlade järnvägstrafiken. Rikstrafiken har inkommit med en redovisning av sitt uppdrag. Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser återkomma till riksdagen i frågan.

Transportstöd till Gotland

Antalet passagerare i Gotlandstrafiken har ökat under senare år och uppgick 2000 till knappt 1,3 miljoner passagerare. Godsvolymen har varierat något över tiden men visar för de senaste åren en positiv utveckling. Tillväxten har de senaste åren legat på ca 4,5 procent för passagerare och ca 2,5 procent för gods. Olika bedömningar pekar på en årlig tillväxt av trafikvolymen på mellan 2 och 4 procent.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

I april 1999 sattes den nya höghastighetsfärjan HSC Gotland i trafik. Inom de angivna kost- nadsramarna kunde inledningsvis inrymmas två dagliga dubbelturer med höghastighetsfärjan un- der perioden april–september 1999, dvs. under högtrafikperioden. Inför budgetåret 2000 beslu- tade regeringen att Rikstrafikens anslagsram skulle dimensioneras så att trafik med höghas- tighetsfärjan skulle kunna upprätthållas i princip hela året. Ambitionsnivån för Gotlandstrafiken har legat kvar för 2001 och bör bibehållas även för 2002.

Regeringen uppdrog i januari 2000 åt Sjöfarts- verket och Rikstrafiken att analysera en separa- tion av gods- och persontrafiken med fartyg till och från Gotland. Myndigheterna redovisade i juni 2000 sitt uppdrag. Myndigheternas rapport byggde på två konsultrapporter och redovisade ett antal olika alternativa trafiklösningar, utan att något slutligt ställningstagande gjordes. Alterna- tiven byggde på två grundkoncept; ett två- hamnsalternativ som i dag och ett enhamnsalter- nativ. Vidare framhölls att gotlandstillägget bör avvecklas på sikt men samtidigt förordades att det behålls tills man via förhandlingar med be- rörda parter kan uppnå en acceptabel avveck- lingslösning.

Mot denna bakgrund beslutade regeringen i december 2000 om direktiv för en förhandlad helhetslösning för Gotlandstrafiken. Uppdraget gick ut på att genom förhandlingar med berörda parter finna och förankra en acceptabel lösning. Utredningen lämnade sitt betänkande till reger- ingen i augusti 2001. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen när betänkandet färdigbe- retts inom Regeringskansliet. Det är regeringens förhoppning att betänkandet skall leda till en slutlig, långsiktig lösning för Gotlandstrafiken.

Gotlandstillägget

Genom det statliga transportstödet till färjetrafi- ken på Gotland subventioneras både person- och godstrafiken. Därutöver subventioneras godstra- fiken genom det s.k. gotlandstillägget. Riksdagen beslutade 1996 (prop. 1995/96:44, bet. 1995/96:TU7, rskr. 1995/96:99) att gotlands- tillägget skulle avvecklas med en tredjedel/år över en treårsperiod samt att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter (taxeutjämningslagen) skulle upphöra att gälla vid utgången av 1998. I

avvaktan på en långsiktig lösning av frågan om transportstöd till och från Gotland har dock upphävandet av taxeutjämningslagen skjutits upp, genom riksdagsbeslut, år från år. Det var dock inte lämpligt att fortsätta göra ändringar i lagen eftersom detta skapar en komplicerad för- fattningsstruktur. En ny lag (2000:1377) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter ersatte därför 1979 års lag i avvaktan på att frågorna avseende formerna för ett stöd till transporterna till och från Gotland långsiktigt kan lösas. I direktiven till utredningen En förhandlad helhetslösning för Gotlandstrafi- ken var en av utgångspunkterna att got- landstillägget skulle avvecklas.

Utveckling av kollektivtrafiken

Regeringen beslöt den 17 maj 2001 att tillsätta en kommitté för utveckling av kollektivtrafiken. Tyngdpunkten i kommitténs arbete skall ligga på den lokala och regionala kollektivtrafikens om- råde. Det utesluter dock inte att kommittén ock- så tar sig an frågor som även berör den inter- regionala kollektivtrafiken. Kommittén skall re- dovisa sitt slutbetänkande för regeringen den 31 december 2002.

9.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har konstaterat att Rikstra- fikens årsredovisning har upprättats i enlighet med förordningen om årsredovisning och bud- getunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. RRV har bedömt att Rikstrafikens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande.

100

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9.6Budgetförslag

9.6.136:12 Rikstrafiken: Administration

Tabell 9.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	11 714		sparande	1 855
2001	Anslag	11 179	1	Utgifts-	12 007
2001	Anslag	11 179	1	prognos	12 007
2002	Förslag	11 104

2003	Beräknat	11 382	2
2004	Beräknat	11 590	3

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 11 104 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 11 104 tkr i 2002 års prisnivå.

Med anslaget finansieras kostnader för led- ning, ekonomiadministration, personaladminist- ration och andra interna kostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår inte några förändringar av anslaget.

Tabell 9.3 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	11 179	11 179	11 179
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	171	449	657

Slutjustering avtalsförsäkringar2	-246	-246	-246
Summa förändring	-75	203	411
Förslag/beräknat anslag	11 104	11 382	11 590

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

9.6.236:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Tabell 9.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	713 699		sparande	10 301
2001	Anslag	775 000	1	Utgifts-	766 000
2001	Anslag	775 000	1	prognos	766 000
2002	Förslag	786 000

2003	Beräknat	790 000

2004	Beräknat	790 000

1 Inklusive en minskning med 15 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001.

Anslaget finansierar statens upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kol- lektiv persontrafik samt andra kostnader som går att hänföra till Rikstrafikens uppgifter. Anslaget får även användas för utredningar med anknyt- ning till kollektiv persontrafik.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att anslaget bör justeras tillba- ka till den ursprungliga nivån på 790 miljoner kronor. För 2002 föreslås dock en överföring om 4 miljoner kronor till anslaget 7:1 Kustbevak- ningen (se vidare utgiftsområde 6 Totalförsvar).

Rikstrafiken bör få sluta upp till fem år långa trafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 36:13 Rikstrafiken: Tra- fikupphandling, ingå ekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år och som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 3 200 000 000 kronor.

Tabell 9.5 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	775 000	775 000	775 000
Förändring till följd av:

Beslut	15 000	15 000	15 000

Överföring till anslag 7:1 Kust-	-4 000	-	-
bevakningen

Summa förändring	11 000	15 000	15 000
Förslag/beräknat anslag	786 000	790 000	790 000

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vår- proposition.

101

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 9.6 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Tusental kronor

	2000	2001	2002	2003	2004 –
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	2 344 099	1 630 400	2 503 950	3 131 950	2 825 950

Nya förpliktelser	0	1 637 450	1 418 000	484 000	249 000

Infriade förpliktelser1	713 699	763 900	790 000	790 000	790 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	1 630 400	2 503 950	3 131 950	2 825 950	2 284 950

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	2 000 000	2 700 000	3 200 000	2 900 000	2 300 000

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

102

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10 Forskning och analys

10.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar forskning och analys inom transport- och kommunikationsom- rådet. Ansvariga myndigheter inom området är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statens institut för kommunikationsana- lys (SIKA) samt Statens haverikommission (SHK). Under 2000 ingick även Kommunika- tionsforskningsberedningen (KFB) i verksam- hetsområdet. KFB var en forskningsfinansieran- de myndighet inom transport- och kommunikationssektorn. Uppgiften var främst att lämna stöd till långsiktig forskning och där- med säkerställa tillgången till väl fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare. KFB upphörde som självständig myndighet den 31 december 2000 och verksamheten övertogs av det nystartade Verket för innovationssystem (se utgiftsområde 24 Näringsliv).

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling på uppdrag av myndigheter och andra beställare. VTI:s verksamhet syftar till att genom forskning och utveckling bidra till uppfyllandet av de transportpolitiska målen. VTI skall även

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling

Tusental kronor

Utfall

2000

granska trafikverkens miljörapporter och de be- räkningsmodeller som använts för dessa.

SIKA är statistikansvarig myndighet för offi- ciell statistik inom samhällsområdet transporter och kommunikationer. Till detta räknas väg- transporter, flygverksamhet, järnvägstransporter, sjöfart samt statistik om post- och televerksam- het.

SHK utreder från samhällssynpunkt allvarliga olyckor inom luftfarten, sjöfarten, järnvägstrafi- ken och i annan verksamhet i enlighet med lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. SHK skall följa den internationella utvecklingen på de olika områden som omfattas av kommissionens verksamhet samt samarbeta med berörda säker- hetsmyndigheter i deras olycksförebyggande verksamhet.

I verksamhetsområdet ingår slutligen anslaget 36:14 Viss internationell verksamhet. Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organi- sationer m.m.

10.2Utgiftsutveckling

Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
	2001	2002	2003	2004

36:14 Viss internationell verksamhet	6 006	7 500	12 503	7 500	7 500	7 500

36:15 Statens väg- och transportforskningsinstitut	32 791	30 716	32 680	32 682	33 485	34 100
36:16 Statens institut för kommunikationsanalys	44 033	45 086	46 615	45 625	46 780	47 614

Totalt för verksamhetsområde Forskning och Analys	82 830	83 302	91 798	85 807	87 765	89 214

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen 2002.

103

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Enligt prognoserna för 2001 kommer samtliga anslag inom verksamhetsområdet att överskri- das. De överskjutande beloppen täcks dock av anslagssparande från 2000. SHK har inget eget anslag. En ram för förvaltningskostnaderna, en- ligt vilken medel överförs från Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket, Försvarsmakten och Statens räddningsverk, fastställs årligen av reger- ingen.

10.3Mål och resultat

Målet för verksamhetsområdet är att producera analysarbete och forskning som behövs för att uppfylla de mål som regering och riksdag har lagt fast för transport- och kommunikationssek- torns utveckling. Målet är vidare att producera relevant statistik inom nämnda sektorer.

Ovanstående mål skall uppfyllas främst ge- nom den verksamhet som bedrivs av de inom området ansvariga myndigheterna. Nedan följer en resultatbedömning av myndigheternas verk- samheter.

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Den samlade bedömningen är att måluppfyllel- sen har varit god. VTI har under 2000 granskat trafikverkens miljörapporter och gjort en över- sikt av emissionsberäkningar för järnväg, sjöfart och flyg. Vidare har en sammanställning av bränsleleveransstatistik publicerats och en sam- manställning av underlag för uppskattning av kallstartutsläpp har likaså genomförts. Övriga mål enligt regleringsbrevet har huvudsakligen uppfyllts.

VTI befinner sig dock i en ansträngd ekono- misk situation. Avgifts- och bidragsintäkterna har minskat kraftigt, huvudsakligen beroende på att den största uppdragsgivaren – Vägverket – dragit ner väsentligt på sina beställningar. Verk- samheten genererade under 2000 ett underskott på 12,6 miljoner kronor. Som en följd av det ne- gativa resultatet har VTI beslutat att genomföra ett sparprogram som bl.a. inneburit att 43 perso- ner har sagts upp under 2000. Vidare avser VTI att kraftigt minska sina lokalytor. Målet är att uppnå balanserat resultat redan under 2001.

Under hösten 2000 inledde VTI en översyn av sin verksamhetsinriktning med avsikt att stärka institutets konkurrenskraft. De viktigaste pro-

blemområdena för transportsektorn har analyse- rats med syfte att kunna precisera vilka strategis- ka FoU-insatser som krävs.

Analyserna har visat att VTI behöver bredda och utveckla sin kompetens och till viss del byg- ga upp kompetens inom nya forskningsområ- den. En satsning på nya områden är nödvändig dels för att möta sviktande efterfrågan inom tra- ditionella forskningsområden, dels för att för- bättra möjligheterna att möta den turbulens i ef- terfrågan som ibland uppstår men även för att vidga kundunderlaget. 18,3 miljoner kronor av anslaget (45 procent) användes under 2000 för kompetensutveckling. Det är en ökning med 0,7 miljoner kronor jämfört med 1999. Däremot har den uppdragsfinansierade kompetensutveckling- en sjunkit från 28,0 miljoner kronor 1999 till 22,7 miljoner kronor 2000.

Statens institut för kommunikationsanalys

Den samlade bedömningen är att måluppfyllel- sen varit mycket god. SIKA har under 2000 bl.a. genomfört en studie av företagens IT- användning, presenterat en översyn av förutsätt- ningar för marginalkostnadsbaserad avgiftssätt- ning för samtliga trafikslag och genomfört en reviderad prognos för utvecklingen för gods- transporter. I den senare har en ökad tillväxt för handeln i Östeuropa på bekostnad av USA och Asien antagits. SIKA har även under 2000 åter- upptagit publiceringen av statistik om färdtjänst som tidigare sköttes av Socialstyrelsen.

Statens haverikommission

SHK skall fastställa olycksorsaken i varje under- sökning och om möjligt ge sådana synpunkter och rekommendationer att framtida olyckor fö- rebyggs. Haverikommissionen har i samtliga slutrapporter som lämnades under 2000 fastställt den sannolika olycksorsaken. Dessutom har i de flesta fall rekommendationer kunnat lämnas. Därmed har SHK bidragit till framför allt det långsiktiga transportpolitiska målet om en säker trafik.

SHK har inte alltid kunnat slutföra utredning- arna inom uppsatta tidsramar. Anledningen till detta skiljer sig från utredning till utredning. Sär- skilda omständigheter vid olycksförloppet kan dock ofta komplicera utredningarna så att dessa

104

tar avsevärt längre tid än vad som är målet. Be- träffande utredningar inom järnvägstrafiken har förseningar uppkommit på grund av att SHK fram till hösten 2000 saknade en utredningschef med järnvägsteknisk kompetens. En sådan per- son finns nu tillgänglig och sålunda räknar SHK med förbättringar inom denna verksamhetsgren.

Kommunikationsforskningsberedningen

Riksdagen fattade den 14 juni 2000 beslut om en ny myndighetsorganisation för forskningsfinan- siering (prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:257). En av åtgärderna var att inrätta Verket för innovations- system (VINNOVA), som den 1 januari 2001 övertog KFB:s uppgifter.

I avvaktan på att de organisatoriska frågorna skulle klaras ut fortsatte KFB att driva verksam- heten i relativt oförändrad omfattning och enligt de normala rutinerna. Två ansökningsomgångar genomfördes och program på viktiga delområ- den togs fram, bl.a. ett forskningsprogram för godstransporter.

Ett ovanligt stort antal projekt har avslutats under 2000, bl.a. beroende på att el- och hybrid- fordonsprogrammet avslutades samt en allmän strävan att försöka avsluta projekt inom tidsplan för att undvika svårigheter i samband med orga- nisationsförändringen.

KFB har lagt stor vikt vid den långsiktiga kun- skapsuppbyggnaden, bl.a. för att kunna upprätt- hålla stabila forskningsmiljöer. Enligt KFB:s sätt att mäta har andelen långsiktigt kunskapsupp- byggande forskning under 2000 varit 56 procent, dvs. målet om 40 procent uppnåddes.

Liksom tidigare år har KFB även lagt ner stor möda på information om forskningsområden och forskningsresultat, samordning av resurser, internationellt deltagande och inte minst utvär- dering av den forskning som myndigheten finan- sierat.

10.4Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att målen för verksamhetsområdet har uppfyllts. De ansvariga myndigheterna har genom den verksamhet de bedrivit under det gångna året medverkat till att förbättra möjligheterna att uppnå de transport-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

politiska mål som regeringen eftersträvar. Forsknings- och analysarbetet inom transport- området bidrar till uppfyllandet av samtliga fem transportpolitiska delmål. Av de enskilda forsk- ningsprojekten som bedrivs hos VTI kan de fles- ta sägas vara relaterade till delmålen om en säker trafik samt en god miljö. Eftersom forskningen är behovsstyrd är det emellertid inte upp till VTI att styra forskningen i en viss riktning. Denna uppgift har snarare legat på KFB, och numera VINNOVA, i egenskap av fördelare av statliga forskningsmedel. Det är nu VINNOVA:s an- svar att föra vidare och förvalta det kunnande och den kompetens som byggts upp under årens lopp hos KFB (för information om VINNO- VA:s verksamhet se utgiftsområde 24).

Statens haverikommission har med sin verk- samhet främst bidragit till målet om en säker tra- fik. Detta har huvudsakligen skett genom de synpunkter och rekommendationer som SHK lämnat till tillsynsmyndigheterna. Myndigheter- nas följsamhet vad gäller ställningstagande till och genomförandet av rekommendationerna är överlag god och har förbättrats. Försvarsmakten skärpte under 2000 sina rutiner för hanteringen av SHK:s rekommendationer.

SIKA har med sin verksamhet bl.a. ökat kun- skapen om företags användning av informations- teknologi och genomfört en andra uppföljning av riksdagens beslutade transportpolitiska mål.

10.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har för samtliga myndighe- ter inom verksamhetsområdet konstaterat att årsredovisningar har upprättats i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetun- derlag, regleringsbrev och övriga beslut för de aktuella myndigheterna. RRV har bedömt att myndigheternas årsredovisningar i allt väsentligt varit rättvisande.

105

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.6Budgetförslag

10.6.136:14 Viss internationell verksamhet

Tabell 10.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	6 006	sparande	5 225
2001	Anslag	7 500	Utgifts-	12 503
2001	Anslag	7 500	prognos	12 503
2002	Förslag	7 500

2003	Beräknat	7 500

2004	Beräknat	7 500

Anslaget disponeras av Regeringskansliet för kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s kommission för Europa (ECE), Internationella järnvägsfördragen (COTIF, OCTI m.m.), internationellt samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.), luftfarten (ICAO m.m.) samt EU.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår inte någon förändring av an- slaget.

10.6.236:15 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Tabell 10.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	32 791		sparande	1 877
2001	Anslag	30 716	1	Utgifts-	32 680
2001	Anslag	30 716	1	prognos	32 680
2002	Förslag	32 682

2003	Beräknat	33 485	2

2004	Beräknat	34 100	3

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 32 682 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 32 682 tkr i 2002 års prisnivå.

Anslaget skall bl.a. täcka kostnader för kompe- tensutveckling, lokaler, särskild utrustning och administration. VTI har i uppdrag att granska och kommentera trafikverkens miljörapporter och de beräkningsmodeller och underlag som använts. Vidare skall VTI uppdatera samman- ställningar av beräkningsmodeller och underlag

för beskrivning av energianvändning och avgas- emissioner. Anslaget skall täcka kostnader för dessa uppdrag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -
			kostnad)
Utfall 2000	115,8	128,4	-12,6

Prognos 2001	114,0	114,0	0

Budget 2002	114,0	114,0	0

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår inte någon förändring av an- slaget.

Tabell 10.5 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	30 716	30 716	30 716
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	984	1 787	2 402

Slutjustering avtalsförsäkringar2	982	982	982
Summa förändring	1 966	2 769	3 384

Förslag/beräknat anslag	32 682	33 485	34 100

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetproposi- tionen, avsnitt 9.2.

10.6.336:16 Statens institut för kommunikationsanalys

Tabell 10.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	44 033		sparande	1 795
2001	Anslag	45 086	1	Utgifts-	46 615
2001	Anslag	45 086	1	prognos	46 615
2002	Förslag	45 625

2003	Beräknat	46 780	2

2004	Beräknat	47 614	3

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 45 625 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 45 625 tkr i 2002 års prisnivå.

106

Anslaget används till statistik inom samhällsom- rådet transporter och kommunikationer samt till myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

SIKA har anmält ett ökat medelsbehov på 1,5 miljoner kronor för ökade statistikuppgifter för 2002 och ytterligare 1 miljon kronor för respek- tive 2003 samt 2004. Det ökade medelsbehovet uppkommer av ett nytt gemensamt system för järnvägsstatistik inom Europeiska unionen och ny förbättrad statistik över kollektivtrafikresan- de i Sverige. Det är i dag osäkert när i tiden de nya statistikkraven inom EU kan uppkomma. SIKA har en anslagskredit som under 2002 väl täcker det ökade behovet. Den kan användas i den mån den ökade statistikverksamheten inte kan tillgodoses genom omprioriteringar i SIKA:s nuvarande verksamhet. Uppbyggnaden av ett sy- stem för statistik om nationell kollektivtrafik är en gemensam angelägenhet för såväl staten som kommuner och branschorganisationer. En grundstruktur har definierats av SIKA och denna har även funnit gehör hos branschens aktörer. Ett samarbete kommer därför att initieras kring former för samfinansiering av kollektivtrafiksta- tistiken. En ordentlig dialog kommer också att föras med SIKA om kostnadsutvecklingen för de nya uppgifterna och eventuella medelsbehov.

Tabell 10.7 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	45 086	45 086	45 086
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	652	1 807	2 641

Slutjustering avtalsförsäkringar.2	-112	-112	-112
Summa förändring	540	1 695	2 529
Förslag/beräknat anslag	45 625	46 780	47 614

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2En närmare beskrivning finns i tilläggsbudgeten i samband med budgetpropo- sitionen, avsnitt 9.2.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

10.6.4 Statens haverikommission

Statens haverikommission (SHK) har inget eget anslag. Regeringen beslutar om en ram för myn- dighetens förvaltningskostnader. För 2001 har ramen fastställts till 10 500 000 kronor. I bud- getunderlaget för 2002–2004 begär SHK att ra- men höjs till 11 560 000 kronor till följd av öka- de löne- och lokalkostnader.

Förvaltningskostnaderna skall enligt 2001 års regleringsbrev betalas av de fem nedanstående myndigheterna enligt följande såvida myndighe- terna inte kommer överens om något annat:

Luftfartsverket	50 %
Försvarsmakten	20 %
Statens räddningsverk	15 %
Sjöfartsverket	10 %
Banverket	5 %

Försvarsmakten har under en längre tid begärt att dess andel av förvaltningskostnaderna borde sänkas. Som motiv har bl.a. anförts att säkerhets- arbetet inom Försvarsmakten har lett till att an- talet olyckor och därmed haveriutredningar har minskat. SHK har på uppdrag av regeringen sett över fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan de betalande myndigheterna och kommit fram till att Försvarsmaktens andel bör sänkas från 20 procent till 10 procent och att Luftfarts- verkets andel bör öka i motsvarande grad.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av vad SHK anfört i sitt budget- underlag anser regeringen att förvaltningskost- naderna för budgetåret 2002 får uppgå till högst 11 560 000 kronor. Beträffande fördelningen av förvaltningskostnaderna avser regeringen att i 2002 års regleringsbrev för SHK fastställa de fem betalande myndigheternas andelar enligt följan- de:

Luftfartsverket	60 %
Försvarsmakten	10 %
Statens räddningsverk	15 %
Sjöfartsverket	10 %
Banverket	5 %

107

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

11 Länsstyrelsernas roll och verksamhet inom transportpolitiken

11.1Länsstyrelsernas huvuduppgifter

Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för tillståndsgiv- ning och tillstånd för den yrkesmässiga trafiken, körkortsadministration, frågor som rör lokala trafikföreskrifter, överlastavgifter, hastighetsbe- stämmelser, miljöfarliga transporter samt upp- rättande och fastställande av länsplaner för regi- onal infrastruktur.

Länsstyrelserna skall se till att utvecklingen inom kommunikationssektorn på regional och lokal nivå sker i överensstämmelse med de av riksdag och regering beslutade transportpolitiska målen.

Riksdagen beslutade 1997 om en ny form för länsbaserad regional investeringsplanering. Läns- styrelserna och i försökslänen självstyrelseorga- nen, fick därmed ett större ansvar i arbetet med upprättande av planer för åren 1998–2007 jäm- fört med vad man hade inför föregående planer avseende åren 1994–2003. Syftet var att den regi- onala investeringsplaneringen skulle få en ökad förankring i samhället och att samordningen mellan olika intressenter med ansvar för trans- portinfrastrukturen skulle öka. De regionala pla- nernas omfattning utökades också avsevärt. An- svaret för genomförande av planerna ligger dock på trafikverken.

I den kommande propositionen om infra- struktursatsningen perioden 2004–2015 kommer regeringen att behandla länsstyrelsernas och självstyrelseorganens roll i den långsiktiga infra- strukturplaneringen.

11.2Resultatbedömning

Yrkestrafik

Ett mål är att länsstyrelsernas handläggning av yrkestrafik skall vara effektiv. Under 2000 har nya mallar, rutiner och användningen av ny tek- nik effektiviserat handläggningen av dessa ären- den. Tillgången till Rikspolisstyrelsens misstanke och brottsregister och PRV:s företagsregister anges i några fall ha förbättrat resultatet ytterli- gare. Samverkan mellan länsstyrelser och andra myndigheter är ett viktigt instrument i denna verksamhet.

Ytterligare ett mål för länsstyrelsernas verk- samhet på det transportpolitiska området är att den yrkesmässiga trafiken skall bedrivas under lika konkurrensvillkor mellan företagen. Läns- styrelserna skall därför prioritera uppföljning av lämpligheten av dem som har tillstånd till yr- kesmässig trafik. Länsstyrelsernas insatser för att uppnå lika konkurrensvillkor mellan företagen i den yrkesmässiga trafiken sker i huvudsak i sam- verkan med andra myndigheter. Många länssty- relser har även ett utvecklat samarbete med branschen och några samarbetar med arbetsta- garorganisationer. Denna samverkan i olika for- mer har år 2000 liksom tidigare år varit ett effek- tivt instrument. Några länsstyrelser har genomfört informationsinsatser i olika former och media, både mot branschen och mot kun- derna. Dessa har varit framgångsrika i några fall.

109

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Skatteskulderna i näringen har överlag minskat som en följd av länsstyrelsernas tillsynsverksam- het.

Körkort

Länsstyrelsernas handläggning av körkortsären- den skall vara effektiv. Hanteringen av körkorts- ärenden har under året effektiviserats ytterligare. Användningen av ny teknik har ökat. Som ex- empel kan nämnas att fler blanketter numera återfinns på länsstyrelsernas hemsidor. Även nya mallar, rutiner och system har effektiviserat handläggningen. Till det positiva resultatet har även bidragit att länsstyrelserna i slutet av året fått tillgång till Rikspolisstyrelsens misstanke och brottsregister. Resultatet av detta har redan visat sig på några länsstyrelser, andra förväntar sig att resultatet kommer att visa sig först nästa år.

Vid körkortsingripanden skall de från trafik- säkerhetssynpunkt allvarligaste trafikbrotten inom länet prioriteras och hanteringen av kör- kortsingripanden i landet skall vara enhetlig. Be- dömningen av vilka brott som anses allvarligast utifrån trafiksäkerhetshänsyn varierar något. Dessa bedömningar diskuteras dock ofta med andra myndigheter och varierar möjligtvis ut- ifrån regionala skillnader. I huvudsak prioriteras dock ärenden där körkortet beslagtagits av poli- sen, och fall där körkortsinnehavarens pålitlighet i nykterhetshänseende kan betvivlas.

Infrastruktur

Länsstyrelserna ska i arbetet med planeringen av transportinfrastruktur, i samverkan med kom- muner, statliga myndigheter och andra intressen- ter, verka för ett långsiktigt hållbart transportsy- stem inom länet.

Under år 2000 har i stort sett samtliga länssty- relser prioriterat uppgiften att genomföra gällan- de länstransportplaner för perioden 1998–2007 samt att ta fram underlag för nästkommande planer. Utöver detta är flertalet länsstyrelser även aktiva i olika regionala samverkansgrupper för att medverka till att projekt genomförs. Det handlar framförallt om att ta fram analyser och underlag samt på andra sätt verka för att beslut fattas. De åtgärder från länsplanerna som ge- nomförts under år 2000 bedöms bidra till ökad måluppfyllelse av de transportpolitiska målen. Ett problem som nästan alla länsstyrelser tar upp är bristande kvalitet på vägnätet. Bristerna i väg- nätet medför att möjligheterna att uppnå flera av de nationella målen påverkas negativt.

Nästan alla länsstyrelser har tagit upp proble- met med eftersläpningar i planerna. Förutom att kvaliteten i infrastrukturen inte når upp till de uppsatta målen så pekar ett par län också på att det leder till orealistiska förväntningar på inve- steringar. Anslagen för att genomföra fastställda planer har, med ett par undantag, legat lägre än nivån i planerna.

110

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

12 Politikområde IT, tele och post

12.1Omfattning

Politikområdet omfattar post- och telekom- munikation, informationsteknik samt en grundläggande kassaservice. De åtgärder som vidtas inom politikområdet syftar till att skapa en effektiv, säker och tillgänglig infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster inom IT-, tele-, och postområdena samt till att upprätt- hålla en grundläggande kassaservice.

Post- och telestyrelsen (PTS) är sektors- och tillsynsmyndighet på post-, tele- och ra- dioområdena. Myndighetens uppgift är bl.a.

12.2Utgiftsutvecklingen

Tabell 12.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Utfall

2000

att meddela tillstånd och utöva tillsyn över operatörerna på post- och telemarknaderna samt att inom ramen för sitt sektorsansvar föl- ja utvecklingen inom området.

Posten AB (publ) och SOS Alarm AB är två bolag som är verksamma inom området.

Politikområdet omfattar också den statliga satsningen på IT-infrastruktur och övriga åt- gärder som syftar till att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla. Denna inriktning redovisades i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86), i fortsättningen benämnd IT- propositionen.

Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
2001 1	prognos	anslag	anslag	anslag
	2001	2002	2003	2004

37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa	10 024	11 649	28 300	22 664	12 014	12 243
myndighetsuppgifter
37:2 Upphandling av samhällsåtaganden	147 246	150 484	150 000	153 484	153 484	153 484
37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassa-	200 000	200 000	200 000	400 000	400 000	400 000
service
37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för	144 000	147 000	147 000	144 000	144 000	144 000
alarmeringstjänst enligt avtal
37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	37 828	50 000	53 000	25 000	25 000	25 000
Totalt utgiftsområde 22 Kommunikationer	539 098	559 133	578 300	745 148	734 498	734 727
Anslag inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-	0	450 000	125 000	250 000	450 000	450 000
ling
37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.
Totalt politikområde IT, tele och post	539 098	1 009 133	703 300	995 148	1 184 498	1 184 727

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001 och budgetproposi- tionen för 2002.

111

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Prognosen för anslaget 37:1 Post- och telestyrel- sen: Förvaltningskostnader för vissa myndighets- uppgifter för budgetåret 2001 ligger över det till- delade anslaget då regeringen disponerar ett anslagssparande på detta anslag för en satsning på IT-kompetens i småföretag. Anslaget föreslås förstärkas budgetåret 2002 med 10 938 870 kro- nor. Summan är lika stor som det balanserade kapital vid årsskiftet 1999/2000 som PTS återbe- talat till inkomsttitel under budgetåret 2000. Dessa medel är avsedda att användas till åtgärder som projekt och stöd till IT-infrastruktur med syfte att stödja utvecklingen inom delar av IT- området.

Regeringen föreslår att ersättningen till Pos- ten AB (publ) höjs. Den årliga ersättningen ge- nom anslaget 37:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice bör fr.o.m. budgetåret 2002 höjas till 400 miljoner kronor.

Anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekom- munikation m.m. föreslås återgå till 25 miljoner kronor, dvs. den storlek anslaget hade innan det under åren 1999, 2000 och 2001 höjdes till 50 miljoner kronor.

12.3Mål för 2002

Målet för IT, tele- och postpolitiken skall vara att alla skall ha tillgång till en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruk- tur och därtill hörande samhällstjänster.

Riksdagen har preciserat detta mål i det IT- politiska målet, i de telepolitiska målen och i det postpolitiska målet. Därutöver skall det finnas en grundläggande kassaservice i hela landet.

Resultatbedömning och analys görs mot de nedan preciserade målen.

Det postpolitiska målet

Enligt det postpolitiska målet skall det finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som inne- bär att alla kan ta emot brev och andra adressera- de försändelser som väger högst tjugo kilo. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dess- utom skall enstaka försändelser befordras till en- hetliga priser (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).

Mål för elektronisk kommunikation

Det telepolitiska målet

Enligt de telepolitiska målen skall enskilda och myndigheter i landets olika delar få tillgång till effektiva telekommunikationer. Var och en skall ha möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe utnyttja telefo- nitjänst inom ett allmänt tillgängligt telenät till ett rimligt pris. Alla skall få tillgång till teletjäns- ter på likvärdiga villkor. Telekommunikationerna skall vara uthålliga och tillgängliga under kriser och i krig (prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201).

Målet för IT-politiken

Enligt det IT-politiska målet skall Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla (prop.1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).

Handlingsplanen eEurope 2002 ligger till grund för EU:s mål inom IT-politiken. Målen i denna handlingsplan är i linje med målen i IT- propositionen och syftar till att öka IT- användningen inom Europeiska unionen.

Målet för den grundläggande kassaservicen

Alla i hela landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

12.4Politikens inriktning

Post

Regeringens insatser på området är inriktade på att skapa förutsättningar för en väl fungerande postmarknad med effektiva posttjänster, till- gängliga för alla till en servicenivå som motsvarar användarnas behov.

Elektronisk kommunikation

Tele

Telepolitiken inriktas i stor utsträckning på att skapa väl fungerande marknader med en effektiv konkurrens. Konkurrensen är ett av de viktigaste medlen för att uppnå de telepolitiska målen om att enskilda och myndigheter ska få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta sam- hällsekonomiska kostnad. Konkurrensen skall

112

bidra till mångfald och valfrihet för användarna och skapa kostnadseffektiva teletjänster.

Den tekniska utvecklingen, i synnerhet den s.k. konvergensen mellan tele, IT och media, medför att regleringsbehoven förändras. Ett ar- bete pågår inom EU med att utforma ny regler- ing på området, vilken skall genomföras i svensk lagstiftning sannolikt under 2003. Detta framtida regelverk för elektronisk kommunikation är en sektorspecifik reglering som omfattar alla former av elektroniska kommunikationsnätverk och tillhörande tjänster. Således kommer t.ex. tele- nät, bredbandsnät och nät för rundradio att täckas av den nya regleringen. I regelverket finns begrepp som liknar konkurrensrättens. Det un- derlättar en gradvis övergång från sektoriell re- glering till generell reglering såsom konkurrens- och konsumentlagstiftning vilket är den långsik- tiga politiska inriktningen.

Inriktningen för IT-politiken är att främja till- växt, sysselsättning, regional utveckling, demo- krati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet och mångfald, effektiv offentlig förvaltning samt ett hållbart samhälle. Vidare fastställdes i IT- propositionen prioriterade uppgifter inom om- rådena regelsystem, utbildning och infrastruktur. Staten skall prioritera att öka tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgänglighe- ten till informationssamhällets tjänster. I det fortsatta redovisas insatser inom IT-området uppdelat på IT-tillgänglighet, IT-kompetens, IT- tillit och användningen av IT.

IT - Tillgänglighet

En av de prioriterade uppgifterna för staten är tillgänglighet. I 2000 års IT-proposition angav regeringen följande. Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överfö- ringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergri- pande ansvar för att denna infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mång- fald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler.

I samma proposition redovisades förslag till åtgärder för utbyggnad av IT-infrastruktur i landsbygd och glesbygd för att förbättra till-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

gängligheten. Åtgärderna var bl.a. stöd till regio- nala och lokala telenät i områden som inte förses med IT-infrastruktur genom marknadens för- sorg, skattereduktion till fysiska och juridiska personer för bredbandsanslutning samt ett stomnät med hög tillgänglighet till landets alla kommuner. En redovisning av det aktuella läget avseende dessa åtgärder lämnas under avsnitt 12.5 Insatser.

IT - Kompetens

I IT-propositionen angavs att IT-kompetens är ett av regeringens prioriterade områden för att främja en god och bred användning av IT i sam- hället. Regeringen anser att en både bred och specialiserad IT-kompetens behövs för att Sveri- ge även i fortsättningen ska tillhöra de länder som leder utvecklingen och användningen av IT. Uppbyggnaden av IT-kompetensen är ett resul- tat av utbildningsinsatser på flera nivåer, och av att IT används praktiskt i arbetslivet och varda- gen.

IT - Tillit

I IT-propositionen skrev regeringen att regler och system på IT-området bör vara sådana att de skapar förtroende genom att vara säkra, förut- sägbara, teknikneutrala, internationella och ge- nom att skydda individens integritet.

Regeringens insatser på informationssäker- hetsområdet inriktas på att skapa förtroende för den nya tekniken genom att bidra till bättre ge- nerella förutsättningar för informationssäker- hetsarbetet. Vidare skall Sverige vara aktivt i det internationella arbetet inom området. Regering- en prioriterar följande tre områden: skydd mot informationsoperationer, ett säkrare Internet samt elektroniska signaturer och annan säker- hetsteknik.

Användningen av IT

Politiken inriktas på åtgärder som syftar till att Sverige som första land skall bli ett informa- tionssamhälle för alla. Regeringen arbetar för att fördelarna med elektronisk handel skall kunna utnyttjas av så många som möjligt. Elektronisk handel skall också bidra till ökad tillväxt.

Internet är ett nätverk för kommunikation som omfattas av såväl IT-politiken som telepoli- tiken. Därför är regeringens arbete på Internet- området i huvudsak inriktat på att övergripande följa utvecklingen av Internet för att identifiera behov av eventuella insatser inom politikområ-

113

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

dena IT eller tele utöver de insatser som redan görs.

Grundläggande kassaservice

Regeringens insatser på området syftar till att säkerställa att alla i hela landet kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

12.5Insatser

Post

Europeiska kommissionen presenterade under våren 2000 ett förslag till ändringar i det gällande postdirektivet (97/67/EG). Syftet med förslaget är att ytterligare öka konkurrensen inom post- sektorn i EU samtidigt som de samhällsomfat- tande tjänsterna fortsatt garanteras. Regeringen har under året fortlöpande deltagit i arbetet med kommissionens förslag och framfört svenska ståndpunkter.

Den 17 maj 2001 gav regeringen Post- och te- lestyrelsen (PTS) i uppdrag att följa upp och ut- värdera resultatet av de ändringar i postlagen (1993:1684) beträffande postnummersystemet och tillgången till anläggningar för postöverläm- ning, som trädde i kraft den 1 juli 1999. Enligt uppdraget skall PTS, om tillfredsställande lös- ningar inte anses ha uppnåtts, föreslå vilka ytter- ligare åtgärder som bör vidtas för att säkerställa ett konkurrensneutralt samutnyttjande av dessa delar av den postala infrastrukturen. Resultatet av uppdraget skall redovisas senast den 31 de- cember 2001.

PTS har på det internationella planet arbetat aktivt för att på olika sätt verka för en så snabb och långtgående liberalisering som möjligt av den europeiska postmarknaden. Bland annat har PTS tillsammans med sin brittiska motsvarighet på teleområdet, OFTEL, drivit ett EU- finansierat projekt i Polen. Syftet med projektet är att bistå Polen i det pågående arbetet med att anpassa sin nationella lagstiftning på postområ- det till de krav som följer av EG-direktivet 97/67/EG.

Nio tillståndsärenden har handlagts och åtta nya operatörer har beviljats tillstånd av PTS un- der år 2000. Vidare har nya och för alla postope- ratörer utom Posten AB (publ) likalydande till- ståndsvillkor utfärdats. Tillsyn har utövats över samtliga postoperatörer med tillstånd. Det har skett dels genom generella åtgärder som omfat-

tar samtliga tillståndshavare, dels genom åtgärder riktade mot enskilda tillståndshavare. Dessutom har PTS handlagt obeställbara brev under året.

PTS har också genom upphandling tillhanda- hållit posttjänster för personer med funktions- hinder. Exempel på sådana tjänster är befordran av blindskriftsförsändelser och utsträckt post- service via lantbrevbärare för äldre och funk- tionshindrade.

Elektronisk kommunikation

Tele

Inom EU pågår ett arbete med att formulera det nya regelverket för elektroniska kommunikatio- ner. Arbetet att se över gällande lagstiftning in- leddes under 1999 och 2000. Kommissionen pre- senterade i juli 2000 sitt förslag till nytt regelverk bestående av fem direktiv, ett beslut och en för- ordning och arbetet har sedan dess bedrivits med hög intensitet. Det nya regelverket ska ersätta den samlade gemenskapslagstiftningen beståen- de av ett 20-tal direktiv och beslut och är tänkt att genomföras i medlemsstaterna sannolikt un- der första halvåret 2003.

Det föreslagna regelpaketet är en del av e- Europe och målsättningen såsom den formule- rades i Lissabon i mars 2000 är att regelverket skall antas så snart som möjligt under 2001. Eu- ropeiska rådet har såväl i Stockholm som i Göte- borg understrukit betydelsen av att det nya re- gelverket kommer på plats. Stora framsteg för att nå detta mål har gjorts under det svenska ordfö- randeskapet.

Vid ministerrådet den 4 april 2001 nåddes en politisk överenskommelse om tre av direktiven: ramdirektivet som är tänkt att utgöra ett grund- direktiv i paketet och bl.a. innehåller mål för hela regelverket, direktivet om tillträde och samtrafik som innehåller bestämmelser om rättigheter och skyldigheter vad gäller tillträde till och samtrafik mellan nät samt auktorisationsdirektivet som bl.a. innehåller regler som gäller för tillhandahål- landet av elektroniska kommunikationstjänster och nätkapacitet.

Vid ministerrådet den 27 juni 2001 nåddes en politisk överenskommelse om direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rät- tigheter. Direktivet fastställer bl.a. det minimi- utbud av tjänster till vilka alla medborgare skall ha tillgång, till ett överkomligt pris. I regelpake- tet ingår också ett direktiv om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom

114

elektronisk kommunikation. Politisk enighet om en gemensam inriktning uppnåddes härvid be- träffande allt utom frågan om icke-beställd e- post skulle få sändas till användare som inte i förväg lämnat samtycke till detta. Rådet enades också om en gemensam inriktning beträffande ett beslut om radiospektrumpolitiken som bl.a syftar till, där det är lämpligt, harmonisering av villkor avseende tillgänglighet och effektiv an- vändning av radiospektrum. Eftersom Europa- parlamentet då ännu inte hade yttrat sig över kommissionens förslag, kunde emellertid inte rådet nå en politisk överenskommelse angående dessa två sistnämnda rättsakter. Beslut om ge- mensam ståndpunkt kommer att fattas tidigt under hösten.

Europaparlamentet förväntas att yttra sig över den gemensamma ståndpunkten och avsikten är att det nya regelverket skall antas i sin helhet före årets slut. Medlemsstaterna kommer däref- ter att ha 15 månader på sig att genomföra lag- stiftningen i nationell rätt.

Regeringen tillkallat en särskild utredare som skall lämna förslag på ny lagstiftning och myn- dighetsorganisation inom området för elektro- nisk kommunikation för att anpassa framförallt den svenska telelagen och lagen om radiokom- munikation och för att påbörja genomförandet av de kommande direktiven i svensk lagstiftning (Dir. 2001:32). Utredaren skall se över nuvaran- de politiska mål inom området och lämna förslag till ny lagstiftning med inriktning på en horison- tell och samordnad reglering av elektronisk kommunikationsinfrastruktur och elektroniska kommunikationstjänster. Uppdraget skall redo- visas senast den 1 april 2002.

Från årsskiftet skall, enligt en EG- förordningen om tillträde till accessnät, operatö- rer i det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet vilka har ett betydande inflytande på marknaden för fasta telefonnät och tjänster, tillhandahålla tillträde till sitt accessnät (Local loop unbund- ling, LLUB). Skyldigheten träffar i Sverige f.n. endast Telia AB.

Förordningen (1997:400) om taxor för tele- fonitjänst mellan fasta nätanslutningspunkter upphörde att gälla den 1 januari 2001. Förord- ningen innehöll bestämmelser om pristak på fas- ta abonnemang. Tillsammans med EG- förordningen om tillträde till accessnätet kom- mer borttagandet av pristaket att möjliggöra en effektiv konkurrens på abonnemangsmarknaden inom såväl det traditionella accessnätet som al-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ternativa infrastrukturer. Detta kommer att leda till fler aktörer och ett större utbud till gagn för konsumenterna. Det är dock viktigt att avskaf- fandet av pristaket på Telias abonnemangsavgif- ter inte leder till stora prisvariationer mellan oli- ka delar av landet. I samband med att förordningen upphörde att gälla uppdrog därför regeringen åt Post- och telestyrelsen (PTS) att följa konsekvenserna med avlägsnandet av pris- taket, särskilt vad gäller prisutvecklingen i glesbygden.

I mars 2001 fattade riksdagen beslut om änd- rade ersättningsregler för nummerportabilitet i telelagen (1993:597) samt om regler för en cen- tral referensdatabas (prop. 2000/01:74, bet. 2000/01:TU10, rskr. 2000/01:173). Med num- merportabilitet avses här att en abonnent behål- ler sitt telefonnummer när denne byter teleope- ratör. Denna möjlighet är av stor betydelse för att åstadkomma en fungerande telemarknad med konkurrens på lika villkor. Ändringarna främjar användandet av nummerportabilitet och möjlig- gör en effektiv dirigering av meddelanden.

Regeringen beslutade i april 2000 att tillkalla en utredare med uppdrag att analysera frågan om tvistlösning på teleområdet och föreslå de lag- ändringar som analysen föranledde. Utredaren föreslog i departementspromemorian Effektivare tvistlösning på teleområdet (Ds 2000:56) att PTS befogenhet att besluta vad som skall gälla mellan parterna vid tvist utvidgas till alla tvister mellan teleoperatörer som rör tillämpningen av telela- gen. Promemorian har remitterats. Den tidigare nämnde utredaren som skall lämna förslag på ny lagstiftning och myndighetsorganisation inom området för elektronisk kommunikation skall emellertid enligt direktiven (Dir. 2001:32) bl.a. genomföra en fullständig översyn av telelagen (1993:597) och lämna förslag till hur de EG- direktiv och EG-beslut som kommer att antas inom området för elektronisk kommunikation skall genomföras i svensk lagstiftning. Detta re- gelverk innefattar även regler för tvistlösning på området. Promemorian och inkomna remissvar beaktas naturligen i det sammanhanget. Mot denna bakgrund och av att utredaren den 1 april 2002 skall redovisa sitt uppdrag avser regeringen inte att nu föreslå ändrade regler med anledning av promemorian.

Utbyggnaden av den tredje generationens mobiltelefonisystem, UMTS (Universal Mobile Telecommunications System) har börjat i Sveri- ge. I december 2000 meddelade PTS tillstånd för

115

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Europolitan AB, Tele2 AB, Orange Sverige AB och HI3G Access AB. Sex ansökningar lämna- des utan bifall. Det är av stor betydelse för kon- kurrensen på marknaden för mobilteletjänster att antalet marknadsaktörer ökar. Det gäller såväl nuvarande GSM-marknad som den kommande marknaden för UMTS-tjänster.

I samband med den s.k. skönhetstävling i vil- ken PTS avgjorde vilka operatörer som skulle meddelas tillstånd, gjorde operatörerna omfat- tande utfästelser vad gäller befolkningstäckning och utbyggnadstakt.

PTS beslut överklagades. Länsrätten i Stock- holms län lämnade i dom i juni 2001 överklagan- dena utan bifall. Domen har vunnit laga kraft.

PTS har under våren 2001 lämnat förslag till föreskrifter avseende meddelande av ett nytt GSM-tillstånd.

PTS har på regeringens uppdrag utrett en samlad katalogtjänst och referensdatabas. Upp- draget redovisades den 1 september 2000 i rap- porten ”Upplysning om teleadresser”. Rappor- ten har därefter remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. PTS har un- der första halvåret 2001 fattat beslut om en före- skrift som närmare reglerar hur uppgifter om te- leadresser skall lämnas.

PTS fortsatte under 2000 arbetet med att ta fram en långsiktigt hållbar övergripande struktur för den svenska nummerplanen för telefoni. Un- der året har ändringar gjorts beträffande num- mer för dirigering till röstbrevlåda och av serie 071 och 072 för betalteletjänster. Vidare har PTS föreskrifter om tilldelning och reservering av nummerkapacitet ur nummerplanen ändrats. Huvudanledningen till ändringen var att införa striktare principer för tilldelning av teleopera- törsprefix.

Inom verksamhetsgrenen funktionshindrade har PTS bedrivit en fortlöpande översyn av tjänsteutbudet. PTS har även drivit standardise- ringsfrågor samt strävat efter att öka förståelsen hos operatörer och tillverkare för funktionshind- rades behov.

PTS har upphandlat ett flertal tjänster inom teleområdet för personer med funktionshinder. Som exempel kan nämnas nummerupplysning för synskadade, förmedlingstjänst för texttelefo- ni och drift av en databas med samhällsinforma- tion för personer med funktionshinder.

I en utredning som överlämnades till reger- ingen den 26 februari 2001 redovisar PTS flera förslag till åtgärder med syfte att minska felring-

arna till SOS Alarmering. Förslagen bereds i Re- geringskansliet.

Post- och telestyrelsen har inom verksam- hetsgren radio som mål att arbet för ett effektivt utnyttjande av spektrum för radiokommunika- tion, tillse att radioanvändare erhåller en rimligt störningsfri radiokommunikation samt verka för ändamålsenliga regler för fri rörlighet för radio- utrustning. I linje med dessa verksamhetsmål har PTS handlagt ansökningar om radiotillstånd, anmälningar om radiostörning samt bedrivit fö- rebyggande radiotillsyn.

PTS har också utfört en revidering av den svenska frekvensplanen, genomfört ett inbjud- ningsförfarande avseende fast yttäckande radio- access och hållit nationella förberedelsemöten inför the World Radio Conference 2003. PTS har aktivt deltagit i internationellt arbete inom Internationella teleunionen (ITU) och EU och därigenom verkat för fortsatt internationell har- monisering av frekvenser, tjänster och produk- ter. Vidare har PTS medverkat i CEPT (Confé- rence Européenne des Administrations des Postes et de Téleommunications) för att bl.a. sä- kerställa att svenska intressen och krav tillgodo- ses i upprättandet av en gemensam europeisk frekvensplan.

Utöver direktiven och frekvensanvändningen utgör digital- TV, inklusive videoutsändningar, och digital radio samt fast yttäckande radioac- cess aktuella frågor. Den digitala teknikens för- delar är dess frekvenseffektivitet, förbättrade ljud samt vissa sidotjänster. Sändningar med di- gital- TV planeras i hela Europa och har införts i vissa länder. För att kunna förstärka konkurren- sen i bland annat lokalnätet pågår arbete med att ta fram ett antal alternativa lösningar t.ex. yt- täckande radioaccess.

Inom PTS har arbetet pågått sedan 1999 och den 20 december 2000 godkände styrelsen ett förslag att utlysa fyra tillstånd för landstäckande verksamhet. Utvärderingsfasen pågår för närva- rande och beräknas vara avslutad den 1 oktober 2001 då PTS avser att meddela tillstånd.

Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att upphandla ett gemensamt radiokommunika- tionssystem för samhällsviktig verksamhet, base- rat på s.k. TETRA- standard. Uppdraget skall vara slutfört den 1 februari 2002. I mars i år läm- nade Statskontoret en delrapport till regeringen bl.a. innehållande förslag till användarkrets, om- fattning och finansiering av nätet. Frågan bereds f.n. i Regeringskansliet. Regeringen avser vidare

116

att uppdra åt PTS att utreda hur kraven i telela- gen och lagen om radiokommunikation på ett allmänt inbjudningsförfarande vid viss frekvens- tilldelning förhåller sig till möjligheten att genomföra upphandling av radiokommunika- tionssystem enligt lagen om offentlig upphand- ling.

IT - Tillgänglighet

I 2000 års IT-proposition redovisades de åtgär- der regeringen avsåg att vidta för att förbättra tillgängligheten till IT-infrastruktur i gles- och landsbygd. I det följande redovisas de insatser regeringen vidtagit.

En ändring av ledningsrättslagen i syfte att underlätta utbyggnad av infrastruktur för kommunikation med hög överföringskapaci- tet har genomförts. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).

Sverige har mycket aktivt medverkat i EU:s arbete med ett nytt regelverk för elektronisk kommunikation vilket ger den yttre ramen för ett program även för infrastruktur med hög överföringskapacitet.

I augusti 2000 lämnade regeringen ett upp- drag till Affärsverket svenska kraftnät att bygga ett öppet stomnät i form av optokabel på Svenska kraftnäts befintliga stamnät. Ut- byggnaden skall ske på kommersiella villkor och nå varje kommunhuvudort senast i de- cember 2002. Utbyggnaden skall finansieras av Svenska kraftnät. Investeringsplanerna för Svenska kraftnät återfinns inom UO 21 Energi.

I januari 2001 trädde lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kom- muner för anläggande av lokala telenät samt förordningen i samma ämne (2000:1469) i kraft. Författningarna innebär att kommu- ner kan få stöd till lokala teleområdesnät med hög överföringskapacitet. Stödet avser glest bebyggda områden där utbyggnaden inte bedöms komma till stånd på mark- nadsmässig grund.

Den 1 januari 2001 trädde lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa an- slutningar för tele- och datakommunikation i kraft. Enligt lagen kan skattereduktion ges till fastighetsägare och företagare. Skattere- duktion ges med 50 procent av vissa utgifter överstigande 8 000 kronor, dock med högst 5 000 kronor. Vid riksdagsbehandlingen

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ändrades regeringens förslag att reduktionen till näringsidkare inte skulle vara skatteplik- tig till att vara skattepliktig. Skattereduktio- nen är tidsbegränsad under två år, 2001- 2002, och kan sökas vid taxeringen 2002 och 2003.

Den 1 juli trädde förordningen (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. samt för- ordningen (2000:349) om stöd till kommu- ner för upprättande av IT- infrastrukturprogram i kraft. Kommunerna måste själva svara för en viss finansiering av det stödberättigande underlaget. Vid remiss- behandlingen av betänkandet IT- infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) framförde bl.a. kommunförbun- det och ett antal kommuner att kommuner- nas medfinansieringkrav måste vara lägre, ef- tersom kommunerna inte skulle ha råd att utnyttja stödet i annat fall. Regeringen har tagit intryck av dessa synpunkter och sänkt medfinansieringskravet på kommunerna till fem procent av det stödberättigande under- laget. Kravet på medfinansiering i förord- ningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät har ändrats till samma nivå. Ytterligare krav för att erhål- la stöd är att kommunerna upprättar ett IT- infrastrukturprogram enligt förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upp- rättande av IT-infrastrukturprogram.

Sedan årsskiftet gäller enligt EG- förordningen om tillträde till accessnät en skyldighet för operatörer i det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet att tillhandahålla till- träde till sitt accessnät (Local loop unbund- ling, LLUB). Skyldigheten gäller den som är anmäld till kommissionen för att ha ett be- tydande inflytande på marknaden för fasta telefonnät och tjänster. I Sverige träffar skyldigheten f.n. endast Telia AB.

Post- och telestyrelsen (PTS) avlämnade vå- ren 2000 en rapport till regeringen om risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus. Rapporten har beretts inom Regeringskansliet i samband med utforman- det av EU:s direktiv om elektronisk kom- munikation. Den vidare beredningen kom- mer att ske sedan den särskilde utredare med uppgift att utreda ny lagstiftning och myn- dighetsorganisation inom området för elek-

117

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tronisk kommunikation (Dir 2001:32) har avlämnat sitt betänkande.

Regeringen uppdrog den 19 oktober 2000 till PTS att utreda och lämna förslag till ut- formning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsom- rådet som kräver hög överföringskapacitet. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen den 30 augusti i år redovisat sin bedömning av utvecklingen av elektroniska informa- tionstjänster och en strategi för att effektivi- sera och underlätta tillhandahållandet av den offentliga informationen.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) lämnade i januari 2001 en publika- tion av befintlig IT-statistik. SIKA har ut- över detta bl.a. haft i uppdrag att utreda uppbyggnaden av ett samlat system för stati- stik om modern informations- och kommu- nikationsteknik. Uppdraget redovisades i juni 2001 och remissbehandlas för närvaran- de.

IT - kompetens

I IT-propositionen föreslog regeringen åtgärder för att öka IT-kompetensen. I det följande redo- visas de insatser regeringen vidtagit.

I budgetpropositionen för 2001 aviserade regeringen en förlängning av den särskilda satsningen på IT i skolan (ITiS) t.o.m. år 2002 och att ytterligare ca 13 000 lärare skall kunna delta i programmet för kompetensut- veckling.

Högskolan byggs under en sexårsperiod (1997-2002) ut med sammanlagt över 89 000 nya permanenta platser. År 2000 inrättades 20 000 platser och åren 2001-2002 inrättas ytterligare drygt 10 500 nya högskoleplatser om året. Tyngdpunkten inom utbyggnaden skall ligga inom naturvetenskap och teknik.

I budgetpropositionen för år 2000 avsatte regeringen medel för nya permanenta platser vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) för åren 2000-2002. KTH planerade att avsätta ungefär hälften, motsvarande 1 275 helårs- studenter, för IT-universitetet i Kista.

Regeringen har fattat beslut om att betala ut 20 miljoner kronor till Verket för innova- tionssystem (VINNOVA) för att finansiera uppbyggnaden av ett kompetenscentrum för

Internetteknik inom högskolesektorn som etablerats vid KTH och som ska ta till vara kompetens som är spridd nationellt. Ett vik- tigt mål för centret är att bli en nationell re- surs för utbildning inom Internetområdet i Sverige.

Regeringen har avsatt 25 miljoner kronor för att stödja utbyggnaden av industriforsk- ningsinstitutet ACREO:s verksamhet inom kiselteknik. Regeringen har avsatt 100 miljo- ner kronor för ny forskning inom området under perioden 2000-2005. Mot denna bak- grund har de aktuella lärosätena valt att in- rätta 100 nya högskoleplatser för utbildning inom kiselteknik.

Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK) har i samråd med Företagarnas Riksorganisa- tion och andra berörda organisationer for- mulerat ett nationellt program för att höja IT-kompetensen i småföretag. Regeringen har avsatt 20 miljoner kronor 2001 och 10 miljoner kronor 2002 för satsningen.

NUTEK har på regeringens uppdrag utfor- mat ett förslag till program för att stimulera IT-användning i företag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Regeringen avser inom kort ta ställning till förslaget.

Socialfondens mål 3-program för perioden 2000-2006 har IT som ett genomgående tema. Det finns emellertid inga konkreta IT- åtgärder beskrivna, dessa skall utformas re- gionalt. I programmet ges bl.a. stöd till kom- petensutvecklingsanalyser i små och medelstora företag. Företagen skall i sina analyser ta upp i vilken utsträckning IT kan utveckla verksamheten.

Rådet för jämställdhetsfrågor som rör trans- porter och IT-tjänster, JÄMIT, (dir. 1999:83) lämnade den 30 juni 2000 ett delbe- tänkande om jämställdhet och IT och ett slutbetänkande (SOU 2001:44) den 19 juni 2001. Utredningens förslag bereds i Reger- ingskansliet.

IT - Tillit

I IT-propositionen föreslog regeringen tre prio- riterade områden för informationssäkerhetsarbe- tet: skydd mot informationsoperationer, ett säk- rare Internet samt elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik. I det följande redovisas de insatser regeringen vidtagit. Vad gäller områ- det skydd mot informationsoperationer hänvisas till politikområde försvarspolitik.

118

PTS lämnade den 28 november 2000 rappor- ten ”Förutsättningar för att inrätta en sär- skild funktion för IT-incidenthantering” till regeringen. I rapporten föreslår PTS att det inrättas en särskild funktion för IT- incidenthantering för statliga myndigheter. Rapporten har remissbehandlats och över- lämnats till Säkerhets- och sårbarhetsutred- ningen som har lämnat sitt betänkande Sä- kerhet i en ny tid (SOU 2001:41).

Regeringen har givit PTS i uppdrag att verka för ett oberoende Internet. PTS skall bl.a. utreda vilka förändringar av organisatorisk och rättslig karaktär som behöver genomfö- ras för att myndigheten skall kunna verifiera eller säkerställa att Internet i Sverige kan dri- vas oberoende av funktioner utomlands. Uppdraget skall redovisas till regeringen se- nast den 1 oktober 2001.

Fr.o.m. budgetåret 2001 är medel avsatta för en säker nationell tidsangivelse på Internet. Tidsservrar har placerats vid tre knutpunkter för Internet i Sverige. Med ytterligare två knutpunkter, som planeras tas i drift under 2002, beräknas systemet vara utbyggt.

Lagen (2000:832) om kvalificerade elektro- niska signaturer trädde ikraft den 1 januari 2001. Lagen genomför EG-direktivet 1999/93/EG om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer.

Regeringen har den 21 december 2000 givit i uppdrag åt Riksskatteverket att under ett in- ledningsskede ha ett sammanhållande ansvar för administration och certifikat för elektro- nisk identifiering och elektroniska signaturer inom statsförvaltningen. En utvärdering av verksamheten skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 2003.

Statskontoret genomför för närvarande en upphandling av certifikat och tillhörande tjänster för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer. Upphandlingen be- räknas vara klar i november 2001 och skall resultera i ramavtal som myndigheterna har möjlighet att använda sig av för att tillgodose sina behov av säkerhetslösningar.

Arbetet med översyn av lagstiftningsåtgär- der för att undanröja onödiga hinder mot en ökad elektronisk kommunikation har påbör- jats. Exempel på områden där översyn har påbörjats är skatte- och socialförsäkrings- lagstifningen och ytterligare initiativ för att

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

påskynda utvecklingen bereds för närvaran- de inom Regeringskansliet.

Användningen av IT

I IT-propositionen föreslog regeringen åtgärder för att främja användningen av IT. I det följande redovisas de insatser regeringen vidtagit inom de olika områden som ligger inom Näringsdepar- tementets ansvarsområde.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel på den inre marknaden ”Direktiv om elektronisk handel”, antogs den 8 juni 2000. Inom Regeringskansliet till- sattes en interdepartemental arbetsgrupp för att förbereda genomförandet av detta direk- tiv. Arbetsgruppen presenterade i mars 2001 en promemoria, E-handelsdirektivet (Ds 2001:13). Promemorian har remissbehand- lats och regeringen avser att under riksdags- året lämna en proposition.

Under våren 2001 har regeringen givit tre myndigheter i uppdrag att följa och främja utvecklingen av den elektroniska handeln. Post- och telestyrelsen har i sitt reglerings- brev fått till uppgift att rapportera till reger- ingen angående myndighetens möjligheter att inom sitt sektorsområde stimulera elek- tronisk handel och rapportera eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel. Verket för närings- livsutveckling har fått i uppgift att följa hur elektronisk handel påverkar små och medel- stora företags verksamhet och om det finns hinder för dessas möjlighet att använda sig av elektronisk kommunikation. Slutligen har Statskontoret fått i uppdrag att företräda sta- tens intressen i föreningen Gemenskapen för Elektroniska Affärer, GEA.

Näringsdepartementet har presenterat bro- schyren ”Elektronisk handel – och självre- glering i Sverige”. I denna sammanfattas re- geringens syn på självreglering och de synpunkter som framfördes vid det runda- bordsamtal som hölls den 6 juni 2000.

EU-kommissionen presenterade år 2000 för- slag till nytt regelverk för elektronisk kom- munikation. Regelpaketet bestod av fem di- rektiv och ett beslut om regelverk för radiospektrumpolitik vilka skall ersätta da- gens 20-tal direktiv och beslut på området.

119

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till direktiv redovisas i sin helhet un- der avsnitt 12.5 Insatser, Tele.

I IT-propositionen föreslog regeringen en ändring av lagen (1982:80) om anställnings- skydd så att anställningstryggheten blir obe- roende av var den distansarbetande arbetsta- garen bor i förhållande till huvud- arbetsplatsen. Denna ändring trädde i kraft den 1 januari 2001 (prop.1999/2000:86, 1999/2000:144, bet. 2000/01:AU4, rskr. 2000/01:3).

Telia börsintroducerades i juni 2000 varvid statens ägande minskade till drygt 70 pro- cent av samtliga aktier. I juni i år beslutade riksdagen att ge regeringen bemyndigande att minska statens ägande ytterligare och även att helt och hållet avveckla statens ägande.

Internetmarknaden

Regeringen följer kontinuerligt utvecklingen på Internetmarknaden. På internationell nivå har detta skett genom deltagande i arbetsgrupper inom EU och genom deltagande i den mellan- statliga rådgivande kommittén (GAC) till Inter- net Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN). ICANN:s uppgift är bl.a. att främja Internets stabilitet och att samordna frågor kring adressering på Internet.

På nationell nivå har PTS analyserat utveck- lingen på Internetmarknaden. Myndigheten publicerade i mars rapporten ”Konkurrens på In- ternetmarknaden”. Tyngdpunkten i rapporten ligger på konkurrensförutsättningarna för att er- bjuda Internetaccess, dvs. tillgång till Internet.

Den 14 december 2000 uppdrog regeringen åt Post- och telestyrelsen (PTS) att lämna förslag på hur regeringen kan medverka till att ENUM, en funktion för översättning av telefonnummer till Internetadresser, kan genomföras i Sverige. Uppdraget redovisades till regeringen i april och rapporten remissbehandlas för närvarande.

Domännamnsutredningen (Dir. 1998:71) lämnade i mars 2000 sitt betänkande .se? (SOU 2000:30). Betänkandet har remissbehandlats. De direktiv rörande elektronisk kommunikation som framförhandlas inom EU är tillämpliga även på Internet. Detta gör att det är naturligt att samordna domännamnsfrågor med genomfö- randet av direktiven. Enligt kommittédirektiven (Dir. 2001:32) om ny lagstiftning och myndig- hetsorganisation inom området för elektronisk kommunikation skall utredaren även lämna de

författningsförslag som anses nödvändiga för att möjliggöra statlig tillsyn av domännamnshanter- ingen. Betänkandet skall lämnas den 1 april 2002.

Grundläggande kassaservice

Statens ansvar för en grundläggande kassaservice har säkerställts genom ett avtal med Posten AB (publ) (Posten). Enligt avtalet har Posten för- bundit sig att tillhandahålla kassaservice i hela landet. Till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva kassaservi- ceverksamhet har en ersättning om 200 miljoner kronor utgått till Posten under 2000. Avtalet löpte till den 1 april 2001. Något nytt avtal har ännu inte ingåtts mellan staten och Posten men bolaget upprätthåller fortsatt en kassaservice i hela landet.

Ett arbete om hur den grundläggande kassa- servicen skall regleras närmare framöver pågår för närvarande inom Näringsdepartementet. Som ett led i detta arbete remitterades en pro- memoria om grundläggande kassaservice till den 20 augusti 2001. I promemorian föreslås att det statliga ansvaret för en grundläggande kassaser- vice skall kvarstå men att detta skall regleras i en ny särskild lag. Vidare föreslås att det i denna lag också anges att kassaservicen skall tillhandahållas genom Posten. Regeringen kommer att ta ställ- ning till förslagen under hösten 2001 och bedö- mer att ändrade villkor för den grundläggande kassaservicen även behöver anmälas till EG- kommissionen i enlighet med statsstödsreglerna innan de kan verkställas.

Post- och telestyrelsen har genom upphand- ling under året säkrat äldre och funktionshindra- des tillgång till en grundläggande kassaservice via lantbrevbärare.

12.6Resultatbedömning

12.6.1 Resultat

Verksamhetsresultat

Post

Utvecklingen på den svenska marknaden har både vad gäller antalet postoperatörer och voly- men försändelser varit fortsatt stabil under året.

Antalet postoperatörer har minskat något och uppgick vid årsskiftet 2000/01 till 45 lokalpost- företag. Post- och telestyrelsens (PTS) bedöm-

120

ning är emellertid att alla nuvarande tillståndsha- vare, till skillnad mot tidigare, bedriver någon form av verksamhet. Under 2000 har det skett en fortsatt stabilisering av de lokalpostföretag som är väletablerade på marknaden medan ett antal verksamheter har avvecklats under ordnade former.

Posten AB (publ) (Posten) har fortfarande en särställning på den svenska postmarknaden p.g.a. sin dominans samt åläggandet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. Posten har under året genomfört en mycket genomgripande omorganisation av hela koncernen.

CityMail Group AB, som av de övriga post- operatörerna är det i särklass största företaget, har också genomgått en grundläggande omstrukturering. CityMail Group AB:s tidigare kärnverksamhet CityMail Sweden, med den svenska utdelningsverksamheten, har sålts till ett nytt bolag, CityMail Sweden AB. Det nya bola- get ägs till 67 procent av det brittiska postverket, Consignia, och till 33 procent av CityMail Group AB. Med bl.a. ekonomiskt stöd av den nye huvudägaren har CityMail Sweden AB ex- panderat sin verksamhet i västra och södra Sveri- ge under året.

Utvecklingen under 2000 visar att av Posten distribuerade volymer brev har ökat med ca 0,5 procent jämfört med förra året. CityMail Group AB har däremot minskat sin volym. Minskning- en är troligtvis en följd av att CityMail Swedens verksamhet i Göteborg och Malmö var nedlagd under ett antal månader i mitten på året innan verksamheten övergick till Citymail Sweden AB. Posten har fortfarande över 95 procent av brev- marknaden och CityMail ca 4,5 procent medan övriga tillståndshavare tillsammans har mindre än en halv procent av den totala brevmarknaden.

Brevmarknaden indelas traditionellt i enstaka brev och sändningar. Enstaka brev är styckför- sändelser med olika format och vikt medan sändningar består av minst 500 - 1 000 försändel- ser av samma format och vikt. Sändningar är i de flesta fall sorterade i postnummerordning och avser dessutom utskick till mottagarkategorier som t.ex. TV-innehavare eller kontohavare i en bank. Av den totala brevmarknaden utgörs 40-45 procent av enstaka brev medan 55-60 procent består av sändningar. Andelen privatbrev av den totala brevmarknaden är ungefär 10 procent. Det torde innebära att nära 80 procent av de enstaka breven utgörs av företagspost.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

CityMail Sweden AB utgör i praktiken den enda konkurrenten till Posten på delmarknaden för sändningar. Även om Posten och CityMail Sweden AB konkurrerar om sändningar från hela landet är konkurrensen i utdelningsledet geogra- fiskt begränsad till Stockholmsområdet, Göte- borg med sex kringliggande kommuner, Malmö med 11 kringliggande kommuner samt Gotland, genom anlitande av en entreprenör. Detta inne- bär att närmare 40 procent av landets mottagare omfattas. I övriga delar av landet är Posten i princip den enda aktören. De lokalt och regio- nalt verksamma postoperatörerna konkurrerar i viss omfattning med Posten när det gäller lokala och regionala sändningar. Enligt PTS bedömning hade CityMail Sweden AB ca 19 procent av marknaden för stora sändningar i storstadsom- rådena under 2000. Överfört till hela marknaden för sändningar skulle CityMail Sweden AB:s an- del för samma period vara ca 8 procent.

Posten är den enda aktören på marknaden som har ett rikstäckande distributionsnät och som därmed erbjuder postservice i hela landet. Avseende riksdistribution av enstaka brev före- ligger i princip ingen konkurrens. Däremot råder en viss konkurrens avseende lokalbreven, vilka utgör ca 15 procent av all post. Konkurrensen kommer dels från ett flertal förhållandevis små postföretag som endast erbjuder lokal service, dels från ett antal större lokalpostföretag som bedriver verksamhet inom flera angränsande or- ter.

Det finns inga säkra uppgifter på hur stor del av respektive lokal marknad som dessa företag har. På några orter torde de emellertid ha varit relativt framgångsrika och ha tillskansat sig en betydande del av lokalposten inom sitt verksam- hetsområde. Eftersom lokalposten svarar för 15 procent av det totala antalet brev och det endast är på ett mindre antal orter i landet som Posten har konkurrens om lokalposten torde Posten to- talt sett ha förlorat mindre än 3 procent av lokal- postmarknaden till konkurrenterna.

Prisutvecklingen

Posten har inte genomfört några höjningar av portot för enstaka brev med undantag för tjäns- ten ESS-brev VÄRDE. Prisökningen uppgår till 30 procent jämfört med föregående år. Enligt Posten har höjningen skett till följd av att kost- naderna för distributionen av denna typ av för- sändelser har ökat kraftigt. Kostnadsökningen beror på ett ökat krav på säkerhet till följd av att

121

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

antalet brottsliga tillgrepp mot värdetransporter har ökat under de senaste åren.

Under året ökade priserna på Postens osorte- rade och sorterade sändningstjänster med någon procent. Även de prisjusteringar som CityMail Sweden AB genomfört under året har medfört prisökningar med 2-3 procent för den sorterade sändningstjänsten.

Servicenivån

Enligt tillståndsvillkoren skall Posten tillhanda- hålla postservice till alla hushåll, företag och or- ganisationer fem dagar i veckan. Ett antal avläg- set belägna hushåll har inte daglig postutdelning utan får sin post två till fyra dagar i veckan med postväska. Antalet hushåll med begränsad post- service uppgick till 1 153 vid årsskiftet 1999/2000 och har inte förändrats under året.

Enligt kvalitetskravet på övernattbefordrade brev inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten skall 85 procent av de brev som lämnats in för befordran över natt komma fram i tid och 97 procent skall komma fram inom tre arbetsdagar. Mätningar utförda av Price Water- house Coopers visar att 95 procent av de försän- delser som lämnats in för övernattbefordran kom fram över natt och 99,8 procent inom tre arbetsdagar. Motsvarande siffror för år 1999 var 94,7 procent respektive 99,8 procent.

I övrigt är PTS bedömning att Posten inte har vidtagit några åtgärder beträffande brevdistribu- tionen som har gett generella effekter på service- nivån, utan den anses vara minst lika hög som förra året.

Klagomålshantering

De till PTS insända klagomålen har varit mycket få under år 2000. De emottagna klagomål där den missnöjda kunden inte har kontaktat opera- tören i första hand har vidarebefordrats till re- spektive operatör för åtgärd. De återstående kla- gomålen har oftast berört frågor av principiell art vilka föranleder en fördjupad utredning från PTS sida.

Postoperatörerna skall enligt sina tillstånds- villkor utforma rutiner för klagomålshantering- en. Antalet klagomål och hur de har hanterats skall årligen redovisas till PTS.

Postoperatörernas klagomålshantering skiljer sig åt från operatör till operatör i förhållande till verksamhetens omfattning och utdelningsområ- dets storlek. De privata postoperatörernas kla-

gomålsvolymer under år 2000 har varit mycket små.

Posten har infört ett system för reklamations- hantering som innebär att kunderna kan vända sig till en brevbärare eller ett postkontor eller ringa kundtjänst, som är öppet dygnet runt, för att framföra sina klagomål. Posten har redovisat gentemot PTS genom att använda den standard som utarbetats av det europeiska standardise- ringsorganet CEN. En sammanställning finns redovisad i PTS rapport ”Service och konkurrens 2001”.

Elektronisk kommunikation

Tele

Utvecklingen på marknaden

Den svenska telemarknaden fortsätter att ut- vecklas positivt. Sammantaget omsatte fast tele- foni och mobila teletjänster 39,9 miljarder kro- nor under 2000, vilket motsvarar en tillväxt på 4 procent jämfört med föregående år. Sedan 1994 har marknadens värde vuxit med 67 procent. De mobila teletjänsternas andel av marknaden har sedan 1994 ökat från 18 till 36 procent. Telia är fortfarande den största operatören men bolagets andel av den totala marknaden för fast telefoni och mobila teletjänster har sjunkit från 96 pro- cent 1994 till 73 procent 2000. Allt tyder på att konkurrensen kommer att hårdna ytterligare.

Diagram 12.1 Intäkter (mkr) för fast telefoni och mobila teletjänster från slutkund 1994-2000

30000

Fast telefoni

25000	Mobila teletjänster
	Mobila teletjänster
20000
15000
10000
5000
0
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000

Bilden visar en kraftig marknadstillväxt där mo- bila teletjänster utgör en allt större andel av den totala marknaden.

Fast telefoni

För första gången sedan Post- och telestyrelsen (PTS) 1994 inledde årliga analyser av telemark-

122

naden, minskar värdet av marknaden för fast te- lefoni. Under 2000 uppgick värdet till 25,5 mil- jarder kronor vilket är en minskning med 1 pro- cent sedan 1999. Även antalet abonnemang minskade under året med ca 106 000 till ca 5 786 000. En trolig orsak till denna minskning är att fler väljer att använda ISDN. En annan är att vis- sa väljer att inte ha något fast abonnemang utan endast ett mobilabonnemang.

Förvalsreformen som genomfördes hösten 1999 har givit mycket gott resultat och möjlighe- ten att välja ett bolag är väl känd bland hushållen. Vid årsskiftet 2000 hade ungefär en fjärdedel av alla privata direktanslutna abonnenter valt en an- nan operatör än Telia.

Av de ca 125 företag som är anmälda eller som har tillstånd att tillhandahålla fast telefoni är det ca ett trettiotal som aktivt tillhandahåller tjäns- ter. Telia är fortfarande den helt dominerande operatören men fortsätter att förlora marknads- andelar årligen. Vid årsskiftet 2001 hade bolaget ca 85 procent av marknadsvärdet. Om man räk- nar bort intäkter på abonnemang, där konkur- rensen i princip fortfarande är obefintlig, har Te- lia en marknadsandel på ca 76 procent.

Vad gäller prisutvecklingen på fast telefoni kan man konstatera att de geografiska avstånden får allt mindre betydelse. Detta är en trend också internationellt. Redan under 1999 och 2000 in- förde flertalet operatörer enhetlig taxa inom Sve- rige. Vid årsskiftet 2001 var det endast tre opera- törer som hade skilda priser mellan lokalsamtal och Sverigesamtal.

Diagram 12.2 Prisutveckling (kr/min) fast telefoni – enl. Telias prislista, 1994 - 2000

0,90
0,80				Fjärr/Sverige/Nationella
0,80
0,70				Region
0,70				När/Lokal
				När/Lokal
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000

Bilden visar att priserna på nationella och inter- nationella samtal har sjunkit kraftigt sedan 1994 medan priset för lokalsamtal stigit. De svenska hushållens kostnad för telefoni är bland de abso- lut lägsta i OECD.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Priset för samtal från fasta nät till mobilnät har börjat sjunka något. Den främsta orsaken till detta är att PTS ålagt Telia att sänka sina s.k. samtrafikavgifter för samtal till mobilnätet. Vida- re har vissa operatörer skickat samtal via utlandet och på så sätt kunnat utnyttja prisskillnader mel- lan nationella samtrafikavgifter och internatio- nella avräkningstaxor (s.k hubbing eller trombo- ning). Denna möjlighet har dock minskat under fjolåret.

Fram till utgången av 2000 fanns ett pristak på abonnemangsavgifter och kringtjänster som är förknippade med abonnemang t.ex. flyttning. Endast Telia berördes av pristaket som hade varit i kraft sedan 1 juli 1997 och som reglerades i re- geringens förordning (1997:400) om taxor för telefonitjänst mellan fasta nätanslutningspunk- ter. Av förordningen framgick att avgifterna för tjänster som ingår i pristaket i genomsnitt per kalenderår inte fick överstiga förändringen i net- toprisindex, NPI, under närmast föregående år. PTS konstaterar att Telia uppfyllde förordningen under år 2000. Pristaket upphörde dock gälla vid årsskiftet och Telia höjde abonnemangsavgiften med 20 procent från den 1 mars 2001. Från den 1 oktober 2001 höjer Telia abonnemangsavgiften för privatkunder med ytterligare 28 procent och för företag med 24 procent.

Vid årsskiftet trädde Europaparlamentets och rådets förordning om tillträde till accessnät i kraft. Denna innebär en skyldighet för operatö- rer i det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet som har ett betydande inflytande på marknaden för fasta telefonnät och tjänster, att tillhandahålla tillträde till sitt accessnät (Local loop unbund- ling, LLUB). Skyldigheten träffar i Sverige f.n. endast Telia AB. Hittills har dock antalet fall där tillträde lämnats till Telias nät för annan operatör varit begränsat. I februari 2001 hade enligt Post- och telestyrelsens uppgifter 416 fall noterats. Den 31 maj 2001 fanns 1 080 anslutningar där annan operatör erhållit tillträde till Telias access- nät.

Tidigare har det i Telias tillståndsvillkor angi- vits vissa krav om kvalitet vad avser ett antal om- råden men från den 1 januari 2000 har dessa ut- gått. Telia skall i dagsläget i enlighet med ett kommissionsbeslut från den 22 december 2000 (2001/22/EG) i stället sammanställa information om bolagets prestationer på grundval av andra parametrar m.m. (specificeras i det s.k. taltelefo- nidirektivet, 98/10/EG). Denna information skall på begäran sändas till PTS. Telia har emel-

123

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

lertid börjat mäta enligt den nya metoden först under 2001 och rapporteringen för 2000 följer därför de tidigare gällande villkoren.

PTS konstaterar att Telia inte lever upp till målen vad gäller leveranstid för abonnemang (får inte överstiga 17 dagar utom i särskilda fall). Re- sultatet är sämre i tätort än i glesbygd. Som för- klaring anges bl.a. väderförhållandena som har medfört en överföring av resurser från installa- tions- till driftsverksamhet.

Vad gäller felavhjälpning så uppfyller Telia målet att 55 procent av felen skall vara åtgärdade inom åtta arbetstimmar. Övriga fel ska vara åt- gärdade inom två arbetsdagar och detta krav uppfyllde inte bolaget, vare sig i tätort eller gles- bygd. En orsak var återigen, enligt Telia, vädersi- tuationen.

Telia uppfyller målen avseende framkomlighet (antal lyckade uppkopplingsförsök för nationella samtal får endast i undantagsfall underskrida 98 procent). Slutligen vad gäller driftssäkerhet så är målet att antalet kundanmälda fel utanför bosta- den inte skall överstiga 160 per 1 000 terminal- punkter och år. Telia når detta mål i både tätort och glesbygd med undantag av det tredje kvarta- let då gränsen inte nåddes i glesbygd. Vidare är målet att enskilda stationsområden ska ha högst 600 kundanmälda fel per 1 000 terminalpunkter och år. Telia når inte upp till detta mål. En möjlig orsak är det ökade antalet kabelavgrävningar un- der år 2000.

PTS konstaterar att Telia förvisso inte fullt ut uppfyller de angivna målsättningarna men att bristerna inte varit av den digniteten att PTS funnit skäl att vidta särskilda tillsynsåtgärder.

Mobiltelefoni

Mobilmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Om man ser till omsättningen för mobila tele- tjänster så växte marknaden från 12,7 miljarder kronor till 14,4 miljarder kronor mellan 1999 och 2000, en ökning med nära 14 procent.

Sverige är bland de länder som har den högsta penetrationen av mobiltelefoner i OECD. Un- der år 2000 ökade antalet mobilabonnemang med 24 procent till 6 338 000 stycken. Av dessa är 73 procent privata abonnemang. Eftersom många har dubbla abonnemang så är det svårt att korrekt mäta penetrationen. Med måttet antal abonnemang som andel av hela befolkningen blir dock siffran ca 71 procent vid slutet av 2000, en ökning på 13 procentenheter sedan föregående år. Av samtliga GSM-kunder är 44 procent kon-

tantkortskunder, en ökning med fem procent- enheter sedan 1999. Den mycket kraftiga till- växttakten vad gäller antalet kontantkort de senaste åren har därmed avtagit.

Diagram 12.3 Antal abonnemang och kontantkort för mobila teletjänster 1994-2000

4000000
3500000	Kontantkort
3500000
3000000	GSM utom kontantkort
3000000	NMT 900
	NMT 900
2500000
2000000
1500000
1000000
500000
0
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000

Diagrammet visar att antalet abonnemang kraf- tigt stigit under perioden och att andelen kon- tantkort ökat.

Det finns fortfarande endast tre operatörer med egna mobilnät: Telia, Comviq/Tele2 och Europolitan. Telia hade vid det senaste årsskiftet en marknadsandel avseende marknadsomsätt- ning på knappt 53 procent, Comviq/Tele2 ca 23 procent och Europolitan ca 25 procent.

Diagram 12.4 Utveckling marknadsandelar (procent) mobiltelefoni 1994-2000

100%
90%				Europolitan
90%				Tele2
80%				Tele2
80%				Telia (GSM)
70%				Telia (NMT)
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000

Diagrammet visar att Telias marknadsandel avse- ende antal abonnemang sedan 1994 sjunkit från 89 procent (75 procent NMT, 14 procent GSM) till 52 procent (2 procent NMT, 50 procent GSM).)

PTS konstaterar att en relativt tydlig attityd- förändring skett under fjolåret. Nätägarna före- faller vara mer öppna för att acceptera andra tjänstetillhandahållare i sina nät. Så erbjuder t.ex. Song Networks AB, Sense Communications

124

AB, Glocalnet AB, HemEl, Dial n’Smile AB samt LunarWorks AB tjänster. Det finns dess- utom tre företag som erbjuder mobil kommuni- kation mellan maskiner. Regeringen menar att en bidragande orsak till denna attitydförändring kan vara den ändring i telelagen som trädde i kraft den 1 maj 2000 och som kräver att innehavare av mobila telenät säljer överkapacitet i näten till fö- retag som efterfrågar detta. PTS har påbörjat en utredning för att utarbeta definitioner på be- greppet tillgänglig nätkapacitet och ta fram me- toder för mätning av denna. Utredningen beräk- nas slutföras under hösten 2001 då PTS också kommer att presentera en utredning om hur in- trädet av nya tjänstetillhandahållare har och kan komma att påverka konkurrensen och utveck- lingsförhållanden på mobilmarknaden.

Vad gäller prisutvecklingen så finns det sedan mitten av 1999 tecken på sjunkande priser vilket regeringen anser är glädjande. På mobilmarkna- den finns det dock många olika abonnemangs- former och det är svårt att göra prisjämförelser. Emellertid kan man konstatera att den genom- snittliga intäkten per abonnent har sjunkit under de senaste åren samtidigt som det är rimligt att anta att den genomsnittliga förbrukningen av an- talet trafikminuter ökat.

Diagram 12.5 Genomsnittlig intäkt (kr) per GSM-kund 1995-2000

4000	kr
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1995		1996	1997	1998	1999	2000

Bilden visar att den genomsnittliga intäkten per abonnent sjunkit från 3 569 kronor 1995 till 2 511 kronor 2000.

Under fjolåret skedde också en mycket kraftig ökning av användningen av SMS. Ungefär 494 miljoner SMS sändes från mobiltelefoner under året vilket kan jämföras med 141 miljoner under hela 1999. Priset sjönk under början av år 2000 men PTS bedömer att priset fortfarande är allt för högt. SMS stod för ca 4,4 procent av den to-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tala omsättningen för mobila teletjänster under 2000.

Ett viktigt steg mot att kunna erbjuda mobila datatjänster är införandet av GPRS, General Packet Radio Service. Med denna teknik kan operatörerna uppdatera GSM-näten och möjlig- göra en högre överföringskapacitet (upp till 115 kbp/s). I GSM-näten är överföringskapaciteten upp till 14,4 kbp/s. Samtliga tre mobiloperatörer har uppgraderat sina nät men endast Europolitan erbjuder sina kunder tjänster. En orsak till detta är att tillgången till terminaler som kan hantera GPRS är begränsad. GPRS betraktas i allmänhet som ett steg på vägen mot UMTS.

Nätkapacitet

Antalet operatörer som tillhandahåller nätkapa- citet på marknaden har ökat under 2000. Vid års- skiftet fanns ca 120 företag som var anmälda el- ler hade tillstånd (8 stycken) att tillhandahålla nätkapacitet. I begreppet inbegrips allt från oför- ädlad nätkapacitet till hyrda förbindelser avsedda för slutanvändare. Det är inte helt enkelt att vär- dera marknaden eftersom försäljning sker i flera led och beräkningsmetoden leder till att viss dubbelräkning sker. Totalt omsattes drygt 6,1 miljarder kronor under 2000. Telia är den största nätoperatören och har en marknadsandel för nätkapacitet på drygt 50 procent. Cirka 91 pro- cent (5,6 miljarder kronor) utgörs av försäljning av hyrda förbindelser. Resten utgörs av svart fi- ber och annan oförädlad nätkapacitet. Hyrda förbindelser säljs både till andra teleoperatörer och till slutanvändare. Marknaden för hyrda för- bindelser direkt till slutanvändaren motsvarar ca 3,6 miljarder kronor och den del som går till te- leoperatörer motsvarar 2 miljarder kronor.

Allmänhetens klagomål

PTS skall enligt sin instruktion årligen redovisa arten och omfattningen av de klagomål från all- mänheten som framförts till teleoperatörer och till myndigheten. I egenskap av sektorsmyndig- het får PTS ta emot klagomål från allmänheten. PTS har emellertid inte något uttalat uppdrag att hantera allmänhetens klagomål. Klagomålen kan dock vara av principiell natur och då kan PTS agera inom ramen för sin tillsyn. Vidare utgör klagomålen en viktig informationskälla för myn- digheten. Många klagomål faller dock utanför ramen och i sådana fall hänvisas till respektive operatör, den kommunala konsumentvägledaren eller till annan instans som berörs av frågan. Vid

125

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

principfrågor om abonnemangsvillkor, mark- nadsföring m.m. hänvisas till Konsumentverket. Rena tvister hänvisas till Allmänna reklama- tionsnämnden (ARN) eller till allmän domstol.

Under 1999 skedde en markant ökning av klagomålen och under förra året ökade antalet med ytterligare 15 procent. Totalt inkom 230 skriftliga klagomål till myndigheten, ett tiotal gällde mobiltelefoni, övriga fast telefoni. Av na- turliga skäl riktas flest klagomål mot Telia. Olika faktorer har enligt PTS bedömning sannolikt på- verkat det ökade antalet klagomål: förvalsrefor- men, PTS ökade exponering i media samt tele- sektorns generellt sett ökade betydelse. Den största andelen klagomål rör förval. Många abonnenter anser att de blivit anslutna till en för- valsoperatör mot sin vilja.

Konsumentverket har under 2000 tagit emot ungefär 490 skriftliga anmälningar. Anmälning- arna rör bl.a. bristande eller felaktig information i marknadsföring, tvister om fakturor och ifråga- satta avtalsvillkor. Under året har Konsument- verket också haft fortsatt översyn av avtalsvillkor för mobiltelefonabonnemang. Verket vann i ok- tober 2000 en dom i Marknadsdomstolen mot Telia om att avtalsvillkoret ”Abonnenten äger inte rätt till återbetalning av periodisk avgift” i vissa allmänna abonnemangsvillkor är ett oskä- ligt villkor. Domen har medfört att både Telia och Europolitan har beslutat att återbetala de in- betalda potterna till abonnenterna när avtalen upphör.

ARN har under året haft 153 ärenden som rör köp av mobiltelefoner och 109 ärenden som rör köp av mobilteletjänster, t.ex. abonnemang.

PTS redovisar också arten och omfattningen av de klagomål som inkommer till teleoperatö- rerna. Under 2000 har PTS valt att inhämta in- formation från Telia, Tele2 och Europolitan. Knappt 2 400 klagomål har inkommit till dessa tre operatörer från hushållskunder. Ungefär 1 000 av dessa rör fakturaärenden. PTS konstate- rar att det är svårt att dra några slutsatser av anta- let klagomål, bl.a. beroende på att operatörerna definierar klagomålen på olika sätt. PTS menar att det är viktigt att fortsätta att utveckla myn- dighetens arbete med att hantera klagomål.

IT - Tillgänglighet

IT-infrastruktur

Trafikutskottet pekade i sitt betänkande (bet 1999:2000:TU9) särskilt på betydelsen av att den fortsatta utbyggnaden av IT-infrastrukturen följs

upp och redovisas för riksdagen. Det gällde såväl hur snabbt utbyggnaden sker som kostnaderna för denna. En sådan redovisning skulle lämpligen kunna ske varje år i budgetpropositionen enligt utskottet. Nedan följer en redovisning av vad som hittills skett inom området.

Den ändring som skett av ledningsrättslagen har enligt uppgift från en av de större elnätsägar- na betydligt underlättat utbyggnadsarbetet.

Stöden till kommunerna har nyligen trätt i kraft. Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag att följa utvecklingen och användningen av stö- den. Två kommuner hade fram till sommaren 2001 lämnat in bidragsansökningar till en läns- styrelse. En skattning tyder på att det kommun- och kommunbolagsägda nätet uppgår till ca 9 000 km i år. Detta innebär en ökning med minst 50 procent sedan 1999.

Enligt en redovisning från ett forskningspro- jekt vid Linköpings universitet om bredbandsut- byggnaden finns olika tendenser varav i huvud- sak två är av intresse. Det ena är att kommuner med glesbygdsstöd och tillgång till EU- strukturfondsstöd kan använda sådana stöd som offentlig motfinansiering för att nyttja infra- strukturbidragen. Kommuner som inte har andra stöd har därmed mindre gynnsamma förutsätt- ningar. Den andra tendensen är att det i många kommuner råder ett vänta och se läge mellan dem som bygger infrastruktur och tjänsteleve- rantörerna. Båda parter avvaktar vem som skall betala.

Affärsverket svenska kraftnät har påbörjat sin utbyggnad. Om man räknar de kommuner som nås av Svenska kraftnät, regionnätägare, STO- KAB och Utfors, nåddes den sista juni 2001 cir- ka 55 procent, eller 159 kommunhuvudorter. Detta motsvarar cirka 84 procent av invånarna i landets kommunhuvudorter.

Skattereduktionen avser 2001 och 2002 vilket innebär att ansökningar inte lämnas förrän vid taxeringen 2002. Någon redovisning om utfallet kan därför inte lämnas ännu.

Den skyldighet att ge tillträde till accessnätet som träde i kraft vid årskiftet (LLUB) har hittills gett ett begränsat resultat. Endast i ett fåtal fall har tillträde enligt förordningen beviljats.

Elektronisk handel

Enligt Sifo använde ca 53 procent av den svenska befolkningen i åldrarna 12 - 79 år Internet under mars 2000. Av dessa hade cirka 45 procent be- sökt en shopping- webbplats. Antalet som fak-

126

tiskt handlade på Internet var 509 000 personer under januari 2000 vilket är en ökning med 42 000 personer jämfört med januari 1999.

Sverige ligger tillsammans med Finland i frontlinjen vad gäller beställning av varor och tjänster via Internet. Knappt tre procent av den svenska befolkningen hade beställt varor och tjänster via Internet under 1998 vilket kan jäm- föras med 1,2 procent i hela Västeuropa.

Musik, böcker och programvaror tycks fortfa- rande vara de varugrupper som är de mest köpta via Internet av svenskarna.

Det är betydligt fler män än kvinnor som gör sina inköp på nätet. Skillnaden är särskilt stor när det gäller inköp av CD-skivor, 13 procent av männen mot 5 procent av kvinnorna. Även när det gäller beställning av mat och dagligvaror le- der männen statistiken. Endast när det gäller re- sebeställningar och bokning av hotell är det kvinnorna som överväger. Skillnaden är störst i åldrarna 18-19 år där 22 procent av männen men endast 6 procent av kvinnorna beställer varor och tjänster via Internet.

Den samlade hushållsinkomsten har betydelse vid inköp över Internet. Hos hushåll med över 300 000 kronor i samlad inkomst är det förhål- landevis många som använt Internet till att be- ställa biljetter, resor och boka hotell samt sköta sina bankaffärer. Köpbeteendet varierar också efter bostadsortens storlek. Stortstadsbor ut- nyttjar oftare Internet för bokningar av biljetter osv. än de som bor i resten av landet. Däremot utmärker sig inte storstadsborna när det gäller inköp av fackhandelsvaror via Internet.

Under år 1999 bedrev knappt hälften av alla företag handel via Internet. Omsättningen var dock låg och endast för 0,1 procent av dessa fö- retag kom mer än 50 procent av omsättningen från elektronisk handel. År 2000 har andelen fö- retag, som har någon omsättningsandel från elektronisk handel, ökat till ca 88 procent. Dess- utom har andelen företag med över hälften av sin omsättning från Internet ökat till 12 procent.

Internetmarknaden

Internetmarknaden fortsätter att bli en allt mer betydelsefull delmarknad på den svenska tele- marknaden. Det är dock en fragmenterad mark- nad som är svår att analysera. PTS intryck är att marknaden för Internetanslutning generellt präglas av hård konkurrens med ett flertal aktö- rer, en mångfald i utbudet samt en sjunkande prisnivå. Våren 2001 fanns mer än 100 Internet-

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

leverantörer som erbjöd Internättjänster. Av dessa riktar flera sina tjänster till hushållen. De största Internetleverantörerna för närvarande är Telia, Tele2, Telenordia och Spray/BIP. Till- sammans innehade dessa 77 procent av den svenska Internetabonnemangsmarknaden vid slutet av 2000. PTS undersökning visar att de större operatörerna tappar marknadsandelar. En- ligt PTS finns det sannolikt utrymme för fler ty- per av aktörer på marknaden, både helhetsleve- rantörer som specialiserade aktörer.

De flesta kunder som ansluter sig till Internet har hittills gjort det via någon form av uppringd anslutning, även om olika former av höghastig- hetsabonnemang nu börjat tillta.

Marknaden för uppringd Internetanslutning (modem upp till 56 kbit/s) uppgick vid halvårs- skiftet 2000 till 2,1 miljoner abonnemang, vilket motsvarar ca 90 procent av det totala antalet In- ternetkunder. Internetoperatörerna är för för- medlingen av denna trafik i stor utsträckning be- roende av Telias accessnät. Telias prissättning blir därmed styrande för viken debiteringsmodell dessa operatörer kan tillämpa mot slutkunderna.

Efter att antalet Internetabonnemang i Sverige ökat snabbt under de senaste åren, kan nu en viss avmattning anas. Under 1999 ökade antalet abonnemang med ca 30 procent till 2 020 000 st. Under 2000 ökade antalet abonnemang med 25 procent. Vid årets slut fanns det totalt 2 530 000 Internetabonnemang. Antalet privata Internetkunder var vid slutet av 2000 ca 2 158 000 och antalet företagskunder ca 369 000. Enligt PTS undersökning beräknas närmare 83 procent av samtliga Internetkunder vid slutet av 2000 vara uppkopplade till Internet via uppringt modem och runt 7 procent via ISDN. Endast 2 procent var uppkopplade via GSM och 8 procent var anslutna till Internet via någon form av ac- cess med högre bandbredd såsom kabel-TV, ADSL eller annan fast access.

Internetmarknaden omsatte under år 2000 ca 3,4 miljarder kronor vilket är en ökning med ca 25 procent från föregående år. Den högsta års- omsättningen har Telia med en årsomsättning om 1,4 miljarder kronor och en marknadsandel på ca 42 procent.

Vid årsskiftet uppskattar PTS att det fanns cirka 100 000 bredbandsuppkopplade hushåll, vari inkluderas alla former av accesstekniker med en kapacitet högre än ISDN. Den i princip enda bredbandstjänst som funnits att tillgå för hushåll

127

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

under 2000 har dock varit en bastjänst innefat- tande höghastighets-Internet.

Karakteristiskt för marknaden har varit att tillgången varierat över landet. Tillgången styrs i hög grad av platsens befolkningstäthet. Telia er- bjöd i slutet av 2000 ADSL på 25 större orter. I en del större städer finns en relativt väl utbyggd IT-infrastruktur i form av s.k. statsnät. Ibland finns även en kabel-TV-infrastruktur som kan användas för höghastighets-Internet.

Sedan årsskiftet har Telia en skyldighet att er- bjuda andra operatörer tillgång till sitt accessnät. Det gör att flera operatörer kan erbjuda bl.a. ADSL-tjänster. Telia har sedan våren 2000 er- bjudit en sådan accesstjänst. Det har emellertid visat sig att ett antal operatörer funnit att priset för tjänsten är för högt och att det därför inte finns något reellt utrymme för konkurrens.

Den 2 januari 2001 trädde EG- förordningen om tillträde till accessnätet i kraft. Förordningen syftar till att öka konkurrensen när det gäller produkter och tjänster inom accessnätet såsom abonnemang, ISDN, lokaltelefoni och bredands- access till Internet genom s.k. xDSL-teknik. Förordningen innebär att Telia påförs en skyl- dighet att under vissa villkor hyra ut sitt access- nät intill dess att marknaden för accessnät be- döms vara tillräckligt konkurrensutsatt. Vidare ska Telia tillgodose varje rimlig begäran om till- träde till accessnätet, tillämpa likvärdiga villkor mot den egna organisationen som mot externa operatörer samt tillhandahålla tillträde till kost- nadsbaserade prissättning.

Internationella jämförelser

Analysföretaget IDC rankar Sverige som IT- land nummer ett i världen, tätt följt av USA och övriga nordiska länder (Island ingick inte i un- dersökningen). IDC:s analys, som jämför ett 50- tal länder med avseende på hur långt de kommit i utnyttjandet av informationstekniken, visar att Sverige har ett gott utgångsläge i ”den nya eko- nomin”. Svenska företag har under lång tid legat i frontlinjen när det gäller utnyttjande av infor- mationstekniken och är ledande på vissa teknik- områden. Sverige har också en relativt bra IT- infrastruktur. Men Sveriges kanske största styrka ligger i det goda användarkunnandet både i före- tagen och bland hushållen.

Informationsteknikens spridning kan mätas med hushållens och företagens konsumtion av IT-produkter och IT-tjänster. I publikationen European Information Technology Observatory

(EITO) presenteras årligen statistik över IT- utgifter i Västeuropa, USA och Japan. Enligt denna statistik är det bara USA som har en hög- re IT-konsumtion som andel av BNP än Sverige. Gapet mellan Sverige och USA har dock krympt under de senaste åren.

Enligt Eurobarometern var 61 procent av Sve- riges befolkning Internetanvändare i oktober 2000. Detta placerar Sverige på första plats bland EU-länderna före Danmark, där 53 procent av befolkningen uppgav att de använde Internet. Annan statistik på tillgång till och användning av Internet tyder på att Sverige och de övriga nor- diska länderna ligger före USA.

Även när det gäller användning av dator på ar- betsplatsen ligger Sverige i absoluta toppen bland EU-länderna. Enligt Eurobarometern använde tre av fyra av de sysselsatta i Sverige dator i arbe- tet.

År 2000 var cirka 70 procent av svenskarna användare av mobiltelefon. Enligt International Telecom Union var andelen mobiltelefonanvän- dare högre i endast fem länder, bl.a. i Taiwan och Finland.

Utbyggnaden av bredband går långsammare än vad man förväntade sig för ett par år sedan. Enligt en OECD-studie ligger Sverige på sjunde plats när det gäller spridning av ”bredband” (ka- belmodem, ADSL och fiberoptik/LAN), efter Korea, Kanada, USA, Österrike, Nederländerna och Belgien. Enligt studien fanns i Sverige 107 000 bredbandsabonnemang i slutet av de- cember 2000. Detta motsvarar 1,2 abonnemang per 100 invånare. OECD:s siffror bör dock tol- kas med försiktighet eftersom studien enbart inbegriper de stora kommersiella operatörernas abonnenter. Här ingår inte kommunernas och de kommunala bolagens abonnenter. Kommunala bolag som erbjuder access kan vara såväl kom- munala bostadsbolag som energibolag och ren- odlade IT-infrastrukturbolag. PTS uppskattar att det i juli 2001 totalt fanns mellan 380 000 och 420 000 hushåll som är bredbandsabonnenter i Sverige. Detta ger en penetration bland hushål- len på mellan 10 och 11 procent. Enligt PTS in- nebär detta mer än en fördubbling under loppet av ett halvår.

IT - Kompetens

Sveriges kompetens inom IT-området höjs kon- tinuerligt genom insatser på flera olika nivåer, t.ex. i grundskolan, på högskolan och i arbetsli- vet.

128

Det största initiativet för IT-användning i skolan är den nationella satsningen ITiS, IT i skolan. Under år 2000 har ca 3 500 arbetslag, till- sammans mer är 25 000 lärare, påbörjat och/eller genomfört kompetensutveckling som syftar till att ge kunskaper i hur IT kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Närmare 900 seminariese- rier, där ett antal arbetslag från olika skolor del- tar, genomfördes under året. En särskild satsning för funktionshindrade har utformats och initie- rats under året. Satsningen består av tre delar; produktion av läromedel för döva och gravt hör- selskadade, resurspersoner till stöd för arbetslag och särskild utbildning för specialpedagoger.

I en internationell jämförelse framstår svenska lärare som aktiva användare av datorer i under- visningen. Enligt en EU-undersökning, Eurobarometern, från juni 2001 använde 65 procent av svenska lärare Internet minst någon gång i veckan i icke datorrelaterad undervisning. Endast Finland, Danmark och Irland visade högre andelar, och EU-genomsnittet var 36 procent av lärarna.

Tillgång till personer med specialiserad IT- kompetens är av stor vikt för Sveriges utveck- ling som kunskapsnation. Utbud och efterfrå- gan på IT-specialister mäts ofta med arbets- marknads- och utbildningsstatistik. Ett problem är dock att statistikens indelning inte alltid följt med i utvecklingen av yrken och ut- bildningar inom IT-området. Högskoleverket (HSV) har studerat arbetsgivares efterfrågan på IT-kompetens, och konstaterar att efterfrå- gan är störst på personer med både akademisk examen och arbetslivserfarenhet. SCB visar i arbetskraftsbarometern för år 2000 liknande resultat. Rapporten visar att arbetsgivarna upp- lever stor brist på yrkeserfarna civilingenjörer inom teknisk fysik och elektronik och på yr- keserfarna högskoleingenjörer inom datatek- nik. Även för programmerare och systemerare bedömer SCB att efterfrågan på personer med IT som huvudämne kommer vara större än till- gången. Arbetsmarknadsstyrelsen anser också att det råder brist på kvalificerad IT- kompetens och att bristen är särskilt stor vad gäller yrken som kräver längre högskoleut- bildningar. Däremot har det utbildats relativt många personer inom kortare IT-utbildningar bl.a. inom det nationella IT-programmet SwIT och tillgången bedöms där som relativt god.

Universitet och högskolor har varit lyhörda för arbetsmarknadens behov. Antalet antagna

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

på IT-utbildningar har ökat kraftigt under se- nare år och många nya tvärvetenskapliga ut- bildningar har startats. Läsåret 1999/00 antogs 11 521 personer till programutbildningar inom IT, enligt Verket för Högskoleservice (VHS). Detta var en ökning med 62 procent från 1994/95. Under samma period ökade det tota- la antalet antagna med 49 procent.

HSV pekar också på viss skillnad mellan ar- betsgivarnas önskemål på utbildning och på kun- skap och kompetens. I första hand efterfrågar arbetsgivare traditionella utbildningar, medan kompetenskraven stämmer väl överens med in- nehållet i nya utbildningar. Slutsatsen är att ar- betsgivarna är i behov av mer kunskap om de nya högskoleutbildningarna.

Folkbildningen och vuxenbildningen har bi- dragit till att höja IT-kompetensen hos allmän- heten. Inom kvalificerad yrkesutbildning anord- nas 69 utbildningar fr.o.m. år 2000 med sammanlagt 7 377 platser med IT-inriktning. Ett förändringsarbete berörande Statens skolor för vuxna har inletts. Det syftar till att utveckla ett nationellt centrum för flexibelt lärande och di- stansutbildning inom vuxenutbildningen och folkbildningen.

För kunna ta del av de möjligheter som IT ger behöver alla ha en bred IT-kompetens. Av stor betydelse för den grundläggande IT- kompetensen är tillgången till datorer och Inter- net. En stor del av Sveriges befolkning har dator i hemmet, vilket bl. a. den den så kallade perso- naldatorreformen har bidragit till. Enligt Euro- barometern från juni 2001 hade Sverige högst datorpenetration i hemmet. Detta kan ses som en indikation på att den svenska befolkningens grundläggande IT-kompetens är hög internatio- nellt sett. Tillgång till och användning av Inter- net är också omfattande i Sverige.

Även användningen av dator i arbetet är ut- bredd. I Sverige använde 74 procent av de syssel- satta datorer i arbetet enligt Eurobarometern från nov 2000. Detta placerar Sverige i täten, följt av Danmark och Holland. Inom EU var genom- snittet 45 procent. För de personer som saknar den baskompetens som arbetslivet förutsätter finns i Sverige bl. a. den kommunala gymnasiala vuxenutbildningen. Denna innehåller ett stort utbud av kurser med IT-inriktning på olika nivå- er. Kunskapslyftet är en del av den kommunala vuxenutbildningen, och omfattade hösten 2000 drygt 120 000 heltidsplatser. Drygt 11 procent av deltagarna studerade ämnet datakunskap.

129

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

IT - Tillit

Det finns många olika sätt att undersöka tillit till IT. Ett är att titta på den elektroniska handelns utbredning som måttstock även på konsumen- ternas förtroende för Internet och den nya tek- niken.

Fortfarande är utvecklingen av elektronisk handel förhållandevis långsam. Köpmönstren idag verkar motsvara dem hos traditionella post- orderkunder, där det främst är personer i gles- bygd som utnyttjar e-handel för att komma åt varor och tjänster på ett enklare sätt. I en Demo- skopundersökning sade 62 procent av de tillfrå- gade att de ansåg att säkrare alternativ för betal- ning skulle göra att de handlade mer över Internet. Färre av de tillfrågade ansåg att lägre priser var det som skulle öka deras e-handlande. En under våren utförd Sifoundersökning visade att endast Internetanvändare i åldersgruppen 18– 25 år känner sig relativt trygga från eventuella hot på Internet. I övriga åldersgrupper finns en betydande oro för virus, elektroniska spår, data- intrång, avlyssning m.m.

En europeisk jämförelse pekar på att använda- re i Sverige i vissa avseenden finner det svårare att lita på Internet än övriga européer. Trots att Internetpenetrationen är hög i Sverige och att andelen som handlar on-line ligger över medel- värdet i Europa, kan endast 18 procent av Inter- netkunderna i Sverige tänka sig att också betala direkt över Internet. Detta är den lägsta andelen i Europa. I Finland är motsvarande siffra 21 pro- cent, i Tyskland 25 procent och i Norge 26 pro- cent. Som skäl för tveksamheten att sköta betal- ningar över Internet nämns särskilt integritetsaspekter och oro för e-handelsföretag med finansiella problem och att dessa skall släp- pa vidare känslig information om kunderna.

Företagen möter också allvarliga hot mot IT- säkerheten. På senare tid har hotet från externa aktörer ökat, men de interna hoten är fortfaran- de de som överväger. Småföretagarna är en grupp som inte känner sig tillräckligt informera- de om säkerhetsfrågor trots att dessa ofta kan vara centrala för verksamheten.

Bristen på kompetent personal är ett problem. Enligt Högskoleverkets rapport Högskoleutbil- dade inom IT är det enligt de tillfrågade arbets- givarna inte brist på utbildad personal, utan sna- rare på personal som också har praktisk erfarenhet av informationssäkerhetsfrågor.

Myndigheter och andra offentliga organisa- tioner beskriver hotbilden som mångfasetterad,

där allt från hot mot system och känslig infor- mation till ”Internetberoende ”nämns.

Ett ökat internationellt samarbete rörande in- formationssäkerhet är nödvändigt, inte minst på grund av Internets gränsöverskridande natur. Aktuella områden är virus, informationsopera- tioner och IT-relaterad brottslighet. Här har Sverige varit aktivt under ordförandeskapet i EU vilket resulterat t.ex. i en rådsresolution om In- formations- och nätsäkerhet och att arbetet på cyberbrottsområdet drivits vidare.

Användningen av IT

Resultatbedömningen av insatser vidtagna inom detta område görs inom ramen för resultatbe- dömningen av IT-tillgänglighet.

Grundläggande kassaservice

Enligt ett avtal om särskilda åtaganden mellan staten och Posten AB (publ) (Posten) åtog sig Posten att tillhandahålla daglig kassaservice, i normalfallet fem dagar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och organisationer. Ett antal av- lägset belägna hushåll har emellertid inte haft tillgång till daglig kassaservice. Vid årsskiftet 2000/01 uppgick antalet hushåll med tillgång till kassaservice två till fyra dagar i veckan till 1 153 stycken. Antalet är oförändrat i förhållande till föregående år.

Det totala antalet kassatransaktioner har minskat kraftigt under de senaste 10 - 15 åren och sjunker för närvarande med ca 14 procent årligen. Den dominerande orsaken till detta är att hushåll och företag väljer andra, billigare och bekvämare former för sina transaktioner.

Enligt statistik från Posten har antalet kassa- transaktioner sjunkit från 190 miljoner år 1989 till under 90 miljoner år 1999, vilket innebär mer än en halvering de senaste tio åren. Antalet kas- satransaktioner som utförs via lantbrevbärare har sjunkit med två tredjedelar under de senaste 15 åren. Antalet kassatransaktioner per avlämnings- ställe skiftar över landet. I glest befolkade områ- den görs det fler transaktioner per avlämnings- ställe än i mer tätbefolkade regioner. Genomsnittet för hela landet ligger för närva- rande runt en transaktion i månaden per avläm- ningsställe.

För att möta den vikande efterfrågan på kassa- tjänster har Posten under åren omstrukturerat sitt servicenät. Det totala antalet serviceställen har minskat under året från 1 775 stycken år 1999 till 1 741 år 2000. Vid årsskiftet 2000/01

130

utgjordes 851 av Postens serviceställen av egna postkontor, 523 av entreprenadlösningar, 256 av försändelsekontor, där kassaservice inte erbjuds, och resterande 111 av lantbrevbärarställen. Ut- över detta finns det ca 2 700 lantbrevbärare ge- nom vilka grundläggande kassaservice erbjuds. De förändringar av nätet som skett under år 2000 har inte påverkat rikstäckningen av kassa- service. De alternativa serviceställen som invå- narna hänvisats till bedöms av Post- och telesty- relsen (PTS) finnas inom ett sådant avstånd att kassaservicen betraktas som tillgänglig. På lands- bygden ersätts indragna serviceställen med lant- brevbäring, vilket får bedömas som en förbätt- ring av servicen.

För att närmare undersöka allmänhetens va- nor när det gäller att utföra sina kassatjänster samt hur av Posten genomförda förändringar i servicenätet upplevs har PTS låtit göra en tele- fonenkät (Post- och telestyrelsen, Postens servi- ce-kassatjänst). Den genomfördes i januari 2001 och omfattade ett riksrepresentativt urval av 1 100 svenskar i åldern 16 år och uppåt.

Undersökningen visar att drygt hälften (55 procent) av de tillfrågade går till Posten åt- minstone en gång om året för att uträtta ett kas- saärende medan 43 procent aldrig går till Posten av denna anledning. Av dem som över huvud ta- get går till ett postkontor för att betala räkningar eller ta ut pengar är det något färre än hälften (47 procent) som gör det minst en gång i måna- den eller oftare. Även om denna fråga, som ställts i år, inte är direkt jämförbar med tidigare års kan ändå konstateras en klar ökning av anta- let tillfrågade som aldrig går till Posten för att uträtta kassaärenden.

När det gäller frågan om på vilket sätt räk- ningar vanligen betalas har antalet som gör detta över post- eller bankgiro gradvis minskat från 85 procent år 1997 till 68 procent år 2001. Anta- let som betalar över disk på postkontor eller i Post i butik har också minskat från 9 procent år 1997 till 3 procent år 2001. Värt att notera är att medan giro- och över diskbetalningarna minskat med tillsammans 23 procent mellan åren 1997 och 2001 har de som betalade sina räkningar via Internet ökat från 2 procent år 1998 till 23 procent år 2001. Det är främst personer i ål- dersgruppen 30-44 år som använder datorer för att betala sina räkningar. Bland de som betalar sina räkningar över disk finns en större andel bland de yngsta, 16-29 år.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Det absolut vanligaste sättet att ta ut kontan- ter är via bankautomat. Drygt åtta av tio av de tillfrågade gör detta. Uttag över disk mellan åren 1997 och 2000 har minskat från 14 procent till 6 procent för postkontor och Post i butik. Uttag från ICA-konto har ökat från 2 procent mellan åren 1997 och 2000 till 4 procent år 2001. Av de som tar ut kontanter från bankautomater åter- finns större andelen bland dem mellan 16 och 44 år medan det bland överdiskkunder finns en större andel av dem som är 60 år eller äldre.

Undersökningen visar också att över 70 procent är nöjda med både öppettiderna och tillgängligheten, dvs. den tid det tar för att komma till något av Postens serviceställen. Över 80 procent är dessutom nöjda med kassaperso- nalens service.

PTS bedömning är att de förändringar som Posten successivt genomfört till följd av den på- tagligt sjunkande efterfrågan på kassatjänster, mätt i såväl antalet transaktioner som antalet be- sök vid Postens serviceställen, inte har påverkat tillgängligheten över lag och att servicenivån på kassatjänsterna fortsatt uppfyller de uppställda kraven.

Ekonomiskt resultat

Utfallet år 2000 uppgick till knappt 540 miljoner kronor. Utfallet år 1999 uppgick till knappt 710 miljoner kronor. Den minskade resursåtgången beror i huvudsak på att Post- och telestyrelsen fr.o.m. budgetåret 2000 till största delen inte fi- nansieras genom anslag utan genom avgifter.

Resursåtgången inom politikområdet budget- året 2001 beräknas uppgå till drygt 700 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2000 beror hu- vudsakligen på att det statliga stödet utbyggna- den av IT-infrastruktur med hög överföringska- pacitet trädde i kraft den 1 juli 2001.

12.6.2 Analys och slutsatser

Post

Regeringens bedömning är att de åtgärder som vidtagits på postområdet under året har bidragit till att upprätthålla en stabil marknad med en väl fungerande postdistribution som medfört att en god postservice har funnits tillgänglig för alla en- ligt de mål som uppställts i postlagen.

131

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av Post- och telestyrelsen med syfte att skapa tillgänglighet till posttjänster för personer med funktionshinder har bidragit till att under- lätta för dessa personer att utnyttja posttjänster- na och att kommunicera med omvärlden.

Elektronisk kommunikation

Tele

Regeringen bedömer att den utveckling som skett under föregående år, de lagändringar som genomförts och de åtgärder som PTS vidtagit medverkat till att uppfylla de telepolitiska målen. Många insatser syftar till att främja konkurren- sen på de olika delmarknaderna vilket är ett vik- tigt medel för att uppnå målen.

På den svenska marknaden finns ett mycket stort antal operatörer som erbjuder tjänster. Te- lias marknadsandelar fortsätter att minska och konsumenterna utnyttjar de möjligheter som in- förts att välja andra operatörer.

Regeringen förväntar sig att konkurrensen på marknaden för abonnemang kommer öka då re- gleringen om tillträde till accessnät (LLUB) får genomslag. Vidare sker en utveckling av andra typer av accessnät, t.ex. radiobaserade sådana som också kommer att bidra till en ökad kon- kurrens.

Sverige har internationellt sett låga priser. Även på mobilmarknaden, som tidigare visat tecken på att konkurrensen inte fungerat till- fredsställande, förefaller konkurrensen skärpas. Priserna visar en tendens att sjunka och fler tjänstetillhandahållare får tillträde till de mobila näten för att tillhandahålla tjänster och kan på så sätt bidra till att konkurrensen främjas.

Regeringen menar att det är viktigt att bortta- gandet av pristaket inte leder till stora geografis- ka prisskillnader, och följer därför noga utveck- lingen.

Regeringen kan generellt konstatera att tren- den inom fast telefoni är ett minskat antal sam- talstyper och prisklasser. Utöver att flertalet operatörer numera erbjuder ett pris för samtal inom Sverige är det också vanligt att utlandssam- talen grupperas i prisklasser, där exempelvis sam- tal till länder inom samma kontinent prissätts lika.

Det finns inga indikationer på geografiska skillnader när det gäller tillgång till tjänster m.m. I stället motverkar införandet av geografiskt oberoende taxor sådana skillnader.

Den servicekvalitet som tillhandahålls av Telia är varken bättre eller sämre i glesbygd än i tätort. Sammantaget bidrar detta till att uppfylla målet om att enskilda och myndigheter i landets olika delar ska få tillgång till effektiva telekommunika- tioner.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid- tagits av PTS med syfte att skapa tillgänglighet för personer med funktionshinder till teletjäns- ter i allt väsentligt medverkat till att underlätta för dessa personer att utnyttja olika teletjänster.

IT Tillgänglighet

I Sverige är användningen av IT hög. Mer än två tredjedelar av de som arbetar i Sverige i dag kan använda dator och Internet på arbetet. Nästan alla hushåll har tillgång till telefoni och över hälf- ten av hushållen har mobiltelefon. Det skapar bra förutsättningar för att den elektroniska han- deln ska kunna öka.

Utvecklingen mot en kraftigt ökad använd- ning av IT kan sägas ha inletts med användning- en av Internet som ökade från 3 procent av be- folkningen till 46 procent år 2000. I och med detta uppstod också behov dels av åtgärder för att bredda gruppen av användare för att undvika att det uppstår en informationsklyfta i samhället, dels av teknikutveckling för att förbättra kvalitet och hastighet i kommunikationen och att denna teknikutveckling kommer till nytta i hela sam- hället.

Den, vid sidan om utbildningssektorns insat- ser, ekonomiskt mest omfattande insatsen inom IT-politiken är det stöd till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet som föreslogs i IT- propositionen. Den sista förordningen i detta stödprogram beslutades av regeringen den 31 maj 2001. Effekten av detta stödprogram, som riktades till kommunerna, är ännu för tidigt att utvärdera.

IT- Kompetens

Regeringens bedömning är att den pågående satsningen på IT i skolan (ITiS) bidrar till att ut- veckla undervisningen och nya roller för elever och lärare samt ökar tillgängligheten till IT.

För att IT skall kunna vara ett reellt stöd för den enskilda eleven i lärosituationen, krävs att all pedagogisk personal i skolan, inte minst skolle- dare, är medvetna om den potential verktyget har och att arbetssätt och arbetsformer anpassas. På det området finns det fortfarande mycket att göra. Skolledarnas kunskaper i att använda IT

132

som ett kommunikations- och administrativt verktyg bör också stärkas. Regeringens bedöm- ning är vidare att ITiS i hög grad har bidragit till det växande intresset i lärarutbildningarna för hur IT kan vara ett verktyg för lärande.

Regeringen bedömer att det råder brist på vis- sa typer av specialiserad IT-kompetens. Den största bristen rör personer med både en längre högskoleutbildning och arbetslivserfarenhet. Universitet och högskolor har svarat med att öka antalet utbildningsplatser kraftigt och skapa nya utbildningar. Dessa studenter kommer under de närmsta åren ut på arbetsmarknaden. För att möta bristen behövs kompetenshöjande insatser inom IT-området både på kort och lång sikt. Ansvaret för kompetensutvecklingen delas mel- lan såväl staten som arbetsgivare och individen.

IT- Tillit

Regeringens bedömning är att arbetet med att öka informationssäkerheten, både inom Sverige och internationellt, tagit fart. Det är dock tydligt att det fortfarande finns stora behov av åtgärder på detta område. De undersökningar som gjorts pekar på att förtroendet och tilliten till tekniken och till dem som ansvarar för systemen påverkar Internetanvändningen.

Huvudansvaret för informationssäkerheten bör fortsatt ligga hos respektive systemägare, men regeringen måste fortsatt arbeta för att ska- pa förutsättningar för en hög säkerhet.

Användningen av IT

Analysen av redovisade resultat inom detta om- råde görs inom ramen för analysen av IT- tillgänglighet.

Sammanfattande bedömning

Tillgänglighet, tillit och kompetens ger tillsam- mans goda förutsättningar för en bred använd- ning av IT-samhället. Inom alla dessa områden har insatser pågått under lång tid vilket skapat grunden till Sveriges ställning som ledande IT- nation.

Målet att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla uttalades av riks- dagen i juni 2000. Sverige är på god väg att uppnå detta mål när det gäller möjligheterna för var och en till ett relativt enkelt utnyttjande av Internet, som nås via telefonnätet. Mer kvalificerade an- vändningar av informationssamhällets tjänster som kräver särskild utbildning och utrustning, är dock ännu inte möjliga för var och en. Vidare

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

sätter konstaterade brister i säkerhet och integri- tet, som sammanfattas under begreppet tillit, gränser för användningen.

Det är ännu för tidigt att säga något säkert om de åtgärder som vidtagits sedan dess verkligen har lett till att detta mål kommit närmare. De ut- värderingar, den mer systematiska statistiksam- manställning och den forskningsbevakning som nu inletts avses dock efter hand kunna ge under- lag för en sådan bedömning.

Regeringen bedömer dock att de åtgärder som vidtas inom regeringens IT-politik och IT- infrastrukturutbyggnad kommer att medverka till att informationsteknikens möjligheter utnyttjas på ett aktivt sätt. Därigenom främjas tillväxt och sysselsättning vilket stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar allas lika möjligheter värnas. Därmed kan IT bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa.

Grundläggande kassaservice

Regeringen bedömer att Posten AB (publ) (Pos- ten) har uppfyllt åtagandena enligt avtalet med staten. Därigenom har en god grundläggande kassaservice upprätthållits i hela landet. Ersätt- ningen som har utgått till Posten under året har bidragit till att trygga tillgången till denna kassa- service.

Regeringens bedömning är att de åtgärder som Post- och telestyrelsen vidtagit i syfte att underlätta för personer med funktionshinder att utnyttja kassatjänster har bidragit till att upp- rätthålla tillgängligheten för dessa personer.

Måluppfyllelse mot målet för politikområdet

Regeringen bedömer mot bakgrund av de analy- ser som gjorts mot de specificerade målen inom områdena post, elektronisk kommunikation och kassaservice att regeringens insatser och den nu pågående utvecklingen bidrar till att skapa förut- sättningar för att alla skall få tillgång till en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjäns- ter. Därutöver bedömer regeringen att alla har tillgång till en grundläggande kassaservice.

12.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 2000 avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

133

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

12.8Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande lokala telenät

Regeringens förslag: Möjligheten att ge kommu- nerna stöd till lokala telenät genom att deras skattekonto krediteras förlängs med ett år så att perioden omfattar 1 juli 2000–31 december 2005.

Skälen för regeringens förslag: Bredbandsut- redningen föreslog i delbetänkandet Kommun- stöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) att kommuner skulle kunna ge stöd till anläg- gande av lokala telenät. Betänkandet remissbe- handlades och efter förslag av regeringen i prop. 2000/2001:1 (utg. omr. 22) antog riksdagen la- gen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Enligt denna avser stödet åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000–31 de- cember 2004. De närmare villkoren för stödet framgår av förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät.

Bredbandsutredningen lämnade i sitt slutbe- tänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:11) förslag till stöd till kommuner för anläggande av det ortssammanbindande nä- tet. Betänkandet remissbehandlades varefter re- geringen inrättade stödet genom förordningen (2001:350) om stöd till kommuner för anläggan- de av ortssammanbindande telenät m.m. Även detta stöd avser åtgärder som utförts under tiden fram till den 31 december 2004 (utgångstidpunk- ten är dock i detta fall den 1 januari 2001).

När regeringen i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) redovisade ett nationellt IT- infrastrukturprogram avsågs stödet till kommu- ner för anläggande av telenät omfatta tiden fram till utgången av 2004. Sedan propositionen i mars 2000 förelagts riksdagen har förutsättningarna för en snabb bredbandsutbyggnad emellertid förändrats. Marknadsaktörernas intresse har sjunkit väsentligt under det senaste året. Redan under remissbehandlingen av Bredbandsutred- ningens slutbetänkande framfördes skäl för att förlänga stödperioden. Dessa var framförallt att kommunerna kommer att få svårt att utnyttja stödet bl.a. eftersom de formella förutsättning-

arna i sin helhet inte var klara förrän långt in un- der innevarande år. Vidare framfördes att mark- nadens förutsättningar har förändrats det senaste året vilket kan leda till förseningar på grund av att de kommersiella aktörernas intresse kan vara lägre än vad som tidigare förväntades. Leverantö- rer av bredbandsmaterial, t.ex. av fiberkabel, kan vidare ha svårt att uppfylla efterfrågan. I landets norra delar är grävsäsongen kort vilket försenar genomförandet. Vissa kommuner befinner sig ännu i ett mycket förberedande skede i sin pla- nering och i dessa kan det bli mycket svårt att hinna planera och genomföra en utbyggnad av någon betydelse fram till och med 2004. En läng- re genomförandetid innebär också mindre på- frestning på kommunernas ekonomi. En kort genomförandetid kan, påpekades det, vara kost- nadsdrivande genom att utbyggnaden sker sam- tidigt i hela landet.

Regeringen delar uppfattningen att tiden mås- te utsträckas ytterligare ett år för att möjliggöra för alla kommuner som så önskar att planera och genomföra planerna och därmed kunna utnyttja stödet. Därmed tillgodoses i allt väsentligt beho- vet av en snabb utbyggnad samtidigt som man kan undvika den kostnadsdrivande effekt och de svårigheter att leverera bredbandsmaterial som är risken av en alltför forcerad utbyggnad. Reger- ingen föreslår därför att lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommu- ner för anläggande av lokala telenät ändras så att stödet avser perioden 1 juli 2000–31 december 2005.

Regeringen avser att också ändra tidsperioden i förordningem (2001:350) om stöd till kommu- ner för anläggande av ortssammanbindande tele- nät m.m.. De båda nätdelarnas utbyggnad sam- ordnas eller sammanfaller normalt. Kommu- nernas planering av utbyggnaden underlättas därför om regelverket för de olika delarna av nä- tet överensstämmer så långt möjligt.

Förlängningen av tidsperioden för dessa stöd innebär inte någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.

134

12.9Budgetförslag

12.9.137:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter

Tabell 12.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	10 024		sparande	36 267
2001	Anslag	11 649	1	Utgifts-	28 300
2001	Anslag	11 649	1	prognos	28 300
2002	Förslag	22 664
2003	Beräknat	12 014	2

2004	Beräknat	12 243	3

1Varav 284 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Motsvarar 11 726 tkr i 2002 års prisnivå.

3Motsvarar 11 726 tkr i 2002 års prisnivå.

Post- och telestyrelsen (PTS) är till största delen avgiftsfinansierad, dvs. myndigheten förfogar fr.o.m. budgetåret 2000 själv över de avgifter som den tar ut av operatörer inom dess olika verksamhetsområden.

Den del av anslaget som disponeras av PTS används till att finansiera förvaltningskostnader för upphandling av samhällsåtaganden och total- försvar. De samhällsåtaganden som upphandlas (handikapp och totalförsvar till viss del) finansie- ras med medel från statsbudgeten.

Post- och telestyrelsen får vidare disponera en del av anslaget för att täcka för befarade kundförluster, vilka härrör från den anslagsfinansierade verksamheten t.o.m. 1999, för att finansiera uppgiften att följa utvecklingen av kassaservicen och bevaka att denna motsvarar samhällets behov samt för att finansiera vissa projekt och uppdrag, vilka syftar till att förverkliga delar av den IT-politiska inriktningen avseende tillit och delar av IT-propositionens handlingsprogram som beskrivs i regeringens proposition (1999/2000:86) Ett in- formationssamhälle för alla.

Anslaget finansierar också administrativa kostnader för verksamhet som Riksskatteverket och Skattemyndigheterna bedriver med stöd av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgif- ter för vissa anslutningar för tele- och datakom- munikation och ytterligare åtgärder i form av ut- redningar, kompetensstöd, uppföljning, projektbidrag och utbyggnad av viss IT- infrastruktur vilket bidrar till att förverkliga re- geringens IT-politik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 12.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2000		167 655	156 568	11 087

Prognos 2001		183 700	191 100	-7 400

Budget 2002		196 200	202 300	-6 100

Post- och telestyrelsen får fr.o.m. budgetåret 2000 disponera de avgifter som myndigheten tar ut av operatörer inom sitt verksamhetsområde. Regeringen bedömer att myndigheten kommer att uppfylla målet om långsiktig kostnadstäck- ning. Denna bedömning är något osäker vad gäller den verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Denna verksamhet finansieras delvis med avgifter enligt förordningen (1999:832) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksam- het. Inkomsterna disponeras av myndigheten. För den del verksamheten avseende elektroniska signaturer inte täcks av avgifter skall Post- och telestyrelsen utnyttja sin räntekontokredit. Re- geringen avser att, avseende finansieringen av denna verksamhet, utvärdera resultatet av den rapport som Post- och telestyrelsen skall lämna till regeringen senast den 1 juni 2002.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 2000 avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

Regeringens övervägande

Regeringen bedömer att Post- och telestyrelsen på ett förtjänstfullt sätt bidragit till samtliga mål inom IT-, tele-, radio- och postområdet samt tillgången till en grundläggande kassaservice.

Myndighetens anslag skall även fortsättnings- vis användas till de ändamål som angivits ovan. Anslaget förstärks engångsvis med 10 938 870 kr. Summan är lika stor som det balanserade ka- pitalet vid årsskiftet 1999/2000 som PTS återbe- talat till inkomsttitel under budgetåret 2000. Dessa medel är avsedda att användas till åtgärder som projekt och stöd till IT-infrastruktur med

135

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

syfte att understödja utvecklingen inom delar av

IT-området. 12.9.2 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden

Tabell 12.4 Härledning av nivån 2002–2004

Tusentals kronor
	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	11 649	11 649	11 649
Förändring till följd av:

Beslut	10 938
Pris- och löneomräkning	219	507	736

- Spå-justering2	-142	-142	-142
Summa förändring	11 016	365	594
Förslag/beräknat anslag	22 664	12 014	12 243

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2Inklusive slutjustering med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av detta finns i avsnitt 9.2.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Tabell 12.6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Tusental kronor

2000 utfall

Tabell 12.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	147 246		sparande	60 915
2001	Anslag	150 484	1	Utgifts-	150 000
2001	Anslag	150 484	1	prognos	150 000
2002	Förslag	153 484

2003	Beräknat	153 484
2004	Beräknat	153 484

1 Inklusive en minskning med –3 000 tkr på tilläggsbudget i samband med bud- getpropositionen för 2002.

Anslaget disponeras av Post- och telestyrelsen och regeringen och används till att trygga funk- tionshindrades behov av effektiva telekommuni- kationer, posttjänster samt grundläggande kassa- service genom upphandling. Vidare får anslaget användas till olika satsningar för att tillgodose funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet (bredband).

Handikappåtgärderna är relaterade till volym dvs. antalet funktionshindrade som är i behov av tjänsten. Detta innebär svårigheter att i förhand skatta utfallet.

2001	2002	2003	2004 –
prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början	147 414	169 223	275 000

Nya förpliktelser	168 623	244 000	37 500
Infriade förpliktelser*	-146 814	-138 223	-112 500	-102 500	-97 500

Utestående förpliktelser vid årets slut	169 223	275 000	200 000

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	250 000	290 000	200 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen för år 1999 avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

Regeringens överväganden

Post- och telestyrelsen har upphandlat ett flertal tjänster med syfte att tillgodose funktionshind- rade personers behov av effektiva telekommuni- kationer, posttjänster samt tillgången till en grundläggande kassaservice.

136

Regeringen bedömer att nuvarande inriktning av upphandlingen, inom ramen för anslaget, täcker behovet för personer med funktionshin- der. Regeringen gav den 19 oktober 2000 PTS i uppdrag att utreda och lämna förslag till utform- ning av försöksverksamhet avseende funktions- hindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Uppdraget redovisa- des till regeringen den 5 juni 2001. Förslagen i utredningen bereds av Regeringskansliet. Efter genomförandet av detta projekt kan inriktningen på upphandlingen komma att förändras.

Anslaget minskas budgetåret 2001engångsvis med 3 miljoner kronor. Dessa medel föreslås av regeringen i tilläggsbudget användas till en mycket angelägen höjning av anslaget 37:4 Er- sättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme- ringstjänst enligt avtal för att SOS Alarm Sverige AB skall kunna upprätthålla en säker alarme- ringsfunktion i enlighet med avtalet.

Tabell 12.7 Härledning av nivån 2002–2004

Tusentals kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	150 484	150 484	150 484
Förändring till följd av:

Beslut

Engångsvis sänkning TB2	3 000	3 000	3 000
Summa förändring	0	0	0
Förslag/beräknat anslag	153 484	153 484	153 484

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband budgetpropositionen för 2002.

2På tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002 föreslår reger- ingen en tillfällig sänkning av anslaget med 3 miljoner kronor.

12.9.337:3 Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande kassaservice

Tabell 12.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	200 000	sparande	0
2001	Anslag	200 000	Utgifts-
2001	Anslag	200 000	prognos	200 000
2002	Förslag	400 000

2003	Beräknat	400 000

2004	Beräknat	400 000

För tillhandahållande av denna tjänst till den del alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamhet erhåller Posten

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

AB (publ) en ersättning om 400 miljoner kro- nor.

Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande kassaservice i hela landet som in- nebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens an- svar för den grundläggande kassaservicen fram- går för närvarande av 1 a § postlagen (1993:1684).

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att statens ansvar för en grundläggande kassaservice säkerställs genom den verksamhet som Posten AB (publ) (Posten) bedriver. Detta styrks också av att Post- och te- lestyrelsen, som har till uppdrag att följa utveck- lingen av kassaservicen, gör bedömningen att en acceptabel servicenivå upprätthållits under år 2000.

T.o.m. den 31 mars 2001 säkerställdes det statliga ansvaret genom ett avtal med Posten.

Enligt avtalet åtog sig bolaget att erbjuda kas- saservice i hela landet. Ersättning har utgått till Posten för att tillhandahålla kassaservice där al- ternativ saknas och det inte är kommersiellt mo- tiverat att bedriva verksamheten. Ersättningen fastställdes i samband med att riksdagen besluta- de om statsbudget för budgetperioden och är 200 miljoner kronor för 2001.

För närvarande har inget nytt avtal ingåtts med Posten. Posten har dock framhållit att bola- get avser att, i samma utsträckning som under avtalsperioden, fortsätta tillhandahålla denna tjänst under budgetåret 2001.

Enligt en promemoria om grundläggande kas- saservice som varit på remiss till den 20 augusti 2001 föreslås att det statliga ansvaret framöver skall regleras i en ny särskild lag. Vidare föreslås att det i denna lag också anges att kassaservicen skall tillhandahållas genom Posten. Förslagen och remissyttrandena bereds för närvarande i re- geringskansliet.

Den ersättning som hittills utgått till Posten har inte givit täckning för bolagets kostnader för kassaserviceverksamheten, enligt tidigare nämn- da kriterier. För att Postens framtida kostnader för kassaservicen inte skall ha en negativ inver- kan på, och på sikt äventyra, övriga delar av bo- lagets verksamhet föreslår regeringen att ersätt- ningen till Posten höjs. Den årliga ersättningen

137

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

till Posten bör fr.o.m. budgetåret 2002 höjas med 200 miljoner kr till 400 miljoner kronor.

Tabell 12.9 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 2001	200 000	200 000	200 000

Förändring till följd av:

Beslut	200 000	200 000	200 000
Överföring från andra anslag
m.m.
Summa förändring	20 0000	200 000	200 000

Förslag/beräknat anslag	400 000	400000	400 000

12.9.437:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Tabell 12.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2000	Utfall	144 000		sparande	0
2001	Anslag	147 000	1	Utgifts-	147 000
2001	Anslag	147 000	1	prognos	147 000
2002	Förslag	144 000

2003	Beräknat	144 000

2004	Beräknat	144 000

1 Varav 3 000 tkr på tilläggsbudget i samband budgetpropositionen för 2002.

ning för vidarekoppling av larmsamtalen från SOS-centralen till utföraren av begärd tjänst.

Regeringen föreslog i tilläggsbudget i den ekonomiska vårpropositionen för budgetåret 2000 en höjning av ersättningen till SOS Alarm Sverige AB med 4 miljoner kronor till 144 miljo- ner kronor.

För budgetåret 2001 har regeringen på tilläggsbudget föreslagit en förstärkning om 3 miljoner kronor vilket finansieras genom en motsvarande neddragning på anslaget 37:2 Upp- handling av samhällsåtaganden.

Regeringen föreslår för 2002 en ersättning om 144 miljoner kronor.

Tabell 12.11 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 20011	147 000	147 000	147 000
Förändring till följd av:

Beslut
Engångsvis höjning TB2	-3 000	-3 000	-3 000
Summa förändring	-3 000	-3 000	-3 000

Förslag/beräknat anslag	144 000	144 000	144 000

1Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002.

2På tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2002 föreslår reger- ingen en tillfällig höjning av anslaget med 3 miljoner kronor.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyn- digande (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:437) i juni 1994 tecknat ett alarme- ringsavtal med SOS Sverige Alarm AB i syfte att säkerställa en effektiv SOS-tjänst och tillgodose behovet av alarmeringstjänster för den statliga räddningstjänsten. I alarmeringsavtalet från 1993 lades ersättningen från staten till bolaget fast för åren 1995 och 1996. Därefter fastställs avgiftens storlek i samband med att riksdagen beslutar om statsbudgeten.

Regeringens övervägande

Regeringen anser att SOS Alarm Sverige AB har fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet. Företa- get har dock framfört att nuvarande ersättning inte fullt ut täcker kostnaderna för verksamheten som är personalintensiv till sin karaktär.

För 2001 äskar SOS Alarm Sverige AB en höjd ersättning till 147 miljoner kronor och att ersättningen i fortsättningen pris- och löneom- räknas. Ökningen hänför sig till en kostnadsök-

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att Riks- dagen godkänner att regeringen från och med år 2002 tidsbegränsar statens garantiåtagande till SOS Alarm Sverige AB med upp till 10 års löptid och debiterar garantitagaren riskavspeglande av- gift för garantin.

Skälen för regeringens förslag: Statens äldre ga- rantiåtaganden till SOS Alarm behöver omvand- las för att kunna hanteras i enlighet med garan- timodellen. Regeringen föreslår därför att riksdagen skall godkänna att regeringen omvand- lar de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kreditgaranti till SOS Alarm till en kreditga- ranti med upp till 10 års löptid. SOS Alarm kommer att debiteras riskavspeglande avgift för garantin. Avgiften kommer att föras till Riks- gäldskontorets garantireserv, och eventuella in- frianden kommer att belasta reserven. (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

138

12.9.537:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Tabell 12.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2000	Utfall	37 828	sparande	43 893
2001	Anslag	50 000	Utgifts-	53 000
2001	Anslag	50 000	prognos	53 000
2002	Förslag	25 000
2003	Beräknat	25 000

2004	Beräknat	25 000

Anslaget används till att finansiera IT- kommissionens verksamhet, upphandling av Te- legramtjänst, administrativa kostnader för verk- samhet som Riksskatteverket och av Skattemyn- digheterna bedriver med stöd av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunika- tion och ytterligare åtgärder i form av utredning- ar, kompetensstöd, uppföljning, projektbidrag och utbyggnad av viss IT-infrastruktur vilket bi- drar till att förverkliga regeringens IT-politik. Anslaget höjdes fr.o.m. 1999 med 25 miljoner kronor under tre år.

Regeringens övervägande

Regeringen bedömer att de utredningar och pro- jekt som genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens IT-politik.

PROP. 2001/02:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Medelsförbrukningen understeg den tilldelade ramen. Anslagssparandet vid utgången av 2000 uppgick till drygt 43 mkr. En del av dessa medel kommer att förbrukas under 2001. Ytterligare en del kommer att förbrukas under 2002 till följd av fattade beslut inom ramen för regeringens IT- politik.

Tabell 12.13 Härledning av nivån 2002–2004

Tusental kronor

	2002	2003	2004
Anslagsnivå 2001	50 000	50 000	50 000

Förändring till följd av:

Beslut	-25 000	- 25 000	-25 000

Överföring till andra an-
slag m.m.

Summa förändring	-25 000	- 25 000	-25 000

Förslag/beräknat anslag	25 000	25 000	25 000

139

6.7.1	36:3 Banverket: Administration...........................................................	65
6.7.2	36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter.............................	66
6.8	Statens järnvägar ...................................................................................	72
6.8.1	Omfattning............................................................................................	72
6.8.2	Beslut om ändrad verksamhetsform ....................................................	72
6.8.3	Mål och resultat.....................................................................................	72
6.8.4	Finansiella befogenheter.......................................................................	73