Projektkatalog |
|
Förteckning över projekt som beviljats stöd under |
|
budgetåret 2001 |
|
Innehållsförteckning |
|
Alternativa stöd- och boendeformer ....................................................... |
44 |
Arbete/sysselsättning .............................................................................. |
46 |
Ungdom .......................................................................................... |
46 |
Handikapp....................................................................................... |
46 |
Bemötande .............................................................................................. |
51 |
Bemötande med kultur............................................................................ |
53 |
Brukarstöd............................................................................................... |
56 |
Datateknik ............................................................................................... |
58 |
Barn................................................................................................. |
58 |
Handikapp....................................................................................... |
59 |
Demokrati och delaktighet...................................................................... |
60 |
Barn................................................................................................. |
60 |
Ungdom .......................................................................................... |
61 |
Handikapp....................................................................................... |
67 |
Drogförebyggande .................................................................................. |
68 |
Barn................................................................................................. |
68 |
Ungdom .......................................................................................... |
69 |
Familjestöd.............................................................................................. |
71 |
Barn................................................................................................. |
71 |
Ungdom .......................................................................................... |
77 |
Handikapp....................................................................................... |
78 |
Fritid/idrott.............................................................................................. |
82 |
Barn................................................................................................. |
82 |
Ungdom .......................................................................................... |
85 |
Handikapp....................................................................................... |
87 |
Förebyggande av brott/våld/mobbning ................................................... |
92 |
Barn................................................................................................. |
92 |
Ungdom .......................................................................................... |
92 |
Handikappidrott ...................................................................................... |
93 |
Hjälpmedel.............................................................................................. |
94 |
Barn................................................................................................. |
94 |
Handikapp....................................................................................... |
95 |
Idrottens utveckling................................................................................. |
98 |
Barn, ungdom och personer med funktionshinder.......................... |
98 |
Information/utbildning.......................................................................... |
140 |
Barn............................................................................................... |
140 |
Ungdom ........................................................................................ |
148 |
Handikapp..................................................................................... |
150 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
42
Invandrare och handikapp..................................................................... |
171 |
Skr. 2001/02:125 |
IT Handikapp ........................................................................................ |
173 |
Bilaga 2 |
Jämställdhet/könsroller ......................................................................... |
174 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
174 |
|
Handikapp..................................................................................... |
178 |
|
Kost och motion.................................................................................... |
178 |
|
Kultur .................................................................................................... |
181 |
|
Barn............................................................................................... |
181 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
184 |
|
Handikapp..................................................................................... |
187 |
|
Kvinnor och handikapp......................................................................... |
188 |
|
Lokaler .................................................................................................. |
188 |
|
Barn............................................................................................... |
188 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
190 |
|
Handikapp..................................................................................... |
193 |
|
Miljö...................................................................................................... |
193 |
|
Barn............................................................................................... |
193 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
194 |
|
Mot rasism och diskriminering ............................................................. |
194 |
|
Barn............................................................................................... |
194 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
198 |
|
Handikapp..................................................................................... |
205 |
|
Organisationsutveckling........................................................................ |
209 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
209 |
|
Handikapp..................................................................................... |
210 |
|
Rehabiliteringsmetoder ......................................................................... |
210 |
|
Barn............................................................................................... |
210 |
|
Handikapp..................................................................................... |
211 |
|
Tillgänglighet........................................................................................ |
216 |
|
Utsatta barn och ungdomar ................................................................... |
218 |
|
Barn............................................................................................... |
218 |
|
Ungdom ........................................................................................ |
221 |
|
43
Alternativa stöd- och boendeformer
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Östra Östergötland
Projektet Gamla Tullhuset – Allaktivitetshus 440 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utveckla en verksamhet med olika aktiviteter som ska bryta isoleringen, öva upp förlorad social kompetens och ge besökarna möjligheter att växa i sin egen takt. Verksamheten ska skapa förutsättningar för effektiv rehabilitering så att man, genom övergångs- arbeten i enlighet med Fontänhusmodellen, ska kunna arbeta i öppna marknaden. IFS arbetar tillsammans med kommunen, landstinget, försäk- ringskassan och länsarbetsnämnden.
Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Gällivare
Projektet Stödboende i RSMH Norrskenets regi 300 000 kr för år 3 av 3
Ett treårigt projekt där RSMH i samarbete med kommunen utvecklar stödboende för personer med psykiska funktionshinder. Föreningen hjälper till med inflyttning i stödboendet, bygger upp dagverksamhet i en lägenhet kopplad till ett stödboende och hjälper de boende att laga mat och sköta hushållet m.m. I projektet ingår samarbete med friskvården i Gällivare, försäkringskassa, arbetsförmedling m.m.
Kontaktperson: Doris Björkman, tel.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Helsingborg
Projektet Boendestöd 200 000 kr för år 3 av 3
Förbundets s.k. boendesektion bygger tillsammans med kommunen upp en verksamhet för personer som är psykiskt funktionshindrade, har ett drogmissbruk och är hemlösa. Boendemodellen som bygger på sam- arbete mellan anhöriga, psykiatrin, kommunen, försäkringskassan och andra ideella organisationer, ger möjlighet att träna eget boende, klara praktiska frågor som boende, matinköp, ekonomi, städning m.m. för att få hjälp att bryta isolering och passivitet. I projektet ingår också att skapa goda relationer med olika fastighetsägare och att erbjuda föreningens stöd om det uppstår problem med grannar m.m. Information om funk- tionshindret genom öppet
Kontaktperson: Rolf Troedsson, tel.
44
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Hudiksvall |
Skr. 2001/02:125 |
Projektet Ung Kraft |
Bilaga 2 |
|
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Ett projekt där RSMH tillsammans med kommun och landsting utvecklar |
|
stöd till yngre psykiskt funktionshindrade personer så att de själva kan |
|
utforma sin tillvaro med avseende på boende, sysselsättning och fritid. |
|
Projektet förfogar över en lägenhet där man tillsammans med personal |
|
diskuterar fram olika lösningar som passar individen men också gruppen. |
|
Kontaktperson: Jan Åke Magnusson, tel. |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Roslagen |
|
Projektet Bagarstugan |
|
170 000 kr för år 2 av 2 |
|
Projektet vänder sig till personer som är psykiskt sjuka och står utanför |
|
arbetsmarknaden och som riskerar utslagning. Bagarstugan ligger mycket |
|
centralt i Norrtälje. Projektet går ut på att deltagarna ska rusta stugan, |
|
baka, anlägga kryddgård, arbeta med friskvård, matlagning m.m. |
|
Projektet är ett samarbetsprojekt med Kooperativ Utveckling i Roslagen |
|
samt kommun och landsting. |
|
Kontaktperson: Inger Gotto, tel. |
|
Riksföreningen Social och Psykisk Hälsa (SPH) |
|
Projektet Livskraft |
|
400 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen arbetar tillsammans med kommunen med människor med |
|
psykiska och/eller missbruksproblem som har svårigheter med sitt boen- |
|
de och hur de ska hantera sin dag. Unga människor prioriteras. Genom |
|
nätverk för kamratstöd och motivationsarbete vill man hjälpa personerna |
|
ur missbruk och ge dem mod att föra sin egen talan och få livskraft. |
|
Konkret ska detta ske genom att föreningen dels hyr några lägenheter, |
|
dels ger personerna möjlighet till struktur på dag (och därmed också natt) |
|
genom en daglig verksamhet som inkluderar måltider och individuellt |
|
komponerade program där inslagen är utbildning i ekonomi, praktisk |
|
samhällskunskap, svenska och matematik, matlagning, klädvård, person- |
|
lig omvårdnad, droginformation, motion, motivation (i grupp och enskilt) |
|
m.m. |
|
Kontaktperson: Lars Melin, tel. |
|
Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten |
|
Uppföljning av projekt inom ramen för utveckling av alternativa stöd- |
|
och boendeformer för personer med psykiska funktionshinder |
|
270 000 kr |
|
Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten ska tillsammans med |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Schizofreniförbundet |
45 |
göra en genomgång och uppföljning av de projekt som beviljats stöd ur |
Skr. 2001/02:125 |
fonden inom ramen för satsningen Alternativa stöd- och boendeformer |
Bilaga 2 |
för personer med psykiska funktionshinder. Ett av målen med uppfölj- |
|
ningen är att se vilka projekt som kan överleva efter projekttidens ut- |
|
gång, ett annat mål är att bidra till ökad kunskap om hur projekt bör |
|
planeras, omvärldsförankras, utvärderas och presenteras. |
|
Kontaktperson: Urban Markström, tel. |
|
Stiftelsen Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i Stockholms län |
|
bostäder |
|
Ett Idécentrum Att bo – inte bara tak över huvudet |
|
24 000 kr |
|
Intresseföreningen för Schizofreni i Stockholm har inrättat en boende- |
|
stiftelse med uppgift att försöka få till stånd boende för personer med |
|
psykiska funktionshinder i länet. Stiftelsen genomför ett seminarium med |
|
kommunansvariga och medlemmar från RSMH och IFS. Syftet är att visa |
|
olika lösningar som fungerar bra för psykiskt funktionshindrade. |
|
Kontaktperson: Ulla Elfving Ekström, tel. |
|
Arbete/sysselsättning
Ungdom
The Youth Promotion Collab Chapter
Projektet Iknet 170 000 kr
Genom projektet Iknet vill The Youth Promotion Collab Chapter i Katrineholm underlätta unga invandrartjejers inträde på arbetsmarkna- den. Huvudmålgruppen är arbetslösa afrikanska tjejer mellan 18 och 25 år. Föreningen tar fram ett utbildningspaket i kooperativt företagande för kvinnorna. Paketet används sedan i en utbildning för målgruppen. Ut- bildningen varvas med tillfällen för deltagarna att visa upp sina färdig- heter på mässor och dylika evenemang.
Kontaktperson: Åsa Rehle, tel.
Handikapp
FUB:s Stiftelse ala |
|
Projektet Utveckling av arbets- och samverkansformer inom daglig verk- |
|
samhet |
|
710 000 kr för år 2 av 2 |
|
Stiftelsen ala utvecklar arbets- och samverkansformer mellan personer |
|
med utvecklingsstörning och personal inom daglig verksamhet enligt |
|
LSS, i syfte att stödja och utveckla arbetstagarnas självständighet, infly- |
46 |
|
tande och delaktighet. Erfarenheter från olika metoder ska sammanställas |
Skr. 2001/02:125 |
och prövas på tio olika arbetsplatser och utvärderas genom Social- |
Bilaga 2 |
styrelsens mätinstrument för bedömning av kvalitet inom daglig verk- |
|
samhet. Projektet ska utmynna i en handbok som ska underlätta ett |
|
metodiskt och målinriktat arbete. |
|
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Mellanskåne |
|
Utveckling av verksamhet/sysselsättning på dagtid för gravt fysiskt |
|
funktionshindrade |
|
200 000 kr för år 3 av 3 |
|
|
|
verksamhet för och med de allra svårast funktionshindrade som är över |
|
20 år och som inte har rätt att kräva daglig sysselsättning enligt LSS. |
|
Många av dessa personer har personlig assistans men det kan ändå vara |
|
svårt att göra tillvaron meningsfull om man varken går i skola, har ett |
|
arbete eller annan sysselsättning. |
|
Kontaktperson: Louise Wikman, tel. |
|
Föreningen Mellansels folkhögskola |
|
Projektet Körkortet, en inkörsport till arbete |
|
500 000 kr för år 2 av 3 |
|
Vid skolan finns en ettårig trafikteoriprofil för körkort. Kursen vänder sig |
|
till personer med komplicerad och långsam inlärningstakt och som har |
|
stora svårigheter att klara vanlig trafikskola och Vägverkets teoriprov. |
|
Praktisk körträning sker företrädesvis vid trafikskolor i Örnsköldsvik. |
|
Erfarenheterna av den individuellt upplagda utbildningen är mycket |
|
goda, samtliga 27 elever som fått utbildningen har klarat körkortsprovet. |
|
En stor grupp var personer med normalbegåvning men med ett mycket |
|
stort behov av strukturerad undervisning. En del av dem har redan |
|
diagnosen Aspergers syndrom eller högfungerande autism, många andra |
|
skulle kunna ha den diagnosen. Riksföreningen Autism och skolan vill i |
|
detta projekt sätta fokus på att körkortet är ett verktyg för ett vidare mål, |
|
dvs. att få och behålla ett arbete och social personlig utveckling. I pro- |
|
jektet vill man dels utveckla metodiken för utbildning, dels i samarbete |
|
med kommunen, arbetsförmedling, privata aktörer m.fl. pröva nya ar- |
|
betsområden som t.ex. budbilskörning, arbete på biluthyrningsföretag- |
|
verkstäder, bilkörande assistent åt ensamarbetande personal i hem- |
|
tjänsten m.m. |
|
Kontaktperson: Göran Brorsson, tel. |
|
47
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i centrala Stockholm
Projektet Steg för steg 300 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt som vänder sig till personer med svåra psykiska funktions- hinder som är långtidssjuka och sysslolösa och som har sjukbidrag eller sjukpension. Trots insatser som arbetsterapi och studiecirklar är det svårt för denna grupp att gå vidare till arbete eller studier eftersom det inte finns anpassade arbeten. Steget mellan sjukvårdens och socialtjänstens rehabilitering och arbetsmarknadens krav är alltför stort. Det behövs en rehabilitering i flera steg där självständighet, aktivitet och prestation suc- cessivt ökar. Socialtjänstförvaltningen och ett par stadsdelsförvaltningar medfinansierar.
Kontaktperson: Ulla Elfving Ekström, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
KulturCentrum Skåne
Projektet Kulturcentrum Skåne, Utbildning, Arbete och Öppen verksam- het för funktionshindrade
500 000 kr för år 2 av 3
För ungdomar med utvecklingsstörning finns efter särskolegymnasium inga eftergymnasiala studiealternativ. Kulturcentrum Skånes mål är att bedriva konstnärlig utbildning på eftergymnasial nivå, skapa en kultur- arbetsplats och bedriva öppen verksamhet med kultur- och naturförank- ring för personer med funktionshinder – i första hand personer med ut- vecklingsstörning. Projektet ska bedrivas tillsammans med kommunen och landstinget, CERTEC (Centrum för Rehabiliteringsteknik) vid Lunds Tekniska Högskola och FUB i Lund.
Kontaktperson: Heimo Åback, tel.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Projektet Konsolidering, samordning och utveckling av de sociala ar- betskooperativen
777 000 kr för år 2 av 2
RSMH,
Kontaktperson: Bo Blideman, tel.
48
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Arbete för personer med autism och autismliknande tillstånd 1 860 000 kr för år 2 av 3
Det är mycket svårt för personer med autism och autismliknande tillstånd att få och framför allt att behålla ett arbete. Föreningen vill i detta projekt arbeta tillsammans med funktionshindrade och med dem som arbetar nära på arbetsplatsen genom att ge kunskap om funktionshindret och genom ett pedagogiskt arbetssätt, dokumentera metodik och erfarenheter och sedan föra ut detta till andra som arbetar med denna grupp. Man vill arbeta med några som arbetar i dagcenter, med en utflyttad grupp med handledare, med några som arbetar längre från handledare och med några som med initial arbetsträning arbetar ute i samhället. Föreningen ska också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkrings- kassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbets- parter är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg.
Kontaktperson: Håkan Zandén, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige (SIOS)
Projektet Vägar till arbete för funktionshindrade med utländsk bakgrund 618 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt som syftar till att utveckla metoder och formulera projekt som leder till att krigsskadade och arbetshandikappade med utländsk bak- grund får arbete, sysselsättning eller utbildning. Projektarbetet är kon- centrerat till
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel.
Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI)
Projekt för att stärka, informera och utveckla sociala arbetskooperativ 300 000 kr
De sociala arbetskooperativen har bildat en förening med uppgift att bl.a. stödja de brukarstyrda arbetskooperativen och deras handledare. Före-
49
ningen ska nu utveckla en kunskapsbank om kooperativens kompetens, |
Skr. 2001/02:125 |
sammanställa informationsmaterial m.m. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Anders Lilja, tel. |
|
Stiftelsen Activa i Örebro län |
|
Projektet Äventyrspark för alla |
|
340 000 kr för år 2 av 2 |
|
Enligt FNs standardregler ska funktionshindrade på lika villkor ha till- |
|
gång till fritids- och rekreationsaktiviteter, men utbudet är mycket be- |
|
gränsat. Stiftelsen har tidigare inventerat tillgängligheten på besöksmål i |
|
länet och under det arbetet väcktes idén till ett utökat utbud för funk- |
|
tionshindrade vad gäller fritid och rekreation. Stiftelsen vill starta ett |
|
projekt med inriktning äventyrspark för alla. Under två år ska en även- |
|
tyrspark byggas och verksamheten provas ut. Projektet genomförs i |
|
samarbete med lokalavdelningarna av RBU, NHR, RTP, FUB, SRF, |
|
DHR och Örebro läns handikappidrottsförbund. Äventyrsparken har även |
|
som syfte att skapa arbete och sysselsättning för funktionshindrade. Efter |
|
två år är planeringen att parkens verksamhet ska bli permanent och |
|
ekonomiskt självbärande. Arvsfondsmedel beviljas till projektledare och |
|
personalkostnader, inte till att bygga anläggningen. |
|
Kontaktperson: Örjan Samuelsson, tel. |
|
Stiftelsen Vårsta Aktivitetsgård |
|
Projektet Nya grepp för nya läsare |
|
100 000 kr |
|
I stiftelsen Vårsta Aktivitetsgård ingår Vårsta Diakonigård, landstinget |
|
Västernorrland och Härnösands kommun. Projektets syfte är att ge yngre |
|
psykiskt och psykosocialt funktionshindrade personer individuellt an- |
|
passat stöd (genom bilder, musik, dans, dagboksanteckningar m.m.) som |
|
hjälper dem att upptäcka litteraturen som en väg till bättre självkänsla |
|
och i förlängningen fortsatta studier eller arbete. |
|
Kontaktperson: Anna Malmqvist, tel. |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
|
Ett samverkansprojekt |
|
150 000 kr |
|
I stort sett alla döva elever i landet kommer till Riksgymnasiet för döva i |
|
Örebro och det innebär att det i Örebro samlas många döva personer som |
|
av olika anledningar befinner sig vid sidan av det etablerade samhället. |
|
Det är elever som inte fullföljer gymnasiet eller avslutat gymnasieskolan |
|
med dåliga betyg som omöjliggjort fortsatta studier eller arbete. De flesta |
|
av dessa är och har varit föremål för olika samhälleliga insatser som inte |
|
gett resultat vilket inneburit att den ekonomiska försörjningen är förtids- |
|
pension eller socialbidrag. Sveriges Dövas Riksförbund ska nu till- |
|
sammans med Dövas förening i Örebro, Örebro kommun och Resurs- |
50 |
|
center Mo Gård kartlägga antal personer som tillhör berörd grupp utifrån |
Skr. 2001/02:125 |
boendesituation, social situation, utbildning och arbetserfarenhet och till- |
Bilaga 2 |
sammans med berörda komma fram till hur man ska utforma individuellt |
|
stöd med målet att klara både boende och arbete. |
|
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
|
Projektet Dövas framtida arbetssituation |
|
125 000 kr |
|
Förbundet ska göra en förstudie med intervjuer dels med döva som haft |
|
kontakt med arbetsmarknadskonsulenter, dels med konsulenterna och |
|
andra representanter för arbetsmarknadsverket för att finna vägar för att |
|
förbättra dövas arbetssituation. |
|
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Jobbmöjligheter för unga synskadade |
|
1 560 000 kr för år 1 av 3 |
|
Riksförbundet vill tillsammans med Unga Synskadade genomföra ett |
|
systematiskt arbete som möjliggör för yngre synskadade att komma in i |
|
|
|
ger deltagaren en kvalificerad utbildning som stärker honom eller henne |
|
på arbetsmarknaden. Projektet är treårigt och ska erbjuda praktikplatser |
|
på riksförbundet och länsförbunden. Praktikperioderna ska genomföras |
|
utifrån individuella praktikplaner. Med erfarenhet från praktikverksam- |
|
heten kommer ett flerårigt traineeprogram att genomföras. |
|
Kontaktperson: Lars Jonsson, tel. |
|
Bemötande
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Provutbildningar inom ramen för en förstudie till ett utbildnings- och utvecklingsprojekt
960 000 kr
Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska SISUS (Statens institut för särskilt utbildningsstöd) ansvara för ett särskilt kom- petensutbildningsprogram vad gäller bemötande av personer med funk- tionshinder. Det är särskilt viktigt att ta tillvara den kunskap och kompe- tens som finns hos personer med egen erfarenhet av funktionshindret. Samarbetsorganet ska nu pröva de utbildningsplaner som man tagit fram i en förstudie som genomförts i tre kommuner, Lycksele, Karlstad och Simrishamn.
Kontaktperson: Stefan Eklund Åkerberg, tel.
51
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Bemötandeprojekt
420 000 kr för år 2 av 2
HSO Skåne genomför tillsammans med Försäkringskassan Skåne ett projekt med syfte att förbättra bemötandet inom försäkringskassan. I samarbete med Harec (Handikapp- och Rehabiliteringsforsknings- Centrum), knutet till Högskolan i Lund och Malmö, ska man utarbeta en kvalitetssäkringsmodell som sedan ska tillämpas vid tre av försäk- ringskassans kontor i Skåne. Man mäter hur försäkringstagarna upplever sig ha blivit bemötta, diskuterar och analyserar resultaten, genomför nya möten etc. Tillsammans med försäkringstagarna ska man slutligen lägga fast vilka kvalitetskriterier som gör att försäkringstagarna blir positivt bemötta.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
En modell om bemötande 300 000 kr
Förbundet är huvudman för HjälpmedelsCenter Väst i Göteborg som är ett nationellt resurscentrum för överflyttning och överflyttningsteknik (hjälpmedel för personer med funktionshinder). Denna typ av hjälpmedel används vid bl.a. toalettbesök och annan personlig hygien – situationer där den personliga integriteten är särskilt viktig att värna. Förbundet vill nu i samarbete med personalen vid centret utarbeta en god modell för professionellt bemötande där specialisten ska hjälpa brukaren och dennes anhöriga att göra ett bra val bland de hjälpmedelslösningar som finns och med hänsyn till självbestämmande, funktioner och säkerhet och etiska och estetiska värderingar.
Kontaktperson:
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
|
Ett projekt för ökat brukarinflytande |
|
2 150 000 kr för år 1 av 3 |
|
Psykiska funktionshinder påverkar bland annat koncentrationsförmågan, |
|
tänkandet och förmågan att kommunicera med omgivningen och att ta till |
|
sig information. Funktionshindret i sig försvårar därför möjligheterna till |
|
ett reellt brukarinflytande och minskar möjligheterna till nödvändig och |
|
lagstadgad samverkan mellan den enskilde och vården. Förbundet vill |
|
därför under en treårsperiod genomföra ett förändringsarbete med två |
|
parallella delprojekt. Delprojektet Brukarinflytandeutredningen handlar |
|
om att ta fram riktlinjer och en plan för hur verkligt brukarinflytande ska |
|
kunna utvecklas i vård, omsorg och habilitering. Det andra delprojektet, |
|
Brukarutbildningen, handlar om grundläggande utbildning för att den |
|
enskilde verkligen ska kunna få styrka och kunskap för att för sin egen |
|
eller för en kamrats räkning framföra önskemål om hur vård, omsorg och |
|
rehabilitering bör bedrivas. |
|
Kontaktperson: Majvor Hansson, tel. |
52 |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projektet Dövrörelsen inför
Ett projekt med syfte att skapa positiva attityder till döva och dövas kul- tur och att göra det möjligt för döva att ta del av den information om möjligheter och skyldigheter som varje svensk medborgare har rätt till. Förbundet genomför kartläggningar i olika kommuner (storstad, medel- stor stad, glesbygd och storlän) och undersöker vilken beredskap som finns hos myndigheter på läns- och lokalnivå att samarbeta med döva. Med kartläggningen som grund ska man dels genomföra utbildningar för döva om hur lagar och samhälle fungerar, dels utbilda olika personal- grupper om dövas kultur och om att teckenspråket är dövas första språk. Slutligen ska en handbok/katalog framställas och översättas till tecken- språk. En särskild handbok med inriktning mot barn och ungdom ska också produceras.
Kontaktperson: Christa Ekholm, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Bemötande med kultur
Göteborgs kommun, Kortedala stadsdelsförvaltning
Projektet Dockteater 200 000 kr för år 1 av 2
Stadsdelsnämnden Kortedala och Handikappförbundens Samarbetsorgan i Göteborg ska tillsammans med en grupp utvecklingsstörda bygga upp en portabel dockteater, tillverka dockor, utforma ett teaterstycke och spela dockteater för förskolor och skolor.
Kontaktperson: Elisabet Ljungström, tel.
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade
Projektet Jakten på identitet 300 000 kr
Varje år drabbas ca 25 000 personer i Sverige av hjärnskador p.g.a. yttre våld. För en person som får en förvärvad hjärnskada förändras livet ofta radikalt. Funktionsnedsättningar och personlighetsförändringar som följd av hjärnskadan påverkar relationer, familjemönster och möjligheter till meningsfull fritid och arbete. Den skadade behöver långsiktigt stöd och hjälp för att komma till insikt om sin situation, hitta en ny identitet, ny mening med livet och att bygga upp självförtroendet och den sociala förmågan. Hjärnkraft vill med detta projekt bidra till att lyfta fram den psykosociala aspekten efter en förvärvad hjärnskada. Man vill göra en kortfilm som ska visas i en rikstäckande TVkanal (TV4) samt visas på skolor och också distribueras via Hjärnkrafts lokalavdelningar i landet. Filmen ska vara lämplig vid diskussioner/temadagar om t.ex. alkohol och trafik. Man vill med humor och värme visa på värden i livet och öka för-
53
ståelsen hos målgrupperna för funktionshindrade i allmänhet och hjärn- |
Skr. 2001/02:125 |
skadades situation i synnerhet. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
|
NHR/DUNS teaterprojekt Höj rösten! |
|
300 000 kr för år 2 av 2 |
|
Förbundets ungdomsorganisation DUNS har med teatern som medel gett |
|
personal och politiker möjlighet att känna och förstå hur det är att leva |
|
med funktionshinder. Teaterverksamheten har också gett möjlighet för de |
|
medverkande medlemmarna att bearbeta sina känslor i olika roller. För- |
|
bundet utvecklar teaterverksamheten genom Workshops, läger m.m. till- |
|
sammans med bildningsförbund och lokala teaterföreningar m.fl. |
|
Kontaktperson: Per Sternbäck, tel. |
|
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) |
|
Pilotprojektet Forumteater i |
|
fördomar och tabun |
|
235 000 kr |
|
Förbundet vill tillsammans med Stockholms länsförening utbilda med- |
|
lemmar så att de ska kunna använda metoden Forumteater som ett red- |
|
skap för att uppmärksamma, tydliggöra och påverka attityder och för- |
|
domar. |
|
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
|
Informationshäften för Att gissla fördomar |
|
290 000 kr |
|
För att söka förändra synen och fördomarna hos dem som möter och/eller |
|
arbetar med psykiskt funktionshindrade vill RSMH utforma olika infor- |
|
mations- och studiehäften som ska vända sig till personer som på olika |
|
sätt kommer i kontakt med psykiskt funktionshindrade. Materialet ska |
|
bestå av teckningar m.m. där man kan följa vad som händer kring mobb- |
|
ning och utanförskap och hur det är att vara vilsen och skör. Till varje |
|
teckning ska finnas reflekterande frågor. |
|
Kontaktperson: Majvor Hansson, tel. |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Helsingborg |
|
Teaterprojektet Kommer inte kaffet snart |
|
112 000 kr |
|
RSMH Skåne, IFS Skåne och ABF Skåne ska producera och framföra en |
|
teaterpjäs utifrån psykiskt funktionshindrades egna erfarenheter. Syftet är |
|
att beskriva ett tillstånd som är okänt för många trots att det är ganska |
|
vanligt och att visa att det till synes onormala ligger mycket nära det så |
54 |
kallade normala. Föreställningen genomförs av två personer, det lilla |
Skr. 2001/02:125 |
formatet innebär att föreställningen kan ges i olika typer av lokaler och |
Bilaga 2 |
inför publik av varierande storlek. Föreställingarna ska ges vid förenings- |
|
möten och vid personalmöten, vid utbildningar m.m. och följas upp |
|
genom att RSMH- och |
|
Kontaktperson: Lasse Brandt, tel. |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) |
|
Filmprojektet Stora hinder men många möjligheter |
|
200 000 kr |
|
Svaghet och brist i förmåga hos personer med omfattande funktions- |
|
hinder är ibland så synligt att det kan leda till välmenande medlidande |
|
men inte alltid till gott bemötande och konstruktiva handlingar. Med- |
|
lidandet som man möter kan leda till passivitet och hindra tron på ut- |
|
veckling och aktivitet. Förbundet vill arbeta med att försöka förena em- |
|
pati med tro på utveckling som kan resultera i att personer med om- |
|
fattande funktionshinder får allmänhetens uppbackning att visa och bruka |
|
den styrka man har. Förbundet vill göra en film som kan stimulera till |
|
diskussion och aktiv helhetssyn på situationen för enskilda människor |
|
med omfattande funktionshinder. Filmen ska användas som en del i ett |
|
konferensprogram med föreläsningar över temat Stora hinder men många |
|
möjligheter. |
|
Kontaktperson: |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
|
Projektet Vildmåne |
|
410 000 kr |
|
Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund ska |
|
göra en äventyrsfilm kring fyra döva ungdomar på bilsemester i |
|
Norrland. Filmen ska hjälpa hörande att förstå döva ungdomar och döv- |
|
kulturen, visa utanförskap och vikten av gemenskap och öka förståelsen |
|
mellan döva och hörande. Filmen ska bl.a. användas i undervisningen vid |
|
dövskolor. |
|
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Utställningen Dialog i mörkret |
|
800 000 kr |
|
Utställningen Dialog i Mörker som byggts upp i Historiska Muséet |
|
vänder sig till allmänheten och ger på ett mycket konkret sätt en upp- |
|
levelse av hur det är att inte kunna se. Genom taktila miljö- och ljud- |
|
installationer inbyggda i beckmörka rum kan man tillsammans med |
|
blinda guider uppleva en promenad i parken, i den bullriga staden eller |
|
en båtfärd. I slutet av utställningen kommer man fram till ett kafé där |
55 |
|
man betjänas av blinda barmästare och kan, om man lyckas betala och |
Skr. 2001/02:125 |
hittar fram till borden, sätta sig och diskutera sina erfarenheter med andra |
Bilaga 2 |
besökare. Rundturen tar en timme vilket ger en möjlighet att något sätta |
|
sig in i hur det är att ingenting se, utställningen ger möjlighet till reell |
|
dialog mellan seende och blinda. |
|
Kontaktperson: Eva Björk, tel. |
|
Unga Allergiker |
|
Projektet Istället för gröna öron |
|
220 000 kr för år 1 av 2 |
|
Unga Allergiker brukar själva säga att om allergiker och astmatiker hade |
|
gröna öron skulle det vara lättare för allmänheten att förstå och respek- |
|
tera medlemmarnas behov. Man ska därför göra en film som ska vara ett |
|
”substitut” för avsaknaden av gröna öron. Man vill sammanställa och |
|
modernisera tidigare framställt informationsmaterial med hjälp av en |
|
skådespelare som kan arbeta fram olika karaktärer som ska spela ut för- |
|
domarna så att alla ska kunna känna igen sig och sina förutfattade |
|
meningar. Materialet ska användas vid olika informationstillfällen för |
|
kompisar i klassen, politiker, andra vuxna m.fl. |
|
Kontaktperson: Agata Mecner, tel. |
|
Brukarstöd
Afasiförbundet i Sverige (AFASI)
Projektet Mötesplats Afasi 1 080 000 kr för år 1 av 3
Förbundet har successivt byggt upp ca 50 så kallade Prova på Rum (PPR) som drivs i föreningarnas regi. Där får människor som drabbats av afasi möjligheter till självträning av sin kommunikationsförmåga i dator- miljö. De flesta deltagarna i PPR kommer via logoped efter fullföljd be- handling hos denna. Man har kontinuerlig kontakt med en logoped som kan avgöra vilken typ av träningsprogram som behövs och när man är mogen att pröva ett svårare. Förbundet vill nu i anslutning till PPR på några platser utveckla brukarstödscenter för människor med afasi, Mötes- plats Afasi. Där ska människor med afasi och deras närstående kunna träffas både fysiskt och på distans med hjälp av IT för att öka kom- munikationsförmågan, förbättra sina sociala kontakter och få möjligheter att delta i samhällsgemenskapen och ta del av sina demokratiska rättig- heter och skyldigheter. Förbundet kommer under projekttiden att inten- sifiera påbörjade konktakter med föreningen Hjärnkraft och Strokeför- bundet som också har medlemmar med afasi för att även dessa ska kunna delta. Projektet ska utvärderas i samarbete med logopedutbildningen.
Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel.
56
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Östergötlands län
Ett brukarstödcenter 540 000 kr för år 1 av 3
Länsföreningen vill i Linköping bygga upp ett brukarstödscenter som dels kan ge stöd till enskilda funktionshindrade och deras anhöriga men också ge kunskap till olika myndigheter och vårdgivare. Till centret ska man kunna komma för att få stöd men kanske också bara för att träffa andra.
Kontaktperson: Agneta Lindqvist, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Projektet Hjärnbruk 615 000 kr för år 1 av 2
Kontaktperson: Denise Cresso, tel.
Reumatikerföreningen i Skövde
Förstudie för Brukarstödscentra 50 000 kr
En förstudie för hur föreningen ska utforma ett lokalt Brukarstödscenter för personer med funktionshinder.
Kontaktperson: Gunilla Johansson, tel.
57
Datateknik
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Barn
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
Projektet Utökat nationellt samverkansprogram kring familjer med barn med sällsynta diagnoser
1 595 000 kr för år 1 av 3
Vid Ågrenska Hälsocentret för barn på Lilla Amundön utanför Göteborg, bedrivs sedan 1989 s.k. familjeveckor för familjer med barn och ung- domar med ovanliga funktionshinder. Inriktningen är att genom kunskap, information och erfarenhetsutbyte skapa förutsättningar för samverkan mellan familjen och olika personalgrupper som har hand om frågor som rör medicin, kirurgi, hjälpmedel, psykologiska, sociala och juridiska aspekter m.m. Ågrenska vill nu utveckla verksamheten för att nå även familjer som av olika skäl inte på plats kan delta i de vanliga familje- vistelserna. Man vill göra det möjligt för familjer, familjemedlemmar och personalgrupper på hemmaplan att via internet och annan IT kunna följa bl.a. föreläsningar och diskussioner vid Ågrenskas familjeveckor. Ut- vecklingsarbetet ska genomföras tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet och CID, Centrum för användarorienterad
Kontaktperson: Anders Olauson, tel.
Hjälpmedelsinstitutet
Utveckling av pedagogiskt dataspel för barn med funktionsstörningar i urinblåsan
300 000 kr för år 2 av 2
Hjälpmedelsinstitutet har i tidigare beslut fått medel för att göra ett data- spel med vars hjälp barn med inkontinens ska kunna träna så att de får kontroll över sin urinering. Uppskattningsvis har 1000 barn i Sverige en neurogen blåsstörning. Det föds ca
Kontaktperson: Agneta Zaar, tel.
58
Handikapp |
Skr. 2001/02:125 |
Föreningen h@ndikapp.se |
Bilaga 2 |
|
|
Utveckling av grundläggande |
|
4 800 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen ska utveckla en sammanhållen tillgänglig internetbaserad |
|
plattform för kommunikation och administrativt stöd inom handikapp- |
|
rörelsen. Genom en sådan utveckling får man en för olika funktions- |
|
hinder anpassad plattform för administrativa stödsystem, utveckling av |
|
system för medlemshantering, utveckling av system för dokumenthan- |
|
tering, stödsystem för distanssupport, möjligheter för små föreningar att |
|
använda avancerade ändamålsenliga lösningar och möjlighet att göra |
|
analyser och kartläggningar när det gäller demokratiska processer och |
|
tillgängliga internetcaféer i hela landet. |
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
|
Projektet Kunskapsuppbyggnad hos dövblinda i datoranvändning |
|
500 000 kr för år 3 av 3 |
|
Datorn i kombination med punktskriftsläsraden eller storstilssystemet |
|
ökar dövblinda personers möjligheter att vara delaktiga i samhället. Sär- |
|
skilda utbildnings- och informationsinsatser krävs dock. Ett problem är |
|
att de grafiska gränssnitten håller på att ta över dataprogrammarknaden |
|
vilket ger problem att ”läsa på skärmen” genom punktskriftsläsraden. |
|
Föreningen har utbildat en grupp dövblinda och gett gruppen djupgående |
|
kunskaper i datorer och deras användning. De utbildade har arbetsnamnet |
|
Exkomp (expertkompetens). Med hjälp av denna grupp undersöker före- |
|
ningen i detta projekt tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet vilka dator- |
|
program som är bäst för gruppens behov. I projektet ingår att utveckla |
|
handledning och utbildningsinsatser. Dessutom har man sammanfört |
|
dövblinda med samma behov och intressen för ömsesidigt stöd och ut- |
|
vecklar samarbetet med landstingen för att ge ordinatörer mer kunskap |
|
om området. |
|
Kontaktperson: Stig Olsson, tel. |
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
|
Projektet Skärmläsare för dövblinda, ger tillgänglighet mot IT |
|
1 180 000 kr för år 1 av 3 |
|
Datorn utrustad med punktdisplay och talsyntes kan för dövblinda perso- |
|
ner betyda skillnaden mellan isolering och delaktighet i samhället. |
|
Många av dem har en sjukdom som gör att man ser normalt i barndomen |
|
men vid |
|
ha stora svårigheter att hantera skärmläsarna och därmed svårigheter att |
|
använda Windows och Internet. Föreningen vill nu tillsammans med fö- |
|
reningen Fruktträdet i ett treårsprojekt ge en grupp dövblinda som tidi- |
|
gare fått djupgående kunskaper i datorer och deras användning med ton- |
|
vikt på dövblindas användningsområde, ytterligare utbildning och träning |
59 |
|
så att de kan hjälpa och utbilda andra dövblinda vilka som hjälpmedel får |
Skr. 2001/02:125 |
en datautrustning som texttelefon med tillhörande anpassningar. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. |
|
Hemse Bibliotek |
|
|
|
300 000 kr för år 1 av 3 |
|
Hemse bibliotek ska tillsammans med HSO, SRF och ABF Gotland samt |
|
Gotlands södra vårdförvaltning starta ett |
|
Man vill sammanställa och anpassa utbildningsmaterial, utbilda hand- |
|
ledare, anpassa program och teknik och starta studiecirklar m.m. Kom- |
|
munen och länsarbetsnämnden finansierar personal och lokal. |
|
Kontaktperson: Oscar Pettersson, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Utarbetande av material och handledning i digital talboksanvändning |
|
80 000 kr |
|
För de flesta synskadade personer är talboken den enda möjligheten att |
|
kunna ta del av litteratur av olika slag. Under de senaste 30 åren har tal- |
|
böckerna producerats på kassett eftersom denna varit det vanligaste in- |
|
spelningsmediet. Nu har den digitala inspelningstekniken gjort det möj- |
|
ligt att få med funktionella och ljudmässigt bättre medier för inspelning |
|
och avlyssning. Enligt kassettföretagen kommer kassetterna att försvinna |
|
till förmån för system för inspelning och uppspelning av digitala tal- |
|
böcker på |
|
hitta, mindre skrymmande. För att kunna läsa en digital talbok krävs an- |
|
tingen ett särskilt datorprogram eller att man använder särskilt utvecklade |
|
digitala talboksspelare. Förbundet ska nu utveckla studiematerial för |
|
cirklar i digital talboksanvändning och en handledning för dem som ska |
|
leda studiecirklarna. |
|
Kontaktperson: Eva Björk, tel. |
|
Demokrati och delaktighet
Barn
Rädda Barnen |
|
Projektet Barns deltagande och inflytande i beslutsprocesser |
|
640 000 kr |
|
Syftet med projektet är att främja barns deltagande och inflytande i de |
|
olika beslutsprocesserna i samhället, man vill öka förståelsen i samhället |
|
för när och hur barn kan utöva inflytande över beslut som påverkar deras |
|
liv. Dessutom vill man skapa en plattform i Sverige för myndigheter, |
|
institutioner och organisationer för erfarenhetsutveckling och fortsatt |
60 |
|
metodutveckling kring barns inflytande och deltagande. Projektet består |
Skr. 2001/02:125 |
av två delprojekt. Man ska samla in barns och ungdomars åsikter genom |
Bilaga 2 |
gruppdiskussioner, enkäter m.m. Detta blir också ett sätt att pröva me- |
|
toder för hur barns och ungdomars tankar och åsikter kan inhämtas. I |
|
delprojekt två vill Rädda Barnen ta reda på hur barn och ungdomar upp- |
|
lever sitt inflytande i kommunala politiska beslutsprocesser, skola/för- |
|
skola, familjen och fritidssektorn. Materialet ska analyseras och samman- |
|
ställas för spridning nationellt och internationellt. Man tänker också |
|
genomföra en workshop för att diskutera hur barn upplever sitt del- |
|
tagande. |
|
Kontaktperson: Åsa Lindström, tel. |
|
Ungdom
Barn- och Mediaföreningen NIMECO
Kommunikation – Media – Skola – Demokrati och Participation 250 000 kr för år 1 av 3
Föreningen avser att under tre år, i samarbete med fyra högstadieskolor i Sollentuna, Solna, Tensta och
Kontaktperson: Jorge Pozo, tel.
Flatåskyrkan
Ungdomsprojekt i Flatås 151 000 kr
Projektet som syftar till att utveckla ungdomsverksamheten i Flatås i Högsbo stadsdel i Göteborg genomförs i samarbete mellan flera försam- lingar, Flatåsskolan och stadsdelsnämnden. Stadsdelen har åtagit sig att täcka kostnaderna för en fältarbetande fritidsledare som samordnar pro- jektet. Genom projektet vill arrangörerna stödja ungas organisering, ta tillvara och utveckla idéer som ungdomar i området har, skapa nätverk mellan aktörer i området samt framför allt planera ett mer långvarigt ut- vecklingsarbete. Ungdomar i området kommer att delta i utformandet av det långsiktiga arbetet.
Kontaktperson: Sten Högberg, tel.
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) |
|
Demokrati |
|
400 000 kr |
|
Syftet med detta projekt är att ge unga människor möjlighet att diskutera |
|
vilka frågor som är viktiga inför valet 2002 och få inflytande över hur |
61 |
|
den framtida demokratin ska utformas. Projektet syftar även till att skapa |
Skr. 2001/02:125 |
förändringsbenägenhet och intresse för ungas frågor bland andra aktörer. |
Bilaga 2 |
Därför är syftet också att etablera kontaktytor mellan ungdomar och |
|
andra aktörer som berörs av utformningen av framtidens demokrati, ur ett |
|
ungdomsperspektiv. LSU vill genom träffpunkter/helgkurser dels disku- |
|
tera medias roll i demokratin, dels utbilda medlemsorganisationerna i |
|
retorik. De reflektioner och korta analyser av demokratifrågor som tas |
|
fram under retoriksatsningen kommer att sammanställas i en skrift. |
|
Skriften som är tänkt att bl.a. användas inför valet år 2002, kommer att |
|
fungera som diskussionsunderlag i organisationer och i skolor. |
|
Kontaktperson: Minna Nyman, tel. |
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) |
|
Fokus Europa |
|
525 000 kr för år 1 av 2 |
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) strävar efter att |
|
öka ungdomsorganisationernas kompetens i internationella frågor. |
|
Genom projektet Fokus Europa |
|
arbetet med öst- och centraleuropa. Verksamheten i projektet består |
|
bland annat av utbildningar, produktion av informationsmaterial och för- |
|
medling av kontakter mellan olika organisationer. |
|
Kontaktperson: Minna Nyman, tel. |
|
|
|
Projektet |
|
300 000 kr för år 1 av 3 |
|
|
|
heterna för ungdomars delaktighet i lokaldemokratin genom användande |
|
av modern teknologi. Genom projektet kommer eleverna på högstadie- |
|
och gymnasieskolor i Nacka att utse en ungdomsredaktion för produktion |
|
av bland annat en webbsida för Nacka ungdomsråd samt inslag om och |
|
för ungdomar aktuella frågor i |
|
utbildning för detta. Nacka Värmdö Posten med en upplaga om 53 000 |
|
exemplar en gång i veckan upplåter särskild plats för ungdomsdebatten. |
|
Redaktionen ska samordna inslagen i de olika medierna. |
|
Kontaktperson: Bosse Ståldal, tel. |
|
Nile Vikings Idrotts Klubb |
|
Idrott, miljö och kultur i förening – mångfaldsambassadörer – mångfald |
|
som resurs |
|
173 000 kr |
|
Nile Vikings IK är en |
|
tvärkulturell verksamhet för att skapa trivsel, kunskap och delaktighet |
|
genom idrott och kultur. Nu vill föreningen bredda verksamhetsområdet |
|
till att även innehålla miljöfrågor genom ett projekt för och med ung- |
62 |
|
domar i samarbete med kooperativet Biometri Ekoanalys och teater- |
Skr. 2001/02:125 |
gruppen Scenkraft. Genom att kombinera idrott, kultur och biologisk |
Bilaga 2 |
kunskap vill de föra in en ny dimension i ungdomarnas sätt att tänka |
|
vilken syftar till att öka intresset för det gränsöverskridande mellan dessa |
|
områden; hälsa (psykisk såväl som fysisk), fysiologi, samhällsansvar och |
|
personligt engagemang. |
|
Kontaktperson: Moses Ssemakula, tel. |
|
Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) |
|
Rollspelet/utställningen Xenos |
|
150 000 kr för år 2 av 2 |
|
Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) har tillsammans med Pingst- |
|
församlingarnas Invandrarråd (PIR) genomfört det första året av en två- |
|
årig upplevelseutställning benämnd Xenos. Utställningen bygger på att |
|
ungdomarna går in i flyktingens roll t.ex. under krig eller vid en natur- |
|
katastrof. De får uppleva en ordinär dag i det gamla hemlandet fram tills |
|
de sitter i en skollokal i Sverige och lyssnar på en lärare som försöker ge |
|
dem kunskap på ett främmande språk om sitt nya hemland. Den primära |
|
målgruppen är barn och ungdomar mellan 6 och 19 år. Projektets mål |
|
som var att starta en mängd samtal i skolor och föreningar har lyckats |
|
över förväntan. Efter besöket har en uppföljning skett i skolorna. En kort |
|
videofilm har distribuerats tillsammans med inbjudan till de deltagande |
|
kommunerna i södra Storstockholm. Under projektets första år har ca |
|
3 500 barn och ungdomar besökt utställningen. En attitydundersökning |
|
som gjorts bland 750 besökare visar att 77 procent har fått en mer positiv |
|
åsikt om flyktingar efter att ha deltagit i rollspelet. |
|
Kontaktperson: Anna Kempe, tel. |
|
Riksorganisationen Ungdom mot Rasism |
|
Scoutläger 2001 |
|
175 000 kr |
|
Projektet syftar till att nå ut med organisationens koncept till ca 25 000 |
|
scouter från hela världen som kommer att delta i det största scoutlägret i |
|
Sveriges historia. Genom att delta i den plattform för utbyte, samarbete |
|
och förståelse som genomsyrar lägret vill organisationen informera och |
|
inspirera till olika aktiviteter som sedan kan implementeras på lokal nivå, |
|
både inom och utanför Sverige. Ca 70 ungdomar från lokala Ungdom |
|
mot |
|
lägret med en verksamhet bestående av fyra delar: utställning, olika |
|
prova |
|
Kontaktperson: Magnus Åkesson, tel. |
|
63
Röda Korsets Ungdomsförbund
Projektet Ungdomskorrenspondenter 300 000 kr
Röda Korsets Ungdomsförbund har tidigare genom projektet Quick Response byggt upp ett system för bevakning av och reaktion på mass- medias rapportering om rasism, främlingsfientlighet, invandring och in- tegration som ofta är vinklad och behäftad med rena faktafel. Projektet syftar till att främja en saklig och mångsidig rapportering om dessa brännbara ämnen. Projektet ungdomskorrespondenter innebär en vidare- utveckling av Quick
Kontaktperson: David Sandberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Somaliska Humanitära Hjälporganisationen i Gävle
Projektet Komec
250 000 kr för år 1 av 2
Somaliska Humanitära Hjälporganisationen i Gävle driver ett projekt för medling i kulturella konflikter. Projektet genomförs i samarbete med flera andra invandrarföreningar, studieförbundet NBV, föreningen Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) samt polisen. Projektet baseras på en metodik som utvecklats av Neighbourhood Coalition for Conflict Reso- lution i Ottawa i Kanada. Föreningarna ska starta upp ett resurscentrum dit boende och myndigheter i Gävle kan vända sig om de upplever kultu- rellt relaterade problem eller konflikter i grannskapet. Resurscentret kan bland annat erbjuda stöd i form av medling, utbildningar i konflikt- hantering, kontakter med föreningslivet och resurspersoner.
Kontaktperson: Artan Dhiblawe, tel.
Stiftelsen KFUM Söder/Fryshuset
Projektet Andland 1 700 000 kr
Andland är ett demokratiutbildningsprojekt som riktar sig i första hand till gymnasieelever. Projektet syftar till att förklara och skapa debatt kring principerna för demokratiska processer. Projektet uppbyggs kring en
64
batter om |
Skr. 2001/02:125 |
verktyg i demokratiarbete. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Eduardo Grutzky, tel. |
|
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg |
|
Projektet United – Ett individstärkande projekt för att motverka främ- |
|
lingsfientlighet och rasism |
|
290 000 kr för år 2 av 2 |
|
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg har tillsammans med de lokala folk- |
|
hälso- och brottsförebyggande råden i Habo och Mullsjö genomfört ett år |
|
av detta projekt, vars syfte är att stärka ungdomars självkänsla så att de |
|
både ensamma och i grupp kan stå emot trycket från rasistiska och nazis- |
|
tiska organisationer. Målgruppen är kommunernas barn och ungdomar i |
|
åldern |
|
mellan alla som idag arbetar med ungdomar i kommunerna, föreningsliv, |
|
föräldrar och ungdomar. Det har även startats upp pojk- och flickgrupper |
|
för att kartlägga behoven och ungdomar från olika grupperingar erbjuds |
|
plats i de arbetsgrupper som har bildats i varje kommun. Arbetsgrupper- |
|
na arbetar dels för att föra ungdomars talan i kommunerna, dels för att |
|
bryta gränser och revir mellan olika ungdomskulturer. Projektledaren och |
|
de ungdomar som ingår i arbetsgrupperna arbetar med föreläsningar och |
|
olika temadagar på skolor och fritidsgårdar. Nu söker studiefrämjandet |
|
stöd för ytterligare ett år för att vidareutveckla arbetet i de olika arbets- |
|
grupperna. Samtidigt vill man förstärka arbetet med att ge de ungdomar |
|
som känner ett utanförskap en möjlighet att komma i kontakt med före- |
|
ningslivet. |
|
Kontaktperson: Rigmor Rödin, tel. |
|
Svensk – Kurdisk Kultur- och Idrottsförening |
|
Demokrati, Jämställdhet, Integration och utveckling av idrottsverksamhet |
|
och ungdomsfrågor |
|
75 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen |
|
andra året av ett treårigt projekt som syftar till att belysa och arbeta för |
|
att lösa de problem som lätt uppstår genom generationskonflikter. Pro- |
|
jektet fokuserar särskilt på flickors ofta utsatta miljö som kan upplevas |
|
både i och utanför hemmet. Föräldrarna omfattas av projektet genom att |
|
engagera sig i diskussioner, möten m.m. där de kan ventilera de even- |
|
tuella svårigheter som upplevs när man kommer till Sverige samt kring |
|
de konflikter som kan uppstå mellan generationer av kurder. Det är vik- |
|
tigt att möjliggöra ungdomarnas delaktighet i föreningen på sin fritid och |
|
att informera samt öka förståelsen för detta bland föräldrar. Föreningen |
|
håller på att bilda en särskild kommitté bestående av unga kvinnor med |
|
kurdisk bakgrund med bland annat en tjejjour dit flickor kan vända sig |
|
med eventuella problem och frågor. |
|
Kontaktperson: Alan Skönebro, tel. |
|
65
Sveriges elevråd – SVEA
På elevers villkor – ett nödvändigt projekt 500 000 kr för år 1 av 3
Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation (SVEA) vill genom projektet På elevers villkor utveckla elevinflytandet på gymnasieskolorna. Elevråd, skolledningar och lärare ska tillsammans hitta former för elevråden att delta dels i arbete med skolans lokala mål- och styrdokument, dels med uppföljning och utvärdering inom skolan. I projektet ingår bland annat skapande av ett lärlingssystem för interna utbildare och uppbyggnad av en utbildningspool för dessa.
Kontaktperson: Jenny Carlsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS)
Projektet Rädda Ofelia 300 000 kr
Utgångspunkten för projektet Rädda Ofelia är att både individer och grupper utsätts för diskriminering på grund av hudfärg, religion, etniskt ursprung, könstillhörighet och sexuell läggning. Projektet syftar till att personal och elever i skolor runt om landet ska inleda ett medvetet arbete med värderingar kring frågor som rör kön, makt och identitet. Sveriges Kristna Studieförbund (SKS) planerar att utbilda unga människor som i sin tur utbildar skolpersonal i att arbeta med attityd- och värderings- frågor. SKS kommer även att lansera en väggtidning kring temat kön, makt och identitet för skolorna. Aktiviteterna genomförs under 2002 i samverkan med Unga Riksteatern som samtidigt gör en skolturné med en föreställning som anknyter till temat. Även Röda Korsets Ungdoms- förbund och Svenska Kyrkans Unga deltar i projektet.
Kontaktperson: Gunilla Lindén, tel.
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Malmö
Projektet Gud har 99 namn – Malmö 100 000 kr
”Gud har 99 namn” är en utställning om religion och livsåskådning som tagits fram av Riksutställningar, Kulturhuset i Stockholm och Stiftelsen World Wide Wisdom. Under våren 2001 tog Sveriges Kyrkliga Studie- förbund, Islamic Center och Malmö Museer utställningen till Malmö. I samband med utställningen arrangerades en mängd kringaktiviteter. Bland annat utbildades ett antal ungdomar till religionsguider som arran- gerade olika aktiviteter för att sprida kunskap om de olika religionerna som finns representerade i Malmöregionen. En viktig verksamhetsform var guidade besök där deltagarna under ”trygga former” kunde besöka gudstjänstlokaler och delta i högtider för andra religiösa grupper. Mål- gruppen för projektet var i första hand ungdomar mellan 12 och 25 år.
Kontaktperson: Martin Nihlgård, tel.
66
Varberga Sportklubb
Projektet Pulsen
130 000 kr för år 1 av 3
Varberga Sportklubb är en ungdomsförening vars målsättning är att skapa en hållbar utveckling vad det gäller
Kontaktperson: Mats Barlow, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikapp
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)
Utvecklingsarbete
600 000 kr för år 1 av 3
På den egna orten är den blödarsjuke ofta ensam. Den regionala före- ningen kan, om den fungerar väl, vara ett gott stöd. Förbundet vill därför under en treårsperiod i samarbete med HSO, ABF och koagulationsen- heterna vid Karolinska Sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset MAS stimulera demokratiutvecklingen och samar- betet inom förbundet genom att bl.a. pröva arbete i nätverk, utveckla system för mentorskap för att stimulera yngre medlemmar att delta i föreningslivet.
Kontaktperson: Eva Sarman, tel.
Föreningen Grunden |
|
Projektet Lätt Val 2002 |
|
300 000 kr för år 1 av 2 |
|
Föreningen Grunden i Göteborg för personer med intellektuella funk- |
|
tionshinder ska tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda |
|
Barn, Ungdomar och Vuxna, Stiftelsen LättLäst m.fl. utveckla material |
|
och metoder som ska underlätta för utvecklingsstörda att rösta i valet |
|
2002. Man vill utveckla lättförståeliga texter som ska förstärkas med |
|
symboler, bilder, talband och filmer samt utveckla metoder för utbildning |
|
inom området. |
|
Kontaktperson: Peter Mattsson, tel. |
67 |
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Riksgruppen
Idag söker sig allt fler normal- eller välbegåvade ungdomar och vuxna som själva har diagnoser inom autismspektrum till Riksföreningen Autism och man behöver utveckla såväl medlemsverksamhet som reellt inflytande över föreningsarbetet för denna grupp. Initiativet till detta projekt kommer från personer som har denna diagnos. En arbetsgrupp (med 6 personer med Aspergers syndrom, 2 personer från styrelsen och en från kansliet) har diskuterat hur man ska tillgodose behovet av annan verksamhet och inflytande. Man ska arbeta fram en stödmodell som gör att gruppen trots sitt funktionshinder ska få ett reellt inflytande i före- ningens verksamhet internt som externt och utforma förslag till praktiska förändringar i stadgar m.m. Vidare ska man inom projektets ram under- söka behovet av mentorer och ”jourhavande kompis”.
Kontaktperson: Lena Andersson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Drogförebyggande
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn
Rådgivningscenter för anhöriga till drogberoende 300 000 kr för år 3 av 3
Anhöriga till drogberoende är en stor grupp i samhället. De som far mest illa av de anhöriga är barnen. Barnen bär på skuld, skam och vrede. De kan även utveckla ett eget drogberoende. Projektets mål är att ge an- höriga stöd, hjälp och rådgivning för att de ska få bättre självkänsla och styrka att sätta gränser. Ge barn som lever i familjer med drogproblem hjälp, stöd och rådgivning så att de ska få insikt i sin situation och bli medvetna om att det inte är deras fel samt synliggöra anhörigas situation i familjer med drogproblem genom information och utbildning till olika målgrupper. Samarbetspartners är arbetsgivare, skolor, daghem, försäk- ringskassa, företagshälsovård, socialtjänst, vårdcentral och frivilligorga- nisationer, t.ex. kvinnojouren.
Kontaktperson: Ingrid Dahlberg, tel.
|
|
Projektet ATTITYD (Alkoholfri uppväxt) |
|
4 000 000 kr för år 2 av 3 |
|
Organisationerna vill tillsammans ta initativ till ett brett förankrat arbete |
|
för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- |
|
och |
|
och tränare. Man vill utveckla en ”verktygslåda” med mål att alla barn |
|
och ungdomar i idrottsrörelsen minst en gång under de närmaste tre åren |
68 |
ska ha fått möjlighet att arbeta med sina värderingar i alkoholfrågor, man |
Skr. 2001/02:125 |
vill arrangera nöjesupplevelser för ungdomar, sprida metoden med olika |
Bilaga 2 |
former av kontrakt (där man lovar att inte använda alkohol eller droger) |
|
till de som arbetar lokalt med barn i mellanstadiet, använda sig av vuxna |
|
förebilder, föräldrautbildningar samt ledarutbildningar. |
|
Kontaktperson: Torsten Friberg, tel. |
|
|
|
Multimediaproduktion om droger för barn |
|
1 370 000 kr |
|
Förbundet vill i samarbete med Svenska Skolidrottsförbundet och CAN |
|
(Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) producera en |
|
|
|
med droger i tidig ålder är ett stort problem. Barn med stark självkänsla |
|
har lättare att stå emot grupptryck. Barn som tidigt lärt sig att argumen- |
|
tera mot droger har lättare att säga nej. Skivan är avsedd att bli ett hjälp- |
|
medel för lärare och andra vuxna som arbetar med barn, i första hand i |
|
skolans hälsoarbete. En särskild lärarhandledning ska följa med skivan |
|
med förslag på värderingsövningar, diskussionsfrågor och faktakun- |
|
skaper. Skivan distribueras av Skolidrottsförbundet, |
|
förbund och CAN. Syftet är att hitta modeller för hur man praktiskt kan |
|
arbeta med att förebygga det oönskade användandet av droger bland barn |
|
och ungdom. |
|
Kontaktperson: Jan Almqvist, tel. |
|
Ungdom
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan
275 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Hidde Iyo Dhagan arbetar bl.a. med att underlätta integra- tionen av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Före- ningen genomför sedan ett år tillbaka ett projekt med syfte att sprida in- formation och kunskap om Khat och övriga droger till somalier och andra invandrare samt göra riktade insatser för att hjälpa
Kontaktperson: Warsame Osman, tel.
69
Föreningen Romano Trajo
Projektet Vidgade vyer 147 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Romano Trajo har under många år arbetat med att motverka missbruk och social utslagning bland romer i Malmö, främst i stadsdelen Rosengård. I dagsläget arbetar föreningen dels med jourverksamhet och krishantering inom frivård, på anstalter och med övervakning, dels med förebyggande arbete i form av besök i skolor och hemmiljöer. Nu har föreningen genomfört det första året av ett treårigt projekt vars syfte är att öka förståelsen för och engagera romska barn och ungdomar i integra- tionsarbetet i det svenska samhället. Projektet görs i nära samarbete med föreningen Europaporten, vars medlemmar är romer från det forna Jugoslavien. Ett av projektets huvudmål är att arbeta förebyggande mot drogmissbruk. Några av de aktiviteter som kommer att genomföras är utflykter, seminarier och på längre sikt
Kontaktperson: Marian Wydow, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Projektet
Kontaktperson: Lennart Roos, tel.
Luleå Baptist- och Missionskyrkas fritidsgårdsverksamhet
Projektet Livsguide 100 000 kr för år 2 av 3
Luleå Baptist- och Missionsförsamling bedriver fritidsgårdsverksamhet i stadsdelarna Porsön och Björkskatan. Som komplement till och utökning av verksamheten vill man i projektet Livsguide utbilda ett antal ung- domar från lokala högstadieskolan till ”kompisguider”. Utbildningen be- står bland annat av värderingsövningar samt information om våld, droger och rasism. Guiderna kommer dels att medverka till att utveckla verk- samheten på fritidsgårdarna, dels att fungera som kontaktpersoner mellan fritidsgårdarna och skolan med dess elever. Projektet som bedrivs i sam- arbete med socialförvaltningen syftar till att öka ungdomsinflytandet i fritidsgårdarnas verksamhet samt till att skapa ett bestående samarbete mellan fritidsgårdarna, skolan och de kommunala förvaltningarna. Pro-
70
jektet innefattar en ambitiös utvärderingsplan som genomförs av Institu- |
Skr. 2001/02:125 |
tionen för Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Lars Nilsson, tel. |
|
Riksförbundet Smart |
|
Projektet Förebilder förebygger |
|
260 000 kr |
|
Riksförbundet Smart är ett nationellt nätverk av föreningar som arbetar |
|
på liknande sätt mot droger. Nu söker förbundet stöd för ett projekt vars |
|
syfte är att påverka attityder och beteenden bland barn och ungdomar för |
|
att höja debutåldern och minska nyrekryteringen avseende tobak, alkohol |
|
och narkotika med hjälp av förebilder som förebyggare. Ett delmål med |
|
projektet är att mobilisera en imponerande bredd av välkända artister från |
|
musik, teater, TV och idrott som tar avstånd från droger genom ett upp- |
|
rop som kommer att publiceras i media och på utställningar och mässor. |
|
Ungdomar kommer även att göra en tidning och en almanacka med |
|
kända artisters ”smarta val” som ska distribueras till de 30 000 ungdomar |
|
som är anslutna till förbundet samt göra en hemsida kallad ”Artistlistan”. |
|
Kontaktperson: Slim Lidén, tel. |
|
Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON) i Örebro |
|
Ungdomsprojekt för social och fysisk utveckling och för integration |
|
100 000 kr för år 1 av 2 |
|
Sveriges Invandrare mot Narkotika (SIMON) i Örebro vill genom pro- |
|
jektet bygga ut sin ungdomsverksamhet i första hand i bostadsområdet |
|
Vivalla, men i förlängningen även i andra områden i staden. Verksam- |
|
heten bedrivs i form av utbildningar samt sociala, kulturella och fritids- |
|
aktiviteter. Verksamhet ordnas i särskilda grupper för tjejer och romska |
|
ungdomar. Aktiviteterna syftar både till att direkt informera ungdomarna |
|
om droger och att indirekt motverka missbruk genom ökad självkänsla |
|
och social gemenskap bland deltagarna. |
|
Kontaktperson: Axel Gisslén, tel. |
|
Familjestöd
Barn
Afasiförbundet i Sverige (AFASI) |
|
Projektet Vi finns, visste ni det? |
|
450 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föräldrar till barn med grav språkstörning eller afasi behöver informa- |
|
tion, kunskap och träffa andra föräldrar i samma situation. Förbundet vill |
|
därför bygga upp nätverk med logopeder och föräldrar som förutom att |
|
utbyta erfarenheter ska kunna påverka resurserna vid |
71 |
|
genom information om funktionshindret. I projektet ligger också att |
Skr. 2001/02:125 |
undersöka interaktionen i samtal mellan barnen och deras föräldrar. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel. |
|
Frälsningsarmén i Jordbro |
|
Projektet Kvinnor bygger nätverk |
|
260 000 kr för år 1 av 3 |
|
Frälsningsarmén i Jordbro har utvecklat ett samarbete mellan skola, bo- |
|
stadsföretag, föreningar, kommun och myndigheter. Man har särskilt |
|
inriktat sig på den sociala strukturen man finner i samhället, nämligen en |
|
hög andel boende med invandrarbakgrund men också familjer och en- |
|
samstående med barn med låg medelinkomst, social problematik och |
|
isolering. Man har funnit att det bland ensamstående kvinnor, utan ut- |
|
ländsk bakgrund, återfinns en saknad av sociala nätverk och naturliga |
|
mötesplatser. Dessa kvinnor har svårt att bryta mönstret med allt djupare |
|
isolering. Målet för detta projekt är att under projektperioden nå minst 25 |
|
ensamstående kvinnor med barn, i huvudsak utan utländsk bakgrund, och |
|
att knyta dessa till fungerande nätverk. |
|
Kontaktperson: Barbro Drougge, tel. |
|
Föreningen Bryggan |
|
Projektet Trampolinen |
|
1 350 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen vill i detta projekt i samarbete med Föreningen KRIS i |
|
Göteborg arbeta med att utveckla relationen mellan barn och föräldrar. |
|
Man vill bygga upp självkänslan hos barnen och verka brottspreventivt. |
|
De senaste årens undersökningar och rapporter kring frihetsberövades |
|
barn visar att det är en utsatt och bortglömd grupp barn. Föräldrarna har |
|
själva en egen relation till Föreningen Bryggan och dess personal och vet |
|
att där finns en inblick i och förståelse för deras liv. Detta gör att de |
|
vågar ta emot stöd i sitt föräldraskap. Ett föräldraskap som kan se mycket |
|
olika ut alltifrån daglig omvårdnad till mer sporadisk kontakt med barn |
|
placerade i familjehem. Man vill verka för ett brett samarbete kring |
|
barnen med andra frivilligorganisationer och med myndigheter. Före- |
|
ningen ska efter behov skapa aktiviteter för olika åldrar, flickor och |
|
pojkar. Man strävar också att skapa kontakter med intagna med skiftande |
|
kulturell bakgrund. |
|
Kontaktperson: AnnChristine Hallström Svensson, tel. |
|
Föreningen Hela Människan i Sotenäs |
|
Projektet Linus/Lina |
|
200 000 kr för år 1 av 2 |
|
Projektet är ett samarbetsprojekt tillsammans med Hälsorådet i Sotenäs |
|
och har som mål att arbeta med barn vars föräldrar missbrukar alkohol |
|
eller narkotika. Man vill försöka nå de familjer som har missbruks- |
72 |
|
problematik och därigenom kunna erbjuda deras barn en bra och funge- |
Skr. 2001/02:125 |
rande gruppverksamhet och på så sätt minska lidandet för de mest utsatta |
Bilaga 2 |
barnen. Syftet är också att få ”ämnet” upp på dagordningen hos fler aktö- |
|
rer eftersom missbruk är så utbrett och ett av de största folkhälsoproble- |
|
men och samtidigt så tabubelagt. Vid utvärderingar av andra gruppverk- |
|
samheter i landet har det visat sig att föräldrar som har en missbruks- |
|
problematik ofta känner stor oro för sina barn. Samtidigt har de känt att |
|
BUP/PBU inte varit rätt forum för deras barn men ofta varit det enda som |
|
står till buds. Den gruppverksamhet man tänker använda är av pedago- |
|
gisk karaktär och ingen terapi. Gruppen ska vara åldersammansatt. |
|
Kontaktperson: Kristofer Dahlby, tel. |
|
Föreningen Räddningsmissionen |
|
Projektet Solrosen |
|
1 174 000 kr för år 2 av 3 |
|
Projektets mål är att uppmärksamma och stödja barn vars föräldrar av- |
|
tjänar straff inom kriminalvården. Man vill ha en barngruppsaktivitet, en |
|
anhöriggruppsaktivitet, annan stödverksamhet (t.ex. hjälp vid barnbesök |
|
på anstalt, stöd vid permissioner och att nå de som har den dagliga om- |
|
vårdnaden om barnet). Man vill också sprida kunskap genom endagskon- |
|
ferenser lokalt och centralt. Samarbete sker med Rädda Barnen lokalt och |
|
centralt. |
|
Kontaktperson: |
|
Föreningen Styvmorsviolen |
|
Utveckling av rådgivningsverksamhet till styvfamiljer |
|
174 000 kr för år 1 av 2 |
|
Föreningen är ett forum för styvmammor, men också mammor, pappor |
|
och andra vuxna som är delaktiga i skilsmässobarns liv. Varje år berörs |
|
ca 55 000 barn av att deras föräldrar separerar. Många vuxna som inte |
|
har egna barn träffar en blivande partner som har barn från tidigare rela- |
|
tioner. Allt detta betyder att de människor som någon gång behöver söka |
|
råd och hjälp för frågor kring sin familjesituation är betydligt fler än man |
|
tror. Föreningen vill pröva att vidareutveckla sin rådgivningsverksamhet |
|
via hemsida, dels genom ökad bemanning, dels genom handledning/ kon- |
|
sultation till experter och speciellt sakkunniga inom styvfamiljsfrågor. |
|
Man vill också satsa på vidareutbildning via nätet kompletterat med |
|
seminarier bl.a. kring rådgivningsmetodik för en kärntrupp inom före- |
|
ningen. |
|
Kontaktperson: Ingrid Nygaard, tel. |
|
73
Internationella Qvinnoföreningen (IQF)
Föräldraskolan Mor och Far 400 000 kr för år 2 av 2
Internationella Qvinnoföreningen i Höganäs ska tillsammans med Höganäs kommun, Studiefrämjandet och Sociologiska Institutionen i Lund genomföra ett projekt kallat Föräldraskolan Mor och Far. Bak- grunden till projektet är tanken att demokratin börjar i familjen och där läggs grunden till ett demokratiskt samhälle. Man vill bygga upp en för- äldraskola där man tänker bedriva teoretiska och praktiska cirkelstudier, ha diskussionskvällar, konferenser och seminarier om föräldraskap. För- hoppningen är att föräldraskolan ska resultera i ett livslångt återkom- mande vardagslärande. Målgruppen är till en början långtidsarbetslösa och/eller sjukskrivna samt bidragsberoende kvinnor, både svenska och invandrarkvinnor. De blivande cirkelledarna ska rekryteras bland dessa kvinnor som får utbildning för att tillsammans med projektansvariga or- ganisera och genomföra cirklarna samt andra aktiviteter.
Kontaktperson: Eva Eisenhauer, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Intresseförbundet för Schizofreni
Utbildningsprojekt för källan 660 000 kr
Källan bedriver psykopedagogisk gruppverksamhet för barn och föräld- rar i familjer där någon av föräldrarna är psykiskt sjuk. Man har haft barngrupper sedan 1996 och föräldragrupper sedan 1999. Man vill nu utbilda olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med familjer där någon förälder är psykiskt sjuk för att öka kunskapen hur man kan bemöta dessa familjemedlemmar och därigenom förbättra rutiner i den egna organisa- tionen. Yrkesgrupper som kan komma ifråga finns bl.a. inom socialtjänst, skola, barnomsorg, polis, familjehem samt olika frivilligorganisationer. En referensgrupp kommer att knytas till projektet med representanter bl.a. från Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Kontaktperson:
Rapunzel Ek. förening |
|
Projektet Resurser för tillväxt |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen har sett och reagerat på utvecklingen de senaste 20 åren inom |
|
skola, barnomsorg och social välfärd. Andelen barn som uppvisar skador |
|
p.g.a. sin uppväxt ökar vilket är oroande. Familjemönster upprepar sig |
|
generation efter generation med bristfälligt tillgodoseende av barns be- |
|
hov. Föreningen vill med sin modell försöka skapa ett förebyggande syn- |
|
sätt inom kommunerna som på sikt ger både en bättre ekonomi och ett |
|
större människovärde. Urvalet av mammor sker tillsammans med BVC, |
|
AF och socialtjänsten i kommunen (fem kommuner i Värmland: Hagfors, |
|
Munkfors, Torsby, Sunne och Arvika). Grunden för projektet är tanken |
|
att inom varje mamma finns en önskan att kunna ge kärlek och kunskap |
74 |
till sitt barn. Man vill bl.a. visa på svårigheter och möjligheter i föräldra- |
Skr. 2001/02:125 |
rollen, hjälpa mammorna att sätta gränser och hålla dem, plocka fram |
Bilaga 2 |
mammornas egna resurser och skapa förtroende för myndighetspersoner. |
|
Kontaktperson: Ewa Forsberg, tel. |
|
Rädda Barnen i Skövde |
|
Projektet Barnsamordnare |
|
400 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen vill genom att ha en barnsamordnare som knyts till Utväg (ett |
|
samverkansprojekt mot kvinnovåld i Skaraborg) utveckla specifika ar- |
|
betsmetoder för individuellt stödarbete och gruppverksamheter som finns |
|
inom befintliga verksamheter. Man vill synliggöra barn och ungdomar |
|
med erfarenhet av våld i familjen och öka kunskapen om våldsproblema- |
|
tikens effekter på barn och ungdomar. Handledning kommer att ske |
|
genom Rädda Barnens Riksförbund och dokumentation ska göras konti- |
|
nuerligt. Efter projekttidens slut räknar man med att barnsamordnaren |
|
kommer att finansieras av samverkande kommuner och myndigheter. |
|
Kontaktperson: Gunilla Björnander, tel. |
|
Rädda Barnen i Värmland |
|
Projektet Föräldrafamnen |
|
300 000 kr för år 2 av 3 |
|
Målgruppen för projektet är förskolebarn och lågstadiebarn med föräld- |
|
rar. Samarbete ska ske med personer som arbetar i området samt daghem, |
|
skola, kyrka, parklek och BVC. Syftet med projektet är att bygga upp en |
|
verksamhet som på olika sätt hjälper och stöttar föräldrar så att de kan |
|
känna trygghet, stolthet och glädje i sitt föräldraskap. Man har kontinu- |
|
erliga grupper med kurdiska mammor samt |
|
småbarnsföräldrar. |
|
Kontaktperson: Brita Bergman, tel. |
|
Stiftelsen Fryshuset |
|
Projektet Ensamstående mammor med barn som inte har någon eller då- |
|
lig kontakt med sina pappor |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen arbetar med ett projekt för att skapa ett nätverk för ensam- |
|
stående mammor. Tanken är att mammorna ska kunna samlas i grupper |
|
och kunna avlasta varandra. Man ska kunna skapa en tillfredsställande |
|
fritid tillsammans med barnen. Eftersom många av barnen sällan träffar |
|
män ska man kunna göra aktiviteter med deltagare i projekten Bro- |
|
byggarna och Lugna gatan för att kunna få positiva manliga förebilder. |
|
Kontaktperson: Carina Sundberg, tel. |
|
75
Studiefrämjandet i Kalmar
Projektet Särskilda föräldrar 140 000 kr för år 1 av 2
Föräldrar till barn med särskilda behov/funktionshinder som DAMP, ADHD och närliggande diagnoser lever i en pressad situation. Många känner sig starkt ifrågasatta som föräldrar och kötiden till utredning av neuropsykiatriska funktionshinder är ofta lång. Med detta projekt vill Studiefrämjandet i Kalmar län genom föräldragrupper enligt studiecirkel- pedagogiken ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Projektidén är förankrad hos Kalmar Läns Landstings utredningsenhet
Kontaktperson: Leif Holmström, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Studiefrämjandet i Nordvästra Småland
Projektet Aktivt ledar- och föräldraskap i utveckling 200 000 kr för år 2 av 3
Det finns ett allt större behov av att arbeta brett runt barnfrågor och ha en samsyn runt barnen. Man har under första projektåret startat ett nätverks- projekt mellan hem, MVC, BVC, skola, utbildning m.fl. som drivs av Studiefrämjandet NV Småland i samarbete med Högskolan för lärarut- bildning och kommunikation, landstinget i Jönköpings län och kommun- förbundet i Jönköpings län. Målet är att stödja, stimulera och förstärka föräldrarollen och skapa förutsättningar för ökat ansvarstagande och in- flytande i samhället. Man fortsätter arbetet med nätverksträffar för för- äldrar.
Kontaktperson: Thomas Forsberg, tel.
Studiefrämjandet i Södra Hälsingland
Projektet Föräldrastöd och utbildning 50 000 kr för år 1 av 2
I Söderhamn har nyligen startats ett familjecentrum i samarbete mellan landsting och kommun. Målsättningen är bl.a. att främja hälsa och ut- veckling samt att stärka det sociala nätverket runt barnet. Familjecentrum genomför en grundläggande föräldrautbildning under graviditeten men någon organiserad fortsättning efter man fått barn finns inte. Studie- främjandet vill i samarbete med familjecentrum i Söderhamn och Gärdets Hälsocentral i Bollnäs skapa ett kontaktnät för föräldar för att stödja, stimulera och fortbilda föräldrarna, integrera invandrarföräldrar med övriga föräldrar, skapa blandade grupper men också några pappagrupper. Kontaktperson: Sven Eriksson, tel.
76
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Växjö
Projektet Att vara förälder idag 130 000 kr för år 2 av 2
Man arbetar med dialogpedagogik i studiecirkelform som föräldrautbild- ning. Ledarna för cirklarna är föräldrar som utbildats för uppgiften. Kontaktperson: Britta Lindberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Varbergs Missionsförsamling
Projektet Familjestyrka 300 000 kr
Varbergs Missionsförsamling bedriver verksamhet i Håstensområdet, ett invandrartätt bostadsområde i Varberg. Man har aktiviteter för barn bl.a. med läxläsningsstöd. Tillsammans med Rädda Barnen har man haft två tjejgrupper för invandrarbarn. Utifrån dessa verksamheter har man sett att resultaten skulle bli ännu bättre om man fick med föräldrarna i pro- cessen. Projektet ska utveckla verksamheten vidare för att, genom att ta med familjen, skapa en bättre framtid för barnen. Man vill bl.a. starta killgrupper för invandrarbarn och bjuda in papporna för att samtala om papparollen.
Kontaktperson: Elisabeth Embring, tel.
Örebro Kristna Samarbetsråd
Projektet Livsnära
265 000 kr för år 2 av 2
Att var förälder i dag är svårt nog för ”vanliga svenskar”. Ännu svårare kan det vara för invandrarföräldrar som möter en ungdomskultur där vär- deringar och livsstil utgör ett hot mot den egna ”kodex” man försöker upprätthålla och lojalitetskonflikter kan uppstå. För att bryta denna pro- blematik vill föreningen försöka bryta barriärer och motverka främlings- skap genom den levande dialogen som medel. Målgruppen är i första hand föräldrar och barn i bostadsområdet Vivalla, Örebro. Därefter planeras projektet nå andra invandrartäta bostadsområden i Örebro.
Kontaktperson: Björn Svärd, tel.
Ungdom
Stiftelsen Kvinnoforum
Verksamhet för unga mammor i Stockholms län 600 000 kr för år 2 av 2
Under ett år föder ett hundratal tjejer i åldern
77
av de unga mammorna är ensamstående eller lever i flergenerations- |
Skr. 2001/02:125 |
boende med sina egna föräldrar. De flesta har begränsade ekonomiska |
Bilaga 2 |
resurser, många lever under svåra sociala förhållanden och finner det |
|
svårt att kombinera föräldraskapet med skolgång. Stiftelsen Kvinno- |
|
forum/Xist erbjuder stödverksamhet för unga föräldrar samt personal |
|
som arbetar med unga föräldrar. Organisationen anordnar föräldrautbild- |
|
ningar och medverkar till bildande av stödnätverk för de unga föräld- |
|
rarna. Vidare vill man skapa nätverk för och utbilda barnmorskor och |
|
barnsjuksköterskor. Genom verksamheten vill man att yrkesverksamma |
|
stödarbetare, som troligen inte stöter på tonårsföräldrar mer än en eller |
|
ett par gånger under sin karriär, ska få tillgång till de med mer erfarenhet. |
|
Det praktiska arbetet med föräldrarna bedrivs i Storstockholm medan |
|
erfarenhetsspridningen bland yrkesarbetare sker både i Stockholms- |
|
området och nationellt. Verksamheten bedrivs i samarbete med Riks- |
|
förbundet Unga Föräldrar samt ungdomsmottagningar i Göteborg och |
|
Malmö. |
|
Kontaktperson: Lotta Gusterman, tel. |
|
Handikapp
Alzheimerföreningen i Sverige
Projektet
Unga anhöriga till demenssjuka (barn och även make/maka i åldrarna
Kontaktperson: Krister Westerlund, tel.
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Projekt för anhöriga till dövblinda barn och ungdomar 650 000 kr för år 1 av 3
För att ge släkt och vänner möjlighet att få mer kunskap om dövblindhet så att de kan bli en positiv kraft vill Föreningen Sveriges Dövblindas för- äldrasektion starta ett nätverk mellan i första hand syskon och far- och morföräldrar, men också för syskon till föräldrar och andra anhöriga till familjen. För att starta dessa nätverk kommer man att arrangera en serie veckoslutskonferenser. Däremellan kommer man att följa upp träffarna. När verksamheten i det nya resurscentrumet för dövblindfödda vid Åsbacka kommer igång ska kontakter knytas med dem.
Kontaktperson: Jane Eriksson, tel.
78
Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska störningar (ISPS) i Skellefteå
Utveckling genom psykosocial samverkan 200 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att fördjupa anhörigstödjande joursamtal för att försöka häva den isolering som man lätt hamnar i som anhörig till psy- kiskt sjuka och intensifiera kontakterna med expertis inom psykiatri, socialtjänst, försäkringskassa etc.
Kontaktperson: Birgitta Sjögren Öhlund, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Malmö allmänna sjukhus (MAS), Pedagogiska Hörselvården
Projekt kring skolgång för hörande barn till döva föräldrar 185 000 kr för år 2 av 2
Att hjälpa hörande barn med läxläsning kan vara svårt då man som för- älder har teckenspråket som modersmål. Problemen blir särskilt stora för döva invandrarföräldrar. Hörselpedagogiska avdelningen genomför där- för tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund ett projekt som går ut på att i varje rektorsområde i Skåne inventera antalet barn med döva för- äldrar, samla barn och föräldrar för att dels undersöka vilka svårigheter barnen kan möta i skolsituationen och utanför skolan, dels diskutera fram förslag till lösningar. Förslagen förs kontinuerligt fram till berörd huvud- man.
Kontaktperson: Evert Henriksson, tel.
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS)
Projekt för att utveckla det frivilliga samhällsarbetet inom socialtjänsten 1 150 000 kr för år 1 av 3
Ca 35 000 barn, ungdomar och funktionshindrade får genom frivilliga samhällsarbetare kontakt, stöd och/eller avlastning. Riksförbundet orga- niserar bl.a. övervakare inom kriminalvården, stödpersoner inom psykiat- rin, kontaktpersoner och stödfamiljer enligt LSS samt gode män/förval- tare. Förbundet ska nu utveckla samarbetsmodeller mellan socialtjänsten och de frivilliga samhällsarbetare som har uppdrag inom socialtjänsten. Projektet syftar också till att, i samarbete med socialtjänsten, organisera frivilliga samhällsarbetare och därigenom samla erfarenheter och kun- skaper för att utveckla nya metoder i arbetet och i stödet till de frivilliga medarbetarna.
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel.
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) |
|
Stödpersonprojektet |
|
970 000 kr för år 2 av 3 |
|
Förbundet Frivilliga Samhällsarbetare bildades 1968 och organiserade då |
|
främst övervakare inom kriminalvården. Förbundet organiserar även |
79 |
stödpersoner inom psykiatrin och kontaktpersoner/stödfamiljer enligt |
Skr. 2001/02:125 |
LSS samt gode män. Förbundet, Riksförbundet för Social och Mental |
Bilaga 2 |
Hälsa och |
|
samlar i detta projekt stödpersonernas erfarenheter och kunskaper, sam- |
|
manställer och utvecklar utbildningsmaterial, samt utbildar handledare |
|
och gamla och nya stödpersoner och andra frivilliga samhällsarbetare |
|
som ska ge stöd till psykiskt funktionshindrade. Projektet ska också |
|
utveckla modeller för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan stöd- |
|
personer. |
|
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel. |
|
Riksförbundet för dementas rättigheter (Demensförbundet) |
|
Projektet Träffpunkt Blåmesen för tidigt diagnostiserade yngre demens- |
|
sjuka |
|
400 000 kr för år 1 av 2 |
|
Demensförbundet ska tillsammans med Stockholms kommun starta en |
|
träffpunkt för personer med tidig demensdiagnos, dvs. den grupp sjuka |
|
som är för friska för att få traditionell dagvård men ändå har stort behov |
|
av stöd för att göra saker tillsammans med andra, att ha någonstans att |
|
gå. |
|
Kontaktperson: |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Utveckling och utbildning av förbundets diagnosombud |
|
400 000 kr för år 3 av 3 |
|
En nybliven förälder till ett funktionshindrat barn upplever ofta att de |
|
inte kan få svar på olika frågor av personal inom vård, omsorg och social |
|
sektor. Först när frågorna ställs till och besvaras av en förälder som upp- |
|
levt samma sak kan förståelse och kommunikation i en djupare mening |
|
uppstå och därmed en process av positiv bearbetning. För att tillgodose |
|
behovet av kontakt med föräldrar med samma erfarenhet har RBU över |
|
hela landet en organisation med kontaktombud. Projektets syfte är att ge |
|
förbundets 300 s.k. kontaktombud ökad kunskap om samhällets stöd och |
|
service, kunskap i krishantering och om organisationens roll. I projektet |
|
ingår dels framställning av utbildnings- och informationsmaterial dels |
|
utbildning genom seminarier m.m. |
|
Kontaktperson: Saga Broström, tel. |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
|
Projektet Nationella hjälplinjen |
|
3 000 000 kr för år 1 av 3 |
|
Personer med psykiska problem och deras närstående har många gånger |
|
mycket svårt att nå fram till adekvat vårdgivare. De jourtelefoner som |
|
finns är inte tillgängliga dygnet runt och inte alltid bemannade med per- |
|
soner som är utbildade och tillräckligt erfarna för att möta människor i |
80 |
|
akut kris. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Riksförbundet |
Skr. 2001/02:125 |
Ananke, Svenska Ångestsyndromsällskapet, Föreningen Balans och |
Bilaga 2 |
SPES (Suicidprevenion och Efterlevandes Stöd) ska tillsammans bygga |
|
upp och starta en nationell hjälplinje som ska vara öppen dygnet runt för |
|
människor i psykisk kris och deras anhöriga/närstående. En viktig |
|
uppgift är att fungera självmordsförebyggande. Jouren ska bemannas av |
|
professionell personal med erfarenhet från området. Genom hjälplinjen |
|
ska man dels få akut samtalshjälp, dels hjälp att via en databas kontakta |
|
närmaste vård- och/eller samtalsgrupp. |
|
Kontaktperson: Monica |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) |
|
Projekt för att utveckla ett heltäckande stöd för personer med utveck- |
|
lingsstörning som har sociala och psykosociala problem |
|
565 000 kr för år 3 av 3 |
|
Flera undersökningar visar att personer med lindrig utvecklingsstörning |
|
kan hamna i situationer som de inte klarar av psykiskt eller fysiskt. |
|
Funktionsnedsättningen i sig medför att det är lätt att försättas i svår- |
|
begripliga situationer eftersom man ofta har vaga begrepp om tid, orsak |
|
och verkan. Det kan innebära risker för ensamhet, missbruk och krimi- |
|
nalitet. Kunskapen om utvecklingsstörningens effekter är tyvärr ofta |
|
bristfällig bland samhällets stödorganisationer som t.ex. familjerådgiv- |
|
ning, frivård, psykiatri m.fl. FUB utvecklar därför en samverkansmodell |
|
som kan ge ett mer heltäckande stöd till utvecklingsstörda som begått |
|
brott, med sociala och psykosociala problem m.m. Modellen genomförs i |
|
Halmstad. FUB och deras föräldrarådgivare samarbetar med familjeråd- |
|
givningsbyrån, Frivilliga samhällsarbetare, Statens institutionsstyrelse, |
|
frivården och psykiatriska öppenvården. |
|
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. |
|
Stiftelsen Noaks Ark – Röda Korset |
|
Projektet Familjer med HIV |
|
580 000 kr för år 2 av 2 |
|
Att lida av en kronisk sjukdom är svårt för en förälder – att leva med hiv |
|
med alla fördomar och det utanförskap det för med sig är en oerhört svår |
|
situation. Det har hittills inte gjorts mycket för att uppmärksamma friska |
|
barn i familjer med hiv. Detta blir dock allt viktigare – eftersom hiv allt- |
|
mer utvecklas mot en kronisk sjukdomsbild med mycket tuff medicine- |
|
ring. Metoden att integrera barn från olika familjekonstellationer och |
|
med olika sociokulturell bakgrund men med gemensam hivproblematik |
|
tror stiftelsen kan bidra till att allt fler vågar leva med större öppenhet. |
|
Att stötta föräldrar med en allvarlig sjukdom, att våga och orka vara för- |
|
älder är också en viktig uppgift i projektet. Stiftelsen har redan idag |
|
kontakt med familjer i den beskrivna situationen och räknar med att ha |
|
stadig kontakt med ca 50 barn. Det andra delprojektet är ett nytryck av |
|
barnboken Barn och HIV som tagits fram med arvsfondsmedel. Efter- |
81 |
|
frågan är stor och boken behövs bl.a. till kommande utbildningsdagar om |
Skr. 2001/02:125 |
barn och hiv. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: |
|
Svenska Psoriasisförbundet (PSO) |
|
Projektet Att leva med psoriasis |
|
685 000 kr för år 1 av 3 |
|
Psoriasis är en kronisk sjukdom som drabbar huden och ofta lederna. |
|
Många har en lindrig form som i mindre utsträckning påverkar det dag- |
|
liga livet medan andra har stora hudytor täckta av hudförändringar. Ca |
|
30 % har även diagnosen psoriasisartrit, en ledsjukdom som medför |
|
smärta och stelhet och påverkar rörligheten. Speciellt besvärlig är psoria- |
|
sis i hårbotten och i ansiktet, i underlivet och på händer och fötter. |
|
Psoriasissjuka blir ofta behandlingströtta och missmodiga, trots daglig |
|
behandling finns utslagen och besvären kvar. Psyket påverkas negativt, |
|
många undviker att visa sin psoriasis för andra vilket kan medföra |
|
upplevelsen av att leva dubbelliv. Många är rädd för att ta kontakt med |
|
det motsatta könet och det kan finnas oro för hur sex och samlevnad ska |
|
fungera. Den medicinska vården är god men det psykologiska omhänder- |
|
tagandet saknas. Förbundet vill nu pröva om man genom utbildning kan |
|
stärka medlemmarnas känsla av att det går bra att leva med psoriasis så |
|
att sjukdomen inte behärskar ens liv. Utbildningarna som ska ges i |
|
kursform så att man kan dela erfarenheter med varandra, ska ta upp |
|
ämnen som sjukdomen och behandlingsalternativ, krisbearbetning, egnas |
|
och andras attityder, bemötandet inom sjukvården, anhörigas roll, |
|
samlevnadsfrågor m.m. |
|
Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. |
|
Fritid/idrott
Barn
Bunkeflo Idrottsförening |
|
Bunkefloprojektet – en modell för Sverige |
|
2 194 000 kr för år 2 av 3 |
|
Bunkeflo Idrottsförening har bedrivit ett ettårigt lokalt hälsoprojekt |
|
gemensamt för idrottsrörelse och skola. Bunkeflo Idrottsförening vill nu |
|
med hjälp av idrottsrörelse och skolmyndighet försöka sprida ett koncept |
|
om samarbete för att åstadkomma en ökning av graden av fysisk aktivitet |
|
– lek och idrott – hos skolbarn. Föreningen hoppas att en lustbetonad |
|
fysisk aktivitet under skoltiden ska avsätta spår i form av intresse och |
|
behov av fortsatt motion och idrott och dessutom förse barnen med en |
|
liten repertoar av färdigheter att utnyttja på sin fritid i framtiden. |
|
Bunkeflo IFs ambition är att stimulera och stödja så många skolor och |
|
idrottsföreningar i Sverige som möjligt att starta lokala projekt av samma |
|
eller liknande slag som i Bunkeflo. Man kommer att erbjuda utbildning, |
82 |
|
konferenser och seminarier, studiecirklar i samarbete med SISU och |
Skr. 2001/02:125 |
halvdagseminarium – Bunkefloforum. Ett kontaktnät ska bildas med |
Bilaga 2 |
myndigheter, föreningar och skolor och i samarbete med Lunds univer- |
|
sitet starta ett nationellt register för Idrott och Hälsa. |
|
Kontaktperson: Per Gärdsell, tel. |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
|
Projektet SMUL – Social och Motorisk Utveckling genom Lek |
|
850 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen vill tillsammans med Barn- och Ungdomshabiliteringen, |
|
MAS och Korrebäckens specialförskola, MAS driva ett projekt som |
|
syftar till att hitta, pröva och utveckla en metod och ett arbetssätt som |
|
främjar den allsidiga utvecklingen optimalt hos det funktionshindrade |
|
barnet. Man vill samtidigt tillgodose föräldrarnas önskemål om mer all- |
|
sidig inlärning för sina barn och därigenom uppnå en bättre livskvalitet. |
|
Syftet är också att få mer delaktiga och aktiva föräldrar och att öka sam- |
|
verkan och förståelsen mellan olika yrkesgrupper. Målgrupper är barn, |
|
föräldrar och personal. Projektet vänder sig främst till |
|
på Korrebäckens förskola men även till föräldrar och barn och personal |
|
som arbetar i ett team för att uppnå gemensamma mål. Pedagogiken är |
|
tänkt att spridas till andra diagnosgrupper och till barn på andra förskolor |
|
inom Malmö kommun. Det nyskapande i projektet är samordningen av |
|
kompetens i föreningen, förskolan, habilteringen och hemmet och den |
|
konduktiva synen och arbetssättet. |
|
Kontaktperson: Marie Johansson, tel. |
|
IFK Hedemora Skidor |
|
Projektet Profilering |
|
200 000 kr för år 1 av 3 |
|
Friskolan Olympic vill bedriva ett samverkansprojekt med Dalarnas |
|
Idrottsförbund och Institutionen för Idrott och Hälsa. Bakgunden är att |
|
Hedemora Skidklubb sedan ett år tillbaka startat en friskola med idrott, |
|
lek och rörelse som profil. Skolan har som mål att i tidig ålder lära |
|
barnen betydelsen av ett aktivt fritidsliv som stimulerar inlärning och ger |
|
en god hälsa och livsstil. Man vill nu under tre år följa upp och utvärdera |
|
verksamheten. Man vill bl.a. belysa om effekten av den fysiska aktivite- |
|
ten har något eller direkt samband med studieprestationen, hur barnens |
|
fritid påverkas samt hur deras självkänsla påverkas. Man vill sprida er- |
|
farenheter till föreningar och skolor. |
|
Kontaktperson: Lillemor Gunnarsson, tel. |
|
83
SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation
Projektet Att vara förälder till barn som idrottar 350 000 kr
Man vill producera en videofilm för att ge föräldrarna till barn som idrottar möjlighet att reflektera över sin roll och sitt eget beteende. Enligt en undersökning vid Göteborgs Universitet, känner vart femte barn press ifrån sina föräldrar när de idrottar. För att ge möjlighet till barn att delta i idrott efter egna förutsättningar och känna glädje är det viktigt hur föräld- rar och ledare möter barn. Projektidén är att producera en videofilm samt utarbeta metoder och modeller för att möta föräldrar till barn inom idrotten.
Kontaktperson: Karin Karlsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Stjärnholms Ryttarförening
Projektet Stallfritids 138 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill driva ett ”hästfritis” under eftermiddagstid. Barnen ska förutom att lära sig mer om häst- och stallvård, lära sig vikten av bra kost, i förebyggande syfte ta upp frågor om mobbning och utanförskap m.m. Man vill också starta grupper för barn och ungdomar med social problematik samt samarbeta med två närbelägna skolor för att eleverna ska ha möjlighet att delta i verksamheten och hjälpa handikappade rytta- re.
Kontaktperson: Ingela Reinholdsson, tel.
Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation (SISU)
Projektet Se och möt varje barn 435 000 kr för år 2 av 2
SISU vill tillsammans med BRIS utbilda föräldraledare för barnidrott att se och möta varje barn efter deras förutsättningar. Man vill göra föräldra- ledare medvetna om barns olika förutsättningar och genom utbildning ge ett antal metoder och verktyg för att stärka barns självbild positivt. Mål- gruppen är föräldraledare och tränare på lokal nivå. För att få barn del- aktiga kommer intervjuer att göras med barn om hur de upplever idrotten och idrottsledaren. Underlaget kommer sedan att ligga till grund för ut- bildningsmaterialen. Projektet kommer att följas upp och utvärderas. Man kommer att ha avsnitt som belyser invandrarbarns förusättningar liksom frågan om killar och tjejers villkor.
Kontaktperson: Karin Karlsson, tel.
84
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Hälsingland
Pojkprojektet
120 000 kr för år 2 av 3
För några år sedan kontaktades förskola/skola av ovanligt många ensam- stående mammor med pojkar. Mammorna var bekymrade över sina söner som visade tecken på att de inte mådde bra. Några av pojkarna var utage- rande, några var nedstämda. Pojkarna var i åldrarna
Kontaktperson: Christina Wall, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Ungdom
Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå
Projektet Ung Framtid 2000 200 000 kr för år 2 av 2
Invandrare Ungdomsföreningen är en multikulturell förening som i sam- verkan med Umeå kommun har genomfört det första året av detta integ- rationsprojekt för ca 400 ungdomar i de mest invandrartäta bostadsom- rådena i kommunen. Syftet med projektet är att ungdomarna erbjuds hjälp med skolarbetet samt är delaktiga i utflykter och läger. Föreningen erbjuder även samtal och rådgivning för ungdomarnas föräldrar. Under projektets första år har föreningen arbetat inom bostadsområdet Ersboda, med fritidsgården Athena som bas. Genom att ge vägledning, individuellt stöd och erbjuda konkreta åtgärder hoppas föreningen på att väcka ung- domarnas engagemang både för skolarbete och fritidssysselsättningar samt öka förståelsen för olika kulturer. Under år två kommer projektet och det samarbete med skolor i områdena som har startats upp att ut- vidgas.
Kontaktperson: Abdi Hanad, tel.
Studiefrämjandet i Nordvästra Småland |
|
Projektet Rollspel för alla |
|
210 000 kr |
|
Studiefrämjandet i Nordvästra Småland och östra distriktet av Sveriges |
|
Roll- och Konfliktspelsförening (SVEROK) har initierat projektet i syfte |
|
att engagera ungdomar som i låg utsträckning deltar i föreningslivet. Ini- |
|
tiativtagarna kommer att tillsammans starta rollspelsföreningar bland |
|
ungdomsgrupper som för närvarande endast i låg utsträckning deltar i |
|
organisationernas verksamhet. Invandrare, tjejer och glesbygdsbor är |
|
grupper vars delaktighet man vill öka särskilt. Som ett led i projektet in- |
85 |
går också ett samarbete med ungdomsvårdshemmet i Stigby. Samarbetet |
Skr. 2001/02:125 |
syftar till att utveckla rollspelsbaserade metoder för att förbättra de in- |
Bilaga 2 |
tagna ungdomarnas självförtroende och förmåga att samarbeta i grupp. |
|
Kontaktperson: Frank Isaksson, tel. |
|
Stiftelsen Stockholm Summer Games |
|
Stockholm Street Sports and Art |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Stiftelsen Stockholm Summer Games genomför det tredje och sista året |
|
av ett treårigt integrations- och utvecklingsprojekt i form av lokala ge- |
|
mensamma idrotts- och kulturaktiviteter av spontan karaktär för ung- |
|
domar i 13 av Stockholms ytterstadsområden. Varje vår har det genom- |
|
förts tävlingar i fyra av ytterstadsområdena i olika aktiviteter som musik, |
|
streetbasket, streetfootball, aerobics, estradpoesi och dans. Efter som- |
|
marlovet visar alla stadsdelar och deltagare upp sin lokala profil på |
|
Sergels torg. Ungdomarna får på eget initiativ presentera sina förslag om |
|
olika aktiviteter för en professionell rådgivare som stödjer deltagarna |
|
med hjälp och råd. Detta har inneburit att det blivit flera självinitierade |
|
aktiviteter före och efter de samordnade aktiviteterna. Projektets långsik- |
|
tiga syfte är att låta ungdomar, i åldern |
|
mötas i ett positivt sammanhang och skapa nya aktiviteter tillsammans |
|
med ungdomar från andra stadsdelar. Projektet syftar även till att öka |
|
ungdomarnas kunskap och kompetens inom områden som är intressanta |
|
ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. |
|
Kontaktperson: Göran Qvarfordt, tel. |
|
Studiefrämjandet i Stockholm |
|
Projektet Friluftsliv – Samverkan – Integration |
|
195 000 kr för år 1 av 3 |
|
Studiefrämjandet avser att tillsammans med ett fyrtiotal invandrarföre- |
|
ningar, skolor och fritidsgårdar genomföra ett treårigt projekt för natur- |
|
och friluftsverksamhet i förortsområden. Under det första året räknar |
|
man med att ordna sammanlagt 52 arrangemang med över 1 000 del- |
|
tagare samt genomföra 12 000 studiecirkeltimmar. Förutom naturupp- |
|
levelser och friluftsliv syftar verksamheten till integration, demokratiskt |
|
engagemang och jämställdhet. Deltagarna är både vuxna och ungdomar. |
|
Delar av verksamheten riktar sig speciellt för ungdomar; inte minst för |
|
unga invandrartjejer. |
|
Kontaktperson: Mohammed Qamaruddin, Håkan Lundberg, |
|
tel. |
|
Svenska Royal Rangers (SRR) |
|
Projektet Expedition |
|
250 000 kr |
|
Svenska Royal Rangers (SRR) bedriver ungdomsverksamhet i form av |
|
friluftsliv och scouting i pingstförsamlingarna. Genom projektet vill SRR |
86 |
utveckla ett koncept av äventyrsarrangemang för äldre tonåringar. Del- |
Skr. 2001/02:125 |
tagarna ska kunna praktiskt pröva på friluftsliv, ledarskap och problem- |
Bilaga 2 |
lösning under expeditionsliknande arrangemang. Efter projektet kommer |
|
konceptet att användas i organisationens nationella och internationella |
|
verksamhet. |
|
Kontaktperson: Eber Axelsson, tel. |
|
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet Friskis och
Syftet med detta projekt är att personer med rörelsehinder ska kunna delta i integrerad gymnastikverksamhet. Målet är att förutsättningarna för motionsgymnastik ska vara desamma som för icke funktionshindrade. DHR vill tillsammans med NHR, RTP och Friskis och Svettis skapa ”integrerad jympa”. Det ska ske runt om i landet där Friskis och Svettis lokaler finns och blir anpassade efter funktionshindrades behov. Man vill satsa på fyra orter i landet. En person från BOSSE (Råd, Stöd och Kunskapscenter i Stockholm) kommer att medverka i en ledningsgrupp eftersom projektidén har sitt ursprung ur det behov man där uppfattat bland sina funktionshindrade verksamhetsdeltagare i åldrarna 20 – 40 år. Ett av projektets mål är att föra ut information och kunskaper om denna form av gymnastik inom ramen för hela Friskis och Svettis landet runt.
Kontaktperson: Susanne Elmqvist, tel.
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Lund
Alla vinner – ett projekt om jämlikhet och full delaktighet i förenings- livet för personer med funktionshinder
750 000 kr för år 1 av 2
FUBs Lundavdelning har under många år engagerat sig i olika fritids- frågor som berör personer med utvecklingsstörning. I kommunen har det bildats en fritidsgrupp under Kommunala Handikapprådet för att bättre ta tillvara funktionshindrades behov i det allmänna fritidsutbudet. Gruppen har representanter från handikappföreningar, omsorg och habilitering, kultur- och fritidsförvaltning, Lunds Civila Ryttarförening samt region Skånes barn- och ungdomshabilitering. FUBs Lundavdelning vill i sam- verkan med fritidsgruppen utforma olika typer av kvalitetskriterier som kan underlätta och förbättra tillgängligheten i föreningslivet för funk- tionshindrade.
Kontaktperson: Bengt Bengtsson, tel.
87
Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO)
Projektet FRISKUS 586 000 kr för år 1 av 2
Samarbetsorganisationen vill sprida en lyckad samhällsmodell i Sverige
– samverkan och samordning kring funktionshindrades möjligheter till en ökad livskvalitet genom aktiv fritid i kommunen. Förkortningen FRISKUS står för Fritid, Social och Kulturell Samverkan. Man vill er- bjuda olika kommuner i landet att ta del av denna modell genom både tryckt material och besök i form av föreläsningar eller seminarier. Man vill stimulera till lämpliga samverkansmodeller som kan verka för en förändringsprocess i arbetet med funktionshindrades fritid samt speciellt uppmärksamma betydelsen av kunskap om funktionshinder och hur man ökar integreringen inom fritids- och kulturområdet.
Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikappidrottsföreningen Linblomman
Fritidsprojektet Blomstra 250 000 kr för år 1 av 3
Tanken med projektet BLOMSTRA är att funktionshindrade ska få chansen att prova på olika aktiviteter inom idrott- och kulturområdet. Funktionshindrade bidrar själva med planering och utveckling. Målsätt- ningen är att låta projektet pågå i tre år och att funktionshindrade ska kunna skapa nya nätverk oavsett vilken nationalitet eller vilket handikapp man har. Målsättningen är att projektet ska kunna leva vidare efter pro- jekttidens slut inom kommunen eller genom näringslivet.
Kontaktperson: Mats Gustafson, tel.
Hem och Skolaföreningen i Skellefteå särskola
Fritid på eget ansvar 300 000 kr för år 1 av 3
Ungdomar med utvecklingsstörning har inte samma förutsättningar som vanliga ungdomar. De har svårt att uttrycka sina egna önskemål och de har svårt att föreställa sig sådant som de inte har varit med om. Föräldrar behövs men i tonåren är det viktigt att frigörelseprocessen påbörjas. Syf- tet med projektet är att skapa en mötesplats/träffpunkt för utveckling- störda ungomar där de har en bra fritid på eget ansvar. Syftet är också att skapa trygghet för ungdomarna så att de på sikt kan söka sig ut i sam- hället. Tanken är att under projekttiden hitta former som underlättar för ungdomarna att ta eget ansvar, att de äldre ungdomarna ska vara bra förebilder för de yngre samt hitta lösningar för hur mötesplatsens verk- samhet kan fortsätta efter projekttiden. Man kommer att samarbeta med Fritidsförvaltningen, Skellefteå kommun.
Kontaktperson: Mari Andersson, tel.
88
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Rullstolsrugby för lågpoängare – spelare med de gravaste funktionsned- sättningarna
143 000 kr
För att få spela rullstolsrugby krävs att man har funktionsnedsättningar i armar och/eller händer. Sedan Rekryteringsgruppen introducerade rull- stolsrugby i Sverige 1993 har sporten haft en fantastisk utveckling. Sporten har stor betydelse även förutom den rent sportsliga. För ny- skadade och andra är träningen avgörande för att upprätthålla funktioner och färdigheter (styrka, rörlighet, kondition och självförtroende) som är en förutsättning för en livsstil som omfattar arbete, umgänge och en aktiv fritid. För lågpoängare i rullstolsrugby har emellertid de senaste årens utveckling varit negativ p.g.a. klassificeringsrutinerna vilket innebär att lågpoängarna får allt mindre speltid. Projektet går ut på att arrangera låg- poängsturneringar för att få fler att börja spela och säkra lågpoängs- rugbyns framtid.
Kontaktperson: John Högberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Projeket Utbildning av funktionshindrade med hund för att kunna delta i vildmarksläger
93 000 kr
Förbundet vill genom projektet öppna dörrar till friluftsliv där hunden blir ett verktyg/hjälpmedel att komma nära naturen. Man vill anordna en utbildning i två steg där målet är ett vildmarksläger som ska kunna ingå i förbundets ordinarie programutbud.
Kontaktperson: Ulla Carlsson, tel.
Stiftelsen Frösunda Solidaritet
Projektet Ett sportprogram för handikappade 1 500 000 kr för år 2 av 3
Frösunda Center har under många år arbetat med rehabilitering av skada- de och handikappade barn, ungdomar och vuxna. Man vill nu skapa en modell och utveckla de resurser som ger unga skadade tillgång till idrottsrörelsen. Stiftelsen Frösunda Solidaritet vill i samverkan med Frösunda Center prova en modell där nyskadade och nyhandikappade barn, ungdomar och vuxna får en tidig introduktion i idrott. Introduk- tionen följs upp i ett system där lokal verksamhet inom idrottsrörelsen samverkar för att nå de mål som projektet har. Projektet har sin bas i Frösunda Center i Solna. Programmet omfattar tre steg, introduktion, uppföljning och utveckling.
Kontaktperson: Karsten Inde, tel.
89
Studiefrämjandet i Uppsala
Projektet Sol, vatten och vind – Centrumbildning för utomhuspedagogik och sinnesträning för personer med utvecklingsstörning
725 000 kr för år 1 av 2
Grundtanken i detta projekt är att användbarhet och tillgänglighet ska vara god för alla målgrupper med funktionshinder men projektet fokuse- ras på deltagare med utvecklingsstörning. Man vill skapa förutsättningar för utvecklingsstörda att under kunnig ledning utöva träning, idrott, naturvistelse och odling samt uppleva spänning, lust och äventyr för att kunna utveckla färdigheter och intressen för en rikare fritid och ett aktivt friluftsliv. Projektet kommer att bedrivas i mycket nära samarbete med
Kontaktperson: Ia
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Talangjakten, för morgondagare 875 000 kr för år 1 av 3
SHIF har sedan några år med arvsfondsmedel drivit två projekt, idrotts- skoleprojektet och elitprogrammet, vilka har gett mycket goda resultat. Genom dessa projekt har SHIF konstaterat att avståndet mellan idrotts- skolan, föreningsverksamheten och en fortsatt utveckling till att bli idrottare av elitklass är väldigt stort. Man vill därför starta detta projekt för att ge ungdomarna fortsatt utveckling inom idrotten genom att er- bjuda möjlighet att delta i talangläger som anordnas av SHIFs distrikt i samverkan med lokala föreningar och med SHIFs idrottskommittéer. Man ska till största delen kunna utöva sin specialidrott men också kunna pröva på verksamheter samt sociala aktiviteter. Efter projekttiden räknar man med att verksamhetsidén med talangläger för morgondagare slagit igenom i alla led inom SHIF och att de blir ett kontinuerligt inslag.
Kontaktperson: Håkan Ryholt, tel.
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Träningslära för rullstolsåkning 965 000 kr för år 1 av 3
Rullstolsidrottare och andra rullstolsburna tränar enligt samma principer som idrottare utan funktionshinder trots att förutsättningarna är helt olika. Förbundet vill därför tillsammans med föreningen Rekryterings- gruppen och Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott som är knutet till Riksidrottsgymnasiet för handikappidrott i Bollnäs utveckla en träningslära för rullstolsåkning. En sådan utveckling av träning kan med- föra att nyskadade och födelseskadade kan rehabiliteras och habiliteras snabbare och bättre, att rullstolsidrottare ska kunna träna effektivare och generera större framgångar i stora tävlingar och att flera rullstolsidrottare ska kunna träna mer effektivt även i sitt närområde.
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel.
90
Sveriges Dövas Idrottsförbund
Projektet Ungdomen till dövidrotten 1 595 000 kr för år 2 av 3
För att nå ungdomar behöver SDI hitta en ny strategi och nå ungdomarna på deras eget språk, teckenspråk. Med moderna medier som webbsida på Internet och genom
Kontaktperson: Urban Mesch, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Turism för alla i Sverige Ek. förening (TFA)
Projektet Equality
2 330 000 kr för år 2 av 2
Föreningen Turism för alla i Sverige genomför tillsammans med bl.a. Neurologiskt Handikappades Riksförbund ett projekt med mål att ut- forma en certifieringsverksamhet som kan utveckla turistanläggningars tillgänglighet, skapa en fungerande infrastruktur för turistinformation till funktionshindrade (bl.a. en databas) och arbeta för att reseutbudet för funktionshindrade utvecklas. Syftet är också att öka tillströmningen av turister med funktionshinder genom aktivt informationsarbete som mark- nadsföringsinsatser och nätverkssamarbete i Sverige och övriga Europa.
Kontaktperson: Lilian Müller, tel.
Viksjöforsbaletten
Projektet Kul på hjul med rullstolsdansgruppen No problems 105 000 kr för år 2 av 2
Syftet med detta projekt är bl.a. att skapa ett samarbete mellan fritids- verksamhet och skola, integrera unga funktionshindrade i skolans kultur- arbete, förebygga fördomar och utanförskap, utveckla funktionshindrades deltagande i samhällsarbete samt integrera ett äldre projekt i ungdoms- verksamheten.
Kontaktperson: Helena Ehrstrand, tel.
91
Förebyggande av brott/våld/mobbning
Barn
Föreningen Karlstads Zontaklubb II
Projektet Barn i Karlstad 300 000 kr för år 1 av 2
Karlstad Zontaklubb II vill tillsammans med Rädda Barnen Värmland starta ett ickevåldsprojekt för barn. Syftet är att utbilda barn i konflikt- lösning och skapande av våldsfria relationer. I detta projekt är målet att förebygga våld. Man vill genom utbildning lära ut grundläggande respekt för både män och kvinnor, att undvika stereotypa könsuppfattningar och att lära sig att handskas med besvikelser och negativa känslor på ett positivt och konstruktivt sätt. Barnen ska uppnå färdigheter för att kunna leva i relationer fria från våld, kunna handskas med konflikter och lära sig förkasta våldsamt och kränkande uppträdande, i synnerhet mot flickor. Droginformation ingår också i utbildningen och barnen ska lära sig att hjälp finns att få. Målgruppen är 953 pojkar och flickor i grund- skolans sjätte klass. Utbildning sker av räddningstjänstpersonal, poliser, lärare, förskollärare m.fl. vid kvinnojourer, akutmottagningar, brotts- jourer i Värmland i konfliktlösning. Dessa blir ”barfotapedagoger” och arbetar sedan tillsammans med klassföreståndare/ mentorer i klasserna under läsåret.
Kontaktperson: Eva Ullenius Hellgren, tel.
Ungdom
Föreningen Å. PÅDÅ. Å NEVÅ
Stöd för romer i samhället 40 000 kr för år 2 av 2
Föreningen bedriver ett brett arbete med både vuxna och unga romer i norra Storstockholm. Målet med föreningens verksamhet är att stödja unga romers integration i samhället, förebygga kriminalitet och rasism samt bygga broar mellan romska och svenska ungdomar. Genom projek- tet vill föreningen utveckla denna verksamhet som möts av ett stort behov. Föreningen avser att erbjuda ungdomar ett brett spektrum av sociala aktiviteter bland annat i form av studiebesök och språkträning.
Kontaktperson: Angelika Dimetri, tel.
FilmEpidemin
Projektet Möten under en mörk himmel 290 000 kr för år 1 av 3
Filmepidemin är en förening för filmarbetare i Göteborgsområdet. I pro- jektet Möten under en mörk himmel arbetar föreningen i tre års tid med olika ungdomsgäng i förorterna till staden. Ungdomarna som tillhör
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
92
Skr. 2001/02:125 |
|
kommer att dokumentera sina liv och möten med varandra. Ungdomarna |
Bilaga 2 |
kommer själv att stå såväl bakom som framför kameran. Förutom de re- |
|
sulterande filmerna är även själva mötena mellan dessa grupper en viktig |
|
del av projektet. Genom projektet hoppas föreningen uppnå ökad förstå- |
|
else såväl från samhället gentemot subkulturerna som vice versa. |
|
Kontaktperson: Bo Harringer, tel. |
|
Föreningen Vänner för livet |
|
Vänner för livet |
|
200 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen Vänner för Livet i samarbete med Lugna Gatan, Kriminellas |
|
Revansch i Samhället och skolorna i Stockholmsområdet driver en kam- |
|
panj mot mobbning och våld. Föreningarna erbjuder skolor ett helhets- |
|
paket bestående av föreläsningar, utbildning för personal, arbetsmaterial |
|
och utbyggnad av ett faddersystem där elever i nionde klass på högstadiet |
|
tar hand om de yngre. Verksamheten bedrivs i första hand av ungdomar |
|
samt personer som unga kan identifiera sig med. Föreningarna strävar |
|
efter att arbeta med orsakerna till och inte enbart med symtomen för pro- |
|
blemen. Projektet innefattar en långsiktig och bred samverkan mellan |
|
skola och föreningsliv. |
|
Kontaktperson: |
|
Föreningen Vänner för livet |
|
Vänner för livets hemsida |
|
223 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen Vänner för livet arbetar mot mobbning i skolorna i Stock- |
|
holms län. Föreningen vill utveckla arbetet genom att bygga en hemsida |
|
med communityfunktioner för medlemmar, skolor och elever. På sidan |
|
ska skolor och lokala skolprojekt kunna kommunicera med varandra, |
|
utbyta tips och erfarenheter osv. I projektet ingår även utbildningar för |
|
elever så att de kan sköta skolans engagemang i hemsidan. |
|
Kontaktperson: |
|
Handikappidrott
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
|
Talangutveckling inom Svensk Handikappidrott |
|
2 500 000 kr för år 2 av 3 |
|
Svenska Handikappidrottsförbundets talangprojekt består av tre delar: ett |
|
topprogram för etablerade toppaktiva idrottare och lag, ett talangprogram |
|
för lovande aktiva på väg till toppen samt ett supportprogram för att ut- |
|
veckla kringverksamheterna för att stötta idrottarna. Deltagarna i topp- |
|
och talangprogrammen erbjuds medicinsk service, utbildning, tränings- |
93 |
|
läger och individuella utvecklingsplaner som syftar till medaljkapacitet |
Skr. 2001/02:125 |
på internationell nivå. Supportprogrammet består bland annat av utveck- |
Bilaga 2 |
ling av ledare och träningsmetoder, talangkartläggning och knytning av |
|
resurspersoner till handikappidrotten. Hela projektet syftar till att Sverige |
|
ska vara bland de tio bästa nationerna vid Paralympics i Aten 2004. Ett |
|
uttalat mål med satsningen är också att elitidrotten för handikappade ska |
|
bedrivas med etiskt korrekta metoder. |
|
Kontaktperson: Hans Säfström, tel. |
|
Sveriges Dövas Idrottsförbund |
|
Projektet Operation dammsugning |
|
500 000 kr för år 2 av 3 |
|
Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) genomför i projektet en bred verk- |
|
samhet för att fånga upp och utveckla möjligheter för döva och hörsel- |
|
skadade ungdomar att utöva idrottsaktiviteter. Verksamheten består dels |
|
av ”Operation dammsugning” dels av projektet ”Talangutveckling”. |
|
”Operation dammsugning” fångar upp döva och hörselskadade idrottsin- |
|
tresserade ungdomar på landets ”normalhörande” skolor. Syftet är att in- |
|
formera ungdomarna om SDIs verksamhet, informera om teckenspråkets |
|
möjligheter, uppmuntra till aktivt deltagande i dövidrotten samt att skapa |
|
förutsättningar för att ungdomar, som är talangfulla nog att nå döv- |
|
idrottseliten, ska utveckla sina idrottsliga färdigheter. Projektet ”Talang- |
|
satsning” syftar till att utveckla de talanger som redan är aktiva inom |
|
dövidrotten. |
|
Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. |
|
Hjälpmedel
Barn
Hjälpmedelsinstitutet |
|
Projektet Hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning för barn med funk- |
|
tionshinder |
|
6 700 000 kr för år 3 av 3 |
|
Hjälpmedelsinstitutet genomför tillsammans med Riksförbundet för |
|
Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utveck- |
|
lingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Synskadades Riksför- |
|
bund (SRF), Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för |
|
döva, hörselskadade och språkstörda barn ett hjälpmedelsprojekt. Pro- |
|
jektets mål är att i Hallands och Norrbottens län, pröva och bygga upp en |
|
barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov ska vara styrande och där |
|
man också kan få möjlighet att pröva hjälpmedel och hyra för speciella |
|
tillfällen. Bakgrunden är brister i funktionshindrade barns hjälpmedels- |
|
situation. Föräldrar upplever svårigheter att få gehör för sina barns hjälp- |
|
medelsbehov. Verksamhetens regelsystem är svåra att förstå, som för- |
|
älder upplever man sig alltid få slåss för att få sina barns behov tillgodo- |
94 |
|
sedda. Dessutom upplevs kunskap om barns olika utvecklingsfaser som |
Skr. 2001/02:125 |
bristfällig. Det medför t.ex. svårigheter att få ett hjälpmedel förskrivet för |
Bilaga 2 |
lek och fritid, eftersom man inte har förståelse för att lek och fritids- |
|
aktiviteter också kan vara habiliterande åtgärder. Befintliga hjälpmedel är |
|
inte tillräckligt anpassade till barns behov, hjälpmedlen är ofta tunga och |
|
tråkiga och stimulerar inte barnen tillräckligt. Det krävs kompetens- |
|
utveckling hos såväl personal som hos föräldrar om barnhjälpmedel och |
|
om hjälpmedlens betydelse för barnens utveckling. Dessutom måste alla i |
|
barnens närmiljö (föräldrar, släktingar, dagis- och skolpersonal) få kun- |
|
skap om hur och varför. Kvalitativa och kvantitativa utvärderingar pågår. |
|
Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. |
|
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Ett hjälpmedelsprojekt 805 000 kr för år 1 av 2
De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksför- bund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn, Ungdomar samt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade ska genom- föra ett tvåårigt projekt med koncentration på hjälpmedelsförsörjningen ur ett brukarperspektiv. Erfarenheterna är att hjälpmedelssystemen fungerar mycket olika i olika delar av landet, ofta uppstår svårigheter med såväl möjligheterna att få ett visst hjälpmedel som utprovning, upp- följning eller reparation. Förbunden vill nu, genom fördjupningsstudier i några län, undersöka hjälpmedelsförsörjningen i förhållande till ålder, etnicitet och kön, om och hur organisationen av hjälpmedelsförsörj- ningen påverkar möjligheterna för den enskilde att få rätt hjälpmedel m.m. Man vill också se hur brukaren kan medverka och vilken informa- tion och kompetens som krävs för att kunna göra reella val. Man ska också belysa beslutsprocessen, dvs. hur politiker, verksamhetsledning och hjälpmedelskonsulenter tolkar de politiska intentionerna och vilka hinder och möjligheter som uppstår. Den samlade kunskapen ska under det andra året föras ut genom konferensverksamhet.
Kontaktperson: Pia Berggren, tel.
Föreningen Furuboda |
|
Projektet Interagera |
|
2 168 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen Furuboda vill tillsammans med bl.a. Gotlands kommun och |
|
Höghammarskolan i Bollnäs bedriva ett projekt kallat Interagera. Målet |
|
för projektet är att personer med funktionshinder ska ges möjlighet att |
|
använda datorspel i både fritidsaktiviteter och träningssammanhang. Det |
|
finns inte många spel som är utvecklade för att användas av funktions- |
|
hindrade personer. Det är vanligt att de har svagt självförtroende och de |
|
kan vara mycket osäkra i mötet med nya människor. Om spel används i |
|
samband med utprovningar eller liknande, skapas på ett enkelt sätt en |
95 |
|
kravlös och avslappnad situation. Målgrupperna är främst terapeuter och |
Skr. 2001/02:125 |
pedagoger som i sitt arbete möter unga och vuxna med funktionshinder |
Bilaga 2 |
samt personer med egen erfarenhet av funktionshinder. Projektet består |
|
av två delar, utveckling och information. I projektets utvecklingsdel |
|
kommer tre fältstudier med olika inriktningar att genomföras. Det kom- |
|
mer att ske på Datateket på Gotland, Höghammarskolan som är Bollnäs |
|
särskola och på Furuboda Folkhögskola. |
|
Kontaktperson: |
|
Hjälpmedelsinstitutet |
|
Förstudie rörande samverkansformer mellan ansvariga för hjälpmedels- |
|
verksamheten och brukarorganisationer |
|
180 000 kr |
|
Institutet ska tillsammans med det s.k. Brukarrådet (representanter för |
|
brukarorganisationerna) göra en förstudie med syfte att pröva och ut- |
|
veckla olika former för samverkan mellan brukarorganisationerna samt |
|
landstingens och kommunernas hjälpmedelsverksamhet. |
|
Kontaktperson: Susann Forsberg, tel. |
|
Hjälpmedelsinstitutet |
|
Projektet Kunskapscentrum inkontinenshjälpmedel |
|
1 900 000 kr för år 1 av 3 |
|
Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som berör cirka en halv |
|
miljon svenskar. När det gäller hjälpmedel på inkontinensområdet saknas |
|
ett helhetsperspektiv över marknaden. Ökade krav på mer kvalificerad |
|
information samt det faktum att upphandlingen decentraliserats gör att |
|
det finns ett stort utvecklingsbehov. Framförallt saknar informationen om |
|
produkterna uppgifter om hur de fungerar på användare. De utvecklings- |
|
aktiviteter som planeras är användarprovning, utvärdering av produkter |
|
tillsammans med brukare, utan användarprov, sensoriska- och laborato- |
|
rieutvärderingar, lokal brukar- och förskrivarinformation, webbplats, |
|
kommunutbildning riktad till vård- och omsorgspersonal samt behand- |
|
ling av barnneures. Hjälpmedelsinstitutet vill tillsammans med Neurolo- |
|
giskt Handikappades Riksförbund och i samarbete med Riksförbundet |
|
för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar bedriva detta projekt. Aktivi- |
|
teterna sker bl.a. i samarbete med Västra Götalands Inkontinenscentrum, |
|
Göteborgs Universitet och landstingen i Jämtland och Västernorrland. |
|
Kontaktperson: Håkan Leander, tel. |
|
|
|
Projektet Begåvningsstöd – Utveckling och Kompetenshöjning |
|
375 000 kr för år 1 av 3 |
|
Landstinget har tillsammans med Västernorrlands läns FUB med egna |
|
medel under år 2000 genomfört ett fördjupningsarbete kring begåvnings- |
|
stöd/kognitiva hjälpmedel. Bakgrunden till detta arbete var att man upp- |
96 |
|
levde brister i kunskap, rutiner, utbyte av erfarenheter och samarbets- |
Skr. 2001/02:125 |
kanaler mellan kommun och landsting. Arbetet har resulterat i att anvis- |
Bilaga 2 |
ningstext och hjälpmedelssortiment arbetats fram. En kartläggningsenkät |
|
som visar på behovet av ökad kompetens och bättre möjligheter och tid |
|
att prova ut hjälpmedel som verkligen sedan används. Hjälpmedels- |
|
centralen och FUB ska nu detaljplanera utbildning, genomföra den och |
|
följa upp effekterna. |
|
Kontaktperson: Maria Holknekt, tel. |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
|
Projektet Center för design för alla |
|
1 340 000 kr för år 1 av 3 |
|
NHRs HjälpmedelsCenter har en permanent utställning av hjälpmedel för |
|
att brukare och anhöriga ska kunna se och pröva olika slag av hjälp- |
|
medel, dvs. skaffa kunskap om vad som finns innan man vände sig till en |
|
hjälpmedelscentral. Centret har också utvecklats till en kunskapskälla för |
|
olika personalgrupper (under utbildning och i sin yrkesverksamhet) och |
|
tjänar som modell för andra hjälpmedelsutställningar. Förbundet ska nu |
|
tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet starta ett treårigt projekt med |
|
syfte att utveckla centret/utställningen genom en inriktning mot design |
|
för alla med tillämpning på tillgänglighet, användbarhet och bostads- |
|
anpassning. Nuvarande sortiment ska omgrupperas/integreras i miljöer |
|
som t.ex. kök, sovrum, badrum. Man ska också upprätta nätverk av/med |
|
designers, arkitekter och producenter för att samla, bygga upp och |
|
förmedla kunskaper om tillgänglighet och användbarhet m.m. |
|
Kontaktperson: Karin Månsson, tel. |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
|
Projektet Rehab Plus |
|
516 000 kr för år 3 av 3 |
|
Förbundet har konstaterat en brist på samordning mellan olika stöd- och |
|
serviceformer som bostadsanpassning, hjälpmedelsverksamhet och per- |
|
sonlig service, personlig assistans och hemtjänst. Denna samordnings- |
|
brist kan även gälla arbetsplatsanpassning och bilanpassning. Alla dessa |
|
stödåtgärder handläggs av olika myndigheter eller avdelningar hos myn- |
|
digheter och det är i allmänhet bara den enskilde brukaren som är kon- |
|
taktlänken mellan myndigheterna och som förutsätts besitta de nöd- |
|
vändiga kunskaperna om existerande möjligheter för att bästa möjliga |
|
lösningar ska kunna uppnås. Vid förbundets rehabiliteringsanläggning |
|
Humlegården i Sigtuna utvecklas därför ett arbetssätt/metod för att finna |
|
en balans mellan tekniska lösningar och personlig service och att detta |
|
ska ingå som en naturlig del av rehabiliteringen. Projektet riktar sig till |
|
personer som remitteras till Humlegården för rehabilitering och som har |
|
omfattande funktionshinder. De ska genom information, praktiska försök |
|
och träning på Humlegården, i bostaden och på arbetsplatsen välja vilka |
|
problem i det dagliga livet de vill lösa med hjälp av hjälpmedel, med |
|
anpassning av bostad och arbetsplats och med personlig service som |
97 |
|
hemtjänst, personlig assistans, ledsagarservice och eventuellt arbets- |
Skr. 2001/02:125 |
biträde. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: |
|
Idrottens utveckling
Barn, ungdom och personer med funktionshinder
Byttorps Idrottsförening
Idrott och skola i rörelse 370 000 kr för år 1 av 2
Detta projekt syftar till att utveckla en modell där lärandet i skolan blir bättre med regelbunden och ofta återkommande fysisk aktivitet. Projek- tets idé är att rörelse och fysisk aktivitet inte bara är bra för den fysiska konditionen hos alla barn utan också påverkar själva inlärningsprocessen i skolan på ett positivt sätt. Föreningen vill nu utveckla en modell för utökat samarbete mellan skolan och idrottsföreningen så att föreningen blir en resurs i detta arbete. Inom projektet ska alla elever i åk
Kontaktperson: Pelle Höög, tel.
Föreningen Gårdstens Motion och Idrottsklubb (GMIK)
Barnen i Centrum 225 000 kr
Föreningen, som bildades i början av
Kontaktperson: Roy Kvist, tel.
98
Handbollsklubben Taik (HK TAIK)
Projektet 2003
60 000 kr för år 1 av 2
HK TAIKs projekt 2003 är fokuserat på att utveckla flickornas förut- sättningar till idrott i föreningen. Projektet är inriktat på såväl själva idrottsutövandet med utveckling av nivåanpassad träning och tävling som på att utveckla aktiviteter kring själva idrottandet. På så sätt vill HK TAIK utveckla en modell för idrott för flickor som gör att flickorna stannar kvar längre inom idrotten och i föreningen. Inom projektet kom- mer stor vikt läggas vid en utveckling av föräldranärvaron och kontakten. Inom projektet ska också ett samarbete med fotbollsföreningen Torslanda IK utvecklas, i syfte att försöka anpassa säsongerna så att de inte krockar och val mellan idrott måste göras för tidigt.
Kontaktperson: Marika Räihä, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Hovmantorp Gymnastik och Idrottsförening (GoIF)
Ungdomar i centrum 35 000 kr för år 1 av 2
Detta projekt syftar till att finna former för att utveckla föreningens verk- samhet för barn och ungdomar. En bollmotorisk skola för barn mellan
Kontaktperson: Torgny Arfvidsson, tel.
Svenska Fäktförbundet
Fäktning som barn och ungdomsidrott – Metodutveckling 148 000 kr för år 1 av 2
Svenska Fäktförbundet vill med detta projekt utveckla barn- och ung- domsfäktningen i Sverige. Detta vill man göra genom att utveckla såväl den befintliga verksamheten t.ex. genom bättre instruktörsutbildningar som bättre ska se till barnens förutsättningar och intressen än idag, samt utveckla ett nytt system för barnfäktningen. Detta system tar sin utgångs- punkt i det märkessystem som finns inom exempelvis simning, där de som kommit upp i en viss kunskapsnivå erhåller ett märke. Inom detta projekt vill förbundet nu utveckla ett liknande system inom fäktningen för barn som baseras på deras kunskapsnivå och inget annat.
Kontaktperson: Mats Ekström, tel.
99
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Jämtland-
Härjedalen
Barnkul i
Projektet tar sin utgångspunkt i kulturell utveckling där man med hjälp av bl.a. teater och lekar får nya intryck och skapar en bredare aktivitet för barnen. Syftet är att flera lokala föreningar, med stöd från SISU, ska utveckla sin egen policy när det gäller barnidrott, en policy som bygger mer på lek än på allvar. När en sådan diskussion och policy finns i före- ningen är det meningen att man ska utbilda barnledarna i föreningen i att använda olika kulturella aktiviteter i sin verksamhet.
Kontaktperson: Peo Larsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförening i Sverige (SOKU-
Sverige)
Tjejer i rörelse
180 000 kr för år 1 av 2
Projektet syftar till att intressera flickor och rörelsehindrade barn med invandrarbakgrund för fysisk aktivitet och då främst volleyboll. Före- ningen vill på detta sätt uppmärksamma flickornas behov av att få delta i fysiska aktiviteter, något som traditionellt varit vikt för pojkarna. Genom detta kan flickornas självförtroende stärkas, samtidigt som intresset för volleyboll kan väckas. Att få föräldrarna intresserade och engagerade anses som en viktig del i projektet, varför stor vikt kommer att läggas på att skapa förtroende mellan föräldrar och ledare.
Kontaktperson: Johan Kerimo, tel.
Västernorrlands Idrottsförbund
Näridrott
213 000 kr för år 1 av 2
Idrottsförbundet i Västernorrland vill med detta projekt stimulera främst barn till spontan idrott genom att förbättra möjligheterna till idrott i när- miljön. Inom projektet ska förutsättningarna för barnidrott vara ut- gångspunkten och en gemensam syn på idrott för barn inom alla före- ningar är därför viktig. Inom projektet ska förbundet samarbeta med SISU Västernorrland som just arbetar med metodutveckling för barn- idrott på barns villkor. Eftersom barnens eget intresse för idrott och mo- tion är viktigt ska förbundet inom projektet också göra barnen delaktiga, t.ex. genom att de får svara på frågor om vad de är intresserade av att göra. Kontakter med bostadsbolag, kommun och andra intressenter ska utvecklas med utgångspunkt i påverkan på närmiljön så att den främjar möjligheterna till spontan idrott.
Kontaktperson: Björn Melander, tel.
100
Alingsås Idrottsförening (AIF)
AIF för alla
81 000 kr för år 2 av 3
Alingsås IF vill med detta projekt ge möjlighet för fler funktionshindrade barn och ungdomar att idrotta i en förening. Genom att etablera ett stabilt samarbete med kommun, landsting, handikappidrottsförbund m.fl. får föreningen kontakt med funktionshindrade barn och ungdomar. Under det första projektåret har verksamheten i projektet och den idrottsskola man startat intresserat och engagerat fler personer med funktionshinder än man hade planerat för. Ungdomarna har fått prova på många olika aktiviteter och ett antal föräldrar har utbildats till idrottsledare. Under år två av projektet kommer föreningen att fortsätta att utveckla den etable- ring av kontakter med personer som har andra funktionshinder än tidiga- re, bl.a. blinda.
Kontaktperson: Bo Gustavsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Allmänna Motorföreningen Södertälje (AMF Södertälje)
Tjejer i mansdominerande sporter 105 000 kr för år 1 av 2
AMF Södertälje är en motorcykelförening där de aktiva i huvudsak är män i olika åldrar. Inom föreningen finns dock några aktiva flickor men föreningen vill att de ska bli fler och framförallt ges bättre förutsätt- ningar. Inom projektet ska därför olika aktiviteter utvecklas som både stöttar och intresserar fler kvinnor och flickor för verksamheten. Ett nät- verk med flickor från andra mansdominerande idrotter ska utvecklas så att de kan utbyta erfarenheter och därigenom stärka varandra inom respektive idrott. Projektet kommer att ledas av en grupp flickor inom föreningen. Aktiviteter som planeras inom projektet är t.ex. särskilda tjej- träningar och att i samarbete med SISU genomföra olika utbildningar in- riktade på flickors idrott.
Kontaktperson: Bo Eriksson, tel.
Assyriska föreningen i Södertälje |
|
Integration av invandrarbarn och ungdomar med särskild insats för in- |
|
vandrarflickor |
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
Assyriska föreningen vill med detta projekt arbeta för att öka möjlig- |
|
heterna för ungdomar att påverka i föreningslivet samt öka integrationen |
|
och samarbetet mellan människor. Föreningen vill engagera och utbilda |
|
föräldrar med utländsk bakgrund i syfte att de ska förstå vikten av att |
|
deras barn kan idrotta i en förening. Tillsammans med två andra före- |
|
ningar kommer Assyriska föreningen att bilda en ungdomskommitté eller |
|
ett ungdomsråd där ungdomar får möjlighet att komma till tals och på- |
|
verka utbudet kring sin egen idrott och utbudet av aktiviteter i projektet. |
|
Att få igång det planerade ungdomsrådet har dock varit svårare än man |
|
hade förutsett. Under det första projektåret har verksamhet för tjejer |
101 |
startats, vilken kommer att utvecklas ytterligare under det andra projekt- |
Skr. 2001/02:125 |
året. Även föräldrakontakten är något föreningen vill utveckla inför år |
Bilaga 2 |
två. |
|
Kontaktperson: Nabil Barkino, tel. |
|
Avesta Alpina Klubb |
|
Vinterungdomsgård |
|
114 000 kr för år 2 av 2 |
|
Avesta Skidklubb vill med detta projekt utveckla former för att behålla |
|
fler aktiva skidåkare i klubben och inom skidåkningen. Föreningen vill |
|
starta ett nätverk bland ungdomar som har slutat eller är på väg att sluta |
|
med alpin skidåkning i syfte att utifrån deras egna intressen utveckla |
|
former för alternativa aktiviteter på snö. Upplägget för projektet har varit |
|
att starta en ungdomsgård direkt i backen dit ungdomar spontant ska |
|
kunna komma och åka skidor utan krav på träning, tävling eller annan |
|
form av organiserad idrott. Under det första året har detta visat sig funge- |
|
ra mycket väl och många ungdomar har varit med och planerat och |
|
genomfört aktiviteter. Under det andra och sista året vill föreningen ut- |
|
veckla projektet att omfatta mer av eget arbete för ungdomarna, bl.a. när |
|
det gäller information och kommunikation om projektet, vilket bl.a. |
|
kommer att ske genom att en hemsida utvecklas. |
|
Kontaktperson: Monica |
|
Avesta Handbollklubb |
|
Liten blir stor (handboll för alla) |
|
50 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen Avesta Handboll vill med detta projekt utveckla sin barn- |
|
verksamhet så att den anpassas mer efter barnens egna intressen och för- |
|
måga till idrott. I samarbete med två andra föreningar har föreningen ut- |
|
vecklat ett bollekis och genomför verksamhet för barn under tidiga efter- |
|
middagar. Dessutom vill föreningen utveckla samarbetet med de lokala |
|
fotbollsföreningarna så att tränings- och tävlingssäsongerna kan anpassas |
|
så att barnen inte behöver välja verksamhet i så tidig ålder. Under det |
|
första året har ett sådant samarbete inletts med mycket positivt resultat då |
|
det gäller att underlätta barnens övergångar till andra idrotter. |
|
Kontaktperson: Arne Steinholtz, tel. |
|
BBK Solna Vikings |
|
Boll- och idrottsskola samt ledarutbildning för invandrarungdomar |
|
300 000 kr |
|
Solna Vikings vill, i samarbete med Spånga BK, få fler barn och ung- |
|
domar med invandrarbakgrund att engagera sig i klubben. Föreningen |
|
vill utbilda ledare som själva har invandrarbakgrund. Dessa ledare ska |
|
främst ägna sig åt aktiviteter på lågstadieskolorna i Spånga och Solna. |
|
Satsningen ska organiseras genom att en projektledare håller samman |
102 |
|
och leder 12 handledare, en per närområde och skola, som tillsammans |
Skr. 2001/02:125 |
ska utbilda ungdomsledarna. En projektledare kommer att hålla samman |
Bilaga 2 |
projektet. Målet med projektet är att nå ökad integration och en sam- |
|
verkan mellan idrottsrörelsen, skola, förskola och kommun. |
|
Kontaktperson: Jan Marklund, tel. |
|
Bergnäsets AIK |
|
Hos oss är alla stjärnor – utveckling av en föreningsidé |
|
300 000 kr för år 2 av 3 |
|
Kvalitetssäkring av idrottsverksamhet i föreningslivet är ett viktigt steg i |
|
utvecklingen för bättre barn och ungdomsidrott. I detta projekt vill |
|
Bergnäset AIK (BAIK) utveckla en modell för idrottsföreningar att ar- |
|
beta med kvalitetssäkring av verksamheten i föreningen. Under det första |
|
året har projektet på olika sätt förankrats i föreningen. En enkätstudie i |
|
syfte att kartlägga hur föreningens arbete fungerar har genomförts. |
|
Styrelsen, sektioner och ledare i föreningen omfattades av enkäten. En- |
|
kätundersökningen blev ett startskott för kvalitetsarbetet och resultatet |
|
visade bland annat behovet av en hemsida, som sedan tillkom under |
|
våren (www.baik.nu). Ett ”Idrottsforum”, med ”Riksidrottsforum” som |
|
förebild, skulle genomföras, men fick tyvärr ställas in p.g.a. för få an- |
|
mälda. Istället genomfördes en ”Kvalitetsdag” i oktober för samtliga sek- |
|
tioner, personal samt huvudstyrelse. En styrgrupp för kvalitetsarbetet har |
|
bildats och en modell tagits fram som nu ska användas i verksamheten. |
|
Inför år två ser man som viktiga uppgifter att bygga upp en struktur med |
|
tydlig ansvarsfördelning och få fler människor engagerade i verksam- |
|
heten. Föreningen planerar också att skapa ett ungdomsforum och ett |
|
marknadsnätverk. |
|
Kontaktperson: Krister Hertting, tel. |
|
Bollklubben Vargarna (BKV) |
|
Spelarutveckling i Roslagen |
|
159 000 kr för år 2 av 3 |
|
Genom detta projekt vill BKV Norrtälje både utveckla samarbetet mellan |
|
fotbollsföreningar i Roslagen och utifrån ett individperspektiv stötta och |
|
vidareutbilda unga fotbollstalanger i Roslagen. Detta ska uppnås bl.a. |
|
genom att ordna återkommande träningserbjudanden eller träningssam- |
|
lingar för fotbollsungdomar i Roslagen. Flera föreningar är intresserade |
|
av projektet, både för att utveckla samarbetet mellan föreningarna, men |
|
också för att utveckla de fotbollstalanger som finns i distriktet och däri- |
|
genom höja kvaliteten på fotbollen i Roslagen. Målgruppen är ungdomar |
|
i åldrarna |
|
och förmåga. |
|
Kontaktperson: Christer Lundin, tel. |
|
103
Brunflo Fotbollsklubb
Brunflo Fotbolls pojk- och flickmålvakter utvecklar varandra tillsam- mans
25 000 kr för år 2 av 2
Med detta projekt har Brunflo FK utvecklat träningsmetoder för barn och ungdomar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Föreningen vill att flickor och pojkar ska kunna träna tillsammans i syfte att få en mer jämställd syn på idrott. Föreningen vill också initiera tränarlag med både manliga och kvinnliga tränare så att det även på den nivån blir en jämställd syn på idrotten. Erfarenheter som gjorts under projektets första år är att när flickor och pojkar tränat tillsammans blir de inte bara bättre fotbollsmål- vakter utan har även fått ett bredare perspektiv på sin idrott. Under år två kommer föreningens ungdomssektion att involveras mer i projektet i syfte att projektet ska engagera hela föreningen.
Kontaktperson: Torgny Röhdin, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Bureå Idrottsförening
Idrott åt alla
250 000 kr för år 1 av 2
Projektet, som är ett samverkansprojekt, syftar till att skapa möjligheter för organiserad idrott för barn och ungdomar samt att skapa en naturlig mötesplats på orten, något som idag saknas. Man vill också med projek- tet utöka samarbetet mellan skolan, kyrkan och de lokala föreningar som finns i Bureå. Organiserad eftermiddagsverksamhet i skolans lokaler ska erbjudas barn och ungdomar, där de ges möjlighet att pröva på olika typer av idrott. I projektet ingår även att utveckla den caféverksamhet på idrottsplatsen som startat på prov under en kväll i veckan. Målet är att caféet ska bli en mötesplats för invånarna i Bureå.
Kontaktperson: Göthe Lindgren, tel.
Dalarnas Idrottsförbund |
|
|
|
10 000 kr för år 2 av 2 |
|
Ungdomars inflytande och möjligheter att själva bestämma och påverka |
|
sin föreningsverksamhet är idag begränsade. |
|
för att ge ungdomar mellan 13 och 20 år i Dalarna större möjlighet att |
|
påverka sin egen föreningsverksamhet och därigenom öka ungdomarnas |
|
delaktighet och ansvar. Inom projektet har Dalarnas Idrottsförbund i nära |
|
samarbete med fem lokala idrottsföreningar engagerat grupper av ung- |
|
domar i föreningarna. Ungdomsgruppen har dels genomfört aktiviteter i |
|
den lokala föreningen utifrån sina egna och andra ungdomars önskemål, |
|
dels försökt att fungera som en referensgrupp till föreningens styrelse. |
|
När det gäller det senare har det varit problem med bristande intresse |
|
ifrån föreningarnas ledare. De ungdomar som varit verksamma i ung- |
|
domsgrupperna har i samarbete med SISU utbildats i demokratifrågor |
|
och projektledning samt fått stöttning av Dalarnas Idrottsförbund. Under |
104 |
år två vill idrottsförbundet utveckla de ungdomsgrupper som finns i före- |
Skr. 2001/02:125 |
ningarna och utveckla nätverksidén så att de tydligare kan stötta varand- |
Bilaga 2 |
ra. |
|
Kontaktperson: Stefan Jonsson, tel. |
|
Dalarnas Ishockeyförbund |
|
Kvalitetssäkring av ishockeyverksamhet |
|
267 000 kr |
|
Dalarnas Ishockeyförbund vill med detta projekt höja kvaliteten inom |
|
hockeyföreningarna i Dalarna genom att utveckla en metod för kvalitets- |
|
säkring av föreningen. Målet är att varje förening genom denna modell |
|
och utifrån de förutsättningar som råder i föreningen ska utveckla en tyd- |
|
lig målsättning och strategi för hur man vill arbeta inom föreningen. |
|
Modellen som utvecklas ska omfatta tränar- och ledarutbildningar, hur |
|
ungdomar och aktiva själva ska bli delaktiga i föreningen samt tränings- |
|
filosofi för barn- och ungdomsträningen. Ett mål med projektet är att |
|
modellen ska kunna appliceras även på andra lagidrotter och inte bara |
|
ishockeyföreningar. |
|
Kontaktperson: |
|
Enköpings Rugbyklubb (ERK) |
|
Att få tonårstjejer att tro på sig själva, att vårda sitt språk |
|
50 000 kr |
|
Projektet består av två delprojekt. Det första, Tjejer stärker tjejer, har |
|
syftet att stärka tjejers självkänsla. En tjejgrupp bildas som träffas en |
|
gång i veckan för att diskutera och utbyta erfarenheter, lyssna på föreläs- |
|
ningar, göra studiebesök etc. Det andra, Vårda ditt språk, är en satsning |
|
på att klubbens medlemmar ska bli medvetna om vikten av ett bra språk- |
|
bruk, vilket ska genomsyra hela verksamheten. |
|
Kontaktperson: Carina Frohm, tel. |
|
Eskilstuna Basket |
|
Invandrare i Årby |
|
40 000 kr för år 3 av 3 |
|
Eskilstuna Basket har nu ytterligare utvecklat den verksamhet som |
|
prövades i projektet Invandrare i Årby. Under projektets första år har |
|
föreningen lyckats intressera fler ungdomar och engagerat dem i verk- |
|
samheten, allt från barn till äldre ungdomar som i motionsform spelar |
|
basket. Under det andra året har ledarutbildningen utvecklats för att få |
|
fler intresserade av att bli ledare och domare m.m. Föreningens mål är att |
|
trappa ned projektledarrollen för att skapa goda förutsättningar för verk- |
|
samheten att ingå i föreningens ordinarie verksamhet. Under det andra |
|
året har fler ledare från området rekryterats, framför allt tjejer med in- |
|
vandrarbakgrund. Detta har lett till att fler tjejer kommit med i projektet. |
|
Under det tredje året vill föreningen ytterligare utveckla samarbetet med |
105 |
|
skolan, bostadsbolaget, socialtjänsten och andra organisationer för att |
Skr. 2001/02:125 |
projektet ska leva vidare efter projekttidens slut. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Bengt Gustafsson, tel. |
|
Eskilstuna Basket |
|
Ledarvård och stadsdelansvariga |
|
30 000 kr för år 2 av 2 |
|
Syftet med detta projekt är att utveckla föreningens barn- och ungdoms- |
|
ledare genom att decentralisera föreningens verksamhet till att finnas i |
|
olika stadsdelar och utveckla ett faddersystem mellan äldre och yngre |
|
ledare. Genom att ha ett ledarteam i varje stadsdel kan basket spelas av |
|
de mindre barnen närmare hemmet och mer spontant, istället för att de |
|
behöver ta sig till en hall en bit därifrån vid varje träning. Varje ledar- |
|
team kommer att ha med en ansvarig ledare som mentor. Upplägg och |
|
mål med verksamheten kan skifta i olika stadsdelar. För att inte tappa |
|
samhörigheten inom föreningen som helhet kommer en av hallarna att |
|
vara öppen en förmiddag varje veckoslut för att man spontant ska kunna |
|
komma dit och spela. |
|
Kontaktperson: Bo Söderberg, tel. |
|
Friska Viljor Fotboll Club |
|
Framtid |
|
100 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen Friska Viljor vill med projektet, som pågått i ett år, utveckla |
|
verksamheten genom ett ökat samarbete med andra föreningar i det bo- |
|
stadsområde där föreningen är verksam. I området finns få fungerande |
|
föreningar och den verksamhet som finns i området bedrivs ofta av före- |
|
ningar som har sin hemvist på annan plats i kommunen. Genom att ut- |
|
bilda ledare från området kan fler ungdomar och barn intressera sig för |
|
verksamheten i föreningslivet. Genom olika idrottsverksamheter vill |
|
föreningen intressera fler personer, framför allt människor med utländsk |
|
bakgrund, för idrottsverksamhet i föreningen. Idrottsföreningen Friska |
|
Viljor ingår som en del i ett större utvecklingsprojekt i bostadsområdet |
|
och genom detta projekt vill föreningen tydligare utveckla sin verksam- |
|
het så att den blir en del av området. |
|
Kontaktperson: Sten Grundberg, tel. |
|
Föreningen Stone City Oaks Basketboll |
|
Basket över alla gränser |
|
100 000 kr för år 1 av 2 |
|
Föreningen, som är inriktad på basket i olika former, verkar för att ta ett |
|
ansvar när det gäller medlemmarnas sociala utveckling med betoning på |
|
etik och moral. Man vill särskilt arbeta mot rasism och våld och för idrott |
|
utan dopning. Ungdomsverksamhet har startats i två socialt utsatta om- |
|
råden där det tidigare varit svårt att etablera föreningsverksamhet. Med |
106 |
|
projektet vill man utveckla verksamheten i dessa områden genom att |
Skr. 2001/02:125 |
skapa möjligheter till spontan näridrott. Man vill även engagera föräld- |
Bilaga 2 |
rarna i projektet, bl.a. i syfte att ge föräldrar med invandrarbakgrund in- |
|
blick i svenskt föreningsliv. |
|
Kontaktperson: Jan Svedjebrant, tel. |
|
Föreningen Sundsvall Dragons |
|
Projektet Brother to Brother – mot våld, alkohol, droger och rasism |
|
300 000 kr för år 1 av 2 |
|
Sundsvalls Dragons vill med detta projekt utveckla en metod för idrotts- |
|
föreningar att kunna nå och arbeta med ungdomar som av olika anled- |
|
ningar löper risk att hamna fel i samhället. Tanken är att med förebilder |
|
från idrotten och med regelbundna idrottsaktiviteter bidra till att ung- |
|
domarna kan stärka sin självuppfattning och aktivt ta avstånd från droger |
|
m.m. Aktiviteterna i projektet utgår från ungdomarnas egna förutsätt- |
|
ningar och intressen och baseras på Äventyrs- och Learning by Doing- |
|
pedagogik. Inom projektet ska också kontakterna med andra lokala ak- |
|
törer såsom skola, kommun och fritidsgårdar utvecklas så att alla arbetar |
|
mot samma mål. |
|
Kontaktperson: Lars Fäldt, tel. |
|
Föreningen Södra United |
|
Föreningsutveckling i södra Piteå |
|
120 000 kr för år 1 av 2 |
|
Detta projekt syftar både till att utveckla en modell för att höja kvaliteten |
|
i föreningens verksamhet. Utvecklingsarbetet kan leda till att fler börjar i |
|
föreningen, fler stannar kvar och fler utvecklas inom föreningen, t.ex. |
|
som ledare. Som utgångspunkt i kvalitetsarbetet vill föreningen utveckla |
|
ett genomgripande målsättningsdokument för föreningen. Inom projektet |
|
lyfter man särskilt fram ungdomarnas möjligheter till påverkan och med- |
|
bestämmande som en viktig del i utvecklingsarbetet, vilket bl.a. kan ske |
|
genom att föreningens hemsida på Internet utvecklas och genom andra |
|
aktiviteter som ger föreningens ungdomar större möjligheter till inflytan- |
|
de. |
|
Kontaktperson: Mats Elowson, tel. |
|
Geijerskolans Idrottsförening |
|
Hälsofrämjande sköld, idrottsaktiviteter |
|
50 000 kr för år 2 av 2 |
|
Geijerskolans idrottsförening vill utveckla barnens intresse för rörelse |
|
och aktivitet, vilket sker i samarbete med flera lokala idrottsföreningar, |
|
samt att antalet tillfällen till rörelse och aktivitet på skolan utökas. |
|
Idrottsföreningarna kommer till skolan och introducerar olika idrotter |
|
och aktiviteter för barnen. Barnen får även lära sig mer om kost och |
|
hälsa. |
|
Kontaktperson: Linda Hedmark, tel. |
107 |
|
GIK Wasaiterna
Fler aktiva invandrare i svenskt föreningsliv 150 000 kr
GIK Wasaiterna vill med detta projekt öka antalet personer med utländsk bakgrund i sin förening – från aktiva till föräldrar. Själva projektet syftar främst till att öka antalet ledare med utländsk bakgrund i föreningen, då det inte finns någon balans mellan antalet aktiva ungdomar med invand- rarbakgrund och ledare med invandrarbakgrund. Metoden som projektet ska försöka utveckla är inriktad på att genom personliga besök och med hjälp av idrott skapa mötesplatser och därigenom försöka nå och intresse- ra fler föräldrar med invandrarbakgrund att bli mer aktiva i föreningen.
Kontaktperson:
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Gotlands Idrottsförbund
Barnidrottens Ö
200 000 kr för år 2 av 2
Med projektet Barnidrottens Ö har Gotlands Idrottsförbund arbetat för att förankra begreppet barnidrott och riktlinjerna för barnidrott hos allmän- heten på Gotland. Det första projektåret har löpt från september 2000 till juni 2001. Syftet har varit dels att skapa utvecklingsprocesser i de lokala idrottsföreningarna kring barnidrott utifrån barns eget intresse, dels att skapa förutsättningar för att påverka alla specialidrotter att utveckla en gemensam syn på barns idrott. Projektet har bestått av en rad aktiviteter, så som föreningsbesök, seminarier, ledarutbildning och barnverksamhet. Omfattande informationsinsatser kring projektet har genomförts under året. En webbplats (www.gotsport.se/barnidrott) har tagits fram, en sär- skild logotyp togs fram som sedan användes i annonser, på kläder, affischer, pennor etc. Projektet har också varit väl synligt i massmedia under året. Barnidrottens dag har anordnats, som trots dåligt väder hade drygt 700 besökare.
Kontaktperson: Lisbeth Stenström, tel.
Gävle Golfklubb |
|
Golf på tjejers sätt |
|
50 000 kr för år 2 av 3 |
|
Gävle GK vill utveckla former för att bättre möta flickors behov inom |
|
idrotten i allmänhet och golfen i synnerhet. Föreningen vill skapa mer |
|
aktiviteter runt omkring själva golfsporten vilket i sin tur kan göra att |
|
golfen blir bättre. Flickorna i klubben kommer att vara delaktiga i såväl |
|
planering som genomförande av projektet. Projektet har varit en stor |
|
framgång. Innan projektet kom igång fanns totalt ca 20 flickor i åldern |
|
|
|
bildats en kö för att få vara med. ”Prova på” kvällar har anordnats, lik- |
|
som ledarkurser och flickläger. Olika grupper, t.ex. fotogrupp, reportage- |
|
grupp och sketchgrupp, har bildats med verksamhet vid sidan av golf- |
|
träningen. En hemsida om projektet har byggts upp. Planerade aktiviteter |
108 |
för år två är, förutom att fortsätta den verksamhet som startat under det |
Skr. 2001/02:125 |
första året, att ordna fadderträningar, ungdomskvällar där även klubbens |
Bilaga 2 |
pojkar bjuds in samt en |
|
Kontaktperson: Ylva Petersson, tel. |
|
Göteborg Majorna Orienteringsklubb |
|
Vättlefjäll |
|
220 000 kr för år 2 av 3 |
|
Med detta projekt vill Göteborg Majornas Orienteringsklubb öka intres- |
|
set för friluftslivet i allmänhet och orientering i synnerhet. Målet är att |
|
hitta metoder och utveckla former för att ge framför allt ungdomar med |
|
utländsk bakgrund kunskap om orientering och värdet av att vara ute i |
|
skog och mark. Föreningen ska ordna aktiviteter utomhus med inslag av |
|
orientering och friluftsverksamhet tillsammans med andra föreningar i |
|
området, t.ex. olika invandrarföreningar. Ytterligare samarbete med |
|
andra föreningar ska etableras och föreningen planerar också ett sam- |
|
arbete med bostadsbolaget i området för att erbjuda friluftsaktiviteter till |
|
de som bor i området. Föreningen ska också arbeta mycket för att synas i |
|
området och vara en förening som alla kan känna sig välkomna till. |
|
Kontaktperson: |
|
Hallands Handikappidrottsförbund |
|
Att fånga upp funktionshindrade ungdomar med tonvikt på flickor mellan |
|
|
|
60 000 kr för år 2 av 2 |
|
Funktionshindrade flickors idrott är i behov av att utvecklas, framför allt |
|
när det gäller att rekrytera nya flickor till idrottsföreningarna. Hallands |
|
handikappidrottsförbund vill med detta projekt fokusera på just funk- |
|
tionshindrade flickors idrott. Syftet med projektet är att hitta former för |
|
att öka funktionshindrade flickors möjlighet till idrott och samtidigt visa |
|
på idrottens socialt viktiga funktion när det gäller flickornas utveckling |
|
och fritid. Tillsammans med några av distriktets handikappidrottsföre- |
|
ningar kommer det att anordnas informationsträffar och möjligheter att |
|
pröva på olika idrotter, som ska öka flickors intresse av att delta. Projek- |
|
tets erfarenheter ska sedan spridas till andra handikappidrottsföreningar i |
|
länet. Inför projektets andra år är tanken att med fler återkommande |
|
aktiviteter och regelbundna träffar behålla flickorna inom idrotten och på |
|
sikt skapa ett nätverk av ungdomar med funktionshinder i Halland. Detta |
|
nätverk ska ge ungdomarna själva ett kontaktnät inom idrotten som kan |
|
sporra och stötta. |
|
Kontaktperson: Kenth Johansson, tel. |
|
109
Hallands Idrottsförbund
Idrott för alla efter tolv år 149 000 kr för år 2 av 3
Hallands Idrottsförbund vill med detta projekt tillsammans med ett antal lokala idrottsföreningar hitta former för att utveckla barnledare inom idrotten. Genom en allmän barnledarutbildning ska de ledare som är engagerade i barnverksamhet få en bättre utbildning som är inriktad på allmänna kunskaper om barn och barns förmåga. Ett annat syfte med projektet är att skapa ett nätverk mellan barnledare för att öka deras kun- skaper genom samarbete och erfarenhetsutbyte. De ledare som omfattas av utbildningen ska få tillräckliga erfarenheter för att vidareutbilda resten av de ledare som finns i respektive idrottsförening och därigenom kan kompetensen i hela föreningen höjas. Enligt planerna ska ett policypro- gram arbetas fram i varje lokal idrottsförening.
Kontaktperson: Håkan Gustavsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Hallands Idrottsförbund
Stöd och välbefinnande genom idrott hos barn och ungdomar med rörel- sehinder
160 000 kr för år 2 av 2
Med detta projekt vill Hallands Idrottsförbund öka möjligheten för funk- tionshindrade barn och ungdomar att idrotta. Förbundet vill hitta former för hur friskidrottsföreningar ska kunna inkludera även funktionshind- rade barn och ungdomar i sin ordinarie verksamhet. Tillsammans med ett antal lokala idrottsföreningar vill förbundet erbjuda verksamhet och däri- genom även starta en process där funktionshindrade barn och ungdomar, framförallt barn och ungdomar med
Kontaktperson: Peter Gårdestedt, tel.
Halmstad Frigymnaster (HFG) |
|
Projektet Lokal idrottsutveckling |
|
250 000 kr |
|
Föreningen vill ta ett samlat grepp för att få barn och ungdomar mer ak- |
|
tiva. Projektet består av två delprojekt, en elitinriktad del och en del med |
|
fokus på breddidrott. Elitprojektet inriktas på de ungdomar som vill satsa |
|
på sin idrott, men som har svårt att få tiden att räcka till. Genom projektet |
|
vill föreningen ge de elitsatsande eleverna på en högstadieskola möjlig- |
|
het att träna på dagtid, under den tid som är avsatt för ”eget arbete” och |
|
därigenom nå ökad flexibilitet när det gäller elevernas träningsmöjlig- |
|
heter. Satsningen omfattar flera idrotter och föreningar på orten. Den |
|
andra delen av projektet innebär att föreningen ska erbjuda elever i |
110 |
grundskolan möjlighet till idrottsaktiviteter efter skolans slut, då många |
Skr. 2001/02:125 |
idrottshallar ändå står tomma. Som ledare ska man använda gymnasie- |
Bilaga 2 |
elever med inriktning på specialidrott. Halmstad kommuns Barns- och |
|
ungdomsförvaltning samt Tekniska förvaltningen stödjer projektet med |
|
vardera 25 procent av den totala kostnaden. |
|
Kontaktperson: |
|
Haninge Boxningsklubb |
|
Projekt Ungdomssatsning och integration i Brandbergen/Haninge |
|
150 000 kr för år 2 av 3 |
|
Haninge Boxningsklubb vill med detta projekt utveckla klubbens aktivi- |
|
teter genom att göra sin föreningslokal till en mötesplats för ungdomar |
|
direkt efter skoltid. Idag har många unga i området ingenstans att ta |
|
vägen efter skolan och föreningen vill skapa en mötesplats för ungdomar |
|
genom idrotten. Idrotten ska stå i centrum men möjligheter till andra |
|
aktiviteter kommer också att finnas, exempelvis ledarutbildningar i sam- |
|
arbete med SISU för att de ungdomar som inte själva är aktiva inom |
|
någon idrott ska kunna bli intresserade av andra funktioner inom före- |
|
ningslivet. Projektets första år har varit en framgång för klubben. Med- |
|
lemsantalet har ökat, antalet flickor i klubben har ökat med över 50 pro- |
|
cent och stämningen i klubben har förbättrats, bl.a. genom kurser i etik |
|
och moral som anordnats i samarbete med SISU. Haninge kommun |
|
bidrar nu ekonomiskt i projektet, genom att delfinansiera projektledar- |
|
lönen. Man vill inför år två fortsätta projektet med ambitionen att efter |
|
det tredje projektåret kunna stå på egna ben. |
|
Kontaktperson: Björn Brehmer, tel. |
|
Harbo Idrottsförening |
|
Harbo idrottsskola |
|
25 000 kr för år 3 av 3 |
|
Harbo Idrottsförening har under två år bedrivit en idrottsskola för yngre |
|
barn som går ut på att barnen ska få möjlighet att efter sin förmåga prova |
|
olika idrotter och öka möjligheterna till fysisk aktivitet. Huvuddelen av |
|
verksamheten består av lek och enklare balans- och koordinations- |
|
övningar. I samband med idrottsskolan har också ledare fått möjlighet till |
|
utbildning så att de kan stödja verksamheten i idrottsskolan. I Harbo, som |
|
är en liten ort, är verksamhetsutbudet för de mindre barnen mycket be- |
|
gränsad. Att idrottsskolan finns har därför inneburit ökade chanser även |
|
för de yngre barnen att prova på roliga aktiviteter med idrottsanknytning. |
|
Under det andra året har en andra grupp startat, med drygt 20 barn, vilket |
|
gör att ca 40 barn nu är aktiva i Idrottsskolan. Ytterligare en grupp |
|
planeras inför det tredje verksamhetsåret. |
|
Kontaktperson: Christer Hellström, tel. |
|
111
Hultsfreds Fotbollsklubb
Tjejkraft Hultsfred 400 000 kr för år 1 av 2
Tjejkraft i Hultsfred syftar till att utveckla metoder för hur man inom föreningslivet kan skapa bättre förutsättningar för tjejer att stanna kvar inom föreningslivet. Inom detta projekt fokuseras framför allt sex om- råden där tjejers kunskaper, engagemang och intresse kan tas tillvara och utveckla såväl tjejerna själva som föreningens arbete. Områdena är idrotten i ett mångkulturellt samhälle, kultur, IT, entreprenörskap, demo- krati och jämställdhet samt omvärldsbevakning. Inom dessa områden vill föreningen utveckla metoder och modeller att arbeta utefter. Genom att starta en entreprenörsutbildning som syftar till att lyfta fram kunskaper och engagemang i varje individ kan tjejernas självkänsla utvecklas.
Kontaktperson: Anna Ståhlgren, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Hälle Idrottsförening
Föreningen i skolan 30 000 kr för år 1 av 2
Projektet syftar till att stärka skolidrottsföreningens roll och på så sätt öka kunskapen hos eleverna om vad en förening är, hur den fungerar och vad som menas med demokrati. Målet är att skolidrottsföreningen ska leva vidare även när projektet tagit slut. Målgruppen är elever på mellan- och högstadiet vid två skolor i Uddevalla, totalt ca 750 elever. En utbild- ningsserie med teman kopplade till föreningslivet kommer att genom- föras, liksom ett läger. Huvuduppgiften för föreningen kommer att bestå i att arrangera
Kontaktperson: Christian Persson, tel.
Högsbo Basket |
|
Basketboll och Integration |
|
183 000 kr för år 2 av 2 |
|
Syftet med projektet är att öka samverkan och integration i skolorna med |
|
basketen som redskap. Högsbo Basket driver projektet tillsammans med |
|
Hassela Solidaritet i Göteborg. Hassela har sedan tidigare bedrivit verk- |
|
samhet med kamratstödjare på sju skolor i området. Nya kamratstödjare, |
|
totalt drygt 90 elev- samt en vuxenkamratstödjare, har rekryterats på |
|
dessa skolor. De har genomgått Hasselas kamratstödjarutbildning samt |
|
fått utbildning med fokus på basket av Högsbo Basket. På tre skolor där |
|
Hassela inte bedriver kamratstödjande verksamhet har Högsbo Basket |
|
startat skolbaserad basketverksamhet i syfte att utveckla verksamheten |
|
och utbilda kamratstödjare även på dessa skolor. Ledare har varit |
|
klubbens egna ungdomar. Kamratstödjarna har alla fått var sin basket- |
|
boll, liksom en årsbiljett till Högsbo Baskets och Göta Lejon Baskets |
|
hemmamatcher. De har dessutom givits möjligheter att bjuda klasser på |
|
fri entré till intressanta matcher, vilket varit uppskattat. Ett basketarran- |
|
gemang har genomförts för ca 500 elever i Hjällbo – den stadsdel där |
112 |
föreningen har mest verksamhet. Inför år två vill föreningen fortsätta att |
Skr. 2001/02:125 |
utbilda kamratstödjarna, utveckla samarbetet med andra föreningar samt |
Bilaga 2 |
ge de ungdomar som nu leder basketverksamhet i föreningens regi kam- |
|
ratstödjarutbildning. |
|
Kontaktperson: Göran Claesson/Kent Andersson, tel. |
|
|
|
Idrottsföreningen Hansa Hoburg |
|
Projektet Vitsippan |
|
202 000 kr för år 2 av 2 |
|
Hansa Hoburg vill med detta projekt utveckla samarbetet mellan skola |
|
och föreningsliv för att ge barn och ungdomar ett sundare liv. Projektet |
|
tar sin utgångspunkt i en värdegrundsdiskussion om bl.a. hälsa och mo- |
|
tion. Det är viktigt att utveckla mötesplatser och forum där personer som |
|
är mycket tillsammans med barnen hittar en gemensam grundsyn när det |
|
gäller motion och hälsa, för att undvika att barnen får dubbla budskap. |
|
Föreningen vill även utveckla former för ökat ansvarstagande och in- |
|
flytande för barn och deras föräldrar samt utbilda unga ledare i dessa |
|
frågor. Projekt- och temaarbete under skoltid och ledarutbildning för |
|
högstadieelever är exempel på aktiviteter inom projektet. Under det |
|
första året har olika värdegrundsaktiviteter startats med barnen genom |
|
vad man kallar fallskärmar. En idrottsskola med olika aktiviteter har |
|
också startats, där man inte endast ägnat sig åt idrott, utan där man även |
|
diskuterat bl.a. mobbning och allas rätt att vara med barnen. |
|
Kontaktperson: Gunnel Österberg, tel. |
|
Idrottsklubben Tiwaz |
|
Friidrottsutveckling |
|
130 000 kr för år 2 av 2 |
|
IK Tiwaz vill med detta projekt utveckla sin förening genom att fördjupa |
|
integrationsarbetet. Idag arbetar föreningen målmedvetet för att få in fler |
|
personer med utländsk bakgrund i föreningen. Genom att i detta projekt |
|
bli mer utåtriktade i sin verksamhet och etablera sig i de områden där |
|
invandrare finns, istället för att försöka få invandrare att komma till före- |
|
ningen, vill föreningen göra det enklare för personer med utländsk bak- |
|
grund att komma in i föreningslivet. |
|
Kontaktperson: |
|
IFK Hedemora Skidor |
|
Skidklubben i skolan |
|
120 000 kr för år 2 av 3 |
|
I samarbete med skolan vill Hedemora Skidklubb göra det möjligt för |
|
fler barn att prova på skidåkning. Föreningen erbjuder sin kompetens på |
|
t.ex. friluftsdagar där alla barn, oavsett förmåga, ska få möjlighet att |
|
prova på skidåkning. Ett mål med projektet är att ge barnen kunskap om |
113 |
|
skidåkning och ett varaktigt intresse för vinteridrott. Genom att utnyttja |
Skr. 2001/02:125 |
den skidlekplats som kommunen iordningställt ska barn lättare och på ett |
Bilaga 2 |
spontant sätt kunna hitta till idrotten. Ett nätverk med lågstadieskolor har |
|
etablerats under det första året i syfte att kunna bibehålla aktiviteterna |
|
även efter projektets slut. Responsen har varit stor både bland barnen och |
|
skolorna och många fler barn än tidigare har kunnat prova på skid- |
|
sporten. Under år två planerar man att vända sig till lite äldre barn på |
|
mellanstadiet. |
|
Kontaktperson: Lillemor Gunnarsson, tel. |
|
IFK Växjö |
|
Idrottsfritidsskola |
|
270 000 kr för år 2 av 3 |
|
IFK Växjö vill med detta projekt utveckla den eftermiddagsverksamhet |
|
som finns för barn mellan |
|
verksamhet med idrott som utgångspunkt och på en plats som utnyttjas |
|
väldigt lite, vill IFK Växjö tillsammans med kommunen utöka utbudet av |
|
aktiviteter efter skolan för barn i mellanstadieåldern. I samarbete med |
|
andra föreningar ska olika aktiviteter, såväl idrottsaktiviteter som andra |
|
aktiviteter, kunna provas. Hela verksamheten är inriktad på att ge möj- |
|
lighet till idrott för barn utan krav på prestation eller förmåga. Verksam- |
|
heten i projektet kommer att utnyttja tider då lokaler eller idrottsplatser |
|
normalt står tomma. |
|
Kontaktperson: Agne Bergwall, Håkan Widlund, tel. |
|
|
|
Ishockeyklubben Skäret/Limhamns Limeburners HC |
|
Tjejhockey på Limhamn |
|
140 000 kr |
|
Detta projekt syftar till att starta upp flickverksamhet i en förening som |
|
idag inte har någon nämnvärd verksamhet för flickor. Syftet är att före- |
|
ningen både ska rekrytera flickor till idrotten, men också fokusera på |
|
frågor kring flickors idrott i föreningen idag. Föreningen vill bygga upp |
|
en kompetens bland tränare och ledare i föreningen kring flickors idrott |
|
och finna vägar för att inom en förening med majoritet av pojkar ut- |
|
veckla metoder för att göra föreningen och idrotten tillgänglig för flickor. |
|
Kontaktperson: Kristina Pekkola, tel. |
|
Järveds Idrottsförening (JIF) |
|
Föreningsrådet |
|
50 000 kr för år 2 av 3 |
|
Järveds IFs syfte med projektet, som pågått i ett år, är att ge ungdomar |
|
bättre möjligheter att slussas in i föreningslivet för att få en meningsfylld |
|
fritid. I Järveds föreningsråd, där flera föreningar finns med, och i sam- |
|
arbete med skolan utvecklas verksamheten så att ungdomar ska kunna |
114 |
|
prova på olika verksamheter i syfte att hitta någon verksamhet som pas- |
Skr. 2001/02:125 |
sar han/henne. Ett syfte med projektet är också att ge ungdomar möjlig- |
Bilaga 2 |
het att få prova olika fritidsaktiviteter utan krav på t.ex. medlemsavgifter |
|
i syfte att behålla fler ungdomar inom idrotten och föreningslivet. En ut- |
|
värdering av projektet planeras i samarbete med institutionen för socialt |
|
arbete vid Umeå universitet. |
|
Kontaktperson: Jan Sjölund, tel. |
|
Karby Tennisklubb (KTK) |
|
Projekt – Ett ungdomens hus |
|
155 000 kr för år 1 av 2 |
|
Karby Tennisklubb vill i samband med utbyggnaden av tennishallen, |
|
som färdigställdes i början av 2001, skapa ett Ungdomens hus som kan |
|
fungera som en mötesplats för ungdomar i Brottby, där hallen är belägen. |
|
Sedan hallen invigdes har en del verksamhet inletts, bl.a. finns ett café |
|
som blivit uppskattat. På kvällstid finns en bakgrupp och en sygrupp och |
|
kyrkan bedriver barn- och ungdomsverksamhet i hallen. Nu vill klubben |
|
utvidga verksamheten kring hallen ytterligare. En tennisskola för ung- |
|
domar med olika handikapp planeras till hösten, liksom ”pröva på |
|
idrotter” i samarbete med övriga föreningar och skolan. |
|
Kontaktperson: Torbjörn Wiik, tel. |
|
Karlskoga Bats Basebollklubb |
|
|
|
174 000 kr för år 2 av 3 |
|
Karlskoga Bats Basebollklubb driver i samarbete med skolan ett projekt |
|
riktat främst till gymnasieelever på det individuella programmet. Syftet |
|
är att erbjuda fler alternativ till idrott och motion för ungdomarna än de |
|
som tidigare funnits. De som deltar i projektet ska få både praktik och |
|
teori varvat, från drift och underhåll av Karlskoga IP till föreningsbase- |
|
rad utbildning i form av bl.a. träning och ledarskapsutbildning. Eleverna |
|
ska även fungera som informatörer för föreningen gentemot skolan och |
|
själva arbeta fram ett informationsmaterial som ska spridas till olika |
|
skolor genom uppsökande verksamhet. |
|
Kontaktperson: Anders Nilsson, tel. |
|
|
|
Idrottsskola |
|
165 000 kr för år 2 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att ge alternativ till barnens för tidiga specia- |
|
lisering inom idrotten. Genom projektet ska föreningen utveckla verk- |
|
samheten med inriktning på att inte ha någon specialidrott för barn yngre |
|
än tio år. Idag startar inga nya barnlag inom |
|
samheten för dessa små barn ska i stället bedrivas inom föreningen |
|
genom en särskild idrottsskolesektion, vars inriktning är att barnen ska få |
115 |
|
prova på olika idrotter. De olika idrotterna kan bedrivas inom olika |
Skr. 2001/02:125 |
sektioner inom |
Bilaga 2 |
andra idrotter. Föreningens ledare ska utbildas för att tankarna om en |
|
ickespecialiserad barnidrott ska få fäste, vilket bl.a. handlar om att accep- |
|
tera barns idrott utifrån de egenskaper och intressen som barn har. Också |
|
föräldrarna ska omfattas av projektet i form av föräldrautbildning med |
|
utgångspunkt i att öka förståelsen för barns idrott utifrån barnens egna |
|
förutsättningar. |
|
Kontaktperson: Magnus Toresand, tel. |
|
KFUM Basket, Järfälla |
|
KFUM Järfälla Baskets Ungdomsprojekt år 2000 – 2003 |
|
110 000 kr för år 2 av 3 |
|
Järfälla Basket vill med detta projekt skapa mötesplatser mellan ung- |
|
domar från olika delar av kommunen, dels ge möjligheter för ungdomar |
|
till spontan idrott men även involvera ungdomar i planerings- och be- |
|
slutandeprocesser i den verksamhet som gäller ungdomarna själva. Pro- |
|
jektets upplägg är att under sommaren ha ett aktivitetsområde där idrotter |
|
av olika slag kan provas på. Aktivitetsområdet ska vara en drogfri plats |
|
dit ungdomar kan komma bara för att träffas. Föreläsningar med bl.a. |
|
brandkår och polis ska anordnas under sommaren. Projektet planeras i |
|
nära samarbete med kommunen, Järfälla basket och det ungdomsråd som |
|
finns i kommunen. Det första året av projektet har fallit väl ut och ung- |
|
domar i kommunen har själva varit väldigt aktiva i planering och upp- |
|
lägg. Under år två vill man fortsätta arbetet med sommarverksamheten |
|
och man hyser stora förhoppningar att kunna permanenta verksamheten i |
|
fortsättningen med stöd från andra. |
|
Kontaktperson: Georg Holm, tel. |
|
Korpen Skånes Motionsidrottsförbund |
|
Friska krafter |
|
225 000 kr för år 2 av 3 |
|
Korpen Skåne vill med detta projekt utveckla former för att ge ungdomar |
|
som idag inte motionerar eller är med i en idrottsförening ökade möjlig- |
|
heter till idrott och motion. Projektets upplägg är att genom fyra del- |
|
projekt, utifrån olika metoder, finna gemensamma nämnare som kan an- |
|
vändas för att nå, aktivera och göra ungdomarna mer delaktiga i före- |
|
ningslivet. Genom att samarbeta med skolan i ett par projekt och med |
|
övrigt föreningsliv i andra projekt kan kontakter och intresse skapas |
|
bland ungdomarna. Under det andra projektåret kommer samarbetet med |
|
skolor i området att ytterligare förstärkas och utvecklas. |
|
Kontaktperson: Caroline Persson, tel. |
|
116
Köpings Bordtennisklubb (BTK)
200 000 kr för år 2 av 3
Köpings BTK vill genom detta projekt fördjupa och utveckla samarbetet med skolan och kommunen. En internationell bordtennisskola har ut- vecklats inom projektet och föreningen är en del av det arbetet genom att ansvara för idrottandet. Föreningen vill utveckla förutsättningar för de elitsatsande ungdomarna att kunna kombinera skola och elitidrott på hemmaplan. Olika aktiviteter och mötesplatser mellan ungdomar från olika länder som studerar på skolan ordnas. Inom projektet samarbetar föreningen också med Svenska Institutet. Under det första året har bord- tennisskolan haft 11 utländska deltagare. Såväl själva bordtennis- träningen som de sociala aktiviteterna har fungerat väl och klubben vill nu fortsätta projektet enligt planerna.
Kontaktperson: Krister Rejström, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Lagunda Allmänna Idrottsklubb
Idrottsskola
35 000 kr för år 2 av 3
Lagunda AIK vill med detta projekt utveckla barns idrottsverksamhet mot roliga och lekfulla, istället för mer tävlingsinriktade, aktiviteter. I samarbete med en annan förening startas idrottsskoleverksamhet för barn inriktad på roliga ”prova på” idrottsaktiviteter. Genom idrottsskolan hop- pas föreningen kunna utveckla en metod för idrottsverksamheten som gör att fler barn stannar kvar inom idrotten när de blir äldre eftersom de fått möjlighet att prova fler alternativ på ett roligare sätt.
Kontaktperson: Göran Adolfsson, tel.
Långemåla Bordtennisklubb
Tjejpingis i fokus 250 000 kr
Långemåla BTK vill satsa särskilt på flickor inom pingisen. Målet med projektet är att skapa ett lokalt utvecklingscenter för flickor för att på så sätt höja kvaliteten på pingisen utifrån flickornas egen förmåga och för- utsättningar. LBTK står som värd för utvecklingscentret och tjejer från andra föreningar kan också komma för särskild träning. LBTK vill sprida den kompetens man hoppas bygga upp genom samarbete med flera före- ningar i länet och på så sätt även höja kvaliteten på pingisen i de övriga föreningar som deltar i samarbetet.
Kontaktperson:
117
Långshyttans Allmänna Idrottsklubb Fotboll (LAIK Fotboll)
Projektet tjejer på arenan 25 000 kr för år 1 av 2
Genom detta projekt vill Långshyttans AIK fokusera på flickorna i före- ningen och få dem att stanna kvar inom föreningen och idrotten. Genom att t.ex. arbeta med en kabaré vill föreningen utveckla ett arbetssätt som ser till mer än bara idrottsaktiviteter. Tanken med kabarén är att också utveckla deltagarna själva att uppträda och agera inför människor och på så sätt stärka flickorna i sin tro på sig själva.
Kontaktperson:
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Malbas Basket
Spontanbasket
208 000 kr för år 2 av 3
Syftet med detta projekt är att utveckla former för att kombinera spontan idrott och organiserad idrott i en förening. Malbas i Malmö har startat en verksamhet med spontanbasket i skolor i Malmö, under den tid då skolans lokaler inte utnyttjas. Själva verksamheten i projektet liknar mycket en form av öppet hus, där hallen görs tillgänglig för spontan idrott, i detta fall basket. Resultatet av det första året har överlag varit lyckat och en effekt man sett är att ungdomarna tycker att det är bra med en verksamhet där de ”kan gå som de känner för”. Även föreningar vars huvudsakliga verksamhet bedrivs under andra säsonger har också varit mycket positiva till variationen i träningen för de ungdomar som varit med. Under år två ska föreningen försöka kombinera kill- och tjej- grupperna.
Kontaktperson: Arne Börjesson, tel.
Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI)
Alla kan – friidrottsskola för utvecklingsstörda 150 000 kr för år 2 av 3
MAI vill utveckla sin föreningsverksamhet genom att starta en friidrotts- skola för funktionshindrade, främst barn och ungdomar med förstånds- handikapp . Behovet av aktiviteter – exempelvis idrottsaktiviteter – för funktionshindrade är stort och genom att bygga upp en verksamhet base- rad på idrottsskoletanken kan barn och ungdomar få prova på olika idrotter. MAI kommer att samarbeta med Handikappidrottens samarbets- organisation (HISO) i Malmö för att hitta intresserade barn och ung- domar. Under det första verksamhetsåret har träningen kommit igång bra, drygt 20 barn och ungdomar har fått prova på olika friidrottsgrenar. I mars 2001 arrangerades en tävling för funktionshindrade barn och ung- domar, ”Lilla
Kontaktperson: Lasse Johnsson, tel.
118
Malmö Squash Rackets Club
Idrottsskolan
130 000 kr för år 2 av 2
Genom att starta en idrottsskola vill föreningen erbjuda barn, främst i åldern
Kontaktperson: Jan Sjöberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Mosjö Sportklubb |
|
Projektet Ung Kraft |
|
152 000 kr för år 2 av 3 |
|
Mosjö SK vill med projektet hitta former och metoder för att stärka ung- |
|
domars hälsa genom en aktiv och meningsfylld fritid. I projektet ingår |
|
verksamhet som syftar till en föreningsintern utveckling, bl.a. inriktning |
|
på tjejer och tjejverksamhet samt ledarutbildningar för främst unga leda- |
|
re, och en mer extern del som främst syftar till att ge ungdomar möjlig- |
|
heter att påverka sitt fritidsutbud. Under det första året har en undersök- |
|
ning av ungdomars fritid genomförts, som legat till grund för planeringen |
|
av verksamheten. Ett ”ungdomens hus” har startat, med gott resultat. |
|
Under året har flera tjejgrupper startat och arbete med att ta fram en barn- |
|
och ungdomspolicy för föreningen har inletts. Under kommande verk- |
|
samhetsår vill Mosjö SK bl.a. utveckla demokratiarbetet inom före- |
|
ningen, fördjupa samarbetet med andra föreningar och skolan och finna |
|
nya verksamheter och verksamhetsformer utifrån barns och ungdomars |
|
behov och önskemål. |
|
Kontaktperson: Peter Bergvall Virtanen, tel. |
|
Nacka Fotbollsförening |
|
Projektet Träffen |
|
275 000 kr för år 1 av 2 |
|
Projektet syftar till att skapa goda förutsättningar för elitsatsande ung- |
|
domar att kombinera träning och skolarbete. I en särskild lokal, Träffen, |
|
ska ungdomarna kunna samlas efter skoldagens slut för att göra läxor, äta |
|
mellanmål samt ägna sig åt fritidsaktiviteter, som inte behöver vara |
|
fotbollsträning. Även andra aktiviteter såsom studiebesök och kultureve- |
|
nemang planeras. Ett antal mentorer från företag i omgivningen knyts till |
|
projektet, i syfte att stimulera ungdomarnas studieintresse. |
|
Kontaktperson: Thomas Lundin, tel. |
119 |
Nacka Handikappidrott
Kälkhockey
120 000 kr för år 2 av 3
Nacka Handikappidrott är en av Sveriges största handikappidrottsföre- ningar när det gäller kälkhockey. En stor del av landslaget finns i klubben. Utgångspunkten för projektet är att det finns få förebilder inom samma idrott om man är ung idrottskille och dessutom har ett funktions- hinder. Med detta projekt vill NHIF utveckla sin kälkhockeyverksamhet för barn och ungdomar genom ett fadderprojekt. De seniorspelare och landslagsspelare som finns i Nacka kommer att fungera som faddrar åt de yngre i föreningen och både stötta i själva idrottsverksamheten men också utanför isen. Genom fadderprojektet ska ungdomarna ges möjlig- het att utvecklas genom att få idoler och förebilder inom samma idrott. Även de äldre spelarna kommer att kunna utvecklas, bl.a. som ledare. Inom projektet vill föreningen också utveckla en utbytesverksamhet med Föreningen Idrott För Funktionshindrade.
Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Norrbottens Fotbollförbund (NFF)
Miljö- och Trafiksäkerhet i fotbollsskolan år 2000 40 000 kr för år 2 av 2
Norrbottens och Västerbottens fotbollförbund vill utveckla kunskaperna om och inställningen till trafiksäkerhet inom de lokala fotbollsföre- ningarna. Projektet sker i nära samverkan med de lokala föreningarna. Syftet med projektet är att i varje förening där det bedrivs sommarfot- bollsskola ta fram en policy för trafiksäkerhet och miljöfrågor. Avsikten är att de unga ledare som arbetar i fotbollsskolor ska fungera som före- bilder även i trafik- och miljöhänseende. Kunskaper om trafiksäkerhet och miljö ska genomsyra hela föreningen, såväl aktiva som föräldrar och ledare. Under det första året deltog 14 föreningar i Västerbotten och 18 föreningar i Norrbotten. Av dessa fullföljde 12 respektive 11 föreningar. Drygt 300 instruktörer har utbildats sedan projektets start.
Kontaktperson: Niklas Johansson, tel.
Norrby Idrottsförening |
|
Norrbyprojektet |
|
115 000 kr för år 2 av 3 |
|
I Norrby kommundel i Borås är få aktiva i idrottsföreningar eller i andra |
|
föreningar. Norrby är en kommundel med 80 procent invandrare från ca |
|
40 länder. Norrby IF vill utveckla sin verksamhet och göra den mer in- |
|
tressant för ungdomar att delta i. Målet med projektet är att återuppbygga |
|
förtroendet och tilltron till idrotten och föreningslivet i stort. Inom pro- |
|
jektet ska föreningen starta en idrottsskola med möjligheter att prova på |
|
olika aktiviteter. Idrottsskolan riktar sig till barn och ungdomar upp till |
|
16 år, som kommer att engageras med hjälp av kontaktpersoner som fått |
|
utbildning från SISU i projektarbete. Även föräldrarna kommer att om- |
120 |
fattas av projektet och föreningen vill genom olika aktiviteter, som |
Skr. 2001/02:125 |
exempelvis utbildning i anslutning till idrottsverksamheten, skapa ett nät- |
Bilaga 2 |
verk bland dem. Projektet bedrivs i samarbete med bl.a. skolorna i |
|
området, kommundelkontoret, Borås kommun och olika invandrarföre- |
|
ningar. Under det första projektåret har idrottsskola och prova på verk- |
|
samhet startat, liksom en |
|
skattad. Inför år två vill föreningen få fler barn till idrottsskolan, få fler |
|
nya ledare, starta en tjejgrupp, delta i kommunens arbetsgrupp som tar |
|
fram ett barn- och ungdomspolitiskt program, utöka samarbetet med för- |
|
skola och fritidsgård, ha sommarverksamhet m.m. |
|
Kontaktperson: Arne P Johansson, tel. |
|
Norrköpings Allmänna Idrottssällskap (NAIS) |
|
NAIS – mer än handboll |
|
43 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det övergripande målet för projektet är att genomföra en förändring av |
|
klubben i syfte att bli en renodlad ungdomsklubb med en tydlig profil |
|
och ett socialt engagemang. En betydande del av projektet har varit in- |
|
riktad på att utveckla informationen för att få barn att intressera sig för |
|
idrott i föreningslivet. Under det första året har två flicklag skapats och |
|
skolhandboll har kommit igång i kommunen, i föreningens regi, efter att |
|
verksamheten legat nere under många år. S.k. ”mjukishandboll”, som är |
|
en mer lekfull form av handboll väl lämpad för mindre barn, har startat. |
|
Genom dessa aktiviteter har klubben profilerat sin verksamhet väl i |
|
Norrköping. Kompetensutveckling är en viktig del i arbetet och denna |
|
har under året främst bestått i att föreningen har utbildat funktionärer |
|
bland de egna spelarna, i syfte att dessa ska kunna fungera som domare, |
|
tidtagare, ledare, lagledare och på sikt tränare eller domare. Under det |
|
kommande året vill föreningen fortsätta att utveckla medlemsvård, ut- |
|
bildning och kompetensutveckling samt marknadsföring och profil- |
|
skapande åtgärder. Man vill även öka kontakterna med andra klubbar. |
|
Kontaktperson: Per Johansson, tel. |
|
Nyköpings Boll och Idrottssällskap |
|
Projektet HPS (högpresterande system i förening) |
|
48 000 kr |
|
Detta projekt handlar om kvalitetssäkring av föreningen utifrån dess egna |
|
förutsättningar och mål. En modell för att hitta fram till denna kvalitets- |
|
säkring ska utvecklas med utgångspunkt i Elitidrottscentrum Östs modell |
|
för detta. Denna modell är dock bara vägledande i arbetet eftersom före- |
|
ningens egna mål, förutsättningar och medlemmar ska utgöra utgångs- |
|
punkten. Inom projektet ska det man kallar en gemensam värdegrund för |
|
föreningen utvecklas genom en process där föreningens alla delar både |
|
deltar och påverkar. |
|
Kontaktperson: Lars Elmsäter, tel. |
|
121
Nässjö Idrottsskola
Multi Activity
75 000 kr för år 2 av 3
Detta projekt vill utveckla idrottsverksamheten för ungdomar mellan 13 och 16 år som inte är med i föreningslivet, i syfte att få dem delaktiga i någon form av idrottsverksamhet och skapa ett livslångt intresse för mo- tion utan droger. Idén är att utforma den idrottsliga verksamheten så att den ska ge alla möjligheter att vara med och själv bestämma vad man vill göra. Verksamheten är därför utformad som ”prova på” aktiviteter. Del- tagarna ska också ges ett bredare perspektiv på verksamheten genom utbildning och information om droger m.m. I samarbete med ett antal föreningar ska olika typer av idrotter och verksamheter introduceras och presenteras. Kontakt med ungdomar ska skapas genom samarbete med skolans elevråd, kommun och landsting, de lokala föreningarna (inklu- sive en aktiv invandrarförening) samt genom kontakter med vuxna som arbetar med särskilt utsatta ungdomar. Ett mål med projektet är att etablera ett bestående samarbete mellan ungdomar, skola, kommun och lokalt föreningsliv och på så sätt kunna bryta det som föreningen anser vara vattentäta skott mellan olika delar av samhället.
Kontaktperson: Jan Erik Karlsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Roslagens Bowlingklubb (RBK)
Bowlingskola
46 000 kr för år 2 av 3
Rimbo Bowlingklubb har märkt av ett ökat intresse bland ungdomar för att spontant spela bowling. För att möta detta nya intresse vill föreningen förändra och utveckla sin ungdomsverksamhet. En bowlingskola har startats där ungdomar leder ungdomar, vilket dels utvecklar verksam- heten, dels utvecklar ungdomarna som ledare. Ungdomarna fungerar som faddrar för de yngre barnen. Knattebowling har anordnats en gång i veckan med ca 30 deltagare per gång. Faddrarna har lagt ner mycket ar- bete på varje deltagare för att stimulera till samarbete mellan deltagarna och man ska kunna bowla tillsammans med såväl äldre som yngre. En gång i veckan besöker en grupp på 16 personer med förståndshandikapp bowlinghallen för att bowla och umgås. Under året har en s.k. Multidag arrangerats, då bowlare i olika åldrar tävlade mot varandra. Ungdoms- bowlingens Dag genomfördes, som en marknadsföring av bowling- skolan. Under dagen erbjöds ungdomar att komma och prova på bowling och totalt kom 127 ungdomar, vilket resulterade i sex nya medlemmar. Ett läger genomfördes under tre dagar med bowling och andra aktiviteter på programmet. Inför det kommande året vill man fortsätta enligt projektplanen, vilket bl.a. innebär att åter arrangera en Multidag och Ungdomsbowlingens dag.
Kontaktperson: Lena Wik, tel.
122
Rydö Golfklubb
Golf – en sport för alla 75 000 kr för år 2 av 2
Rydö Golfklubb vill utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet så att träningsmetoder och gruppindelning anpassas efter förmåga istället för ålder. Genom att bilda träningsgrupper efter barnens och ungdomarnas förmåga ska kvaliteten i träningen öka. Klubben vill även att tränings- metoderna för barn och ungdomar ska omfatta andra verksamheter än golf t.ex. dans och andra idrotter. För att denna verksamhet ska få lång- siktiga resultat och effekter, vill föreningen också utveckla sin ledarut- bildning samt rekrytera nya ledare bland föräldrar och andra intresserade. Träning har under det första året bedrivits i 12 olika grupper indelade efter förmåga. Undantaget har varit nybörjare över 13 år, som bildat en egen grupp för att inte blandas med betydligt yngre barn. Traditionell golfträning har varvats med lekar och olika aktiviteter. Extra kraft har lagts på att få in fler tjejer i klubben. Inför det andra året är målet att ha
Kontaktperson: Olof Wistedt, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Fri idrott åt alla
250 000 kr för år 2 av 3
Kontaktperson: Bengt Olof Eskilsson, tel.
123
Rågsveds Idrottsförening (RIF)
RIFs integrationsprojekt – RIF inför
85 000 kr för år 2 av 3
Rågsveds IFs projekt syftar till att utveckla verksamheten i frågor som rör integration av människor med utländsk bakgrund. Det är viktigt att få ledare inom föreningen att öka sin kompetens och erfarenheter för att bättre kunna möta de behov som ungdomarna i föreningen har. I sam- arbete med Fittjaskolan ska föreningen utveckla verksamheten för de elever som går det individuella programmet genom att få med dem i ett aktivt föreningsliv. Projektet omfattar både utbildning av föreningens ledare och verksamheter för ungdomarna med fokus på att skapa mötes- platser och aktiviteter där man måste samarbeta, så som överlevnadsakti- viteter och problemlösningsbanor. Under det första året har ungdomarna i projektet arbetat mycket med att utveckla ett individuellt ansvar och med sin roll som individ i gruppen. Olika grupparbeten där ungdomarna själva får planera och genomföra träningar, anpassa verksamheten efter sina förutsättningar och samarbeta. Under året har föreningens ungdomar med olika bakgrunder blivit tvungna att både lära känna sig själva och sina förutsättningar bättre, samtidigt som man också måste utveckla sam- arbetsviljan, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Under år två planerar man att mer utveckla samarbetet med skolan som under det första året inte har fallit ut som planerat.
Kontaktperson: Torsten Rasmussen, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Smålands Idrottsförbund
Rörelse – idrott – hälsa 197 000 kr för år 2 av 2
Smålands Idrottsförbund vill finna metoder för ett utvecklat samarbete mellan idrottsorganisationer, skolan och andra organisationer med fokus på hälsa och motion, främst för barn. Syftet med projektet är att sträva efter en helhetssyn på barns vardag med betoning på fysisk aktivitet och hälsa. Tre olika projektgrupper ska samarbeta inom olika föreningar och skolor, för att komma fram till olika sätt att arbeta så att de olika för- utsättningarna som finns i områdena blir en tillgång i arbetet. Möjligheter till spontana aktiviteter, t.ex. Öppen idrottshall, ska skapas. I samarbete med kommunen kommer vissa aktivitetsytor att iordningställas för att ge möjlighet till spontana aktiviteter. Den delen finansieras av kommunen. Ett väl fungerande kontaktnät mellan skola och föreningarna har byggts upp under det första året. Information om projektet sprids via olika kanaler, bl.a. har en hemsida skapats.
Kontaktperson: Christina Ericsson, tel.
124
Stockholms Fältrittklubb |
Skr. 2001/02:125 |
Projektet 15 – 22 |
Bilaga 2 |
|
|
85 000 kr |
|
Inom ridsporten sker många avhopp bland ungdomar i övergången |
|
mellan ridning på ponny och ridning på större hästar. Man vill nu därför |
|
inom Stockholms Fältrittklubb göra en satsning för att försöka utveckla |
|
en metod som gör att övergången blir bättre och lättare och leder till att |
|
fler stannar kvar inom sporten. Projektets inriktning är att genom att |
|
lyssna mycket på ungdomarna själva, både de som står inför en övergång |
|
och de som just har gått över till vanlig häst. Med hjälp av deras erfaren- |
|
heter vill klubben utveckla ett arbetssätt och aktiviteter som gör att över- |
|
gången inte blir så svår. Utgångspunkten i projektet är att använda de er- |
|
farenheter som ungdomarna själva har och utveckla metoderna efter dem. |
|
Kontaktperson: Johan Mellin, tel. |
|
Stockholms läns Ridsportförbund |
|
Hästsportskolor |
|
141 000 kr för år 2 av 2 |
|
Med projektet Hästsportskolor prövas ett nytt arbetssätt för att skapa ett |
|
intresse för hästsport hos barn som annars förmodligen inte skulle |
|
komma i kontakt med hästsporten. Utgångspunkten är att ridning i tradi- |
|
tionella ridskolor inte passar alla barn och att verksamheten därför be- |
|
höver utvecklas. I hästsportskolor är upplägget att barnen, ungefär på |
|
samma sätt som i olika former av idrottsskolor, ska få möjlighet att under |
|
lekfulla former pröva på att sköta hästar, lära sig mer om miljön kring |
|
hästarna och prova på olika hästsporter på ett lekfullt sätt. Under det |
|
första året har fyra hästsportskolor startat, i enlighet med projektplanen. |
|
Dessa kommer att fortsätta under det kommande året, samtidigt som |
|
ytterligare fyra startar. Mottagandet på klubbarna har varit positivt från |
|
såväl ledare som barn och föräldrar. Under det kommande året ska sam- |
|
arbetet med andra föreningar samt skola och fritidsgårdar utvecklas. |
|
Kontaktperson: Anneli |
|
Storsjöns Segelsällskap |
|
Öppen hamn i Östersund |
|
34 000 kr för år 2 av 3 |
|
Att ge möjligheter till spontan idrott utan krav på prestation kan få ung- |
|
domar att idrotta och motionera utifrån sina egna villkor. Segelsällskapet |
|
i Storsjön vill med detta projekt utveckla sådana möjligheter för ung- |
|
domar upp till 19 år. Inom projektet bedrivs en verksamhet kallad Öppen |
|
hamn, som innebär att ungdomar ges möjlighet att prova på att segla |
|
under ett antal veckor under sommaren. Det finns inga krav på avgifter, |
|
närvaro eller prestation vilket gör att den som bara vill testa kan göra det |
|
och den som blir intresserad kan komma fler gånger och sedan även delta |
|
i föreningens ordinarie seglarverksamhet. Under det första året bedrevs |
|
projektet fyra timmar varje dag under drygt sex veckor under sommaren. |
125 |
I genomsnitt deltog sex ungdomar om dagen. Intresset blev något lägre |
Skr. 2001/02:125 |
än väntat, vilket man främst tror beror på det dåliga vädret. Projektet har |
Bilaga 2 |
även fortsatt under sommaren 2001. |
|
Kontaktperson: Lars Grangert, tel. |
|
Strängnäs Tennisklubb (SnTK) |
|
Projektet Ungdomsmedverkan |
|
25 000 kr för år 1 av 2 |
|
Projektet Ungdomsmedverkan syftar till att öka ungdomars kunskap om |
|
och intresse för föreningslivets administrativa funktioner. Detta ska ske |
|
genom bl.a. utbildningar och föreläsningar och i nära samarbete med |
|
Strängnäs Ungdomsråd, skolan och andra idrottsklubbar. En ungdoms- |
|
styrelse ska skapas som rådgivande organ till den ordinarie styrelsen. |
|
Kontaktperson: Jan Trolle, tel. |
|
Stugsunds Idrottsklubb |
|
Fritidsgård i Stugsunds IK |
|
40 000 kr för år 2 av 2 |
|
Stugsunds IF har startat en fritidsgård med en idrottslig profil, som inte- |
|
grerats i föreningens klubblokal. Tanken är att barnen ska kunna gå till |
|
fritidsgården som ligger i direkt anslutning till skolan och där kunna ut- |
|
öva olika sorters aktiviteter. Drygt 70 barn i åldrarna |
|
i verksamheten som pågått under 20 veckor. I genomsnitt har 40 barn per |
|
kväll deltagit i verksamheten. Då önskemål från barn och föräldrar var |
|
stort har även |
|
verksamheten. Inför det andra året kommer åldersgruppen att utökas så |
|
att barn från 6 år upp till 13 år är välkomna att delta i verksamheten. |
|
Idrottsprofilen kommer att kompletteras med en satsning på kulturens |
|
uttrycksformer, så som teater och teckning. Ambitionen är att fritids- |
|
gården ska kunna fortsätta sin verksamhet även efter projekttidens slut. |
|
Kontaktperson: Ingemar Jonsson, tel. |
|
Sundborn Gymnastik och Idrottsförening (GOIF) |
|
Projektet Social fotbollsutveckling |
|
79 000 kr för år 1 av 2 |
|
Projektet syftar till att vidga ungdomarnas engagemang i klubben och |
|
skapa en helhet kring idrottandet, oavsett om man satsar hårt eller spelar |
|
för att det är roligt. Man vill genom olika insatser såväl stärka ungdomar- |
|
nas självständighet som individer som att utveckla deras roll i gruppen. |
|
En satsning görs på aktiviteter i anslutning till träningarna, i form av |
|
föreläsningar, fika, utbildning, besök av gästtränare, socialt trivselläger |
|
m.m. |
|
Kontaktperson: Ulf Hansson, tel. |
|
126
Svenska Frisbeeförbundet (SFF)
Respektpaketet – Idrott, kultur och skola 190 000 kr
I detta projekt, som är ett metodutvecklingsprojekt, kombineras teater, Cirkus Tigerbrand, med frisbeesporten Ultimate. Ultimate är en lagidrott inom frisbee som bygger på eget ansvar och ömsesidig respekt mellan spelarna. Inga domare finns utan spelarna dömer själva. Cirkus Tigerbrand använder teatern som ett didaktiskt verktyg och spelar pjäser och har diskussioner för att hjälpa publiken att fatta egna beslut. Projek- tet innebär att Cirkus Tigerbrand spelar ”En riktig kyss” på sex orter i anslutning till att ultimatetävlingar arrangeras. I samband med detta an- ordnas diskussioner kring respekt och förståelse för andra människor. Den lokala frisbeeklubben ansvarar för arrangemanget som främst riktar sig till yngre tonåringar med fokus på skolor och idrottsföreningar.
Kontaktperson: Dan Engström, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Svenska Handbollförbundet
Ungdomar påverkar framtidens handboll 140 000 kr för år 1 av 2
Svenska Handbollförbundet vill med detta projekt utveckla möjligheterna för ungdomar att påverka svensk handboll inför framtiden. Målet med projektet är att lyfta fram ungdomars syn på framtidsfrågor, men också att rekrytera fler till styrelser och kommittéer i såväl förbund som före- ning. Projektet kommer därför att inrikta arbetet på att synliggöra ung- domarna i organisationerna och även utveckla metoder för att göra dem mer delaktiga. Projektet kommer att ledas av SHFs ungdomsgrupp för att sprida projektet inom förbundet som till de lokala föreningarna.
Kontaktperson: Conny Jädersten, tel.
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarnas län |
|
Barn i Liv och Lust |
|
168 000 kr för år 2 av 2 |
|
Genom detta projekt vill SISU Dalarna tillsammans med den nybildade |
|
föreningen Liv och Lust skapa mötesplatser mellan människor från olika |
|
länder. Projektets upplägg är att engagera mammor tillsammans med sina |
|
barn i idrottsverksamhet i ett antal lokala föreningar. SISU ska vända sig |
|
till mammor och barn som aldrig eller mycket sällan har varit i kontakt |
|
med idrottsföreningar eller föreningslivet i stort. Genom uppsökande |
|
verksamhet och genom direktkontakter med människor ska intresse för |
|
projektet väckas. Tanken är att barnen ska delta i aktiviteter i idrotts- |
|
föreningarna medan mammorna umgås med varandra under tiden i när- |
|
liggande lokaler. Aktiviteterna ska styras av deltagarna själva. Projektet |
|
ska dokumenteras genom att några av deltagarna för dagbok över sina |
|
upplevelser. Projektets erfarenheter ska också spridas vidare genom |
|
SISU. |
|
Kontaktperson: Kerstin Andersson, tel. |
127 |
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Norrbotten
Ett projekt för jämställdhet i norrbottnisk idrott 134 000 kr för år 2 av 2
SISU i Norrbotten vill med detta projekt fokusera på kvinnors och mäns lika värde och möjligheter till idrott på alla nivåer. Genom projektet ska en kraftsamling göras inom Norrbotten för att utveckla en metod för diskussion och erfarenhetsspridning kring jämställdhetsfrågor. Sex före- ningar har valts ut i ett inledningsskede med målet att medlemmar på alla nivåer, med tonvikt på flickor, ska delta i utbildningar i frågor om jäm- ställdhet och flickors villkor för idrott. Syftet är att dessa sex föreningar i nästa skede blir föregångarföreningar som kan visa och informera andra. Inom projektet avser man att lyfta fram kvinnliga förebilder, skapa möte- splatser där flickor och pojkar ska kunna diskutera könsroller etc. Den kanske intressantaste delen under projektets första år är den könsrolls- diskussion där både flickor och pojkar deltog. Syftet var att inte bara fokusera på flickorna i projektet utan också ta med pojkarna i diskus- sionen i syfte att motverka könsfördomar. Verksamheten i övrigt har koncentrerats till ett antal utvalda föreningar. Meningen är att i dessa pilotföreningar utveckla modellen för det fortsatta jämställdhetsarbetet.
Kontaktperson: Petra E Mörtsjö, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Skåne
Unga ledare leder
100 000 kr för år 1 av 2
Projektet syftar till att utbilda ungdomar till ledare inom olika idrotter. Ett pilotprojekt ska genomföras i 15 av Skånes 33 kommuner. Syftet är att förbättra ungdomars möjligheter att påverka i föreningslivet och stärka deras roll i föreningen. Utbildningarna ska vända sig till ledare eller blivande ledare i åldersgruppen
Kontaktperson: Sven Nilsson, tel.
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Uddevalla |
|
Projektet Stegett |
|
200 000 kr för år 2 av 3 |
|
SISU Väst vill med detta projekt öka möjligheterna till idrott för funk- |
|
tionshindrade, främst förståndshandikappade, barn och ungdomar, något |
|
som idag är relativt begränsat i detta område. I ett samarbetsprojekt med |
|
habiliteringen, Västsvenska handikappidrottsförbundet och kyrkan har |
|
idrottsskolor med ”prova på” möjligheter startats. Under det första verk- |
|
samhetsåret har barnen och ungdomarna fått prova på många olika |
|
idrottsaktiviteter, så som friidrott, innebandy, bowling och fiske. Två |
|
läger har anordnats, ett för barngruppen och ett fiskeläger. En del av pro- |
|
jektet som varit svår att genomföra är att utbilda fler ledare, främst efter- |
|
som det varit svårt att få personer intresserade. En stor positiv erfarenhet |
|
av det första året är att integrationen med friskidrottsföreningar fungerat |
128 |
väl. Ett exempel är IK Oddevold och FUB som har inlett ett samarbete |
Skr. 2001/02:125 |
när det gäller fotbollsträning och tävling. Under det kommande året vill |
Bilaga 2 |
SISU Väst erbjuda fler funktionshindrade ett bredare utbud av aktiviteter, |
|
utbilda fler ledare samt anordna |
|
Kontaktperson: Johan Gadd, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Uppland |
|
Fotboll är en lek |
|
85 000 kr för år 2 av 2 |
|
SISU Uppland vill med detta projekt, som drivs i samarbete med |
|
Enköpings Fotbollsallians, utveckla metoder för hur idrottsföreningar ska |
|
bedriva barn- och ungdomsverksamhet på barns villkor och efter deras |
|
förmåga. Genom att finna mötesplatser där erfarenheter från barn, för- |
|
äldrar och ledare kan spridas skapas en större medvetenhet och kunskap |
|
kring hur barns idrott kan utvecklas. Under det första året har ett antal |
|
utvecklings- och planeringsträffar anordnats för olika målgrupper. |
|
Projektet har tillfört ett ökat engagemang och ledarna i de tolv med- |
|
verkande klubbarna har fått träffas och skapa en relation som är en god |
|
grund i det framtida utvecklingsarbetet. Projektet har även, menar SISU i |
|
Uppland, tillfört ökade kunskaper om barns utveckling och inlärning. |
|
Under det kommande året vill man fortsätta att skapa mötesplatser, an- |
|
ordna utbildningar, öka föräldraengagemanget samt arbeta för ökad ung- |
|
domsdelaktighet i föreningarna. |
|
Kontaktperson: Eva Werneholm, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Väst |
|
Ungdom 2000 – en förening för alla |
|
250 000 kr för år 1 av 2 |
|
Detta projekt syftar till att utveckla möjligheterna till en spännande fri- |
|
tidssysselsättning för barn och ungdomar som passar dem. Tyngdpunkten |
|
i projektet ligger på att försöka få de barn och ungdomar som idag inte är |
|
verksamma i någon förening att delta i ett aktivt föreningsliv. Verksam- |
|
heten i projektet kommer att vara inriktat på att utveckla beredskapen i |
|
föreningarna i området för att ta emot nya, ofta ej tidigare aktiva barn, |
|
bl.a. genom att utveckla föreningens ledarutbildningar. Dessutom ska |
|
”prova på” dagar i ett område utvecklas. Inom projektet samarbetar SISU |
|
med Mölndals Ungdomsråd för att förankra idéerna, men också för att ge |
|
ungdomarna möjlighet att påverka projektets upplägg. |
|
Kontaktperson: Thomas Lundvall, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Västernorrland |
|
Pedagogisk Barn- och ungdomsledarutbildning |
|
200 000 kr för år 2 av 3 |
|
SISU Västernorrland vill med detta projekt utveckla former för den |
|
barnledarutbildning som finns så att den blir mer enhetlig, oavsett vilken |
129 |
|
idrott det gäller. Själva verksamheten är inriktad på utbildning och i in- Skr. 2001/02:125 ledningsskedet omfattas endast ledare från ett antal utvalda föreningar. Bilaga 2
De ledare som omfattas av den inledande utbildningen blir själva utbilda- re genom att utbilda och informera. Upplägget har varit att deltagarna själva i mycket stor utsträckning utformat innehållet i utbildningen och utbildningen har därigenom varit mycket processinriktad, baserad på del- tagarnas egna erfarenheter och intressen. Det första året av utbildnings- formen har upplevts som positivt av de 42 ledare från olika idrotter som deltagit. Inför år två kommer erfarenheter från det första året att be- arbetas och förbättras i såväl innehåll som upplägg.
Kontaktperson: Peter Berglund, tel.
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Örebro län
Allas rätt och möjlighet till fysisk aktivitet 95 000 kr för år 1 av 2
Detta projekt syftar till att skapa en modell för hur man på ett nytt sätt kan arbeta för att intressera, få med och behålla främst invandrarflickor och kvinnor inom idrotten. Tanken är att med utgångspunkt i de svårig- heter som finns i att attrahera och intressera kvinnor och flickor med in- vandrarbakgrund för idrott och motion och utveckla verksamheten uti- från det. Inom projekt, som fokuserar på simning och lättgympa, ska sim- tider och gympatider avsättas särskilt för denna grupp tjejer som av olika skäl idag inte kan eller vill simma eller gympa med andra. En målsätt- ning är att samarbetet mellan de olika invandrarföreningar som finns i området ska utvecklas och ett nätverk mellan dessa föreningar och andra idrottsföreningar ska skapas.
Kontaktperson: Susanne Gustavsson, tel.
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Örebro län |
|
Idé till aktivitet – ett projekt för, genom och av ungdomar i Örebro län |
|
50 000 kr för år 2 av 3 |
|
SISU i Örebro vill med detta projekt öka möjligheter för ungdomar att |
|
påverka och själva utforma sin verksamhet. Genom att skapa naturliga |
|
lokala nätverk ska ungdomar, beslutsfattare och föreningsliv utveckla |
|
samarbetet. SISUs roll är att stötta, uppmuntra och ge möjligheter till |
|
praktiskt genomförande av idéerna. Processtödet ska garantera att ung- |
|
domarnas idéer faktiskt kan genomföras. Under det första året har tio |
|
projekt i tio föreningar i tre kommuner startat. Av föreningarna var fem |
|
invandrarföreningar och fem idrottsföreningar. Tre nya föreningar har |
|
bildats av ungdomar i invandrartäta områden. I de föreningar som inte |
|
kom igång var det sällan bristen på resurser som var orsaken, utan snara- |
|
re en ovana vid detta sätt att arbeta. Svårigheterna att komma igång var |
|
större i de etablerade idrottsföreningarna än i invandrarföreningarna. Ak- |
|
tiviteterna som genomförts under projektets första år blev mindre kost- |
|
samma än beräknat, varför föreningen inte rekvirerade hela summan av |
|
de beviljade medlen. Under det kommande året vill föreningen fortsätta |
|
arbeta utifrån den ursprungliga projektplanen. |
|
Kontaktperson: Thomas Eklund, tel. |
130 |
|
Svenska Innebandyförbundet
Knatteligan
210 000 kr för år 2 av 2
Inom barnidrotten har det visat sig att själva verksamhetsformen för de yngsta inte är anpassad efter barnens förutsättningar. Detta projekt syftar till att förändra förutsättningarna för innebandyns yngsta och anpassa verksamheten och tävlingsformen efter barnen. Målet är att ta fram en ny verksamhetsform en mer anpassad tävlingsform för de yngsta utövarna. Färre spelare på planen, mindre planer och ingen fast målvakt är några nya varianter av spelet i praktiken. Föreningen vill också genom detta projekt förändra själva tävlingsstrukturen för de yngsta. Inför år två vill man ytterligare fördjupa arbetet i de lokala föreningarna inte minst för att kunna införliva projektets erfarenheter i den ordinarie verksamheten när projektet avslutas.
Kontaktperson: Jan Ögren, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Svenska Orienteringsförbundet
Orienteringsundervisning i skolan 150 000 kr
Detta projekt syftar till att utveckla en metod för hur orienteringsunder- visning kan bedrivas i skolan. Utgångspunkten för projektet är det arbete som bedrivits i orienteringsklubben IK Dran för att utveckla oriente- ringsundervisningen i skolan, som gett gott resultat. Ett pilotprojekt ska nu genomföras i Marks kommun i syfte att utveckla en metod som kan spridas till övriga delar av landet. Målgrupper är elever i grundskolan samt idrottslärarna.
Kontaktperson: Lasse Grekert, tel.
Svenska Skridskoförbundet
Språnget
133 000 kr för år 1 av 2
Svenska Skridskoförbundet vill med projektet Språnget skapa en ny verksamhet, Multiskate, som integrerar olika skridskogrenar, i syfte att främst locka barn och ungdomar att engagera sig i sporten. Projektet innebär också en satsning på ungdomsdelaktighet, bl.a. genom att ett ungdomsting inrättas, vilket är nytt inom skridskosporten. På så sätt vill man öka ungdomarnas inflytande i verksamheten. Ett mål är även att flickor i lika hög grad som pojkar ska fortsätta med skridskoidrott.
Kontaktperson: Jan Olsson, tel.
131
Svenska Vattenskidförbundet
Jämställdhet och organisationsformer/utbildningsmaterial inom vatten- skidsporten
110 000 kr för år 1 av 2
Svenska Vattenskidförbundet vill med projektet göra en särskild satsning på verksamheten för flickor inom sporten och utveckla former för en ut- bildningsorganisation som fungerar för både flickor och pojkar. Syftet är att involvera tjejer mer aktivt i verksamheten och utnyttja deras kun- skaper om hur idrotten kan bedrivas för just flickor. Utifrån de erfar- enheter som de aktiva flickorna har ska ett utbildningsmaterial arbetas fram som är anpassat för båda könen. Nästa steg blir att prova detta material.
Kontaktperson: Berit Sundgren, tel.
Säffle Karateklubb
Idrottskul i Tegnérhallen 146 000 kr för år 2 av 2
Säffle Karateklubb vill, tillsammans med fyra andra föreningar som verkar i samma idrottsarena, utveckla förutsättningarna för en roligare barnidrott. Inom projektet utvecklas samarbetet mellan de olika före- ningarna så att man inte konkurrerar om barnen utan istället försöker se till barnens behov och intresse för en roligare idrott. Tillsammans driver föreningarna idrottsskoleaktiviteter för att barnen ska få prova på olika idrotter utan krav på specialisering. Föreningarna vänder sig inte bara till de redan aktiva barnen utan vill även nå andra och i samarbete med skolan ska intresse skapas. Föreningarnas olika ledare kommer att rotera mellan föreningarna för att få bättre kunskaper och lära sig att se idrott i ett bredare perspektiv. Ungefär 230 barn har deltagit i verksamheten under våren 2001 och projektet ses som mycket lyckat. Fler föreningar kommer att bjudas in under det kommande projektåret.
Kontaktperson: Rosemari Hultebring, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Täby Idrottssällskap (TIS) |
|
Fotboll för barn med funktionshinder |
|
114 000 kr för år 2 av 2 |
|
Täby IS har under ett år bedrivit verksamhet med fotboll för barn med |
|
funktionshinder, företrädesvis barn med Downs syndrom och DAMP. |
|
Under det första året har ca 30 träningspass genomförts där i genomsnitt |
|
15 barn per gång har deltagit. Fotbollsträningen har letts av två idrotts- |
|
lärare som även är utbildade sjukgymnaster. Under sommaren genomför- |
|
des en två dagars fotbollsskola med 20 deltagare. Verksamheten bedrivs i |
|
samarbete med Täby habiliteringscenter. Kommunerna inom upptag- |
|
ningsområdet (Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker) bidrar eko- |
|
nomiskt till projektet. Projektet kommer att fortsätta det kommande året, |
|
nu under ledning av två tidigare spelare i Täby IS med tränar- och ung- |
|
domsledarutbildning tillsammans med föräldrarna. |
|
Kontaktperson: Gunnar Dahlberg, tel. |
132 |
|
Umeå Idrottsklubb (UIK)
Tjejsatsningen
75 000 kr för år 2 av 2
Umeå IK, som är en elitidrottsförening, vill med detta projekt hitta for- mer för att utveckla unga talangfulla damfotbollsspelare. Föreningen pla- nerar att genomföra projektet tillsammans med andra fotbollsföreningar i Umeåområdet, där de unga talangerna finns. Upplägget av verksamheten i projektet är att de unga flickor som är duktiga fotbollsspelare ska få möjlighet att återkommande träffas och träna tillsammans med andra som har ett lika stort intresse av fotboll. Under det första året har det visat sig att de flickor som omfattas av projektet är positiva till verksamheten. Positivt anses vara att man kan träna mer utan att för den skull behöva välja mellan kompisar och idrotten eller svika sin klubb genom att börja någon annanstans. Projektet har under det första året lyckats att skapa ett bra samarbete mellan Umeå IK och de andra föreningarna. Inför år två kommer man att göra smärre justeringar i det praktiska programmet med något färre samlingar under tävlingssäsong och något fler resten av sä- songen för att inte konkurrera ut den ordinarie tävlingssäsongen.
Kontaktperson: Roland Arnqvist, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Visingsö Allmänna Idrottssällskap (VAIS)
42 000 kr för år 1 av 2
Projektet på Visingsö syftar till att öka samarbetet mellan Stigbyskolan, som är ett s.k. paragraf 12 hem, och Visingsö AIF för att därigenom få ungdomarna delaktiga i ett aktivt föreningsliv. Ett mål med projektet är att utveckla en modell för att säkra ledarförsörjning i en liten förening genom att slussa in ungdomar i verksamheten bl.a. som ledare. Inom projektet ska ungdomar både i bygden och på Stigbyskolan kunna bli aktiva i föreningen som ledare och tränare, liksom kunna få utbildning i föreningskunskap och genomgå tränar- och ledarutbildningar. Genom den modell som utvecklas kan de elever som finns på Stigbyskolan också slussas in i föreningslivet på respektive hemort. De ledare som finns i föreningen som kommer att delta i projektet är tillika behandlingsassi- stenter m.m. på Stigbyskolan.
Kontaktperson: Bernt Strandberg, tel.
Vårgårda Idrottsklubb (VIK) |
|
Idrottsskola |
|
52 000 kr för år 2 av 3 |
|
Vårgårda IK vill med projektet Idrottsskola ge möjligheter för barn och |
|
ungdomar att utifrån deras förutsättningar idrotta och bli mer delaktiga i |
|
föreningslivet. Föreningen vill, med anpassade verksamheter efter ålder, |
|
intresse och förmåga, intressera och engagera både barn och ungdomar i |
|
idrottsverksamhet. Att kunna prova på efter egna behov är den röda |
|
tråden i projektet. Föreningen vill också inom projektet bilda ett ung- |
133 |
domsråd och att utbilda ungdomarna i föreningskunskap, för att bättre ta |
Skr. 2001/02:125 |
till vara ungdomarna som en resurs i föreningen. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Jan Hellnevi, tel. |
|
Värmlands Handikappidrottsförbund |
|
Idrottsskolor för utvecklingsstörda barn och ungdomar |
|
101 000 kr för år 2 av 2 |
|
Idrottsutbudet för funktionshindrade på breddnivå eller motionsnivå är |
|
idag begränsat på många orter. Genom detta projekt vill Värmlands |
|
Handikappidrottsförbund hitta metoder för att utveckla breddidrotten och |
|
skapa möjligheter till idrott för främst utvecklingsstörda, genom att starta |
|
upp idrottsskolor på tre platser i Värmland. Tillsammans med lokala |
|
idrottsföreningar ska olika idrotter kunna provas av de som är med i |
|
projektet. Rekryteringen sker i samarbete med habiliteringen och sär- |
|
skolan. Under det första året har verksamhet kommit igång i Karlstad och |
|
Arvika/Årjäng. Den planerade idrottsskolan i Kristinehamn kom inte |
|
igång p.g.a. ledarbrist, utan har istället samordnats med idrottsskolan i |
|
Karlstad. Båda idrottsskolorna har varit en framgång och ett |
|
har deltagit. Under det kommande året vill föreningen fortsätta att driva |
|
verksamheten, utöka med fler idrotter samt starta idrottsskola på ytter- |
|
ligare en ort i Värmland. |
|
Kontaktperson: Annelie Jernstedt, tel. |
|
Västernorrlands Handikappidrottsförbund |
|
Projektet Lirare |
|
175 000 kr för år 2 av 3 |
|
Projektet ”Lirare” är ett initiativ från VHIF i syfte att starta och utveckla |
|
fotboll för förståndshandikappade. Genom att initiera projektet i de |
|
lokala fotbollsföreningarna och utbilda föreningarnas ledare ska möjlig- |
|
heterna för aktivt fotbollsspelande i en förening vara möjligt även för |
|
förståndshandikappade barn och ungdomar. Under det första året har stor |
|
kraft lagts på information och marknadsföring till olika målgrupper, så |
|
som särskolan, handikappidrottsförbund och fotbollsföreningar. I april i |
|
år inleddes träning för funktionshindrade i Härnösand. Träningen genom- |
|
fördes en gång i veckan fram till sommaren och återupptogs i slutet av |
|
augusti. Ungefär |
|
en fotbollsturnering med totalt 43 deltagare. I september anordnades en |
|
skolfotbollsturnering i Härnösand med totalt 75 deltagare. Föreningen |
|
tycker att det första året gått över förväntan. Nätverk har bildats och en |
|
väl fungerande verksamhet har kommit igång. Tankar finns nu på att |
|
starta ett fotbollsgymnasium. Under det kommande året vill föreningen |
|
intensifiera kontakten med fotbollsföreningar i distriktet, anordna utbild- |
|
ningar om fotboll för förståndshandikappade. Föreningen kommer även |
|
att satsa på utbildning av personer som kan komma att få viktiga funk- |
|
tioner även kring fotbollsverksamheten, så som matchfunktionärer, |
|
tränare och ledare. |
|
Kontaktperson: Tommy Jönsson, tel. |
|
134
Västerås Friidrottsklubb
Ung 2000
99 000 kr för år 2 av 3
Västerås Friidrottsklubb vill stimulera barn och ungdomar till en me- ningsfylld och fysisk aktivitet genom idrott. I samarbete med skolor i Västerås ska klubben framförallt på skoltid ha verksamhet i sin nya hall. Verksamheten ska vara träning och tävling i friidrott. Syftet är att både genomföra en traditionell tävling där den bästa gruppen från varje skola och en aktivitetstävling där den skola som har haft flest aktiviteter, såväl träning som tävling, vinner. Syftet med detta är att aktivera ungdomar och göra dem intresserade av idrott. Under det första året har flera skolor deltagit och därigenom många elever. En positiv effekt av projektets första år är att tävlingsmomenten har tonats ned. Det viktiga har inte varit att vinna utan att delta.
Kontaktperson: Göran Kihl, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Ångermanlands Fotbollförbund
Ungdomsråd i föreningen 18 000 kr för år 2 av 2
Syftet med detta projekt är att öka delaktigheten och möjligheterna till påverkan för ungdomar i föreningslivet. Idag har Ångermanlands FF ett s.k. ungdomsråd där ungdomar mellan
Kontaktperson: Berndt Lindström, tel.
Ångermanlands Ishockeyförbund (ÅIF) |
|
Utveckling av damishockey i Region Norr |
|
106 000 kr för år 2 av 3 |
|
Med detta projekt gör de norrländska hockeydistrikten en satsning på |
|
damishockey. Idag får flickor oftast spela hockey på pojkarnas villkor, |
|
bl.a. när det gäller metoder för träning och utbildning. Genom projektet |
|
vill distrikten hitta former att anpassa hockeyn efter de intressen, villkor |
|
och förutsättningar som flickor har för ishockey och därigenom få fler |
|
flickor att börja spela och stanna kvar inom sporten. I projektet ska sär- |
|
skilda tränarutbildningar hållas för tränare av tjejlag med särskild inrikt- |
|
ning på flickors fysiologi, psykologi och intresse. Även pojklagstränare |
|
ska få mer utbildning kring samma frågor. Inom projektet ska själva |
|
formen för ishockey, dvs. tränings- och tävlingsformer, omarbetas så att |
135 |
den anpassas mer efter flickors önskemål och intressen. Inom projektet |
Skr. 2001/02:125 |
ska dessutom en nätverksgrupp bildas som ska jobba just med dessa |
Bilaga 2 |
frågor. Det första projektåret har resulterat i ca 100 nya damhockey- |
|
spelare i regionen. 12 lag, mot tidigare 5, spelar seriespel i region norr. |
|
Under det kommande året vill man fortsätta enligt planerna, bl.a. genom |
|
att anordna |
|
aktiva arbetsgrupper i distrikten. |
|
Kontaktperson: Charlie Wedin, tel. |
|
Önnereds Handbollsklubb |
|
Önnereds HK – en förening i utveckling |
|
75 000 kr för år 2 av 2 |
|
Önnereds HK har under de senaste åren förändrat och utvecklat sin före- |
|
ning från att vara en liten förening med få lag till att idag vara en stor |
|
förening med 52 olika lag. I sitt utvecklingsarbete har man tagit fram en |
|
metod för hur man som liten förening kan utvecklas. Detta utvecklings- |
|
arbete har väckt andra föreningars intresse och man vill nu dela med sig |
|
av sina erfarenheter. Genom detta projekt har Önnereds HK tagit fram ett |
|
utbildnings- och informationsmaterial, genom vilket man hoppas kunna |
|
sprida sina erfarenheter vidare till andra. Inför år två söker man medel för |
|
att kunna trycka materialet, ordna utbildningsträffar samt ta fram en |
|
datapresentation av materialet. |
|
Kontaktperson: Kenneth Johansson, tel. |
|
Örebro läns Cykelförbund |
|
Projektet Cykelskola |
|
150 000 kr för år 2 av 3 |
|
Tillsammans med Örebro läns Skolidrottsförbund vill Örebro läns cykel- |
|
förbund med projektet öka intresset för cykelsporten, öka kunskaperna |
|
kring trafiksäkerhet samt skapa ett intresse för vardagsmotion. Mål- |
|
gruppen är barn i åldern |
|
besökts där sammanlagt 34 trafiklektioner har hållits. Under vintern hölls |
|
teorilektioner och i |
|
och trafikkunskap. Ett mål med projektet är att få barnen att använda |
|
cykelhjälm. Av de tillfrågade eleverna (451 elever) har drygt 70 procent |
|
av dem förbundit sig att använda cykelhjälm genom att de har skrivit på |
|
ett ”cykelhjälmsavtal”. I Örebro arrangerades Lilla Postgirot Open med |
|
425 deltagare. Ett mål med projektet är att det ska finnas en aktiv |
|
cykelklubb på varje större ort i Örebro län. Hittills finns två föreningar i |
|
Örebro och en ny förening har under året startat i Kumla. Under det |
|
kommande projektåret arbetar föreningen vidare efter den ursprungliga |
|
planen genom att besöka övriga delar av länet. Närmast på tur står de |
|
södra delarna, i och med att man där redan etablerat kontakter sedan |
|
arrangemanget Lilla Postgirot Open. |
|
Kontaktperson: Lars Pettersson, tel. |
|
136
Örebro läns Handikappidrottsförbund
Månadens aktivitet 43 000 kr för år 2 av 2
Syftet med detta projekt är att utveckla och öka möjligheterna till idrott för personer med funktionshinder. Genom att tillsammans med lokala idrottsföreningar i länet starta och genomföra en tävlingsserie ”Månadens aktivitet” ska personer med funktionshinder få större möjligheter till idrott. Själva verksamheten är inriktad på ”prova på” verksamhet, snarare än tävlingsmoment, men den som deltar på flest tävlingar ska kunna få en särskild utmärkelse. De lokala föreningarna som har aktuell sport på programmet ansvarar för genomförandet av Månadens tävling. Rekryte- ring av nya intresserade personer med funktionshinder ska ske tillsam- mans med gruppboenden, vuxenhabilitering m.m. Verksamheten ska efter projektet drivas vidare av de lokala föreningarna genom att de an- ordnar tävlingarna som en återkommande aktivitet.
Kontaktperson: Lennart Jansson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Örebro Sportklubb Ungdom
Sätt Ladugårdsängen i rörelse 200 000 kr för år 1 av 2
Projektet är ett samarbetsprojekt i syfte att förbättra folkhälsan i ett bo- stadsområde, Ladugårdsängen, i Örebro. Målgruppen är samtliga boende i området, men med fokus på barn, ungdomar, äldre och personer med invandrarbakgrund. Syftet är också att öka integrationen, etablera en demokratisk arbetsmodell samt stimulera de boende till ett ökat engage- mang i området. Aktiviteter som planeras är bl.a. ”prova på dagar” i sam- arbete med skolan i området, en samarbetsbana i skogen, stavgång, ”öppen idrottshall” främst för tonårsflickor, skateboardramp och bana för frisbee.
Kontaktperson: Mikael Pers, tel.
Örgryte Idrottssällskap |
|
Projektet Rikskampen |
|
99 000 kr för år 3 av 3 |
|
Örgryte IS har under två år drivit projektet Rikskampen, vars syfte är att |
|
öka utbudet av idrottsaktiviteter för rörelsehindrade ungdomar. Mål- |
|
gruppen är de ungdomar som går på landets fyra riksgymnasier. Inom |
|
projektet har tävlingen Rikskampen Games anordnats en gång varje år. |
|
Tävlingen hölls det första året i Göteborg och det andra året i Umeå. Vid |
|
den senaste tävlingen deltog ett eller två lag från varje skola. Förutom |
|
lagtävlingen hade eleverna även möjlighet att tävla individuellt. Reglerna |
|
har setts över och delvis förändrats för att bättre passa de tävlandes be- |
|
hov. Tävlingens kommande år arrangeras i Malmö. Ett väl fungerande |
|
samarbete med riksgymnasierna är viktigt för att projektet ska fungera |
|
väl och kunna utvecklas. Under året har kontakten med skolorna blivit |
|
mer etablerad, viket gör att skolorna kan entusiasmera eleverna att träna |
137 |
inför Rikskampen Games. Tävlingen har blivit en framgång. Att få ele- |
Skr. 2001/02:125 |
verna att vilja träna och då särskilt att träna på annat håll än inom skolan |
Bilaga 2 |
har dock mött svårigheter. |
|
Kontaktperson: Madelene Nordlund, tel. |
|
Österlens Golfklubb (ÖsGK) |
|
En drive för flickor |
|
35 000 kr för år 2 av 3 |
|
Trots stora internationella framgångar har nyrekryteringen av tjejer till |
|
golfen inte ökat i någon större utsträckning. Österlens GK vill därför |
|
genom detta projekt utveckla och anpassa verksamheten för och med |
|
tjejer. Projektet fokuserar på olikheterna i såväl förutsättningar som in- |
|
tresse för idrott bland tjejer i syfte att förändra verksamheten så att den |
|
passar tjejer. Inom projektet vill klubben utveckla verksamheter för tjejer |
|
genom att anordna fler gemenskapsrelaterade aktiviteter och inte endast |
|
fokusera på själva idrotten. Inom projektet vill klubben också få med |
|
föräldrarna och utveckla former för ökad delaktighet och förståelse för |
|
tjejers idrott. Under det första året har klubben haft drygt 80 tjejer som |
|
provat på golf och av dessa är |
|
varit angelägna om att ta sig tid med tjejerna både före och efter trä- |
|
ningarna. Inför det andra året planerar man att utveckla verksamheten |
|
genom ett ökat utbyte med andra klubbar, läger samt utbildning av leda- |
|
re. |
|
Kontaktperson: |
|
Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS) |
|
Nyskapande verksamhet inom ÖIS |
|
120 000 kr för år 2 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att utveckla idrottsföreningen, eftersom en |
|
idrottsförening i glesbygden måste ta ett större helhetsgrepp kring sin |
|
verksamhet för att både attrahera och behålla sina ungdomar. Under det |
|
första året har föreningen startat en fritidssektion som ska tillgodose fler |
|
behov än bara idrott bland traktens ungdomar. Idag har föreningen t.ex. |
|
börjat med ett lokalt |
|
själva och som når hushållen på orten. Inlines och skateboardaktiviteter |
|
är någonting som ungdomarna själva har startat i föreningen, vilket har |
|
ökat intresset för föreningen. Föreningen har också inom ramen för pro- |
|
jektet tillsammans med kommunen drivit en sommaraktivitet – Sommar |
|
Hagby med många aktiviteter som kan göra ungdomarna delaktiga och |
|
intresserade av att vara kvar i Österåker även på sommaren. Inför det |
|
andra året vill föreningen utveckla arbetet inom föreningen för flickor, |
|
vilket var något man inte lyckades med under det första året. |
|
Kontaktperson: Lars Knapasjö, tel. |
|
138
Synskadades förening (SRF) i Västerås
Projektet Idrottsskola 100 000 kr
Möjligheterna till idrott i föreningen är i dagsläget begränsat för flertalet synskadade barn och ungdomar. Med detta projekt ska möjligheterna till att prova på olika idrotter för synskadade ungdomar i Västerås utvecklas. Inom projektet ska en idrottsskola startas i samarbete med Västmanlands Handikappidrottsförbund. Planering av aktiviteter görs i samarbete med de aktiva ungdomarna och deras föräldrar.
Kontaktperson:
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Varbergs Handikappidrott
Idrottsskola
30 000 kr för år 1 av 2
Varbergs Handikappidrott är en handikappidrottsförening med i huvud- sak vuxna aktiva. I Varberg finns relativt få idrottsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. I syfte att intressera och engagera fler inom idrotten vill föreningen nu starta en idrottsskola där olika idrotter för barn och ungdomar ska kunna provas. Som ledare i verksamheten kommer föreningen att engagera elever som studerar vid Vårdskolan i Varberg.
Kontaktperson: Ulf Lundström, tel.
Växjö Bollklubb (VBK)
Kul med boll
94 000 kr för år 1 av 2
Växjö BK vill med detta projekt intressera fler funktionshindrade för att idrotta i en förening och då i synnerhet idrott med boll. I projektet ska olika aktiviteter och metoder utvecklas för att intressera funktionshind- rade för idrotten. Detta ska bl.a. ske genom att skapa ett fadderprogram med hjälp av medlemmar i föreningen. Idén är att någon av de ”gamla” medlemmarna i föreningen ska bli fadder för någon ny person med funktionshinder. Syftet är att skapa relationer till andra i föreningen så att steget till att delta i aktiviteter i föreningen inte blir lika lång.
Kontaktperson: Göran Blixt, tel.
139
Information/utbildning |
Skr. 2001/02:125 |
|
Bilaga 2 |
Barn |
|
Familjehemmens Riksförbund (FR)
Projektet Familjehemsvården mot
300 000 kr för år 3 av 3
Huvudtanken är att på ett konkret sätt få fram den kunskap som de er- farna familjehemmen har skaffat sig genom åren och använda denna kompetens i samarbete med socialtjänsten i olika faser av familjehems- placering, i utbildning innan placering, vid rekrytering av familjehem och under placeringstiden. Projektets syfte är att höja familjehemsvårdens kvalitet genom att utveckla informations- och utbildningsutbudet. Pro- jektet består av tre delar: opinionsbildning, utbildning och framtagning av informationsmaterial.
Kontaktperson: Roland Oscarsson, tel.
Frälsningsarmén i Stockholm
Projektet I trygga händer 300 000 kr för år 2 av 2
Samfundet Frälsningsarmén vill arbeta med skydd och riktlinjer för alla som deltar i barn- och ungdomsarbete. I Konventionen för barnets rättig- heter sägs bl.a. att ”skyddsåtgärder bör innefatta förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd...”. Frälsningsarmén är en interna- tionell organisation. Pedofilfrågan är ett internationellt problem. I England har man tagit fram ett material till stöd och hjälp i ungdoms- arbete. I Sverige håller man på att ta fram ett material anpassat till svenska förhållanden. Nästa steg är ett bakgrundsmaterial som kan an- vändas vid all ledarutbildning och ledarutveckling.
Kontaktperson: Ellen Kronberg, tel.
Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (ATSUB)
Projektet Utbildning och handledning av stödpersoner till jourverksamhet 300 000 kr
Man vill i detta projekt utveckla rutinerna för rekrytering av stödperso- ner, utarbeta och dokumentera stöd och utbildning till kontaktpersoner, följa upp och dokumentera arbete i jourverksamheterna, anordna studie- dagar samt bygga upp och handleda en ny jour i Östersund.
Kontaktperson: Birgitta Holmberg, tel.
140
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT)
Utbildningsprojekt i hörsel och ljudsäkerhet riktad mot skolungdomar 145 500 kr
Allt fler människor får hörselskador till följd av höga ljudvolymer. Ung- domar som lyssnar på mycket musik är särskilt utsatta. Cirka 1 ½ halv miljon svenskar har någon form av tinnitus och 50 000 av dessa är all- varligt handikappade av sina oljud i öronen. Projektet genomförs i syfte att aktivera intresset för bullerfrågor i samhället hos skolungdomar samt inspirera ungdomar till att bli kritiska ljudkonsumenter. Tanken är att elever på ett antal högstadieskolor ska bedriva fältstudier i sin när- ljudsmiljö, söka information om hur örat och hörseln fungerar, samt före- slå åtgärder för att minska onödigt och skadligt buller. Projektet har till syfte att göra ungdomar medvetna om sin ljudmiljö och därmed väcka intresset för att själva påverka den. Projektet ska publiceras i en rapport som ska kunna användas av lärare i grundskolan som handledning för genomförandet av egna projekt. Hörselskadades Riksförbund stödjer AMMOTs ansökning.
Kontaktperson: Marianne Flynner, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Föreningen Lekarbetspedagogik
Utvärdering och handledning – Lekarbete i Haninge 35 000 kr för år 2 av 2
I Haninge kommun startade under hösten 1999 en försöksverksamhet med lekarbetspedagogik. Två resurspedagoger arbetar med 12 barn som behöver stöd och hjälp eftersom de har svårigheter att leka, lära och ar- beta i barngrupper. Barnen är från tre förskolor och en grundskola. Lek- pedagogernas löner betalas av kommunen liksom kostnader för lokal och material. Föreningen gör en utvärdering samt bidrar med handledning.
Kontaktperson: Gunhild Westman, tel.
Föreningen Sveriges Lekterapeuter
Kvalitetssäkring och metodutveckling av lekterapiarbete på dagsjukvård på sjukhus
300 000 kr för år 2 av 3
Stora förändringar sker idag inom barnsjukvården. Många barn/ton- åringar som tidigare vårdats inom slutenvården behandlas idag på dag- sjukvårdsavdelningar. Detta kräver insatser från lekterapeutens sida att med kort varsel hjälpa barnen att hantera de nya situationerna, att pedagogiskt förbereda barnen inför undersökningar och behandlingar och att ge dem möjlighet att bearbeta sina upplevelser på sjukhuset. Inom lekterapiverksamhet på dagsjukvården saknas en kvalitetssäkringsmodell och pedagogiska riktlinjer för lekterapeuterna. Med en sådan modell kan bättre förutsättningar för det enskilda barnet och dess familj nås. En en- kätundersökning kommer att göras till samtliga sjukhus med dagsjuk- vård. Man ska bl.a. inventera innehållet i befintlig lekterapiverksamhet
141
inom dagsjukvården. Denna del av projektarbetet förläggs till dagsjuk- |
Skr. 2001/02:125 |
vårdsavdelningar. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Kristina Ek, tel. |
|
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn |
|
Projektet |
|
1 070 000 kr för år 2 av 3 |
|
Man vill skapa kanaler så att vårdnadshavarna i skolorna lätt ska kunna |
|
få information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, få kännedom om |
|
elevernas rättigheter samt få veta vad hemmet och skolan kan göra för att |
|
upptäcka och hjälpa dessa elever. Man ska utbilda ombud och skapa |
|
lokala grupper med ombud på ett antal platser i landet. En viktig uppgift |
|
för ombuden är att starta föräldragrupper, ta fram en informationspärm |
|
om läs- och skrivsvårigheter som kan spridas till skolor över hela landet |
|
samt skapa en central ledning för ombuden. |
|
Kontaktperson: Susanne af Sandeberg, tel. |
|
Härnösands Folkhögskola |
|
Projektet Materialframställning för teckenspråksutbildning för föräldrar |
|
till döva och hörselskadade barn, TUFFMAT |
|
500 000 kr |
|
Projekt för utveckling av läromedel i digital form för teckenspråksutbild- |
|
ning för föräldrar till döva och hörselskadade barn. Härnösands Folkhög- |
|
skola har en nationell samordnande roll vad gäller framställning av |
|
sådant material. |
|
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. |
|
|
|
Projektet Generationer och kulturer i samverkan |
|
460 000 kr för år 2 av 3 |
|
På många orter i Sverige pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom |
|
|
|
som förebilder. Ökade kontakter mellan olika invandrargrupper och |
|
”gammelsvenskar” ökar förståelsen för våra olikheter. Vid osämja och |
|
slagsmål är ofta både utövare och offer påverkade av alkohol och/eller |
|
annan drog. Detta projekt syftar till bl.a. att utbilda ledare för lokal inte- |
|
grerad verksamhet, att öka kunskaperna och förståelsen för olikheter i |
|
kulturer och traditioner, genomföra demokratiskolor, skapa miljöer för |
|
ökad integration och utveckling m.m. Målet är att genomföra regionala |
|
utbildningar för minst 25 ledare/funktionärer som vill arbeta med mång- |
|
kulturell verksamhet på lokalplanet, att starta integrerad gruppverksam- |
|
het för främst ungdomar på minst 15 för |
|
genomföra demokratiskolor. |
|
Kontaktperson: Eduardo Rossell, tel. |
|
142
Kvinnojouren i Falun
Förebyggande arbete mot sexuella trakasserier bland skolbarn i Falun – en modell baserad på tidig intervention och löpande utvärdering
275 000 kr för år 3 av 3
Projektets primära mål är att minska omfattningen av sexuella trakasse- rier, att minska deras negativa kort- och långsiktiga effekter – t.ex. psykiska problem, hälsoproblem och studieproblem samt att skapa förut- sättningar för ett lärande i en miljö som är fri från trakasserier och som är befordrande för jämlikhet mellan könen. Samtliga 700 elever i fjärde klassen i Falu skolor samt den privata Söderbaumska skolan deltar. De kommer att delas in i två grupper som kommer att följas under ca 2 1/2 år. Innehållet i arbetet bestäms av en referensgrupp bestående av per- soner från Kvinnojouren i Falun, Mansjouren i Borlänge, rektorer, Dalarnas forskningsråd, ett urval av lärare, elever och föräldrar.
Kontaktperson: Solveig Regnander, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Medborgarskolan i Skånedistriktet
Projektet Uppgift Förälder 250 000 kr för år 3 av 3
Trygga föräldrar ger tryggare och lyckligare barn. Att stödja barn/ ungdomar och deras föräldrar är en angelägenhet för alla. Det behövs okonventionella lösningar och nya initiativ för att bryta negativa trender. Att behovet av sådan verksamhet är stort märks via föräldramöten, informationsträffar på skolor etc. Projektet innehåller informationsaftnar, diskussionsträffar och kurser som vänder sig till föräldrar. Man har tidigare haft ett samarbete med polis och med hjälp av Lions och med medverkan av tidigare missbrukare har man initierat föräldragrupper i ett par kommuner i Skåne. Man vill nu bredda verksamheten geografiskt och innehållsmässigt.
Kontaktperson: Britt Jeppsson, tel.
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB)
Projektet Kvalitet i vården av sjuka barn 335 000 kr för år 3 av 3
Föreningen är en tvärfacklig förening som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns villkor på sjukhus. Sedan 10 år tillbaka har Nordisk Standard (utarbetad av föreningen) använts som ett redskap för att värna om sjuka och funktionshindrade barns rättigheter. Målgruppen är sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar som vårdas på sjuk- hus, i dagsjukvård, i hemsjukvård och i öppen vård. Målet är att utveckla ett kvalitetssystem som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetan- det hos personal och beslutsfattare. Samarbetspartners är Handikappom- budsmannen, Högskolan i Jönköping samt utbildningsinstitutioner för lärare och vårdpersonal.
Kontaktperson: Gunilla Rödin Eberstein, tel.
143
Riksförbundet Attention
Informationsprojekt avseende ADHD, DAMP och närliggande funk- tionshinder
1 065 000 kr för år 1 av 2
Riksförbundet Attention är en rikstäckande handikapporganisation för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder samt deras anhöriga. Förbundet vill förbättra villkoren i samhället för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Behovet av grundläggande information om de neuropsykiatriska funktionshindren är mycket stort. Det övergripande syftet med informationsprojektet är att öka kunskaperna och förståelsen för ADHD, DAMP, Tourettes syndrom och närliggande neuropsykiatriska funktionshinder hos de som har dessa funktionshinder själva, deras anhöriga och hos olika samhällsföreträdare som kommer i kontakt med dessa personer. Projektets mål är bl.a. att utarbeta en informationsstrategi, att nå de funktionshindrade och deras anhöriga med kunskap om funktionshindrets innebörd samt hur svårig- heterna kan övervinnas, att öka förståelsen för neuropsykiatriska funk- tionshinder hos övriga intressentgrupper samt att ge kunskap och verktyg för att ge ett individuellt anpassat stöd inom skola, vård och omsorg.
Kontaktperson: Marianne Wainwrigt, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Projektet Invandrarbarn och deras föräldrar – ge ökad kunskap om BRIS och Barnens Hjälptelefon
1 850 000 kr för år 1 av 2
BRIS erfarenheter är att invandrarbarn och deras föräldrar har begränsad tillgång till och kunskap om de stödresurser som erbjuds barn och familjer av olika samhällsinstitutioner och frivilliga organisationer. Pro- jektets mål är att under två år regionalt genomföra aktiviteter för att säkerställa att invandrarbarn och deras föräldrar tillgodogör sig informa- tion om BRIS, FNs barnkonvention m.m. Förbundet vill genomföra fyra delprojekt i fyra regioner. Projektet ska leda till fördjupade kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter som finns inom en familj och i för- hållande till samhället utanför familjen. Projektet kan också bidra till fördjupade kunskaper om föräldraskap i den svenska kulturen, stödja invandrarföräldrar i deras föräldraroll, ge verktyg för demokratisk på- verkan i vardagliga frågor och öka tolerans och förståelse för det som kan te sig kulturellt främmande.
Kontaktperson: Gunilla Awramidis, tel.
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället |
|
Projektet Utvecklat elevinflytande i skolområdet Hallonbergen, |
|
Sundbyberg |
|
475 000 kr för år 2 av 3 |
|
Hallonbergen är ett område med barn från många olika sociala grupper |
|
och kulturer. Avsikten är att utveckla en modell för elevdemokrati som |
144 |
enkelt kan överföras till andra delar av landet. Målgruppen är barn, |
Skr. 2001/02:125 |
elever, föräldrar, lärare och övrig personal i skolområdet Hallonbergen. |
Bilaga 2 |
Genom att BRIS och vuxna på skolan har regelbundna möten med |
|
mindre elevgrupper tränar man ett elevdemokratiskt sätt. Stockholms |
|
Universitet, pedagogiska institutionen, har visat intresse för att följa upp |
|
arbetet och utvärdera projektet. |
|
Kontaktperson: Gunilla Awramides, tel. |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Projektet Åka säkert – producerandet av en handbok för föräldrar, vars |
|
funktionshindrade barn ska transporteras i bil |
|
769 000 kr för år 1 av 2 |
|
Syftet med projektet är att ta fram en handbok som på ett kortfattat och |
|
enkelt sätt förmedlar kunskap om de behov som barnen med funktions- |
|
hinder har vid transport i vägfordon. Målgrupp är föräldrar samt profes- |
|
sionella förare, barnomsorgs- och skolpersonal, assistenter, habiliterings- |
|
personal, myndighetsutövare m.fl. RBU har en nyckelroll i projektet men |
|
man samarbetar med Väg- och Transportinstitutet som kommer att ha |
|
hand om projektledarskapet. I ansökan ingår också en implementerings- |
|
fas samt utvärdering. |
|
Kontaktperson: Karin Paulsson, tel. |
|
Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Malmö |
|
Projektet Om barns sexualitet |
|
421 000 kr |
|
Debatten i förskolan om barns sexualitet handlar främst om vuxnas över- |
|
grepp på barn. Ämnet är belagt med många fördomar och tabun. Denna |
|
osäkerhet inför sexualitet leder till ett avståndstagande från personalens |
|
sida som i sin tur leder till att barn kan känna skuld och skam inför sin |
|
egen kropp och sexualitet. I Malmö har man gjort en pilotundersökning |
|
och det har visat sig att det är mycket sällsynt med samtal inom för- |
|
skolans personalgrupper. Detta projekt är tänkt att initiera samtal inom |
|
personalgrupper i barnomsorgen och är också tänkt att förmedla och |
|
sprida kunskap om barns sexualitet. Man kommer att vända sig till för- |
|
skolorna i Malmö och metoderna som används är föreläsningar, kvälls- |
|
konferenser, forumspel och diskussioner. |
|
Kontaktperson: Anna Kosztovica, tel. |
|
Riksföreningen för familjer med |
|
Utvecklingsprojekt för |
|
150 000 kr för år 2 av 3 |
|
RFHB har direkta kontakter med barn som är bärare av hepatit B och |
|
deras familjer. I detta utvecklingsarbete har föreningen omfattande kon- |
|
takter med bl.a. kommuner, hälso- och sjukvården samt statliga myndig- |
|
heter. Föreningen vill genomföra tre delprojekt. Man vill utveckla och |
145 |
|
skapa nya nätverk mellan Riksföreningen och berörda institutioner. Man |
Skr. 2001/02:125 |
vill göra en kunskapsinsamling som dokumenteras i lättillgängliga |
Bilaga 2 |
broschyrer om nya behandlingsformer, kost och motion m.m. Ett del- |
|
projekt rör barn som dessutom har ett omfattande utbildnings- och in- |
|
formationsbehov, t.ex. tonåringar med invandrarbakgrund. Ett annat del- |
|
projekt rör barnomsorg och socialförsäkring. |
|
Kontaktperson: Inger Gustavsson, tel. |
|
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus |
|
Projektet Barn boende på kvinnojour |
|
300 000 kr för år 2 av 3 |
|
Målgruppen är barn som bor på Alla Kvinnors Hus tillsammans med sin |
|
mamma. Barn som bor på kvinnojour har ofta sett och själva utsatts för |
|
våld. De har ett bortglömt och stort behov av stöd och hjälp att sätta ord |
|
på sina upplevelser. Förutom att de i vissa fall utsatts för våld har de lidit |
|
stora förluster. De har fått lämna sina kamrater, sin invanda miljö och |
|
många gånger är kontakten med pappan bruten. Stiftelsen vill skapa en |
|
metod för att hjälpa barnen under den tid de är gäster. Två pedagoger |
|
kommer att anställas. Möjlighet ska finnas för barn på andra jourer att |
|
delta. Perioden ska vara minst tio veckor och om barnen flyttar ska kon- |
|
takten ändå kunna upprätthållas. Samarbete är planerat med Rädda |
|
Barnen. |
|
Kontaktperson: Helena Dahlström, tel. |
|
Stiftelsen Barn- och Ungdomsforum |
|
Skrift- och utvecklingsinsatser beträffande barn till personer med utveck- |
|
lingsstörning |
|
250 000 kr för år 1 av 2 |
|
Stiftelsen vill i samarbete med FUB ta fram en bok samt utbildnings- |
|
insatser om barn till personer med utvecklingsstörning. Det finns idag |
|
ingen bok på svenska som kan vara till vägledning för personal som |
|
möter utvecklingsstörda föräldrar och deras barn i sitt arbete. Familjerna |
|
är ovanliga, vilket också gör att det är svårt att genom egen praktik skaffa |
|
sig kunskaper om familjernas problem och behov. För att åstadkomma |
|
vägledande rekommendationer är det nödvändigt att bilda en refensgrupp |
|
med olika företrädare. FUB och Barn- och Ungdomsforum kommer att |
|
ha ett fortlöpande samarbete kring boken och utbildningsinsatserna. Man |
|
ska också bilda ett redaktionsråd som ska bestå av företrädare för FUB |
|
och BUF samt några experter på området. Under våren planeras en kon- |
|
ferens där FUB har huvudansvaret och där konferensen bl.a. syftar till att |
|
inhämta erfarenheter och synpunkter till detta projekt. |
|
Kontaktperson: Barbro Hindberg, tel. |
|
146
Stiftelsen Bojfriend i Kalix
Projektet Ökad simkunnighet 280 000 kr för år 2 av 3
Stiftelsen har konstaterat att väldigt få vuxna känner sig säkra på hur man introducerar barn i vatten. Upp t.o.m.
Kontaktperson: Monica Engvall, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Stiftelsen Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet i Uppsala (SAMU)
Projektet Systematiskt barnsäkerhetsarbete 970 000 kr för år 1 av 2
Allmänna arvsfonden har tidigare beviljat stöd till Stiftelsen SAMU i samarbete med Riksförbundet Hem och Skola för ett pilotprojekt i två etapper. I Uppsala kommun innebar projektet införande av system med skade- och tillbudsregistrering i alla skolor och daghem samt inordnande av rutiner för planering, ledning och uppföljning av det skadeföre- byggande arbetet. I Göteborgs och i Gotlands kommun genomfördes uppföljningsprojekt. Projektledningen ska mot denna bakgrund ta fram en rapport där resultaten och metoderna redovisas.
Kontaktperson: Tor Larsson, tel.
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Ökad synkompetens inom barnhabiliteringen |
|
650 000 kr för år 2 av 3 |
|
Synskadade barn kan vara i behov av hjälp och stöd från en rad olika |
|
experter som t.ex. psykologer, sjukgymnaster, talpedagoger m.m. På |
|
landstingens habiliteringar finns dessa experter, men de har oftast ingen |
|
eller liten kunskap och erfarenhet av just synhandikapp utan är mer |
|
experter på barn med utvecklingsstörning och rörelsehandikapp. Ett syn- |
|
skadat barn måste få särskild hjälp att via sina övriga sinnen erövra sin |
|
värld. Projektets syfte är att ge personalen vid landstingens barnhabili- |
|
teringar kompetens att möta synskadade barn, att utveckla föräldrautbild- |
|
ning och att därigenom lägga grunden till ett fortsatt samarbete mellan |
|
|
|
och Synskadades Riksförbund. Utbildningen ska ge kunskaper om de |
|
medicinska orsakerna till synskador, om situationen för synskadade barn |
|
med ytterligare funktionshinder, om blinda barn samt om synsvaga barn. |
147 |
|
Föräldraperspektivet ska belysas, liksom behovet av motorisk träning, |
Skr. 2001/02:125 |
sjukgymnastikinsatser samt om behovet av att träna kroppsspråk. En |
Bilaga 2 |
diskussion om arbetsmodeller och metoder ska ingå. Utbildningsmomen- |
|
ten ska sammanställas till en handbok. |
|
Kontaktperson: Annika |
|
Unga Örnars Riksförbund |
|
Projektet Bästa barnkommun |
|
1 800 000 kr för år 1 av 3 |
|
Unga Örnar vill tillsammans med Svenska |
|
projekt för att arbeta fram en metod för att utse årets ”Bästa Barn- |
|
kommun”. Syftet med utmärkelsen är att höja kunskapsnivån och öka |
|
takten i arbetet med Barnkonventionen i kommunerna. Projektet ska visa |
|
på de goda exemplen och förmedla redskap för förändring. Projektet ska |
|
genomföras tillsammans lokalt och centralt. Ett underlag ska tas fram hur |
|
man ska få fram möjliga kriterier och metoder. Samarbete kommer att |
|
ske med pedagogiska/samhällsorienterade forskare. Första året avslutas |
|
med ett utvärderingsseminarium. |
|
Kontaktperson: Viktoria Sandberg, tel. |
|
Ungdom
Föreningen Läsrörelsen
Projektet Färska Ord – ny svensk litteratur till gymnasister 400 000 kr
Projektet syftar till att väcka intresse för och inspirera till användning av samtida svensk litteratur i undervisningen, den litteratur som ofta står nära ungdomars erfarenheter och tankar. Svensklärare och skolbiblio- tekarier på ett
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel.
Internationell Klubb Vorta Drom |
|
Romska ungdomar i Helsingborg |
|
115 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen genomför det andra och sista året av ett tvåårigt projekt som |
|
vänder sig till romska ungdomar mellan 12 och 25 år. Språksvårigheter |
148 |
|
och bristfällig skolutbildning medför att romska ungdomar har mycket |
Skr. 2001/02:125 |
svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att bygga upp ett nätverk |
Bilaga 2 |
tillsammans med skolorna i Helsingborg, romska ungdomar och deras |
|
föräldrar har föreningen med speciella pedagogiska insatser och riktade |
|
aktiviteter förmått föräldrarna att låta sina ungdomar utveckla sina för- |
|
mågor i det svenska samhället. Syftet med projektet är att undvika den |
|
ömsesidiga utstötning som finns för målgruppen idag. Ett |
|
domar har deltagit i projektet genom datautbildning, kultur och läxläs- |
|
ning samt i kunskapssökandet om sin romska bakgrund. |
|
Kontaktperson: Stefano Kuzhicov, tel. |
|
Sunnanå Sportklubb (SSK) |
|
Sörböleskolan – Den medskapande skolan |
|
75 000 kr för år 3 av 3 |
|
Sunnanå Sportklubb genomför det sista året av ett treårigt samverkans- |
|
projekt med Sörböleskolan i Skellefteå i syfte att utveckla elevernas |
|
självtillit, dialogförmåga, medskapandeförmåga och tro på sin egen för- |
|
måga att åstadkomma positiva förändringar. Målgruppen består av |
|
skolans högstadieelever som i början av varje termin genomför ett ”med- |
|
skapandedygn” tillsammans där projektets mål, syfte och tillvägagångs- |
|
sätt presenteras. Under detta dygn kommer alla klasser att formas som |
|
lag och man försöker tillsammans att hitta faktorer som bidrar till en bra |
|
laganda. Dessutom introduceras begreppet medskapande och alla elever |
|
gör en självvärdering utifrån sina egna och klassens dvs. lagets förmåga |
|
kring begreppet medskapande. Varje vecka tränar eleverna på att vara |
|
medskapande utifrån vad laget och individen tycker är viktigt. Under |
|
våren fortsätter processen fram till i maj då man har ett nytt med- |
|
skapandedygn där eleverna drar upp riktlinjer för den fortsatta utveck- |
|
lingen. |
|
Kontaktperson: Janne Hallberg, tel. |
|
Svensk – Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg |
|
Projektet Ankaret |
|
150 000 kr för år 1 av 2 |
|
|
|
med arabiska tonårspojkar i riskzon, innan de hamnar snett. Ett |
|
pojkar har tillsammans med en |
|
olika aktiviteter samt haft olika föreläsningar om t.ex. sex och samlev- |
|
nad, drogmissbruk, demokrati, nationellt och internationellt fredsarbete |
|
och politik. Nu söker föreningen stöd för ett projekt som riktar sig till ett |
|
|
|
bredda deras intressen och kunskaper för utbildning, IT och idrott. |
|
Genom föreläsningar av utbildade arabiska män, olika studiebesök på |
|
gymnasier, högskolor och arbetsförmedling m.m. vill föreningen skapa |
|
ett intresse för studier. En annan del av projektet är att bredda kunskapen |
|
om idrott i ett övergripande perspektiv. Pojkarna kommer att få testa på |
|
nya sporter, utbildas om skador, mental träning och kost. |
|
Kontaktperson: Jihad Dirawi, tel. |
149 |
|
Turkiska Ungdomsförbundet (TUF)
Utbildning – vägen till integration 425 000 kr för år 2 av 3
Turkiska Ungdomsförbundet (TUF) genomför det andra året av ett tre- årigt projekt som syftar till att utveckla nya arbetssätt och metoder för att höja ungdomars studiemotivation, samt jämföra och förstå de effekter och skillnader som kan uppkomma mellan ungdomar som bor i integre- rade och segregerade områden. Förbundet vill även mäta skillnaderna mellan storstäder och mindre städer. Förbundet kommer bl.a. att jämföra effekter av projektet i föreningar som har kommit långt i sin utvecklings- process gentemot föreningar som inte har utvecklats lika mycket. De lokala föreningarna bedriver verksamhet i Fittja i Botkyrka kommun, Skogås i Huddinge kommun, Rinkeby i Stockholms kommun, Rosengård i Malmö kommun, Biskopsgården i Göteborgs kommun, Varberg, Gävle och Norrköping. Under projektets första år har förbundet kartlagt och undersökt orsakerna till de många avhoppen från skolan, samt låtit ung- domarna själva utarbeta förslag till vilka åtgärder och arbetsmetoder som bör sättas in för att förändra detta. Förbundet har även informerat och debatterat problemsituationen med den låga utbildningsnivån med ung- domar och föräldrar. Under projektets andra år kommer förslagen att testas och utvärderas i praktiken och fokuseringen kommer att vara stöd- skolor i föreningarna, interaktivt lärande, information om vidarestudier, konferenser och diskussionsforum samt ett ökat samarbete med skolorna i de områden där resultaten varit minst positiva.
Kontaktperson: Ahmet Önal, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikapp
Astma- och Allergiförbundet
Barnallergiåret 2003
1 805 000 kr för år 1 av 3
Syftet med projektet är huvudsakligen att uppmärksamma barns och ung- domars allergier samt att öka medvetenheten i samhället om de möjlig- heter som finns för att underlätta vardagslivet och därigenom höja livs- kvalitén för dem. Målet är där att bidra till att tillgänglighet, delaktighet och förståelse i samhället för barn och ungdomar med allergier utvecklas och förbättras. Den viktigaste insatsen under barnallergiåret kommer att röra barn och ungdomar som elever. Man kommer bl.a. att samarbeta med Statens folkhälsoinstitut, Livsmedelsverket och Celiakiförbundet.
Kontaktperson:
Astma- och Allergiförbundet |
|
Matallergiprojektet |
|
450 000 kr för år 1 av 3 |
|
Det finns en stor grupp människor som är mycket beroende av att perso- |
|
nal vid storkök som t.ex. skola, äldreomsorg och sjukhus har god kun- |
150 |
skap om matallergi och som kan sköta specialkost så att inga (ibland öde- |
Skr. 2001/02:125 |
stigra) misstag sker. Förbundet vill nu med hjälp av sina s.k. informatörer |
Bilaga 2 |
planera utbildning av personal vid skolor och andra storkök. Ett utbild- |
|
ningsmaterial ska framställas i samråd med Livsmedelsverket. Utbild- |
|
ningar med personal från bl.a. Livsmedelsverket ska genomföras i fyra |
|
regioner. |
|
Kontaktperson: Ulf Brändström, tel. |
|
Astma- och Allergiförbundet |
|
Projektet Nationell handlingsplan mot allergi |
|
670 000 kr för år 3 av 3 |
|
Astma- och Allergiförbundet är en central aktör i utarbetandet av en na- |
|
tionell handlingsplan mot allergi. Förbundet engagerar, bl.a. genom ett |
|
antal temakonferenser – Parfymer och starka dofter, Pälsdjur, Livs- |
|
medelsallergier, Allergier i skola och barnomsorg och Hudallergier, alla |
|
medlemmar. Konferenserna har dokumenterats i en serie temaskrifter. |
|
Under de två första åren genomfördes dialogmöten med Svenska Kom- |
|
munförbundet, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, Skolverket och |
|
AMS. Ett förslag till handlingsplan har presenterats i december 2000. |
|
Under det sista året ska planen föras ut i länslokalföreningar, man vill |
|
framställa handledningsmaterial och genomföra konferenser. |
|
Kontaktperson: Ulf Brändström, tel. |
|
Dalarö Folkhögskola |
|
Projektet Punktintensiven |
|
943 000 kr för år 3 av 3 |
|
Talboken har inneburit en revolution för synskadades tillgång till littera- |
|
tur och information men har också tyvärr inneburit att punktskriftkun- |
|
skapen minskat. Ett skriftspråk ökar synskadades språkliga identitet, och |
|
ger därmed ökade studiemöjligheter och bättre tillträde till arbetsmark- |
|
naden. Projektets syfte är att utveckla en metodik för intensivträning i |
|
punktskrift, att visa på nyttan och nödvändigheten av punktskrift för |
|
gravt synskadade och ge punktskriftsundervisning en plats som kun- |
|
skapsämne inom vuxenundervisningen. Målgrupperna är gravt synskada- |
|
de vuxna med behov av fördjupade färdigheter i punktskrift, dövblinda |
|
och lärare, handläggare och synpedagoger som arbetar med gravt syn- |
|
skadade. |
|
Kontaktperson: Kenneth Drougge, tel. |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
|
Utvecklingsarbete kring personlig assistans i kommunal regi |
|
685 000 kr för år 1 av 3 |
|
De Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda |
|
Barn, Ungdomar och Vuxna, Intressegruppen för Assistansberättigade |
|
samt Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar ska ut- |
151 |
|
veckla den personliga assistansen i kommunal regi i samarbete med |
Skr. 2001/02:125 |
Svenska Kommunförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet. |
Bilaga 2 |
Syftet är att höja kvaliteten på den assistans som ges av kommunerna (en |
|
majoritet brukare anlitar sådan assistans). Under det första året ska handi- |
|
kappförbunden tillsammans med Kommunförbundet och Kommunal- |
|
arbetarförbundet inventera befintlig utbildning och information riktad till |
|
assistansanvändare, personliga assistenter och samordnare. Man ska ta |
|
fram en plan för ett långsiktigt informations- och utbildningsprogram |
|
som ska prövas i ett antal kommuner som representerar olika delar av |
|
landet, är olika stora och som har stor etnisk mångfald. |
|
Kontaktperson: Pia Berggren, tel. |
|
Dövas förening i Stockholm |
|
|
|
280 000 kr för år 2 av 3 |
|
Många döva utvecklingsstörda bor och arbetar tillsammans med hörande |
|
utvecklingsstörda och kan inte kommunicera med dem. Ofta saknas |
|
dessutom teckenspråkskunnig personal och kunskapen om dövas behov |
|
är dålig. Föreningen ska tillsammans med kommunen arbeta för ett |
|
boende och dagcenterverksamhet för döva utvecklingsstörda där perso- |
|
nalen dels ska vara teckenspråkkunnig, dels ska ha kunskap om döva |
|
utvecklingsstördas särskilda behov. Föreningen vill bygga upp ett nät- |
|
verk bland omsorgspersonalen och informera stadsdelsnämnderna om |
|
gruppens behov, anordna kurser och träffar för att ”vanliga” döva ska få |
|
kunskap om döva utvecklingsstörda, utarbeta informationsmaterial, re- |
|
krytera döva som kontaktmän och gode män för döva utvecklingsstörda |
|
m.m. |
|
Kontaktperson: Birgitta Martinell, tel. text nr |
|
Elöverkänligas Förbund |
|
Projektet Kunskap ger bot |
|
736 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen ska samla, sammanställa och sprida kunskap om elöver- |
|
känslighet till hälso- och sjukvården och allmänhet samt utbilda stödper- |
|
soner/informatörer. Föreningen menar att den information om elöver- |
|
känslighet som idag finns tillgänglig för en allmänpraktiserande läkare |
|
som möter sin första elöverkänsliga patient är vag och inte förmedlar |
|
hela den kunskap som samlats bland läkare som har erfarenheter av pa- |
|
tienter med elöverkänslighet. Föreningen vill därför sammanställa ett |
|
material med fallbeskrivningar som speglar olika behandlingsalternativ |
|
och vilka effekter dessa haft enligt läkare och patient. Materialet ska |
|
hänvisa till vetenskapliga studier med relevans för diagnos och behand- |
|
ling. Materialet ska också visa vilka sjukhus och vårdcentraler som in- |
|
rättat elsanerade rum. Under den sista etappen ska sammanställt material |
|
föras ut, man ska genomföra informationsdagar som vänder sig till olika |
|
personalgrupper och till allmänheten samt utbilda stödpersoner och |
|
informatörer. |
|
Kontaktperson: Heléne Aastrup Samuels, tel. |
152 |
|
FUB:s Stiftelse ALA
Projektet Utveckling av kunskaps- och arbetsmaterial kring vuxna perso- ner med grav utvecklingsstörning och deras vardag
500 000 kr för år 2 av 3
Personer med grav utvecklingsstörning är helt beroende av omgivningens förmåga att tolka kroppsspråk, minspel, handlingar och andra signaler som uttrycker behov och önskningar. Många av dessa personer har för- utom sin utvecklingsstörning ytterligare funktionshinder som försvårar möjligheterna att uttrycka sina behov. Det finns därför risk att personal och anhöriga helt tar över utan att ta hänsyn till den enskildes behov av att påverka sin omgivning, att bli självständig inom de områden som man kan. Projektet går ut på att arbeta fram ett kunskaps- och arbetsmaterial som ska kunna användas för att utveckla vardagsmiljöer så att de ger tillfälle till ökad självständighet och livskvalitet hos vuxna personer med grav utvecklingsstörning. Materialet ska rikta sig främst till anhöriga, personal i gruppbostäder och i daglig verksamhet samt personliga assi- stenter.
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) Norrbotten
Projektet Dyslexi i Norrbottens län 610 000 kr för år 1 av 3
LänsFMLS vill tillsammans med
Kontaktperson: Sören Karlsson, tel.
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT)
Utbildningsprojekt i hörsel och ljudsäkerhet riktat mot nyckelgrupper bland ljudalstrare
769 000 kr för år 1 av 2
Föreningen ska i samarbete med Hörselskadades Riksförbund under en tvåårsperiod kartlägga, inititera nätverk, undersöka metoder och därefter föreslå konkreta utbildningsinsatser för att öka medvetenheten om sam- bandet mellan höga musikljudnivåer och hörselskador hos följande nyckelgrupper: ljudtekniker och diskjockeys, musiker, arrangörer samt musiklärare. Syftet är att erbjuda förutsättningar för en varaktig sänkning av ljudnivåer i musiksammanhang och därigenom förhindra fall av hör- selskador och tinnitus. I projektet ingår bl.a. ett symposium för såväl yrkesverksamma som studerande bland nyckelgrupperna, intresse- och fackföreningsrepresentanter, utbildningsansvariga, företrädare för be-
153
rörda myndigheter, organisationer, utbildningsväsendet samt audiologisk |
Skr. 2001/02:125 |
expertis. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Marianne Flynner, tel. |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) Göteborg |
|
Projektet Vad är goda levnadsvillkor för personer med utvecklingsstör- |
|
ning på en tidig utvecklingsnivå och flerfunktionshinder |
|
455 000 kr för år 1 av 3 |
|
Projektets syfte är att belysa levnadsförhållanden för personer med grava |
|
och omfattande funktionshinder och deras familjer i storstad och mindre |
|
kommuner samt förbättra levnadsvillkoren genom att lyfta fram, beskriva |
|
och sprida goda exempel. Man vill också ge möjlighet för denna mål- |
|
grupp att utöva sina demokratiska rättigheter, stärka föräldrarna, höja |
|
kunskapsnivån och förändra attityder hos personal, tjänstemän och poli- |
|
tiker samt |
|
skriva 12 personer/familjer i Göteborg, Härryda, Mölndal och Alingsås |
|
samt ge dem möjligheter att uttrycka önskemål om vad som är det goda |
|
livet. Detta underlag ska återföras till kommunerna för deras planerings- |
|
och handläggningsarbete. |
|
Kontaktperson: Anders Bergström, tel. |
|
Föreningen Livet som Gåva – samverkan för donation av organ och |
|
vävnader |
|
Projektet Donation och transplantation av organ och vävnader – Infor- |
|
mation och utbildning av Sveriges befolkning med speciell inriktning på |
|
skolungdomar |
|
2 445 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen Livet som Gåva består av organisationerna Riksförbundet för |
|
Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet, Riksförbundet Cystisk Fibros, |
|
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Viking Riksföreningen för Hjärt- |
|
Lungtransplanterade, Hjärtebarnsföreningen, Transplanterades förening, |
|
Riksföreningen för familjer med |
|
bundet för Leversjuka, Synfrämjandet, Svensk Transplantationsförening, |
|
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård och Svensk Njurmedi- |
|
cinsk förening och Föreningen för Transplantationssjuksköterskor. |
|
Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och Sveriges Kristna Råd deltar |
|
som samarbetspartners i samverkansgruppen utan formellt medlemskap. |
|
Målet för föreningen Livet som Gåva är att få fler människor i Sverige att |
|
ta ställning för donation av organ och vävnader. Föreningen ska genom |
|
detta projekt som främst vänder sig till ungdomar, framställa informa- |
|
tionsmaterial (videofilm samt fakta- och arbetshäften med lärarhandled- |
|
ning) och genomföra informationssatsningen. |
|
Kontaktperson: Ulla Norberg, tel. |
|
154
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Projektet Etiska regler i tolkverksamhet för barndomsdöva, hörselskada- de, dövblinda och vuxendöva
1 115 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund ger genom regionala konferenser möjligheter för tolkan- vändare att diskutera etik- och kvalitetsfrågor. Detta arbete har skett i nära samarbete med tolkarnas organisationer. Under det andra året kom- mer man att utveckla s.k. tolkanvändarkurser och sammanställa en hand- bok för tolkanvändare. Man vill också utveckla den s.k. tolkrådsverk- samheten samt i samråd med förbundens ungdomsorganisationer formu- lera ungdomars särskilda behov av tolkstöd. I projektet ingår också före- ningen Talför (Tolkcentralernas Arbetsledarförening).
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri
Projektet Vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen
5 385 000 kr för år 2 av 3
Barn- och ungdomspsykiatrin, Annedalsklinikerna, Göteborg genomför tillsammans med Riksföreningen Autism, Svenska föreningen för tuberös skleros och Riksförbundet Attention ett projekt med mål att utforma en modell för upptäckt, utredning och habilitering av vuxna med neuro- psykiatriska funktionshinder. Projektet avser att stimulera till uppbygg- nad av samarbete och vårdkedjor i Sverige kring de aktuella handikapp- grupperna. Formeringen av sådana vårdkedjor förutsätter utbildningsin- satser och utbyte/samarbete mellan framför allt barn- och vuxenpsykiat- rin men också mellan barn- och vuxenhabiliteringen, skola, arbetsvård och försäkringssystem.
Kontaktperson: Christopher Gillberg, tel.
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Handikapp och Sexualitet – Samlevnad 763 000 kr för år 2 av 3
Personer med funktionshinder, deras föräldrar och olika personalgrupper söker ofta förgäves efter kunskap om området handikapp och sexualitet. Det behövs därför någon form av forum för kunskap, vägledning, råd och kompetens inom
Kontaktperson: Annika Hildebrand, tel. 08- 546 404 00
155
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Blekinge län
Projektet Kunskap för delaktighet och inflytande 620 000 kr för år 3 av 3
De olika insatser man som funktionshindrad kan behöva bestäms alltför ofta utifrån berörd handläggares perspektiv. Om det upprättats individu- ella handlingsplaner tar dessa ofta inte hänsyn till individens behov av insatser från olika myndigheter. HSO Blekinge utvecklar och prövar en modell som kan ge personer med skada och sjukdom hjälp att vidga sin kunskap, att få erfarenhet av hur information kan sökas och att formulera upplevelsen av sin situation, behov, frågeställningar, förväntningar/mål och plan för åtgärder. Metoden går ut från synsättet att man måste ha både erfarenhet och kunskap för att kunna göra riktiga val.
Kontaktperson: Carina Mattisson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Piteå
Uppföjningsprojektet Trots 2000 500 000 kr för år 2 av 2
HSO Piteå genomförde
Kontaktperson: Arne Pettersson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län |
|
Projektet LSS – På brukarnas villkor |
|
1 090 000 kr för år 3 av 3 |
|
Samarbetsorganisationen HSO Skåne genomför tillsammans med Riks- |
|
förbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), |
|
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT), Neurologiskt Handi- |
|
kappades Riksförbund (NHR) och Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) |
|
ett projekt om LSS på brukarnas villkor. Uppföljningar av lagen som |
|
gjorts av såväl Socialstyrelsen som olika handikapporganisationer har |
|
visat på brister i stödet när det gäller den nytillkomna persongruppen. |
|
Insatserna utformas inte på ett sådant sätt att de tillgodoser de behov som |
|
personer inom personkrets grupp 3 har. I denna grupp ingår t.ex. döv- |
|
blinda, personer med cystisk fibros, med svåra |
|
personer med svåra rörelsehinder. Förbunden utvecklar samverkan kring |
|
LSS genom inrättande av kommunala samverkansgrupper, där handi- |
|
kapprepresentanter, brukare och politiker tillsammans diskuterar LSS- |
|
frågor och kvalitetsutveckling, man utvecklar |
|
och annat personligt stöd, speciellt för små och mindre kända handikapp- |
|
grupper. Vidare ska man i samverkan med kommunerna ta fram modeller |
|
för uppsökande verksamhet och information samt utveckla modeller för |
|
individuella planer. |
|
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. |
156 |
|
Handikapphistoriska Föreningen (HHF)
En förstudie 565 000 kr
En förstudie inför ett eventuellt inrättande av ett Handikapphistoriskt
Kontaktperson: Rolf Utberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikapphistoriska Föreningen (HHF)
Projektet En vanlig dag? 25 000 kr
Handikapphistoriska föreningen genomför tillsammans med Nordiska museet ett projekt som innebär att personer med funktionshinder upp- manas att under en dag skriva dagbok. Ett urval av bidragen ska ges ut i bokform. Dagboksanteckningarna ska tillsammans med övergripande förklarande artiklar öka kunskapen om vardagen för personer med funk- tionshinder. Alla bidrag arkiveras genom Nordiska museet för historisk och social forskning.
Kontaktperson: Rolf Utberg, tel.
Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO)
Projektet Våga mötas 340 000 kr för år 1 av 2
Handikappidrottens Samarbetsorganisation i Malmö (HISO) vill till- sammans med Barn- och ungdomshabiliteringen och Fritid Malmö med- verka till att belysa våldets konsekvenser och försöka finna former och lösningar för att om möjligt bromsa utvecklingen av ökat meningslöst och oprovocerat våld bland barn och ungdomar. Man hoppas kunna på- verka barn och ungdomars synsätt på sig själva och andra genom pro- jektet och bidra till att förebygga framtida funktionshinder uppkomna genom yttre våld. Målgruppen är barn och ungdomar i skolåldern. Sam- verkan ska ske med polis, sjukvård, försäkringsbolag m.fl.
Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel.
Hjälpmedelsinstitutet |
|
Turné med utställningen Fritt fram |
|
3 750 000 kr |
|
Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans med några handikappförbund |
|
genomfört ett informationsprojekt på central och lokal nivå för att öka |
|
medvetenheten om ITs betydelse för människor med funktionsnedsätt- |
|
ningar. Man har vänt sig till personer med funktionshinder, skolung- |
|
domar, bankpersonal, serviceinrättningar, beslutsfattare m.fl. Informa- |
|
tionsaktiviteterna har utarbetats i samarbete med olika intressenter på |
|
orten, t.ex. dataresurscenter, arbetsförmedlingar, skolor och bibliotek och |
|
naturligtvis alla handikappföreningar. Projektet har avslutats med en |
157 |
gränsöverskridande totalutställning kring framtidens teknik Fritt fram i |
Skr. 2001/02:125 |
samarbete med Tekniska museet med hearings, pressvisningar och |
Bilaga 2 |
konstnärliga aktiviteter. Institutet ska nu tillsammans med Tekniska |
|
museet, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riks- |
|
förbund och Synskadades Riksförbund bygga upp och genomföra en |
|
turné med utställningen till 40 orter i Sverige under tiden 15 januari 2002 |
|
till den 15 januari 2003. |
|
Kontaktperson: Elisabet Blomberg, tel. |
|
Härnösands Folkhögskola |
|
Projektet METMAT – Material- och metodprojekt inom ämnet tecken- |
|
språk – Digitala teckenspråksböcker |
|
1 500 000 kr för år 3 av 3 |
|
Härnösands folkhögskola, Strömbäcks folkhögskola och Stiftelsen |
|
TeckenspråksCentrum arbetar tillsammans med Sveriges Dövas Riksför- |
|
bund, Föreningen Sveriges Dövblinda och Riksförbundet för döva, hör- |
|
selskadade och språkstörda barn för att utveckla ett grundmaterial som |
|
ska användas i teckenspråksundervisningen – Digitala teckenspråks- |
|
böcker. |
|
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. |
|
Härnösands Folkhögskola |
|
Projektet Tolkmat |
|
500 000 kr för år 1 av 3 |
|
Framställning av material i digital form för teckenspråkstolkutbildning |
|
som genomförs vid sju folkhögskolor. TÖI (Stockholms universitets |
|
Tolk- och översättarinstitut) är medfinansiär. |
|
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. |
|
Härnösands Folkhögskola |
|
Teknikutveckling och samordning inom teckenspråksområdet |
|
2 000 000 kr för år 1 av 3 |
|
Samarbetsprojekt mellan Härnösands folkhögskola och Sveriges Dövas |
|
Riksförbund m.fl. Eftersom teckenspråket är ett ungt officiellt språk i |
|
Sverige finns liten produktion av undervisningsmaterial. Teckenspråks- |
|
utbildning för föräldrar till döva och hörselskadade barn (TUFF) genom- |
|
förs på vissa folkhögskolor. Nationellt undervisningsmaterial för tecken- |
|
språkslinjerna (METMAT) har påbörjats och är nu i produktionsfasen |
|
med stöd av medel ur Allmänna arvsfonden och Tolk- och översättars- |
|
institutet (TÖI), Stockholms universitet. Motsvarande materialutveckling |
|
för bl.a. tolkutbildningar har påbörjats. För att få en gemensam plattform |
|
för spridning och användning av det visuella material som framställs |
|
digitalt krävs att ett speciellt anpassat program utvecklas. De aktuella |
|
skolorna måste också utrustas med digitala språkboxar i form av datorer i |
|
ett lokalt nät som ger tillgång för lärare och kursdeltagare och därmed |
158 |
|
helt nya möjligheter till pedagogik och utveckling. Dessa lokala nät kan |
Skr. 2001/02:125 |
sedan anslutas till Internet. Material framställt i andra projekt och eget |
Bilaga 2 |
inspelat material kan sedan anslutas med hjälp av det program som tas |
|
fram. Detta gör det möjligt att kontinuerligt förnya och utveckla ut- |
|
bildningsverksamheten. |
|
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. |
|
Hörselskadades Riksförbund (HRF) |
|
Nätverk och tvärvetenskaplig forskning |
|
600 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det finns ett väl fungerande samarbete mellan brukarorganisationerna |
|
och olika fackgrupper inom hörselsektorn inom ramen för Svenska |
|
Audiologiska sällskapet, men det saknas tvärvetenskaplig forskning på |
|
området. Förbundet utvecklar därför tillsammans med föreningen |
|
Centrum för Kommunikationsvetenskap, CKV ett nätverk av forskare |
|
inom området. |
|
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. |
|
Hörselskadades Riksförbund (HRF) |
|
Projektet Kartläggning av tecken som stöd, TSS |
|
500 000 kr för år 2 av 2 |
|
Tecken som stöd, TSS är ett kommunikationssätt för dem som på grund |
|
av hörselnedsättning eller dövhet behöver stödja det svenska språket med |
|
tecken. Det saknas dock beskrivningar av TSS som sådant och i vilka |
|
situationer man använder TSS. Det innebär bl.a. att man har olika tecken |
|
i olika delar av landet. Det finns därför heller ingen bra utbildning av |
|
|
|
med Förbundet Vuxendöva i Sverige (VIS) och hörselvården en kart- |
|
läggning av TSS. Man filmar |
|
deras anhöriga) och analyserar inspelningarna (semantiskt och gramma- |
|
tiskt), såväl den talande som den tecknade delen. |
|
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. |
|
Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande |
|
psykoser, Schizofreniförbundet |
|
Projektet Förstå och bistå psykiskt funktionshindrade |
|
390 000 kr för år 1 av 2 |
|
Förbundet vill sprida kunskaperna om kognitiva störningar – tanke- |
|
processtörningar – till psykiskt funktionshindrade, till deras anhöriga, till |
|
personal inom kommun och försäkringskassa m.fl. Man vill samman- |
|
ställa en bok med uppgifter från vetenskaplig litteratur, med erfarenheter |
|
från sjuka anhöriga och från professionellt respektive ideellt arbete med |
|
psykiskt funktionshindrade. Boken ska kompletteras med studiehand- |
|
ledning och seminarier. |
|
Kontaktperson: |
159 |
|
Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet
Skolfilm om interaktiva läromedel om psykisk sjukdom 2 730 000 kr
Föreningen vill tillsammans med RSMH producera en skolfilm och ett interaktivt läromedel om psykisk sjukdom. Man vill förhindra den stig- matiserande effekt som felaktig, diskriminerande information kan med- föra för personer med psykiska funktionshinder och deras anhöriga.
Kontaktperson:
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Intresseföreningen för stöd åt personer med behov av psykiatrisk vård eller omsorg (INSIES)
Filmprojektet De galna mammorna 2000 340 000 kr
Föreningen gjorde i början av
Kontaktperson: Mona Hansson, tel.
Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) |
|
Projektet IfA Resurscenter |
|
1 100 000 kr för år 3 av 3 |
|
Intressegruppen (en ideell förening) vänder sig i projektet till assistans- |
|
användare och anordnare i hela landet för att stimulera enskilda använda- |
|
re att använda brukarstyrd personlig assistans. Projektet syftar till att |
|
genom brukarstöd, information, utbildning och praktisk hjälp bistå en- |
|
skilda för att uppnå bra assistanslösningar som en drivkraft till frigörelse |
|
och självförverkligande och att verka för att personlig assistans kan förbli |
|
fri från inflytande, beroende och påverkan av ett vård- och behandlings- |
|
tänkande. Man upprättar ett resurscenter varifrån man ska kunna få |
|
brukarstöd till enskilda (rådgivning om rättigheter, i myndighetskontak- |
|
ter, i sociala frågeställningar och i identitets- och personlighetsstärkande |
|
syfte). Man har också byggt upp juridisk service för att kunna följa och |
|
påverka lagstiftningens tillämpning och praxis. Inom projektet utarbetas |
160 |
|
informationsmaterial och man ger kurser för att öka enskildas kunskap |
Skr. 2001/02:125 |
om deras lagliga rättigheter och bidra till ökad kunskap och intresse i |
Bilaga 2 |
juristkretsar och bland politiker och myndigheter. |
|
Kontaktperson: Lars Hagström, tel. |
|
Kommunförbundet i Västerbotten |
|
Projektet Ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten |
|
610 000 kr för år 3 av 3 |
|
Ett samverkansprojekt mellan Kommunförbundet Västerbotten, |
|
Norrlands Universitetssjukhus, |
|
kommun, Umeå kommun m.fl. Berörda parter i Västerbotten, dvs. |
|
brukarorganisationer, kommuner, landsting och forskningsansvariga har |
|
startat ett Socialpsykiatriskt kunskapscentrum med syfte att utveckla och |
|
förbättra insatser för psykiskt funktionshindrade och deras anhöriga och |
|
att utöka brukarnas delaktighet i verksamhet och planering, att stimulera |
|
anställda och brukare till egna forsknings- och utvärderingsansträng- |
|
ningar, att ge kompetent stöd i arbetets alla faser, att erbjuda kanaler för |
|
återföring av resultat såväl lokalt som i ett läns- och nationellt perspektiv |
|
och att ge adekvat grundläggande utbildning samt att arbeta med en |
|
konsekvent tillämpad fältforskningsmodell där alla berörda stimuleras till |
|
att under handledning själva ta aktiv del av arbetet. |
|
Kontaktperson: Bernt Vedin, tel. |
|
Kooperativa Institutet, Ek. förening (KOOPi) |
|
Projektet Nätverket för insatser mot social utslagning |
|
185 000 kr |
|
Projektes syfte är att etablera ett forum för brukarorganisationer och |
|
andra frivilligorganisationer för att skapa bättre förutsättningar för |
|
resurssvaga grupper att framföra sina synpunkter. Nätverket ska även |
|
bidra med erfarenheter, idéer och aktiviteter inför upprättandet av den |
|
svenska handlingsplanen för social integration. I nätverket ingår HSO, |
|
RSMH m.fl. |
|
Kontaktperson: Anna Spont, tel. |
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) |
|
Projektet På Gemensam Väg – ett samarbetsprojekt mellan ungdoms- |
|
handikappförbunden |
|
1 138 000 kr för år 3 av 3 |
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer samarbetar tillsammans |
|
med 15 handikappungdomsförbund för att ungdomar med funktions- |
|
hinder ska kunna delta i samhällsutvecklingen på sina egna villkor. I |
|
projektet ingår information och kontakter mellan förbunden för att däri- |
|
genom öka kunskapen om varandras funktionshinder och hitta gemen- |
|
samma beröringspunkter. I projektet ingår också en gemensam kampanj |
|
med syfte att påverka attityder till funktionshinder. Under de två första |
161 |
|
åren har man genomfört inventeringar, tematräffar och utbildningar. |
Skr. 2001/02:125 |
Under det tredje året ska man genomföra en informationskampanj kring |
Bilaga 2 |
attityder och bemötande och fortsätta tematräffar och utbildningar som är |
|
gemensamma och aktuella för alla förbunden. |
|
Kontaktperson: Charlotta Axelsson, tel. |
|
Lunds Universitet, Studentenheten |
|
Studentprojekt |
|
200 000 kr för år 1 av 2 |
|
Det är inte ovanligt att studenter tvingas avbryta sina studier på grund av |
|
psykisk sjukdom. Det kan vara svårt för dem att återkomma i studier |
|
eftersom det inte funnits någon beredskap inom universitetet att ge stöd. |
|
Projektets huvudsakliga målgrupp är studenter som tvingats avbryta sina |
|
studier vid universitetet p.g.a. psykisk sjukdom, men som efter behand- |
|
ling, och med adekvata stödåtgärder, skulle kunna återuppta studierna. |
|
Vid projektets slut ska universitetet ha skaffat sig kunskap om de stödbe- |
|
hov psykiskt funktionshindrade studenter har och erfarenhet hur stödet |
|
bäst utformas så att en stödverksamhet av hög kvalitet kan ges permanent |
|
inom ramen för universitetets handikappverksamhet. Projektet ska be- |
|
drivas med ett begränsat antal studenter. Till projektet som ska bedrivas |
|
tillsammans med RSMH och IFS, är en samrådsgrupp knuten. I gruppen |
|
ingår utöver universitetets representanter dels representanter för andra |
|
samhällsintressen – kommun, landsting och försäkringskassa – dels |
|
representanter från klientorgansiationer och studentkåren. |
|
Kontaktperson: Daniel Huledal, tel. |
|
Primär Immunbrist Organisation (PIO) |
|
Utbildning och information |
|
55 000 kr för år 2 av 2 |
|
I Sverige finns ca |
|
sjukdom som om den inte upptäcks i tid bl.a. kan utveckla autoimmuna |
|
sjukdomar och tumörer. Kunskapen om PID, dvs. medfödd oförmåga att |
|
försvara sig tillräckligt mot infektioner, är liten hos såväl allmänhet som |
|
hos vårdpersonal. PIO genomför därför utbildningsdagar för vuxna och |
|
ungdomar med denna immunbrist och utbildar informatörer som bl.a. ska |
|
kunna hjälpa till med riktad information till distriktsläkare, öronläkare |
|
och försäkringskassor. |
|
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. |
|
Reumatikerförbundet |
|
Artrosprojektet |
|
1 175 000 kr för år 2 av 3 |
|
Artros är den vanligaste reumatiska sjukdomen och den som tar mest |
|
resurser i samhället. Trots att många människor har artros eller riskerar |
|
att få det, är kunskaperna om denna sjukdom ringa känd bland en bredare |
162 |
|
allmänhet. Förbundet vill göra ett informationsprojekt organiserat i sam- |
Skr. 2001/02:125 |
arbete med fackliga organisationer. De som har artros är en ”glömd” |
Bilaga 2 |
grupp både i samhället och i det egna förbundet. Positiva erfarenheter |
|
från tidigare projekt visar att det går att förändra människors livssituation |
|
och omvärldens inställning. Under projektets andra år vidgas Artros- |
|
projektet till hela landet. Tyngdpunkten kommer att ligga på offentliga |
|
artrosdagar med expertmedverkan, studiecirklar, utökat samarbete och |
|
information till primärvård och idrottsrörelse. För att ta tillvara männi- |
|
skors kunskap och förmåga kommer det att läggas stor vikt på kreativa |
|
aktiviteter som skrivarverkstad, man arbetar fram en teaterföreställning, |
|
faktautställning m.m. |
|
Kontaktperson: Leif Hansson, tel. |
|
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) |
|
Kartläggning och framställning av informationsmaterial om PCD |
|
220 000 kr för år 1 av 2 |
|
Personer med sjukdomen primär ciliär dyskinesi (PCD) är en liten grupp |
|
som får behandling av andningsorganen liknande den vid cystisk fibros. |
|
Förbundet vill nu göra en kartläggning av personer med denna sjukdom |
|
och sammanställa och distribuera ett informationsmaterial om sjuk- |
|
domen. |
|
Kontaktperson: Gerd Teljer, tel. |
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) |
|
En dokumentärfilm för stödpersoner |
|
585 000 kr |
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS), Riksförbundet för |
|
Social och Mental Hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundet genomför |
|
tillsammans ett projekt med syfte att utöka antalet stödpersoner samt |
|
finna former för utbildning av stödpersoner. Förbunden ska nu göra en |
|
dokumentärfilm som bl.a. ska skildra processen mellan patient som |
|
tvångsvårdas och stödperson, dvs. förberedelserna inför första mötet, |
|
inför länsrättsförhandling, inför utskrivning m.m. Filmen ska användas i |
|
utbildningen och en studiehandledning ska därför tas fram. Målgruppen |
|
för filmen är stödpersoner, blivande stödpersoner, andra frivilliga |
|
samhällsarbetare som kommer i kontakt med människor som är psykiskt |
|
funktionshindrade m.fl. |
|
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel. |
|
Riksförbundet För Hjälp åt narkotika- och Läkemedelsberoende |
|
(RFHL) |
|
Projektet Kartläggning av erfarenheter av antidepressiva medel |
|
1 070 000 kr för år 3 av 3 |
|
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel spelar en stor roll vid be- |
|
handling av psykiska kriser och sjukdomstillstånd. Förbunden (RFHL |
163 |
|
och RSMH) har dock uppmärksammat problem och skillnader i brukares |
Skr. 2001/02:125 |
och behandlares uppfattningar. Patienten upplever att han utvecklar ett |
Bilaga 2 |
beroende av läkemedlet, att hans problem medikaliseras och att han där- |
|
för inte får någon annan hjälp, medan den behandlande läkaren bara ser |
|
fördelar. Projektet går ut på att kartlägga, sammanställa och systema- |
|
tisera brukarnas och närståendes erfarenhet och jämföra dessa med pro- |
|
fessionens (läkarna, forskarna och läkemedelsföretagen) erfarenhet. Man |
|
vill analysera skillnaderna mellan dessa erfarenheter och om möjligt hur |
|
de påverkas av olika bakgrunds- och omgivningsfaktorer. Därefter ska |
|
man framställa en informationsfolder om antidepressiv behandling och |
|
dess positiva och negativa effekter och göra en projektrapport som ska |
|
kunna användas som studiecirkel- och diskussionsmaterial. Under det |
|
sista året sker fortsatt bearbetning och analys av insamlat material, sam- |
|
manställning av rapporter samt utbildning och seminarier. |
|
Kontaktperson: Sonja Wallbom, tel. |
|
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) |
|
Projektet Att leva med IBS |
|
1 000 000 kr |
|
Enligt förbundet finns en stor grupp av Sveriges befolkning, mellan 12 |
|
och 25%, som lider av ”ont i magen” som kan hänföras till diagnosen |
|
IBS – Irritable Bowel Syndrome, mer känt som colon irritable (irriterad |
|
tjocktarm). Symtomen anses diffusa och prover visar ingenting men per- |
|
sonen känner sig sjuk, ibland t.o.m. dödligt sjuk. Läkarens ansvar är att |
|
säkerställa diagnosen så att det inte rör sig om någon annan sjukdom |
|
samt ordinera läkemedel som kan lindra symtomen m.m. Ofta räcker det |
|
dock inte med vad vården kan erbjuda för att personer med IBS ska |
|
känna att man klarar sin vardag på ett bra sätt. Många söker därför vidare |
|
hos andra läkare utan att få tillfredsställande hjälp och blir ibland mycket |
|
dåligt bemötta. Ett problem både för den enskilde och för sjukvården. |
|
Vid Ersta sjukhus har man startat en s.k. |
|
bättre möjligheter att klara sina problem på egen hand. I skolan har för- |
|
bundet informerat om sin vanliga verksamhet. Allt fler vänder sig nu till |
|
förbundet för att få stöd och man söker nu medel för att utveckla infor- |
|
mationsmaterial och utbilda studiecirkelledare som ska leda grupper med |
|
|
|
sjukhus. |
|
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Gemensamma kurser för familjer med personlig assistans till sina barn |
|
och deras assistenter |
|
280 000 kr för år 2 av 2 |
|
I samband med att Handikappreformen trädde i kraft 1994 fick barn och |
|
ungdomar med svåra och omfattande funktionshinder rätt till personlig |
|
assistans enligt LSS och LASS. I dag erhåller ca 1300 barn mellan |
|
år personlig assistans enligt LASS. För många av familjerna har denna |
164 |
|
stödinsats kommit att förändra hela tillvaron. För barn och ungdomar |
Skr. 2001/02:125 |
innebär insatsen att man som andra i samma ålder kan vistas utanför |
Bilaga 2 |
hemmet, utan att ha en anhörig med, att man kan gå på disco eller bandy |
|
utan mamma och pappa och att t.o.m. ha hemligheter för föräldrarna. |
|
Föräldrarna kan få avlösning, kanske ägna tid åt syskon, varandra eller |
|
andra delar av livet som ofta blir eftersatta när man har ett barn med |
|
funktionshinder. Runt insatsen med personlig assistans finns dock svårig- |
|
heter som måste uppmärksammas. Att leva med en främmande person i |
|
sitt hem är inte enkelt. Någon som kanske kommer på morgonen innan |
|
alla har stigit upp, som man ska dela badrum med m.m. För många |
|
föräldrar kan det vara ett svårt val mellan tunga vaknätter eller sova med |
|
en främmande vaken person i lägenheten. Många har dessutom flera |
|
assistenter kring barnet. Även för assistenten finns det många svårig- |
|
heter. Att vara assistent i någon annans hem är svårt och ännu svårare |
|
kan det vara att vara assistent i barnets föräldrahem. Förbundet ska därför |
|
anordna kurser som vänder sig till hela familjen samt deras assistenter. |
|
Detta blir tillfälle till unika möten och samtal som är svåra att föra |
|
hemma, men mycket lättare i större grupp med professionella ledare och |
|
i generella termer. |
|
Kontaktperson: Saga Broström, tel. |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
|
En förstudie till projektet Återhämtning från svåra psykiska tillstånd – |
|
brukarnas kunskaper och erfarenheter. Vad hjälper vid återhämtning? |
|
445 000 kr |
|
Återhämtning (ett begrepp som används allt mer ofta inom den engelska |
|
och amerikanska brukarrörelsen) innefattar delvis tidigare begrepp som |
|
bot (medicinskt) och rehabilitering, men går även bortom dessa begrepp |
|
då det innefattar hela individen. Brukaren spelar en avgörande roll i sin |
|
egen återhämtning. Den kan inte tillföras av andra, även om andra lämnar |
|
viktiga bidrag. Återhämtning är ett resultat av inre och yttre processer: |
|
tankar, det man läser, aktiviteter, möten med andra. Behandling och re- |
|
habilitering utgår från professionell verksamhet. RSMH, Forsknings- och |
|
utbildningsstiftelsen Humlan och |
|
Stockholms produktionsområde ska göra en förstudie till ett projekt om |
|
återhämtning från svåra psykiska tillstånd där man vill ta till vara bruka- |
|
rens erfarenheter och kunskaper. Projektet handlar om att ta till vara och |
|
utveckla och föra ut metoder för självhjälp, dialog och fokusgrupper med |
|
brukare, personal och närstående. Förstudiens syfte är att samla in och |
|
sammanställa erfarenhetskunskap som ska ligga till grund för projektet, |
|
förbereda och planera projektorganisation och former för utvärdering |
|
m.m. |
|
Kontaktperson: |
|
165
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Rättsprojektet
765 000 kr för år 3 av 3
Det svenska rättsväsendet är enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS) inte alltid tillgängligt för personer med psykiska funktionshinder. Förbunden vill därför utveckla kompetens för att kunna bistå vid överklagningar m.m, initiera en debatt om hur viss lagstiftning bör utformas och vilka kompletterande förordningar och anvisningar som behövs. Man vill uppmärksamma myndigheter och politiker på brister i lagar och tillämp- ningsföreskrifter, utbilda brukarombud som kan fungera som rådgivare och stödjare och producera informationsmaterial om psykiska funk- tionshinder och störningar till domstolar, jurister och myndigheter.
Kontaktperson: Bo Ardström, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Ett projekt rörande kvalitetssäkring av vård och rehabilitering ur brukar- perspektiv
970 000 kr för år 3 av 3
Projektet syftar till att definiera och dokumentera viktiga kvalitetskrav för vård och rehabilitering för RTPs s.k. skadegrupper, dvs. whiplash- skador, spinalskador, traumatiska hjärnskador samt amputerade och polioskadade. I detta arbete vill förbundet lyfta fram de delar inom vården och rehabiliteringen som är särskilt viktiga att bevaka och som kan riskera att försvinna eller komma i kläm i den pågående förändrings- processen. Förbundet vill också genom kompetensutveckling i före- ningarna öka förutsättningarna för medlemmarna att bli aktiva sam- arbetspartners när det gäller sjukvårds- och rehabiliteringsfrågor inom landsting och kommun.
Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel.
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Informations- och utbildningsaktiviteter kring polio 230 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att uppmärksamma och åtgärda effekter av s.k. postpoliosyndrom (PPS). Det finns ca 20 000 polioskadade i landet, de flesta av dem har eller kommer att få PPS där de vanligaste symtomen är ökad eller förvärrad muskelvärk, uttröttbarhet i muskulaturen, förslit- ningar i leder, problem med andningen m.m. När man på
166
också utveckla en modell för utbildning av team av sjukgymnaster och |
Skr. 2001/02:125 |
arbetsterapeuter. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Anna Wessgren, tel. |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) |
|
Projektet God man |
|
423 000 kr för år 2 av 3 |
|
FUB menar att överförmyndarna, som har ansvaret för att gode män får |
|
relevant information om funktionshinder och om vilka lagar och regler |
|
som gäller, behöver fördjupad kunskap om olika funktionshinder m.m. |
|
Förbundet arbetar därför under en treårsperiod tillsammans med Före- |
|
ningen Sveriges Överförmyndare och Svenska Kommunförbundet för att |
|
utbilda personer med utvecklingsstörning i vad det innebär att ha god |
|
man, vad god man får respektive inte får göra. Man ska också genomföra |
|
länsvisa utbildningar för överförmyndare, gode män och representanter |
|
från lokala |
|
material för berörda målgrupper. |
|
Kontaktperson: |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) |
|
Projektet Mitt emellan |
|
136 000 kr |
|
Riksförbundet vill medverka att ta fram en fotoutställning om tre tonårs- |
|
flickor med lindrig utvecklingsstörning. Genom fotografier och egna be- |
|
rättelser ska deras identitetssökande och relationer till det omgivande |
|
samhället belysas. Utställningen ska användas i olika sammanhang både i |
|
skolor, bibliotek m.m. för att öka förståelsen för människor med lindrig |
|
utvecklingsstörning. |
|
Kontaktperson: |
|
Riksföreningen Autism (RFA) |
|
Projektet Att förbereda vuxenlivet för elever med autism på tidig utveck- |
|
lingsnivå |
|
580 000 kr för år 1 av 3 |
|
Man ska utveckla en verksamhet som är anpassad får elver med autism. |
|
Målet är att förbereda elever mellan 17 och 21 år för en vuxentillvaro. |
|
Verksamheten ska fungera som modell där man vill visa vad som skiljer |
|
undervisningen för elever med autism från den för elever med enbart |
|
utvecklingsstörning samt visa möjligheten att förebygga beteende- |
|
problem och vikten av att arbeta med mål inom de områden som är |
|
viktiga i ett framtida vuxenliv; arbete, fritid, sociala aktiviteter och |
|
kommunikation. |
|
Kontaktperson: Lena Andersson, tel. |
167 |
|
Stiftelsen Institut för Independent Living
Projektet Radio Independent Living 2 000 000 kr för år 1 av 2
Institutet för Independent Living ska producera en serie internetradio- program med bl.a. intervjuer med personer med funktionshinder. Huvud- inriktningen ska vara spridning av medborgarrättsanda, kulturell identitet och samhörighet genom reportage om nya tankar, projekt och policy inom och utanför Sverige. Man vill också låta invandrare med funktions- hinder berätta om hur de upplever svensk handikappolitik m.m.
Kontaktperson: Adolf Ratzka, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (sfph)
Projektet Språkets betydelse för psykisk hälsa 110 000 kr
Föreningens uppgift är att sprida kunskap och information om den psy- kiska hälsans avgörande betydelse för människans hälsa och välbe- finnande. Föreningen vill nu ge ut en tidning i anslutning till årets riks- omfattande Läsrörelse. Temat är språkets betydelse för psykisk hälsa. Målgruppen är högstadie- och gymnasieungdomar samt deras lärare i svenska och psykologi. Målsättningen är att sprida kunskap om språkets betydelse för psykisk hälsa. Med språket kan vi formulera och sätta ord på vad vi känner, vill och behöver. Det är redskapet till förändring i t.ex. terapi och i konflikter. Litteratur ger oss insikter, referenser och före- bilder. Andras ord och upplevelser kan bidra till hopp och läkning.
Kontaktperson: Marielouise Söderberg, tel.
Svenska Migränförbundet (SMIF)
Ett projekt kring personer med Hortons huvudvärk 300 000 kr
Ca 8 000 svenskar har sjukdomen Hortons huvudvärk, 85 % av dem är yngre män. Symtomen uppstår ofta i
Kontaktperson: Svea Olofsdotter, tel.
Svenska Ångestsyndromsällskapet |
|
Informationsverksamhet |
|
135 000 kr för år 3 av 3 |
|
Ett informationsprojekt för dem som drabbats av paniksyndrom och fo- |
|
bier som kan ge långa sjukskrivningar och social isolering. Projektets |
168 |
syfte är att genomföra utbildnings- och informationsinsatser för att öka Skr. 2001/02:125 kunskapen om funktionshindret hos allmänhet och olika personalgrupper. Bilaga 2 Kontaktperson: Gunilla Ågebrant, tel.
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
En konferensserie om döva och hörselskadade barns behov 1 150 000 kr
Sveriges Dövas Riksförbund ska tillsammans med Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Hörselskadades Riksförbund och Föreningen Sveriges Dövblinda genomföra en konferensserie för att sprida kunskap om vilken nytta döva och hörselskadade barn har av att få vistas i en teckenspråkig miljö i förskola och skola, oberoende av vilket språk man har som förstaspråk. Man vill nå ansvariga för landstingens habiliteringsinsatser för döva och hörselskadade barn, personal inom pe- dagogiska hörselvården, kommunernas handläggare av förskoleverksam- het, personal i förskolan och skolan för döva och hörselskadade barn, föräldrar m.fl. Genom att samla berörda ansvariga, berörd personal och föräldrar vill förbunden medverka till en öppen debatt om hur man kan/ ska arbeta i förskola och skola för döva och hörselskadade barn. Genom konferenserna hoppas man kunna etablera ett nätverk mellan myndig- heter, föräldrar och personalgrupper.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel.
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projektet Med teckenspråket genom Sverige 942 000 kr
Sveriges Dövas Riksförbund ska tillsammans med Föreningen Sveriges Dövblinda och Sveriges Dövas Ungdomsförbund uppmärksamma Euro- peiska året för språk 2001 genom att skapa en mötesplats för information om teckenspråket i varje residensstad. Där ska man få information om teckenspråkets utveckling och kunna pröva att använda teckenspråket och teckna sitt eget namn m.m. På dessa mötesplatser vill man också ge länets riksdagsledamöter information om teckenspråkets betydelse och förbereda en manifestation i maj då man ska fira Teckenspråkets dag. Förbundens lokala föreningar ska stå för informationen och förbunden ska ta fram informationsmaterial.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel.
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
|
Projektet Utveckling av krisgrupp för döva |
|
924 000 kr för år 2 av 2 |
|
I varje kommun och på många större arbetsplatser finns krisgrupper |
|
(POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och |
|
katastrofer)). Ingen av dessa grupper är anpassade till barndomsdöva |
|
med teckenspråk som första språk. Projektet, som syftar till att finna |
169 |
|
modeller som tillgodoser dövas behov, genomförs tillsammans med |
Skr. 2001/02:125 |
Socialstyrelsen och Räddningsverket. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Insatser för äldre synskadade |
|
525 000 kr för år 1 av 2 |
|
Förbundet vill under en tvåårsperiod försöka nå personer som är 85 år |
|
och äldre och synskadade för att ta reda på hur de mår, vilka behov de |
|
har, hur kommun och landsting tillgodoser behoven och vilken service de |
|
skulle vilja ha för att kunna leva självständigt. Man vill utveckla under- |
|
sökningsmetoder tillsammans med några kommuner och Stiftelsen |
|
Äldrecentrum. Tanken är att SRF på lokal nivå ska kunna bistå kommun |
|
och landsting med den kompetens som erfarenhet från synskada ger. |
|
Kontaktperson: Bertil Sköld, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Enskild rådgivning |
|
650 000 kr för år 3 av 3 |
|
Som synskadad är det ofta svårt att hålla sig informerad om vilket stöd |
|
och service som finns och som dessutom tillhandahålls av olika huvud- |
|
män. Förbundet utbildar därför s.k. kamratstödjare som ska fungera som |
|
en sorts fadder till nyskadade och deras närstående, en som vet hur det är |
|
att vara synskadad och kan ge hjälp och råd som inte tjänstemän och |
|
vårdpersonal kan ge. Dessa kamratstödjare ska också kunna ge råd till |
|
den som varit synskadad en längre tid men som behöver information om |
|
förändringar beträffande taxor, hjälpmedel m.m. |
|
Kontaktperson: Eva Björk, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Mansrollen som synskadad |
|
500 000 kr för år 2 av 2 |
|
Förbundet har under några år arbetat med jämställdhetsarbete med fokus |
|
på att stärka kvinnornas roll inom organisationen. Detta har varit natur- |
|
ligt då de varit underrepresenterade på alla plan i organisationen. För- |
|
bundet har fått signaler om att synskadade män har en svår situation. |
|
Förbundet vill nu starta mansgrupper utifrån olika åldrar och art och grad |
|
av synskada för att gruppvis inventera vilka specifika svårigheter syn- |
|
skadade män upplever och vilka vägar man kan se för att förändra situa- |
|
tionen. Arbetet i grupperna ska utmynna i ett diskussionsmaterial som |
|
sedan ska användas lokalt i föreningarna. I projektet vill man också bilda |
|
nätverk för stöd till samtliga intresserade. |
|
Kontaktperson: Lars Eisner, tel. |
|
170
Unga Synskadade (US) i Göteborg
Kortfilmen Hanna 400 000 kr
Unga Synskadade (US) Väst arbetar för att synskadade ungdomar ska uppnå likvärdiga levnadsvillkor som seende ungdomar i samhället. Man planerar att göra en film som berör synskadade ungdomar och visar på de glädjeämnen/svårigheter som kan finnas i den dagliga livsföringen. Syf- tet med filmen är att sprida kunskap och öka medvetenheten om syn- skadade ungdomar och på sikt förändra attityden gentemot funktions- hindrade. Filmen ska bl.a. visas i skolor där en informatör finns med för att kunna diskutera ämnet. Ett annat syfte med filmen är att föra syn- skadade och seende ungdomar närmare varandra och visa på att rela- tioner, trots funktionsnedsättning, kan fungera om bemötandet sker på rätt sätt. Filmen kommer att synskadeanpassas genom ett syntolknings- spår.
Kontaktperson: Alireza Ghanbar Alipour, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Invandrare och handikapp
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Knutpunkten – en funktion för rättsligt stöd till invandrare med funktionshinder
1 240 000 kr för år 2 av 3
Invandrarföreningarna rapporterar att de som arbetar med funktionshind- rade i kommuner, landsting och andra myndigheter inte är särskilt väl insatta i invandrares situation och problem, medan de som arbetar med invandrare inte är förtrogna med förhållandena för personer med funk- tionshinder. Detta kan leda till stora rättsförluster för invandrare med funktionshinder. Språksvårigheter försvårar också möjligheterna att få kunskap om möjligheter och skyldigheter samt att överklaga beslut m.m. Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) har redan tidigare kunnat konstatera att det råder en mycket begränsad tillgång på jurister med kunskap om olika handikapp. Ännu svårare är det att finna jurister som dessutom har kunskap och insikt om hur det är att leva som funktions- hindrad invandrare i ett främmande land i en annan kultur. HSO ska i samarbete med Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) genomföra projektet Knutpunkten – en rådgivningsbyrå på HSO där funktionshindrade invandrare ska få råd och stöd kring ett ärendes gång och överklaganden. Man ska också bygga upp en hemsida på Internet, utforma en handbok i konsten att överklaga samt framställa foldrar kring olika rättsområden med förklaringar kring olika begrepp och slutligen översätta materialet till 10 olika språk. Integrationsverket ska medverka med kostnaderna för informationsinsatser och material m.m.
Kontaktperson: Per Stockhaus, tel.
171
Kurdiska Riksförbundet (KR)
Projekt för kurdiska handikappade 140 000 kr för år 2 av 2
Förbundet vill ge funktionshindrade kurder i Sverige kunskap om hur det svenska samhället fungerar och om vilka möjligheter och skyldigheter man har. Man ska framställa informationsmaterial som ska diskuteras vid olika former av träffar. Projektets mål är också att förmedla kontakt med handikapporganisationer och arbetsmarknaden. Projektet genomförs tillsammans med SIOS (Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige).
Kontaktperson: Asi Rebbati, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Salvadoranska Riksförbundet (AMOAR)
Projektet Salvadoraner med funktionshinder 145 000 kr för år 3 av 3
Förbundet beräknar att 15 % av de ca 2 000 salvadoraner som vistas i Sverige har psykiska och fysiska funktionshinder orsakade av krigs- skador, troligen är dock antalet personer med psykiska funktionshinder ännu större. En handikappkommitté har nu bildats och man har börjat kartlägga funktionshindrade medlemmars behov och situation, ordna seminarier och informationsmöten och söka samarbete med handikapp- organisationerna. Under det sista året ska man fortsätta uppsökande verk- samhet och ge information till krigsskadade salvadoraner om trauma och anpassningsproblem och vilken hjälp som finns för s.k. PTSD (Post- traumatic stress disorder). Man arbetar särskilt med familjer som har ett eller flera barn i åldern
Kontaktperson: Hugo Garcia Rodriguez, tel.
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige (SIOS)
Projektet FNs standardregler i ett mångkulturellt samhälle 500 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att med FNs standardregler som instrument utveckla metoder för att nå människor med funktionshinder och invandrarbak- grund för att kunna informera om den svenska handikappolitiken och handikapprörelsen, för att försöka förändra attityder till människor med funktionsnedsättning och för att försöka få fler personer med funktions- nedsättning att delta i förenings- och kulturliv. I projektet ingår besök i invandrarföreningarna där man ska visa en film om/med FNs standard- regler och lämna information om handikapprådets arbete och handikapp- rörelsen. De politiska föreningarna i Rinkeby ska besökas och hearings ska arrangeras. Informationsmaterial ska utarbetas och skolorna ska besökas och informeras liksom kulturföreningar, bibliotek m.m.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel.
172
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige (SIOS)
Projektet Polioskadade med utländsk bakgrund 660 000 kr för år 2 av 3
Projektet startade efter kontakter mellan postpoliomottagningen vid Huddinge sjukhus, SIOS och Riksförbundet för Trafik- och Polioskada- de. Vid Postpoliomottagningen har man haft långvarig kontakt med en grupp polioskadade med invandrarbakgrund (ca 100 personer). Dessa unga har ofta en komplex livssituation med språksvårigheter och problem att komma in på arbetsmarknaden och behöver annat stöd och andra kontakter än dem som kan ges vid postpoliomottagningen. Projektet som bl.a. syftar till att bygga nätverk av personer med poliokunskap och öka självförtroendet bland poliopatienter med utländsk bakgrund kan tjäna som en modell för andra handikappgrupper med invandrarbakgrund som behöver både sjukvård och sociala kontakter.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
IT handikapp
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten
Kompetensutveckling inom IT för brukare med svåra och/eller dolda funktionshinder i Norrbottens län även omfattande byar och glesbygd 495 000 kr för år 2 av 2
HSO Norrbotten arbetar tillsammans med Luleå Tekniska Universitet för att utveckla en modell för att göra IT tillgängligt för personer med funk- tionshinder i glesbygd. Genom att använda erfarenheter och kunskaper från
Kontaktperson: Allan Löfmark, tel.
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser
Projektet Utveckling av styrelsearbete med IT, steg 2 360 000 kr för år 2 av 2
Projektets syfte är att utveckla en modell för
Kontaktperson: Raoul Dammert, tel.
173
Synskadades förening (SRF) i Kalmar län
Projektet Distansorganisation för synskadade i Kalmar län 200 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att nå synskadade som genom landstinget fått IT- utrustning som hjälpmedel men som behöver ytterligare utbildning och support. Speciellt kommer äldre synskadade att uppmärksammas. Ut- bildningen som anpassas efter varje individs behov sker i samverkan med ABF och förläggs till en folkhögskola med datastudios och personal.
Kontaktperson: Steve Sjögren, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Örebro Dövas Dator och Informationstekniska förening (ÖDDITF)
Projektet
Föreningen ska tillsammans med Dövas förening i Örebro, Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund utveckla me- toder för datainlärning och en helt dövanpassad IT utbildning. Samarbete med universitetet i Örebro där man forskar inom detta område.
Kontaktperson: Per Eriksson, tel.
Jämställdhet/könsroller
Ungdom
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar
Projektet Pojkar – pojkverksamhet på fritidsgård 300 000 kr för år 3 av 3
Fritidsforum genomför det sista året av ett treårigt projekt för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa könsrollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Pojkar har omedvetet fått mycket uppmärksamhet när det gäller aktiviteter och pedagogisk handledning men samtal om existentiella frågor och relationer m.m. har haft mindre betydelse. Genom att definiera och utveckla verksamhet för pojkar på fritidsgården som har betydelse för jämställdheten vill förbundet upp- märksamma de traditionella kvinno- och mansrollernas betydelse. Pro- jektet startade under hösten 1999 med seminarier och projektledningen har en referensgrupp med representanter från olika lokala fritidsgårdar knuten till projektet. Under projektets andra år har förbundet genomfört lokal försöksverksamhet på sex olika fritidsgårdar för att utveckla me- toder för pojkverksamhet ur jämställdhetsperspektivet. Under det tredje och sista året kommer en idé- och metodhandbok att arbetas fram för att höja medvetenheten om kvalitativ pojkverksamhet.
Kontaktperson: Mia Eriksson, tel.
174
Föreningen Frizonen i Göteborg
Projektet ”som ringar på vattnet” – utåtriktat förebyggande arbete med tjejer på högstadie- och gymnasieskola
300 000 kr för år 2 av 2
Föreningen genomför det andra året av detta tvååriga projekt vars syfte är att utveckla en metod för att mera aktivt arbeta med livsfrågor som utgår från flickors och unga kvinnors verklighet. Idén till projektet kom efter att föreningen blivit tillfrågad om att arbeta under en längre tid med en klass i en högstadieskola där flickorna var väldigt destruktiva och oro- liga. Varje grupp har träffats minst två lektionstimmar i veckan under ämnen som sex och samlevnad eller livskunskap. Målet är att stärka flickor, få dem att känna gemenskap och medvetandegöra könsrolls- frågorna. Föreningen utvärderar arbetet kontinuerligt tillsammans med lärare och kuratorer för att de ska kunna arbeta vidare på dessa teman efter projektets slut.
Kontaktperson: Anette Berggren, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Föreningen Frizonen i Stockholm
Frizonen, Träffpunkt, Telefonjour 200 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Frizonen riktar sin verksamhet till tjejer i åldern
Kontaktperson: Thintin Strandman, tel.
Föreningen Kvinnors Nätverk
Projektet Utvägen
385 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Kvinnors Nätverk vill utveckla metoder för att underlätta för unga utsatta invandrarflickor som av olika anledningar hamnat snett genom att stärka deras självförtroende och skapa förutsättningar för att de själva ska kunna lösa frågor gällande familjeliv, arbete etc. Målsätt- ningen är att med hjälp av samtal, studiecirkelverksamhet, praktisk råd- givning och kamratstöd m.m. verka för verklig integration och göra det möjligt för dessa flickor att leva ett självständigt liv. Projektet kommer att ledas av en stödgrupp som består av fyra till fem unga kvinnor som har god kännedom om det svenska samhället och kan hjälpa flickorna att orientera sig. Stödgruppen kommer att bedriva öppen verksamhet för flickorna i föreningens lokaler i Bredäng. Verksamheten kommer även
175
att via föreningen ha ett kontaktnät bestående av psykolog, jurist och |
Skr. 2001/02:125 |
andra specialister som kan hjälpa flickorna i den mån de behöver detta. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Haideh Daragahi, tel. |
|
Hallands Kvinnojourers länsförbund |
|
Ungdomsprojektet SKRUV |
|
180 000 kr för år 2 av 2 |
|
Syftet med detta tvååriga projekt är att stärka ungdomars identitet och |
|
självkänsla genom att lyfta fram och sätta fokus på frågor om jämställd- |
|
het och respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld. Några av |
|
de metoder som har använts under det första året av projektet är bl.a. |
|
föreläsningar och startande av samtalsgrupper för flick- och pojkgrupper |
|
i länets gymnasieskolor, jagstärkande temakvällar för unga flickor/ |
|
kvinnor och utbildning av kamratstödjare i skolorna. Förbundet har |
|
startat en jourtelefon för unga flickor/kvinnor och byggt upp ett nätverk |
|
med institutioner, myndigheter och andra organisationer. De kommuner |
|
som i första hand är involverade i projektet är Kungsbacka, Halmstad, |
|
Varberg, Falkenberg och Hylte. |
|
Kontaktperson: Liotta Sonemalm, tel. |
|
Karlstads Tjejjour |
|
Projektet Trygg eller Otrygg |
|
300 000 kr |
|
Karlstads Tjejjour arbetar sedan drygt ett år med att medvetandegöra och |
|
förändra negativa attityder och värderingar som finns om flickor och |
|
unga kvinnor. Under detta år har jouren debatterat och föreläst på t.ex. |
|
skolor och arbetsplatser samt medverkat i media vid ett flertal tillfällen. |
|
Nu vill jouren genomföra ett projekt som syftar till att göra Karlstad |
|
”tjejsäkert”. Projektet startar upp med en enkätundersökning där man |
|
vänder sig till ca 250 flickor och unga kvinnor med frågor som t.ex.; hur |
|
den verklighet som de lever i ser ut, var känner de sig säkra och trygga |
|
samt hur de påverkas av medias utbud om hur en kvinna ska se ut etc. |
|
Jouren kommer sedan att arbeta aktivt utifrån resultaten från undersök- |
|
ningen under ett år för att stärka och förbättra villkoren för målgruppen. |
|
Projektet avslutas med en liknande undersökning för att se om rätt insat- |
|
ser har gjorts. |
|
Kontaktperson: Josefin Karlsson, tel. |
|
Kulturföreningen Tjerhaj |
|
Projektet Unga i framtida gemenskapsrelationer |
|
130 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningens ungdomsgrupp har sedan ett år genomfört det första året av |
|
detta treåriga projekt i stadsdelen Skarpnäck, där ungdomar, främst |
|
pojkar, skapar olika seminarier för att diskutera attityder, kulturella skill- |
|
nader, sexistiskt språk, våld och övergrepp. Genom att erbjuda en rad |
176 |
|
olika aktiviteter för ungdomarna i stadsdelen vill ungdomsgruppen för- |
Skr. 2001/02:125 |
söka få kontakt med de ungdomar som är svårast att nå för dessa diskus- |
Bilaga 2 |
sioner i syfte att få igång ett värderingstänkande om jämställdhet och |
|
respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld. Det första året har |
|
varit lyckat och ungdomsgruppen har även lyckats intressera många |
|
ungdomar från närliggande stadsdelar. |
|
Kontaktperson: Anton Dimetri, tel. |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm |
|
Projektet Mötas på nätet |
|
350 000 kr för år 1 av 2 |
|
Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande (RFSL) vill bygga upp en |
|
interaktiv webbarena för unga homosexuella, bisexuella och transperso- |
|
ner. På arenan ska ungdomarna kunna mötas, samtala, utbyta erfaren- |
|
heter samt erhålla stöd för utveckling av en trygg och säker sexualitet. |
|
Förutom de interaktiva delarna där användare kan hålla kontakten med |
|
varandra kommer arenan även att förses med saklig information om |
|
homosexualitet och transfrågor samt med kontaktinformation till kurato- |
|
rer och andra resurspersoner. |
|
Kontaktperson: Christer Jonasson, tel. |
|
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus |
|
Webbjouren |
|
450 000 kr |
|
Stiftelsens tjejjour vill skapa en mötesplats i form av en webbjour för |
|
tjejer som utsätts för mäns sexualiserade våld och tjejer som vill arbeta |
|
mot mäns sexualiserade våld och sexuella trakasserier. Genom att bygga |
|
en webbsajt utveckla arbetet med samtalsmetodik och handledning samt |
|
starta samtalsgrupper över nätet vill stiftelsen kunna nå utsatta tjejer som |
|
kanske inte kan eller vågar ringa eller besöka en kvinno- eller tjejjour. |
|
Webbsajten kommer att innehålla en chat där unga kvinnor i realtid kan |
|
få rådgivning och stöd, men även information om det sexualiserade |
|
våldet samt härskarteknikerna. Sajten kommer även att erbjuda fakta- |
|
kunskap t.ex. hur man går till väga med en polisanmälan, läkarunder- |
|
sökning, juridisk hjälp, skyddat boende m.m. |
|
Kontaktperson: Helena Dahlström, tel. |
|
Strömnäs Gymnastik- och Idrottsförening (GIF) |
|
Ätstörningar |
|
120 000 kr |
|
Strömnäs Gymnastik- och Idrottsförening har en stor och livaktig ung- |
|
domsverksamhet med många aktiva flickor inom främst handboll och vill |
|
genomföra ett projekt som syftar till att utveckla metoder för att infor- |
|
mera om olika former av ätstörningar då detta blivit ett uppmärksammat |
|
problem. Projektets mål är att ett |
177 |
|
föra ett läger där grunden ska läggas till att flickorna under ett par måna- |
Skr. 2001/02:125 |
der ska planera och genomföra en informationsdag tillsammans med sina |
Bilaga 2 |
föräldrar. Det material som tas fram under arbetet kommer att mynna ut i |
|
ett tryckt arbetsmaterial samt en videodokumentation. Detta kommer att |
|
användas som underlag för hur föreningen ska arbeta med ätstörnings- |
|
problem framöver och även kunna spridas till andra föreningar. |
|
Kontaktperson: |
|
Unga Örnar Bomhus, Gävle |
|
Projektet Hora, vem fan är det |
|
110 000 kr |
|
Projektets syfte är att genom ungdomsmusikalen ”Hora, vem fan är det” |
|
väcka intresse att diskutera och ta ställning till frågor som rör gränssätt- |
|
ning och ansvarsfrågan när det gäller sexuella påhopp och förnedring av |
|
det kvinnliga könet. Musikalen kommer att spelas för samtliga hög- |
|
stadieelever runt om i skolor och på fritidsgårdar i Gävle. Efter varje |
|
föreställning, vars ensemble består av ungdomar, kommer musikalen att |
|
diskuteras med hjälp av ett underlag i form av ett frågehäfte. Målet med |
|
musikalen är att ge ungdomarna ett uppifrånperspektiv på den vardag de |
|
lever i och att alla har ett ansvar att respektera varandra. |
|
Kontaktperson: Ulrika Jidåker, tel. |
|
Handikapp
Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN)
Projektet Att vara kvinna med multipla extremitetsskador 150 000 kr
Föreningen ska tillsammans Röda Korsets
Kontaktperson: Hanna Isaksson, tel.
Kost och motion
Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen |
|
Projektet Mat, motion och hälsa |
|
100 000 kr för år 1 av 3 |
|
Målgruppen för projektet är personer i särskilda boenden och personer i |
|
daglig verksamhet. Syftet är att förebygga ohälsa och oönskade välfärds- |
|
sjukdomar på grund av över- och undervikt. Att jobba i ett arbetslag är |
|
hörnstenen i projektet. Arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast |
|
gör en kartläggning. Därefter startas en dialog med omsorgstagarna om |
|
vilka förändringar som kan göras. Information ges individuellt och i |
178 |
grupper som föreläsningar eller i andra former för att alla inblandade ska |
Skr. 2001/02:125 |
få ökad medvetenhet och motivation att få till stånd en förändring. Sam- |
Bilaga 2 |
arbete sker med FUB Sundsvall. |
|
Kontaktperson: Sören Löfkvist, tel. |
|
Riksföreningen Autism (RFA) |
|
Projektet Effekt av fysisk träning av vuxna med autism |
|
440 000 kr |
|
Personer med autism har svårt att delta i vanliga idrottsaktiviteter. Man |
|
kan ha svårt att imitera, att följa verbala instruktioner och svårigheter |
|
med socialt samspel. Vuxna med autism som bor i gruppbostad och ar- |
|
betar på dagcenter har oftast inte någon planerad fysisk aktivitet. Projek- |
|
tet riktar sig till en grupp vuxna med autism som bor på ett gruppboende |
|
i Trelleborg. Målet med projektet är bl.a. att finna former för motorisk |
|
träning, skapa en arbetsmodell som hjälper till att strukturera och ut- |
|
värdera effekten av fysiska aktiviteter samt utveckla ett metodhäfte och |
|
göra en videofilm. Verksamheten ska drivas vidare efter verksamhetens |
|
slut genom att personalen tillägnar sig kunskaper under projektets gång. |
|
Sjukgymnasterna på habiliteringen i Trelleborg ska informera och sprida |
|
vidare kunskaperna samt bygga ett nätverk för sjukgymnaster som ar- |
|
betar med personer med autism för utbyte av kunskaper och erfarenheter. |
|
Kontaktperson: Lena Andersson, tel. |
|
Stiftelsen Göteborgsfontänen |
|
Göteborgsfontänens friskvårdsgrupp |
|
70 000 kr |
|
Människor med psykiska problem kan få problem med övervikt och dålig |
|
kondition. De kan även ha problem med karies. Man äter ofta fet och dyr |
|
snabbmat. Detta kan bero på brist på kunskap men även brist på ork att |
|
laga mat. Målet med projektet är att ge en ökad kunskap om kost och |
|
motion samt möjlighet att motionera. Man vill ge ett ökat välbefinnande |
|
hos dem som deltar i projektet samt överföra kostmedvetenhet även till |
|
övriga medlemmar i klubbhuset. |
|
Kontaktperson: Helen Hagström, tel. |
|
Stiftelsen Spinalis |
|
Program för förändring av livsstil hos personer med ryggmärgsskada |
|
250 000 kr för år 2 av 2 |
|
En ryggmärgsskada leder till bestående sårbarhet och komplikationer i |
|
många organsystem. God kosthållning och regelbunden fysisk aktivitet |
|
kan minska hälsoriskerna och positivt inverka på t.ex. andningsfunktion |
|
och upplevelser av fantomsmärtor. Stiftelsen Spinalis utvecklar en |
|
modell för beteendeförändring, inriktat på fysisk och psykisk hälsa samt |
|
livsstil. Programmet ska resultera i en beskrivning av de aktuella stöd- |
|
179
och åtgärdsbehov som ryggmärgsskadade har för att kunna förändra sin |
Skr. 2001/02:125 |
livsstil. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Claes Hultling, tel. |
|
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
|
|
|
1 700 000 kr för år 1 av 3 |
|
För att personer med funktionshinder ska kunna aktivera sig fysiskt krävs |
|
bl.a. att det erbjuds allsidiga rörelseaktiviteter i dagis, förskola och fritis, |
|
att det finns en anpassad idrottsundervisning och att det finns handi- |
|
kappidrotts- och idrottsföreningar med nödvändig lekkompetens och |
|
träningsförutsättningar i närheten. Det mest primära behovet idag är att |
|
utveckla och genomföra lämplig fortbildning av tränare, idrottsledare och |
|
lärare i hela landet. Målet med projektet är att utveckla en svensk modell |
|
för en sådan utbildning och att utveckla och producera adekvata läro- |
|
medel för aktuell utbildningssatsning. Dessutom vill man skapa förut- |
|
sättningar att få elever med funktionshinder integrerade och inkluderade i |
|
skolans idrottsundervisning på ett bra sätt. Svenska Handikappidrottsför- |
|
bundet vill i samverkan med Aktivt Liv i Västernorrland, Idrottshög- |
|
skolan Stockholm och Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott |
|
försöka åstadkomma detta. |
|
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. |
|
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
|
Projektet Andning och stresshantering hos personer med utvecklingsstör- |
|
ning |
|
815 000 kr för år 1 av 3 |
|
Man har de senaste åren börjat studera psykofysiologiska faktorer hos |
|
personer med utvecklingsstörning/inlärningshandikapp. Grundhypotesen |
|
är att utvecklingsstörda – i likhet med |
|
nellt andningsbeteende som medför ett bristfälligt gasutbyte och att de i |
|
kombination med detta har svag stresshanteringsförmåga. Att vara |
|
stressad är en mycket dålig förutsättning för inlärning. Eftersom utveck- |
|
lingsstördas funktionshinder i huvudsak är ett inlärningshandikapp är det |
|
av största vikt att undanröja alla hinder för inlärning. Huvudmålet med |
|
projektet är att kartlägga andningsbeteende och stresshanteringsförmåga |
|
hos utvecklingsstörda, se om det går att träna dessa funktioner samt ut- |
|
veckla träning som kan normalisera dem. Projektet bedrivs i samarbete |
|
med Riksförbundet FUB och Utvecklingscentrum för Handikappidrott. |
|
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. |
|
180
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Motorisk utveckling hos blinda 515 000 kr för år 1 av 3
Förbundet vill tillsammans med Synskadades Riksförbund och Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott utveckla en träningsmetodik för utveckling av balans, kroppskännedom och rörelseminne hos blinda. Bakgrunden är att man på Resurs- och Utvecklingscentrum för svensk Handikappidrott (RUSH) i Bollnäs de senaste åren bl.a. genomfört idrottsläger och utbildning samt teknikutvecklingsprojekt för synskadade. Vid alla dessa insatser har som rutin utförts
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Örebro läns Handikappidrottsförbund
Projektet Folkhälsoarbete för funktionshindrade 400 000 kr för år 2 av 3
Föreningen uppger att funktionshindrade och då främst gruppen utveck- lingsstörda har en dålig och i vissa fall mycket dålig hälsoprofil. Projek- tets målsättning är att skapa grupper i länets kommuner som arbetar med folkhälsofrågor. Grupperna kommer i första hand att bestå av utveck- lingsstörda och personal som är verksamma kring denna målgrupp. I projektet ska man ta fram ett studiematerial som är tillgängligt och an- passat för målgruppen. Man ska också försöka göra det ordinarie fritids- utbudet i kommunen tillgängligt för de funktionshindrade invånarna.
Kontaktperson: Lennart Jansson, tel.
Kultur
Barn
Barnens Underjordiska Scen (BUS) |
|
Projektet Kontroll, hopp och kärlek |
|
300 000 kr för år 1 av 2 |
|
Teaterföreningen vill genomföra ett projekt med arbetsnamn kontroll, |
|
hopp och kärlek – ett underjordiskt drömspel om skolan, världen och |
|
sorgen. Formen är att med fantasimiljöer som grund möta publiken under |
|
olika förutsättningar. Barnen deltar och deras tankar är efterfrågade. |
|
Frågorna som ställs handlar om skolan och om alla våra omsorger. Om |
181 |
makt och förtryck, om demokratins inneboende kaos och om barnens |
Skr. 2001/02:125 |
framtid. Resultatet ska bli en musikal där den ansvarige tidigare arbetat |
Bilaga 2 |
med invandrarbarn i Hjulsta. Ett samarbete med Hjulstabarnen är plane- |
|
rat. Målet är en barnföreställning samt en skolföreställning. |
|
Kontaktperson: Katarina Rosenback, tel. |
|
Cirkus Tigerbrand |
|
Projektet Trappan |
|
200 000 kr |
|
Projektet vill genom en kombinerad metod av teater och samtal fånga |
|
upp och utveckla mellanstadiebarnens attityder och tankar kring kärlek, |
|
sex och könsmobbning. Utöver teater och samtal vill föreningen använda |
|
sig av en tredje metod för att utforska temat: målgruppens egen doku- |
|
mentation av sin verklighet. Skolor som så önskar kommer att få möjlig- |
|
het till samarbete genom att delta i ett fotoprojekt. Man vänder sig till |
|
mellanstadieelever först i Stockholm och därefter turné ute i landet. Sam- |
|
arbetspartners är Statens folkhälsoinstitutet, Rädda barnen och RFSU. |
|
Kontaktperson: Iréne Hededal, tel. |
|
Föreningen Berättarnätet Kronoberg |
|
Projektet Berättarlust – läslust |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Många barn och ungdomar i skolan har idag läs- och skrivsvårigheter och |
|
får aldrig möjligheten att upptäcka läsandets glädje. Det muntliga be- |
|
rättandet fängslar barn och väcker läslust även hos barn som annars inte |
|
tycker om att läsa eller har svårt att läsa. Många gånger är just de barnen |
|
som sällan läser och inte tycker att skolan är rolig de bästa lyssnarna. |
|
Syftet med detta projekt är att utarbeta en metod där berättandet stimu- |
|
lerar läslusten samt redovisa denna metodik. En grundinställning är att |
|
inte fokusera på de som är lässvaga utan att alla i klassen ska arbeta till- |
|
sammans. Sju skolor i Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner är till- |
|
frågade och intresserade. Det är klasser i grundskolans samtliga stadier |
|
samt även en gymnasieklass – en klass där eleverna tappat lusten att läsa |
|
eller aldrig har läst. |
|
Kontaktperson: Per Gustavsson, tel. |
|
Föreningen Läsrörelsen |
|
Delprojektet Litteratur i vården och delprojektet |
|
2 500 000 kr |
|
Den ideellt initierade Läsrörelsen ser språket – att kunna använda sig av |
|
det talade och skrivna språket – som en av förutsättningarna för demo- |
|
kratin och vill lyfta fram den läsning som ger sammanhang, inre bilder, |
|
associationer och lust. Läsrörelsen vill genomföra två delprojekt under |
|
hösten 2001. Det ena projektet har som mål att nå människor som befin- |
|
ner sig inom vården. Ett nätverk ska bildas med vårdpersonal, forskare, |
|
bibliotekarier m.fl. Detta ska utmynna i inspirationsdagar och seminarier |
182 |
för att vidareutveckla erfarenheterna. Projektet
Man vänder sig till mödravårds- och barnavårdscentraler, bibliotek, dag- hem, förskolor, skolans första stadium och till föräldrar.
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel.
Föreningen Sandvikenboendet
Projektet Kulturkrock 15 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Sandvikenboendet är en organisation för hyresgäster lokalt. Målet med detta projekt är att barn och ungdom ska visa respekt för andra kulturer, människors lika värde, olika traditioner och åsikter. Man vill genom föreläsningar, teaterverksamhet, skrivarverksamhet m.m. åstadkomma detta. Samarbete ska ske med barnorganisation, invandrar- organisation och studieförbund.
Kontaktperson: Ivo Andla, tel.
Föreningen Staffansgården
Projektet Nu kan alla spela musik 600 000 kr
Föreningen Staffansgården bedriver bl.a. verksamhet inriktad på träning och utbildning av ungdomar och vuxna med speciella utvecklingsstör- ningar. Projektet handlar om att genom bl.a. anpassade musikinstrument utveckla kompetens hos barn och ungdomar med och utan funktions- hinder. Ett material ska sammanställas som ska inspirera och informera. Man ska anordna ett idéseminarium samt utforma kursplaner för lärare och annan personal.
Kontaktperson: Per Iversen, tel.
Kulturföreningen Kafé Lättings
Projektet Integritetation – En ny väg att mötas 1 000 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har i många år arbetat med barn och ungdomar med olika bakgrund och sett att det finns en utbredd misstro mot samhället oavsett om individen har utländsk bakgrund, har fysiska eller psykiska handi- kapp eller andra sociala problem. Man har också sett att det inte alltid räcker med information och kunskap om andra kulturer och samhälls- grupper för att få en ökad förståelse och respekt. Möten är dock en för- utsättning för att kunna inleda en process för förståelse och respekt. Det föreningen vill med detta projekt är att motverka segregation genom att skapa arbetsmetoder som ska kunna användas i skolor, på dagis/fritids och på fritidsgårdar, dvs. där barn och ungdomar finns.
Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel.
183
Ungdom |
Skr. 2001/02:125 |
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) |
Bilaga 2 |
|
|
Sceniskt ungdomsprojekt |
|
88 000 kr |
|
Detta projekt syftar till att stärka ungdomar i åldern |
|
finner sig i riskzonen för ett destruktivt beteende. Med kulturen som ett |
|
redskap kommer ungdomarna att forma ett sceniskt budskap under |
|
hösten för att sedan turnera med föreställningen under våren år 2002. |
|
Målet med projektet är allt det som händer med deltagarna på vägen till |
|
den färdiga produktionen. |
|
Kontaktperson: Susanne Söderling, tel. |
|
Föreningen Rötter |
|
Musik livesändningar mellan Stockholm och Zürich september 2001 |
|
150 000 kr |
|
Föreningen Rötter har som syfte att fungera som en katalysator för |
|
nyskapande ungdomskultur. Sedan 1997 har föreningen arbetat med hip- |
|
hopkultur i projektet Stocktown. Ett av målen i projektet är att utveckla |
|
internetbaserade |
|
mellan den experimentella musikföreningen Boombox i Zurich och |
|
Stockholm. Genom sändningarna kommer till exempel en diskjockey i |
|
Stockholm kunna spela musik direkt på ett dansgolv i Zurich samtidigt |
|
som publiken i de båda städerna kan kommunicera med varandra över |
|
nätet. I samband med provsändningarna arrangerar föreningen också ett |
|
seminarium om juridik och webbsändningar. |
|
Kontaktperson: Teddy Goitom, tel. |
|
Föreningen Stockholms Dokumentärfestival |
|
Projektet Mobila redaktionen – Förändring |
|
300 000 kr |
|
Föreningen planerar att genomföra ett projekt vars syfte är att ta reda på |
|
vad ungdomar idag tänker innerst inne och hur de uppfattar Sverige av |
|
idag. Målgruppen är medieovana ungdomar som normalt inte tror sig |
|
själv om att kunna uttrycka sig i text och bild. Projektet kommer att |
|
genomföras med och för ungdomar i mobil form på sex orter i Sverige. |
|
På varje ort kommer det att byggas upp en redaktion, där ett |
|
domar kommer att delta aktivt med att göra dokumentärfilm, radio- |
|
program, fotoutställningar m.m. Detta kommer att publiceras både lokalt |
|
och nationellt. Projektet kommer att avslutas med en vernissage av den |
|
färdiga utställningen samt uppspel av program och uppläsning av texter, |
|
både på platsen och i lokal media och TV. Samtidigt kommer det att ske |
|
en publicering i rikstäckande ungdomsprogram, riksradio och de video- |
|
dokumentärer som görs kommer att sändas nationellt. På varje plats |
|
kommer ortens skolor att erbjudas en till två dokumentära seminarier. De |
|
184
orter som kommer att besökas skildrar olika typer av samhällen, bl.a. Skr. 2001/02:125 glesbygd, förort och industrisamhälle. Bilaga 2 Kontaktperson: Gustav Forsberg, tel.
Föreningen Teaternätet
Projektet Brytpunkt 300 000 kr för år 2 av 2
Projektet Brytpunkt syftar till att skapa förutsättningar för utbyte mellan de fria teatergrupperna och skolan i Storstockholm. Projektet fungerar som ett bollplank för elever, lärare och teatergrupper. Brytpunkt bokar biljetter och föreställningar för skolorna, anordnar workshops och före- läsningar, förmedlar kontakter mellan elever och teaterarbetare samt er- bjuder stöd för elever som vill starta teaterklubbar. Verksamheten drivs av ett centralt kansli tillsammans med elev- och lärarombud på skolorna. Utöver den direkta kontaktförmedlande funktionen har projektet även byggt ut informationstjänster på Internet och publicerar ett nyhetsbrev som distribueras i en upplaga på 1 500 exemplar.
Kontaktperson: Pia Wennström, tel.
Hallands Länsteaterförening
Projektet Vattenhålet II 255 000 kr för år 2 av 3
Hallands Länsteaterförening har under de senaste åren etablerat ett sam- arbete med de fyra ungkulturföreningarna Estrada, Medea, Hydra och Pygmalion. 1998 mynnade samarbetet ut i projektet Vattenhålet inom vilket föreningarna anordnade ett antal lokala kulturfestivaler i länet. Genom Vattenhålet II vill föreningarna nu utveckla samarbetet från an- ordnandet av evenemang till uppbyggnad av mer bestående nätverk för ungdomskultur. Nätverken ska kunna stötta den lokala ungdomskulturen genom idéutbyten, utbildningar och andra arrangemang.
Kontaktperson: Lena Teveldal, tel.
Interamerica FKK
Integrationsprojekt 300 000 kr för år 2 av 2
Interamerica FKK, Sofielunds Folkets Hus och Unga Örnar Sofielund genomför det andra året av ett tvåårigt integrationsprojekt i Sofielunds Folkets Hus som ligger i Södra innerstaden i Malmö. Genom lägerverk- samhet, idrott och olika kulturella och sociala arrangemang är minst 500 ungdomar från fyrtio olika nationaliteter involverade i projektet. Ung- domarna arbetar även i olika verkstäder med t.ex. sömnad, blomsterbind- ning och konsthantverk samt har tillgång till den mediaavdelning som ryms i Sofielunds Folkets Hus.
Kontaktperson: Carlos Cortés, tel.
185
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
Ny kulturplattform på Fryshuset 300 000 kr
Stiftelsen KFRUM Söder Fryshuset planerar att bygga en ny heltäckande plattform för sin kulturverksamhet. I uppbyggnaden av plattformen ingår utveckling av såväl lokalerna som verksamheten. Målet är att skapa en miljö där unga utövare av främst
Kontaktperson: Anders Carlberg, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Sverigefinländarnas arkiv
Mångfaldens museum i Järva 225 000 kr för år 3 av 3
Föreningen har tillsammans med områdets ungdomar, skapat ett ”vir- tuellt museum” i Järva genom Internet. Ungdomarna har kartlagt och dokumenterat områdets historia ända från fornhistorisk tid fram till dagens kulturella mångfald. Beskrivningen av nutidshistorien har utgått från ungdomarnas egna erfarenheter. Ungdomarna har även genomfört musik- och filmdokumentation samt livekonserter som ungdomarna or- ganiserat i samarbete med områdets institutioner. Projektet syftar bl.a. till att lyfta fram ett band som förebild för alla ungdomar som är intresserade av att göra egen musik och dokumentera detta. Målet är att ungdomarna ska bli delaktiga i musikproduktion, musiklyssnande samt i ett dokumen- tationsprojekt som ska påverka områdets kulturella utveckling positivt och förstärka ungdomarnas egen kulturidentitet samt skapa framtidstro.
Kontaktperson: Erkki Vuonokari, tel.
Teater Balagan |
|
Teaterprojektet East side story – en rocksaga för alla |
|
57 000 kr |
|
Teater Balagan vill genomföra ett integrationsprojekt med kulturen som |
|
verktyg för och med ungdomar från hela Göteborg. Målgruppen är främst |
|
ett |
|
fälle att möta varandra, bygga broar och uppleva ett annorlunda sätt att |
|
integrera olika kulturer. De kommer under sex månader att repetera fram |
|
föreställningen och uppföra den med hjälp av professionella ledare, pe- |
|
dagoger och regissör. Varje föreställning kommer att bli en mötesplats |
|
för olika kulturer och levnadsvillkor, där varje kväll kommer att avslutas |
|
med ett samkväm tillsammans med publiken. Målet med projektet är att |
|
få bättre förståelse för varandras kulturer, likheter och olikheter. Ung- |
|
domarna får en erfarenhet, lyhördhet till samarbete och självförtroende |
|
samt ett nytt synsätt av vad kulturen har att ge. |
|
Kontaktperson: Eva Edvall, tel. |
186 |
Handikapp |
Skr. 2001/02:125 |
Dövas Länsförbund i Skåne |
Bilaga 2 |
|
|
Europeisk Teaterfestival på teckenspråk |
|
300 000 kr |
|
Länsförbundet ska i samarbete med Önnestads folkhögskola och |
|
Kristianstads Kultur- och fritidsförvaltning genomföra en teaterfestival |
|
på teckenspråk med seminarier och workshops. |
|
Kontaktperson: |
|
Länsbiblioteket i Västmanland |
|
Projektet Andersson och Pettersson och Lundström och jag |
|
100 000 kr för år 1 av 2 |
|
Länsbiblioteket ska tillsammans med bl.a. ABF, Studieförbundet Vuxen- |
|
skolan och Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter |
|
(FMLS) i Västmanland ge vuxna med läshinder kunskaper och färdig- |
|
heter som ger dem bättre möjligheter till kunskapsinhämtning och läs- |
|
upplevelser. Man vill utveckla en metod för bibliotek och studieförbund |
|
att samarbeta t.ex. när det gäller digital talboksanvändning. Man vill ock- |
|
så upprätta litteraturcirklar med författarbesök och internetkommunika- |
|
tion över kommungränserna. |
|
Kontaktperson: Tuija Vartiainen, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Ansgariegården |
|
Projektet Cirkus för och med personer med utvecklingsstörning |
|
140 000 kr för år 2 av 2 |
|
Ett tvåårigt projekt där Vuxenskolan tillsammans med en grupp utveck- |
|
lingsstörda och en Cirkusförening arbetar fram en föreställning med ak- |
|
robatik, musik och annat. |
|
Kontaktperson: Eva Ekengren, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö |
|
Moomsteaterns projekt 1 mot 1 |
|
720 000 kr för år 3 av 3 |
|
Moomsteatern arbetar fram en serie teateruppsättningar där man belyser |
|
mötet mellan förståndshandikappade skådespelare och skådespelare med |
|
”korrekt antal kromosomer”. Genom projektet kan utvecklingsstörda och |
|
icke utvecklingsstörda vara konstnärliga utövare på samma villkor, pro- |
|
jektet innebär individuell utveckling och utmaning för skådespelare, oav- |
|
sett antalet kromosomer. |
|
Kontaktperson: Kjell Stjernholm, tel. |
|
187
Sverigefinska Synskadeförbundet (SFSF) i Borås
Kulturprojekt
180 000 kr för år 2 av 2
Många synskadade finsktalande lever på grund av sitt funktionshinder och sina språksvårigheter isolerade i det svenska samhället. Förbundet vill försöka bryta deras isolering genom att utveckla modeller för kultur- aktiviteter som sedan kan inlemmas i den ordinarie föreningsverksam- heten.
Kontaktperson: Martti Laaksometsä, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Kvinnor och handikapp
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Utveckling av verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp
500 000 kr för år 3 av 3
Många av kvinnorna inom RSMH har personlig erfarenhet av våld och övergrepp, såväl i tidiga år som i vuxen ålder. Det finns behov av att utbilda och stärka RSMHs kvinnor men också att skapa mötesplatser för dem för att träffa andra med liknande upplevelser. Projektet bedrivs till- sammans med andra organisationer som arbetar med dessa frågor som t.ex. andra handikapporganisationer, RFSU, Stödcentrum mot incest och landets kvinnojourer.
Kontaktperson: Lena Lewander, tel.
Lokaler
Barn
Hovsta Frikyrkoförsamling |
|
Nybyggnad av barn- och ungdomslokaler på fastigheten Hässleby 2:11 i |
|
Örebro kommun |
|
300 000 kr |
|
Hovsta är ett mindre samhälle beläget norr om Örebro. Hovsta Frikyrko- |
|
församling utgör idag en viktig del av samhällets fritidssektor med in- |
|
riktning på barn och ungdom. Församlingen avser att utveckla verksam- |
|
heter som musiklekis med handledning för barn i åldern |
|
denna verksamhet behövs anpassade rum med funktionell akustik och |
|
ljudisolering. Man vill också utveckla ett s.k. allfritids som kommer att |
|
vara öppet från tidig eftermiddag med möjlighet till olika aktiviteter för |
|
alla åldrar. Man kommer också att erbjuda versamheter såsom |
|
läxläsningshjälp och grupper med speciell inriktning på drama och dans. |
|
Lokalerna uppförs i ett plan med en total yta på 900 kvm. En tredjedel av |
|
ytan kommer att disponeras för barn- och ungdomsverksamhet. |
|
Kontaktperson: Conny Harrysson, tel. |
188 |
|
Järle Byalag
Inköp av fastigheten Flåten 1:45 i Örebro kommun 200 000 kr
Syftet med projektet är att skapa en mötesplats (Järlegården) för bygdens barn och ungdomar. Ett eget ägande av lokalen medför att tillgänglig- heten ökar. Nya idéer kan prövas och utvecklas. Bl.a. ska en datastuga anordnas. Genom att många ungdomar är mycket kunniga i data så kan de hjälpa andra med support och service.
Kontaktperson: Tomas Lundström, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Nolby Alpina Skidklubb
Anläggning av skidområde på fastigheten Kvissle 5:1 i Sundsvalls kom- mun
298 000 kr
Syftet med projektet är att ge förutsättningar för en bredare grupp barn, undomar och personer med funktionshinder att få en introduktion i och kunna utöva alpin skidåkning genom att anlägga ett område speciellt an- passat för deras behov. Vid planering och anläggande av det nya skidom- rådet kommer erfarenheter från Totalskidskolan (Europas största handi- kappskidskola i Åre) att tas tillvara. Vid anläggningen av skidområdet kommer liftavstigning och påstigning att vara utformade med hänsyn till att funktionshindrade själva ska kunna stiga på och av dvs. vara oberoen- de av hjälp från andra. Samarbetspartner: Svenska Skidförbundet, Total- skidskolan, Åre, skola i närområdet, Friluftsfrämjandet och Norrliden Rehab.
Kontaktperson: John Hägglund, tel.
Vissefjärda Gymnastik- och Idrottsförening (GoIF)
Uppförande av klubbstuga på fastigheten
100 000 kr
Vissefjärda GoIF är en förening med ca 600 medlemmar som inte har haft någon egen klubblokal. Föreningen har nu fått möjligheten att upp- föra en egen klubbstuga. Med egna lokaler kommer föreningen att er- bjuda utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och deras föräldrar. Man kommer också att erbjuda ungdomar tillsammans med föräldrar ut- bildning om hälsa och friskvård.
Kontaktperson: Yngve Svensson, tel.
189
Ungdom |
Skr. 2001/02:125 |
Frisksportklubben Humlan |
Bilaga 2 |
|
|
Tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Orhem 1:1 i Stockholms kom- |
|
mun |
|
50 000 kr |
|
Frisksportklubben Humlan bedriver en alkohol- och drogfri verksamhet |
|
för barn och ungdomar där motionsidrott, kostvanor och friluftsliv ingår |
|
som en viktig del. Nu vill klubben bygga till sin klubbstuga vid sjön |
|
Flaten för att kunna bredda barn- och ungdomsverksamheten. |
|
Kontaktperson: Peter Hjortsten, tel. |
|
Föreningen Rockluckan |
|
Nybyggnad av replokaler på fastigheten Magasinet 1 i Hässleholms |
|
kommun |
|
200 000 kr |
|
Med denna nybyggnation får musikintresserade ungdomar en naturlig |
|
mötesplats. Föreningen kommer att, tillsammans med Studiefrämjandet, |
|
ge funktionshindrade en möjlighet till musikutövande. Lokalerna kom- |
|
mer även att kunna ta emot många ungdomsband som idag hyr in sig i |
|
källare etc. till höga kostnader. |
|
Kontaktperson: Joakim Bill, tel. |
|
Gnarps Ridklubb |
|
Nybyggnad av ridhus och ombyggnad av ungdomsgård på fastigheten |
|
Vallen 22:1 i Nordanstigs kommun |
|
225 000 kr |
|
Gnarps Ridklubb bygger nytt ridhus och i samband med detta bygger |
|
man även om ett gammalt boningshus i anslutning till det nya ridhuset |
|
till ungdomsgård. Ungdomsgården är tänkt att bli en samlingsplats för |
|
kommunens ungdomar och klubbens förhoppning är att det även kommer |
|
att locka fler pojkar till verksamheten. |
|
Kontaktperson: Sverker Söderström, tel. |
|
Gränums Idrottsförening |
|
Ombyggnad/renovering av lokaler för ungdomsverksamhet på fastig- |
|
heten Gränum 11:14 i Olofströms kommun |
|
50 000 kr |
|
En f.d. banklokal som ägs av Gränums IF ska iordningställas av före- |
|
ningens ungdomar och deras föräldrar. I lokalen ska en öppen mötesplats |
|
skapas för ungdomarna i samhället att bedriva öppen fritidsverksamhet. |
|
Då lokalen är färdig kommer ungdomarna själva att planera innehållet i |
|
verksamheten i form av olika projekt. |
|
Kontaktperson: Anders Claesson, tel. |
|
190
Holsby Sportklubb (HSK)
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Huskvarn 1:43 i Vetlanda kom- mun
200 000 kr
Holsby Sportklubb bygger en ny klubbstuga för att få alla verksamheter under samma tak. De nuvarande omklädningsutrymmena ligger en kilo- meter från anläggningen och mellan dessa går en starkt trafikerad väg. Genom den nya klubbstugan kan den breda barn- och ungdomsverksam- het som klubben idag har utökas ytterligare och klubben kommer även att kunna ha olika barn- och ungdomsverksamheter vintertid.
Kontaktperson: Sören Gustafsson, tel.
Högsby Hästsportklubb
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Odensvi 2:21 i Högsby kommun 250 000 kr
Högsby Hästsportklubb planerar att bygga ett klubbhus för att kunna vidareutveckla sin barn- och ungdomsverksamhet med olika inomhus- aktiviteter. Klubben har redan idag en aktiv ungdomssektion. Genom nybyggnationen kommer klubben även att kunna erbjuda verksamheter för funktionshindrade barn- och ungdomar i samarbete med omsorgsför- valtningen i kommunen. Idag får dessa barn och ungdomar åka fem mil till närmaste ridhus.
Kontaktperson: Christina Ivarsson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Kallfors Golfklubb
Nybyggnad av klubbstuga för juniorverksamhet på Kalfors golfklubb, Järna i Södertälje kommun
75 000 kr
Syftet med denna nybyggnation är dels att kunna erbjuda alla ungdomar en naturlig samlingsplats, dels att få fler flickor till verksamheten och få dessa att stanna kvar. Klubbhuset kommer att byggas i anslutning till en ”payplaybana” där ungdomar som inte spelar golf utan bara följer med sina spelande kamrater kan få prova på. Idag har klubben närmare 200 ungdomar som står i kö och genom denna byggnation kommer även dessa att få plats.
Kontaktperson: Tom Fant, tel.
Karlsro Scoutkår
Inköp av fastighet Stabby 1:1 i Uppsala kommun 100 000 kr
Karlsro Scoutkår har sedan 1959 hyrt ett gammalt soldattorp i närheten av Lurtorp vid vandringsleden mellan Hågadalen och Hammarskog i det nya naturreservatet. Ett stort antal barn och ungdomar har under de
senaste 40 åren bedrivit friluftsverksamhet vid torpet med omgivningar.
191
Skolklasser och olika föreningar lånar även torpet för sina aktiviteter |
Skr. 2001/02:125 |
bl.a. särklasser vid Fyrisskolan. Nu tänker Uppsala Universitet sälja |
Bilaga 2 |
torpet och för att kåren ska kunna fortsätta att långsiktigt utveckla verk- |
|
samheten med barn och ungdomar för naturnära upplevelser vill kåren |
|
köpa torpet. |
|
Kontaktperson: Åke Wall, tel. |
|
Saronförsamlingen i Göteborg |
|
Nybyggnad av motions- och samlingsbyggnad på fastigheten Hultet 1:14 |
|
i Partille kommun |
|
200 000 kr |
|
Denna nybyggnation ger verksamheten betydligt ökade möjligheter för |
|
den breda barn- och ungdomsverksamhet som församlingen bedriver. |
|
Ytterligare ca 500 barn och ungdomar beräknas använda lokalerna. |
|
Kontaktperson: John Wester, tel. |
|
Solängets Ponnytravklubb |
|
Nybyggnad av samlingslokal på fastigheten Själevads Prästbord 1:83 i |
|
Örnsköldsviks kommun |
|
150 000 kr |
|
Solängets Ponnytravklubb vill tillsammans med Solängets Basorganisa- |
|
tioner bygga en gemensam föreningslokal för den breda barn- och ung- |
|
domsverksamhet som bedrivs på området. Genom denna samlingslokal |
|
ges bättre möjlighet för att ta emot det allt större intresset från barn och |
|
ungdomar, även funktionshindrade som vill prova på sporten och det blir |
|
en klar avskiljning mellan ungdomsverksamhet och spel. |
|
Kontaktperson: Ingrid Hellström, tel. |
|
Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje |
|
Om- och tillbyggnad av samlingslokal på kv Hundäxingen 1 i Södertälje |
|
kommun |
|
800 000 kr |
|
Församlingen planerar genom denna byggnation att bilda ett kultur- och |
|
ungdomscenter. Den befintliga samlingssalen används idag för olika |
|
sammankomster men är inte barn- och ungdomsvänlig. Avsikten är att |
|
utöka verksamheten med ett socialt center, där huvudvikten läggs på |
|
ungdomsverksamhet, varvid stor vikt kommer att läggas på förebyggande |
|
aktiviteter bland ungdomar som är på väg att hamna i ”riskzonen” på |
|
grund av t.ex. missbruk av olika slag. Lokalerna kommer att anpassas för |
|
|
|
1 800 barn och ungdomar, från olika föreningar inklusive sin egen, som |
|
är i behov av lokaler och med ombyggnationen kommer församlingen att |
|
kunna erbjuda en bredare och bättre verksamhet. |
|
Kontaktperson: Johan Melkemichel, tel. |
|
192
Vrigstad Missionsförsamling
Tillbyggnad av kyrka på fastigheten Sävsjö Gästgivaregården 1:144 i Sävsjö kommun
100 000 kr
Vrigstad Missionsförsamling bygger till en samlingslokal med målet att stärka och utveckla nuvarande barn- och ungdomsgruppsverksamheter. Församlingen vill skapa en mötesplats för alla barn och ungdomar i sam- hället genom att anpassa verksamheterna efter de behov och intressen som finns idag.
Kontaktperson: Bengt Swerlander, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikapp
Stiftelsen Sommarsol Aktiveringscenter
Om- och tillbyggnad av rekreationsanläggningen Sommarsol samt inköp av inventarier på fastigheten Vejby 266:1 i Ängelholms kommun
1 000 000 kr
Sommarsol Aktivitetscenter i Vejbystrand vid skånska Skälderviken, med DHR som huvudman, är ett modernt centrum för rehabilitering, ak- tivering och rekreation för personer med olika funktionshinder. Syftet med tillbyggnaden är att utveckla
Kontaktperson: Kuno Plötz, tel.
Miljö
Barn
Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA)
Projektet Barnvänliga städer 400 000 kr för år 1 av 2
Målet med projektet är att skapa ett nationellt nätverk ”Barnvänliga städer” där kommuner förmås att arbeta för barns inflytande i fysisk pla- nering, att göra den offentliga miljön bättre lämpad för barn, att sprida gamla och nya lekar och på alla sätt slå vakt om barns rätt att tillfreds- ställa sina lekbehov. Man vill åstadkomma detta bl.a. genom kommun- nätverk, information till kommunerna om den senaste utvecklingen när det gäller barns lekmiljöer, ett programarbete för att göra lekmiljöer till- gängliga för funktionshindrade, samarbete med korpidrotten. Lekar ska göras tillgängliga genom att publicera dem i en bok, skolklasser ska tillfrågas (samarbete med skolverket). Informationen ska också spridas genom nyhetsbrev samt mäss- och konferensdeltagande.
Kontaktperson: Nic Nilsson, tel.
193
Ungdom |
Skr. 2001/02:125 |
Fältbiologerna |
Bilaga 2 |
|
|
Projektet The BET |
|
300 000 kr |
|
Projektet The BET är en del av en europeisk kampanj för att väcka upp- |
|
märksamhet kring utsläpp av växthusgaser och skapa kunskap om möj- |
|
ligheterna att minska dessa. Projektet baseras på en symbolisk vadslag- |
|
ning mellan ungdomsorganisationer i 16 europeiska länder och EU- |
|
kommissionen. Kampanjen riktar sig till skolelever. De deltagande orga- |
|
nisationerna har slagit vad om att de skolor som deltar i kampanjen |
|
kommer att minska sina utsläpp av koldioxid med åtta procent på åtta |
|
månader. Detta kan jämföras med |
|
släppen med åtta procent före år 2010. Den svenska kampanjen sam- |
|
ordnas av Fältbiologerna som ingått ett vad med miljöminister Kjell |
|
Larsson. Arrangören räknar med att nå 8 000 högstadie- och gymnasie- |
|
elever varav 500 kommer att delta aktivt i arbetet. |
|
Kontaktperson: Anna Jonsson, tel. |
|
Mot rasism och diskriminering
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö
Projektet Barn är vi alla 200 000 kr för år 1 av 3
ABF ska i samarbete med barn- och ungdomsorganisationer, invandrar- föreningar, hem- och skolaföreningar samt kommunala myndigheter, starta ett treårigt aktivitets- och integrationsprojekt riktat till barn och ungdomar i Växjö, Alvesta, Tingsryd och Uppvidinge kommuner. Syftet är att skapa naturliga mötesplatser för barn och ungdomar efter skol- dagen samt att upplysa målgruppen om samhällsviktiga frågor genom lek, spel, läsning m.m. Målgruppen är barn och ungdomar i avdelningens upptagningsområde med speciell inriktning på invandrartäta områden och/eller skolor. I projektet ingår att starta en internationell cirkusskola som varje år ska avslutas med ett sommarläger. Aktiviteter med syfte att lära känna varandras seder och kulturer är inplanerade inom matlagning, musik och sång. Målgruppen ska få hjälp med bildande av
Kontaktperson: Max Prades, tel.
194
Föreningen Örebro Internationella Center – Kulturalliansen
Projektet Barnens kulturnätverk Fredssvampen 288 000 kr
Örebro Internationella Center – Kulturalliansen är en ideell förening som har till ändamål att inom Örebro kommun verka för integration mellan olika etniska och kulturella grupper. Projektet Fredssvampen syftar till att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering samt på barns villkor att främja fred och integration i och mellan kulturer. Projektets lokal är belägen i Vivalla Centrum som är ett miljonprograms- område präglat av mycket hög invandrartäthet i utkanten av Örebro stad. Projektet skapa mötesplatser och bilda nätverk för barn från olika länder. Målgruppen är barn boende i Örebro i åldern
Kontaktperson: Jan Thelin, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Projektet Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder – En för- studie
435 000 kr
Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder är en särskilt utsatt grupp. HSO Skåne vill med denna förstudie kartlägga olika värderingar och attityder kring barn med invandrarbakgrund och funktionshinder samt utveckla metoder för att nå målgruppen med råd och stöd. Erfaren- heterna från förstudien är tänkta att utgöra grunden för ett utvecklings- projekt. I förstudien ska man arbeta med information, bakgrundsinven- tering och utveckling av metoder. Handikapporganisationerna FUB, DHB, RBU, Föreningen Autism och Svenska Epilepsiförbundet kopplas till inventeringen.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel.
Landskrona Stadsbibliotek |
|
Projektet Drama som helande länk |
|
236 000 kr |
|
Landskrona stadsbibliotek ska i samarbete med Rädda Barnen och |
|
Folkuniversitetet arbeta med drama och lek för att nå en grupp invand- |
|
rarbarn som har koncentrationssvårigheter på grund av bl.a. krigstrauman |
|
från sina hemländer. Drama ska användas som ett medel för att bearbeta |
|
de svåra upplevelserna. Projektet riktar sig till barn i åldrarna |
|
deras föräldrar. Barn från olika samhällsgrupper och olika kulturell bak- |
|
grund ska ingå i projektet. Projektet planeras och leds av en drama- |
195 |
pedagog. Sammanlagt 40 dramaövningar ska äga rum under året. För- |
Skr. 2001/02:125 |
äldragruppen träffas i studiecirkelform under samma tid som barnen har |
Bilaga 2 |
drama. Under året planeras även |
|
nal inom kommunen, dels till allmänheten. |
|
Kontaktperson: Margareta Rydhagen, tel. |
|
Marieborgs Folkhögskola i Norrköping |
|
Projektet Minska klyftan |
|
360 000 kr |
|
Projektet vänder sig till en grupp arabisktalande invandrarfamiljer i |
|
Norrköping. Man vill stärka föräldrarna i deras föräldraroll och öka deras |
|
möjligheter till förståelse för, insyn och delaktighet i barnens skolgång, |
|
det svenska samhället och de värderingar som råder i barnens värld. |
|
Uppsökande verksamhet, seminarier, rollspel, studiebesök, familjeträffar, |
|
praktiska övningar, utflykter, förmedling av professionell rådgivning är |
|
några exempel på aktiviteter som planeras. Samarbetspartners i projektet |
|
är kyrkan, barnmorskemottagningen, förskolor, BRIS, tandhygienister, |
|
läkare och sjuksköterskor, fältpolisen, ungdomsmottagningen m.fl. |
|
Kontaktperson: Siv Nyberg, tel. |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund |
|
Identitetsstärkande projekt bland barn och ungdomar i utsatta situationer |
|
eller områden |
|
300 000 kr |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund ska genomföra ett projekt som vänder |
|
sig till barn |
|
invandrartäta bostadsområden som även kännetecknas av hög arbetslös- |
|
het. Man har valt tre kommundelar i tre olika städer, Göteborg, Halmstad |
|
och Falkenberg. Verksamhet ska startas där barnen bor istället för att |
|
barnen ska behöva ta sig till verksamheten. Tjej- och killgrupper ska |
|
bildas för olika diskussioner och läxläsning. Familjedagar, fritidsgårds- |
|
verksamhet och lägerverksamhet ska anordnas. Frivilligledare kommer |
|
att utbildas för att bedriva verksamheten i samråd med projektledaren. I |
|
utbildningen ingår bl.a. barnledarpedagogik, familj i kris, etik och moral, |
|
flyktingbarn, konflikthantering, hjärt- och lungräddning samt mångfald |
|
och dialog. Projektet ska drivas i samarbete med socialförvaltningens |
|
fältarbetare, bostadsbolag, hyresgästförening och fritidsförvaltning. |
|
Kontaktperson: Lisa Wigforss, tel. |
|
Somaliska Hälsoteamet i Stockholm |
|
Projektet Föräldrautbildning för somaliska familjer |
|
200 000 kr för år 1 av 2 |
|
Sättet att uppfostra barn i Somalia och Sverige skiljer sig starkt vilket |
|
ofta leder till problem i många somaliska familjer med barn som växer |
|
upp i Sverige. Exempelvis är det svårt att förena en patriarkalisk kultur |
196 |
|
med självständighet och jämställdhet mellan könen, vilket är viktiga mål |
Skr. 2001/02:125 |
i det svenska samhället. De spänningar som kan uppstå mellan föräld- |
Bilaga 2 |
rar/släkt och barn i familjer med somalisk bakgrund blir tydligare ju äldre |
|
barnet blir. Frigörelseprocessen i tonåren kompliceras och motsättningar |
|
mellan generationerna kan leda till tragedier där framför allt unga flickor |
|
drabbas hårt. Somaliska Hälsoteamet vill i detta projekt genom semina- |
|
rier och möten arbeta för att skapa en dialog mellan föräldrar och barn |
|
kring uppfostran och attityder till svenska och somaliska uppfostrings- |
|
modeller. Som grund för dialogen ska man använda en Föräldrabok som |
|
genom arvsfondsmedel översatts till somaliska. Föreläsare ska bjudas in |
|
som i sin forskning eller i sitt arbete möter ungdomar med invandrar- |
|
bakgrund och som kan ge sina olika bilder av svårigheterna. Målgruppen |
|
är somalier i alla åldrar och särskilt somaliska föräldrar. Tre större |
|
seminarier är inplanerade samt ett antal möten och träffar i mindre |
|
grupper. |
|
Kontaktperson: Gibril Mohamed, tel. |
|
Stockholms Turkiska Distriktsorganisation |
|
Förebygga våld mot kvinnor och barn och förebygga ungdomsbrottslig- |
|
het |
|
272 000 kr |
|
Stockholms Turkiska Distriktsorganisation är orolig över en ökning av |
|
våld mot barn och kvinnor inom den egna gruppen. Föreningen kommer |
|
att inleda förebyggande insatser för att minska våldet mot barn och kvin- |
|
nor samt förebygga ungdomsbrottslighet. För att uppnå målet genomförs |
|
informationsseminarier med inbjudna föreläsare från olika myndigheter |
|
kring olika teman som våld, uppfostran, barnens rättigheter och jäm- |
|
ställdhet. Vidare ska man ge individuell hjälp till ungdomar och familjer |
|
som brottas med sociala problem genom att bygga upp ett nätverk bland |
|
föreningens medlemmar och anhöriga som vid behov kan stödja ton- |
|
åringar och hotade kvinnor. Ett informationshäfte ska framställas på |
|
turkiska och seminarier ska även riktas till de svenska personalgrupperna |
|
bland lärare och socialarbetare för att öka kunskapen och förståelsen hos |
|
dem som kommer i kontakt med turkiska familjer i sitt arbete. En refe- |
|
rensgrupp ska bildas med representanter från kommunerna, Studie- |
|
förbundet m.fl. |
|
Kontaktperson: Adem Okur, tel. |
|
Unga Örnar, Stockholm |
|
Projektet Våga vara kompis! |
|
298 000 kr för år 1 av 3 |
|
Unga Örnars Stockholmsdistrikt ska under en treårsperiod genomföra ett |
|
projekt mot rasism och främlingsfientlighet riktat till barn. Projektet |
|
bygger på två faser med olika målgrupper. Den första fasen innebär att |
|
inom föreningen utbilda informatörer som ska leda diskussioner kring |
|
rasism och främlingsfientlighet. Den andra fasen bygger på att gå ut och |
|
informera i skolor bland låg- och mellanstadiebarn kring rasism och |
197 |
|
fördomar. Några delmål är att ge ledare en större självkänsla och kun- |
Skr. 2001/02:125 |
skap kring fördomar och rasism, att ge ledare verktyg för att prata om |
Bilaga 2 |
fördomar och rasism med både barn och vuxna samt att ge barnen möj- |
|
lighet att prata om svåra frågor och stärka känslan av alla människors |
|
lika värde. Samarbete ska ske med den kyrkliga organisationen SKS i |
|
Stockholm, ABF, det lokala föreningslivet och skolorna. |
|
Kontaktperson: Veronica Palm, tel. |
|
Ungdom
08 Alvik Stockholm
Skilda
Syftet med projektet är att sammanföra ungdomar från olika miljöer, et- niskt och klassmässigt. Ungdomarna ska träffas på en veckas basketläger där de förutom basket ska få undervisning i historia, religion, jämställd- hetsfrågor, teambuildningsövningar, föreningskunskap och ledarskap. Lägren följs upp med tio träffar, där diskussionerna fortsätter. Samman- lagt kommer ca 1 500 ungdomar samt ca 450 ledare och föräldrar att vara med under hela projektperioden.
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Arbetsgruppen för Auschwitz 99
Dagens – Framtidens Varberg? 50 000 kr för år 1 av 3
Syftet med projektet är att medvetandegöra alla ungdomar mellan
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Brottsförebyggande rådet i Ljungby |
|
Ljungby mot rasism |
|
100 000 kr |
|
Syftet med projektet är att skapa ett lokalt nätverk mot rasism och |
|
nazism, för att på så sätt förhindra att högerextrema rörelser kan etablera |
|
sig i kommunen. Metoderna är seminarier, föreläsningar, diskussioner på |
|
skolor och arbetsplatser, utställningar m.m. En skola är redan aktiv i ar- |
|
betet mot rasism och nazism och ska fungera som förebild för de andra |
|
skolorna i kommunen. Projektet kommer att hämta inspiration från arbe- |
|
tet i andra kommuner, t.ex. Klippan och Karlskrona. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
198 |
|
Dragonskolan
Integration av skolans arbete mot mobbning 330 000 kr för år 1 av 3
Syftet med projektet är att integrera skolans arbete mot främlingsfientlig- het med arbetet mot mobbning. Skolan ska inleda ett samarbete med Mångfaldsföreningen i Umeå som helt består av ungdomar. Dessa kom- mer att utbilda lärare och elever i mobbningfrågor, ordna kulturaktivite- ter samt arbeta med mänskliga rättigheter. Arbetet kommer bland annat att bestå av föreläsningar, teaterföreställningar, studieresa till f.d. utrot- ningsläger samt utbildning av kamratstödjare. Projektet är ett samarbete mellan Dragonskolan, Mångfaldsföreningen i Umeå, Svenska Kyrkan och ABF i Umeå.
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Föreningen Northern Light
Projektet Dags att förebygga hat 320 000 kr för år 1 av 3
Syftet med projektet är att öka kunskaper samt skapa debatt kring frågor rörande kultur, etnicitet och mångfald bland Malmös ungdomsledare.
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Föreningen Uris
Projekt mot våldsbrott 100 000 kr
Syftet med projektet är att stötta och hjälpa ungdomar som vill lämna nazistiska rörelser, att arbeta preventivt genom att förhindra nyrekryte- ring av unga människor till dessa grupper samt att minska antalen vålds- brott i Motala. Projektet innebär utveckling av ett självhjälpsprogram för de som vill lämna nazistiska grupperingar, att skapa en lokal informa- tionsbank där föräldrar, skolan och andra intresserade ska kunna få råd och stöd, föreläsningar i skolan samt en jourtelefon man kan ringa till dygnet runt. Samarbete sker lokalt med skola, fritidsledare, polis samt med Exit i Stockholm.
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
199
Föreningen Vita Bussar till Auschwitz (VBTA)
Projektidéer mot rasism 500 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att genom informationsinsatser, aktiviteter och temaresor till f.d. koncentrationsläger arbeta för att förhindra utbred- ningen av rasistiska och andra
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Hassela Solidaritet Karlstad
Motverka rasism
125 000 kr för år 1 av 2
Projektets syfte är att motverka rasism, främlingsfientlighet och homo- fobi i årskurs
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Härnösands Folkhögskola
Projektet Lusten att engagera sig (förstudie) 50 000 kr
Förstudie till ett projekt som syftar till att unga människor som är aktiva eller som aktiverar andra i olika organisationer i Härnösand ska utvecklas i sin egen roll i frågor som rör rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering. Projektet är ett samarbete mellan Härnösands folkhög- skola och Internationella klubben/5 i
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel.
Härnösands Folkhögskola |
|
Projektet Lusten att engagera sig |
|
675 000 kr för år 1 av 2 |
|
Syftet med projektet är att unga människor som är aktiva eller som akti- |
|
verar andra i olika organisationer i Härnösand ska utvecklas i sin egen |
200 |
roll i frågor som rör rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskrimine- |
Skr. 2001/02:125 |
ring. Detta förväntas leda till en ökad lust att engagera sig. Arbetet inne- |
Bilaga 2 |
bär även att de medverkande organisationerna integrerar insatser mot |
|
rasism i sin ordinarie verksamhet. Metoder och arbetssätt kommer att |
|
växa fram i dialogen mellan de olika ungdomsorganisationerna. Exempel |
|
på sådana metoder är diskussioner, kulturläger, teater, studier, resor, kill/ |
|
|
|
högskola och Internationella klubben/5 i |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
KFUM Basket, Härnösand |
|
Basket och |
|
200 000 kr för år 1 av 3 |
|
Syftet med projektet är att utveckla ett nytt mångkulturellt ledarskap som |
|
bygger på alla deltagares personliga och kulturella/etniska erfarenheter. |
|
Projektledningen vill bidra till att skapa framtida ”folkrörelsedemokra- |
|
tiska” ledare. Ungdomarna kommer att få utbildning i olika idrottsgrenar, |
|
fysiologi, pedagogik, barns och ungdomars utveckling, droger, doping |
|
samt samhällskunskap och historia för att kunna förstå sambandet mellan |
|
dåtid och nutid. |
|
kommer att drivas i studiecirkelform. |
|
Kontakt med projektet förmedelas av Maria Hansson, tel. |
|
Musik i Blekinge |
|
Arm i arm |
|
250 000 kr för år 1 av 2 |
|
Syftet är att skapa ett forum där människor med olika kulturell bakgrund |
|
kan mötas med musiken som gemensam nämnare. Det kan främja integ- |
|
ration och motverka utanförskap, främlingsfientlighet samt rasism. Mål- |
|
gruppen är musikutövande/intresserade tjejer från 13 år och uppåt där |
|
deltagare med utländsk bakgrund är i majoritet. Målsättningen är att del- |
|
tagarna ska få större möjlighet att utöva och utveckla sitt musikintresse, |
|
att professionella musiker med utländsk bakgrund tar aktiv del i projektet |
|
och kan verka som förebilder samt att inkludera målgruppen i det lokala |
|
musiklivet. Förväntade resultat är att målgruppens musikutövande har |
|
utvecklats och intagit en större del av Karlskronas musikliv och att denna |
|
metod kan användas i hela Blekinge län samt att en mångkulturell musik- |
|
förening kan driva verksamheten vidare efter projekttidens slut. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Quick Response |
|
Arm i arm |
|
300 000 kr |
|
Quick Response har under drygt två år granskat nyhetsrapporteringen |
|
kring mångfaldsfrågor. Utvalda artiklarna ska nu samlas i en antologi. |
201 |
|
Målet är att väcka debatt och inspirera ungdomar till ett kritiskt förhåll- |
Skr. 2001/02:125 |
ningssätt till nyhetsrapportering om mångfaldsfrågor, främlingsfientlig- |
Bilaga 2 |
het, rasism och diskriminering. För att antologin lätt ska kunna användas |
|
av lärare ska den kompletteras med en lärarhandledning, med fakta om |
|
främlingsfientlighet i skolan, lagar, nyhetsrapportering, och arbetsfrågor. |
|
Materialet har efterfrågats av lärare, elever, journalister och represen- |
|
tanter för organisationer som Quick Response har varit i kontakt med. |
|
Den kommer även kunna användas på högskolans journalistutbildningar. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
|
|
Samarbetsprojekt mellan |
|
200 000 kr |
|
Syftet med projektet är att genom idrotten nå ungdomar, engagerade som |
|
oengagerade samt deras familjer. Föreningen vill hålla dialogen levande |
|
genom informationsinsatser av och med föreningens medlemmar. Häri- |
|
genom vill man att människor med olika nationalitet, ursprung och reli- |
|
gion med idrottsgemenskapen som utgångspunkt får lära känna varandra |
|
och respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket kan mot- |
|
verka främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. Målgruppen |
|
är medlemmarna samt deras föräldrar, skolungdomar och föreningsaktiva |
|
ungdomar i kommunen. Projektet sker i samarbete med skolor, före- |
|
ningsliv, kommunen, invandrarenheten, bostadsbolag och lokalt närings- |
|
liv. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Rädda Barnen |
|
AGERA mot rasism och främlingsfientlighet |
|
225 000 kr för år 1 av 3 |
|
Projektet syftar till en ökad medvetenhet hos unga om hur det ser ut i |
|
samhället, om ungdomar har samma möjligheter oavsett etnisk bakgrund |
|
samt att förse ungdomar med redskap och argument för att arbeta mot |
|
rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering lokalt. Ungdomar |
|
kommer att rekryteras till s.k. spanare, som ska arbeta lokalt i sin skola, |
|
kommun, i föreningar etc. med värderingar, rättigheter, ledarskap och |
|
metoder för att föra fram sina åsikter till beslutsfattare m.m. Projektet |
|
kommer att genomsyras av ungdomarnas egna tankar och de kommer att |
|
ha stort inflytande över aktiviteterna. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund |
|
Projektet The Comedy of War |
|
280 000 kr |
|
The Comedy of War är en nycirkusföreställning baserad på Clowner utan |
|
gränsers turnéer på balkan, kombinerat med en informationskampanj om |
202 |
|
värdegrundsfrågor, främst inriktad på rasism och främlingsfientlighet. |
Skr. 2001/02:125 |
Projektet syftar till att engagera publiken som består av gymnasieelever, |
Bilaga 2 |
lärarstudenter och lärare. Projektledningen vill nu utöka arbetet med in- |
|
formationskampanjen, arbetet efter föreställningen. Informatörer ska |
|
diskutera publikens frågor i direkt anslutning till föreställningen samt in- |
|
formera lärarna om hur de kan arbeta vidare med informationsmaterialet. |
|
Målsättningen för projektet är även att de samarbetande organisationerna |
|
ska fullfölja diskussionerna i skolorna samt att utöka och starta nya |
|
lokala grupper knutna till Röda Korsets Ungdomsförbund. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Stiftelsen Expo |
|
Projektet Demokrati mot rasism |
|
1 100 000 kr för år 1 av 2 |
|
Projektet syftar till att definiera metoder som kan motverka rasistiska och |
|
extrema gruppers lokala rekrytering av skolungdomar. Projektet som |
|
inriktar sig främst till skolor som blivit utsatta för rasistiska kampanjer |
|
kommer att arbeta med inventering och kartläggning av de metoder som |
|
extrema grupper använder i rekryteringskampanjer. Även upprättande av |
|
informationsnätverk samt föreläsningsserier och gruppdiskussioner om |
|
demokrati, rasism och extremism på skolor ska ingå. Målgruppen är |
|
skolungdomar, lärare samt ungdomsorganisationer som arbetar mot |
|
rasism och främlingsfientlighet. Projektet kommer även att innehålla pro- |
|
duktion av informationsmaterial samt ett avslutande seminarium i januari |
|
år 2003. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Svenska Helsingforskommittén för Mänskliga Rättigheter |
|
Projektet Hatets språk – var går gränsen |
|
548 000 kr för år 1 av 2 |
|
Syftet med projektet är att kartlägga nationell och internationell lagstift- |
|
ning och praxis vad gäller spridning av rasistisk, främlingsfientlig och |
|
homofobisk propaganda via Internet och genom s.k. Vit |
|
Kartläggningen kommer att utmynna i en rapport som ska presenteras på |
|
ett seminarium. Dialog kommer kontinuerligt att föras med ungdomar för |
|
att få ungdomsperspektiv i rapporten samt att bidra till att dialogen om |
|
t.ex. hets mot folkgrupp och yttrandefrihet hålls levande. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Västergötland |
|
Forumteater mot rasism |
|
200 000 kr |
|
Syftet med projektet är att skapa dialog i skolor i Borås med hjälp av fo- |
|
rumteater. Ämnen kommer att vara främlingsfientlighet, rasism, diskri- |
|
minering samt droger, sex och samlevnad. Genom forumteatern får ung- |
203 |
|
domarna chansen att testa sina värderingar och åsikter i verklighetstrogna |
Skr. 2001/02:125 |
situationer, samt möjlighet att diskutera konsekvenserna av dem i efter- |
Bilaga 2 |
hand. I projektet ingår även att testa ett konfliktlösningsprogram som har |
|
används i Banja Luka i Bosnien Hercegovina samt att ungdomarna ska |
|
göra en tidning och genomföra rundabordsamtal kring aktuella frågor. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) Uppland |
|
Projektet Ordets makt |
|
200 000 kr |
|
Upplands |
|
generation som ogärna uttrycker sig och ger sig in i samhällsdebatten. |
|
Den första delen av projektet är koncentrerad till Internet- och skrivar- |
|
stugor som är belägna på s.k. problemområden. Ungdomarna ska göra en |
|
egen tidning som ska spridas i Uppsalas skolor. Unga författare kommer |
|
att anlitas som inspiratörer. Projektets andra del koncentreras på fram- |
|
ställning och spridning av tidningen. Ungdomar som har deltagit i |
|
projektets första del och lärt sig framställa en tidning ska nu använda sin |
|
kunskap i praktiken. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Teater Amabile |
|
Projektet Våga vända bilden |
|
423 000 kr |
|
Syftet med projektet är att skapa en ökad trivsel i skolan och i samhället i |
|
stort. Projektet kommer att träna elevernas förmåga att visa civilkurage |
|
och att känna empati. Målgrupp är |
|
elever. Inför grupper om ca 50 elever kommer forumteater att spelas upp. |
|
I anslutning till föreställningen ges utrymme för reflektion och diskus- |
|
sion kring utanförskap, främlingsfientlighet och mobbning samt om hur |
|
eleverna själva kan medverka aktivt för att minska förtryck i skolan och |
|
på fritiden. Initialt planeras 50 föreställningar. Projektet kommer att |
|
genomföras i nära samarbete med Klippans kommun och skolorna, vilket |
|
är en förutsättning för att nå ett bra resultat. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) |
|
FOKUS – ett mediaprojekt för unga tjejer |
|
300 000 kr |
|
Syftet med projektet är att ge deltagarna verktyg att kunna använda sina |
|
egna erfarenheter och möjligheter för att må bättre, samt att utveckla |
|
metoder för hur man kan arbeta med unga kvinnor med problem för att |
|
stärka deras känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sin situa- |
|
tion. Målgruppen är unga kvinnor, främst med utländsk bakgrund, på |
|
högstadieskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Metoden som främst |
204 |
|
kommer att användas är att deltagarna får arbeta med film och foto. Del- |
Skr. 2001/02:125 |
tagarnas egna val av intressen som kommer att styra valen av ämnen att |
Bilaga 2 |
arbeta med. |
|
Kontakt med projektet förmedlas av Maria Hansson, tel. |
|
Handikapp
Astma- och Allergiföreningen i Västra Götaland
Projektet Allergikerna och de nya svenskarna 375 000 kr för år 1 av 3
Under en treårsperiod ska Astma- och Allergiföreningen Skaraborg/ Älvsborg i Västra Götaland genomföra ett uppsökande projekt i Fyrstads- området
Kontaktperson: Leif Henriksson, tel.
De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg
Projektet Funktionshindrade i samverkan 425 000 kr för år 1 av 2
De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg ska i projektet kartlägga gruppen invandrare med funktionshinder för att se vilka behov och önskemål om stöd och gemenskap som finns och vad handikapp- organisationerna i Helsingborg kan göra för att underlätta integrationen för dessa personer. Under en tvåårsperiod ska man skapa kontakter med invandrarorganisationer för att få till stånd en samverkan i arbetet med att nå funktionshindrade invandrare. Samverkan ska även ske med kom- munala myndigheter som kommer i kontakt med målgruppen. Seminarier ska anordnas för att informera om den svenska handikappolitiken och om vilka möjligheter till stöd och hjälp man kan få genom att delta i handikapprörelsens förenings- och kulturliv. Informationsmaterial ska översättas till sju språk och spridas till vårdcentraler, apotek, lasarett, invandrarföreningar etc.
Kontaktperson: Kjell Karlsson, tel.
205
Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum |
Skr. 2001/02:125 |
Projektet Möte över gränser |
Bilaga 2 |
|
|
420 000 kr för år 1 av 3 |
|
Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum (f.d. HSO i Växjö) ska i |
|
detta projekt öka kunskapen hos professionen inom aktuella myndigheter |
|
om det dubbla utanförskapet genom att skapa mötesplatser och nätverk |
|
för utbyte av erfarenheter och kontakter med brukare med egen erfaren- |
|
het. Målet är även att bygga broar mellan invandrarföreningar och handi- |
|
kappföreningar samt att integrera funktionshindrade med annan etnisk |
|
bakgrund i det svenska samhället med hjälp av handikappföreningarna. |
|
Tillsammans med lokala handikapp- och invandrarföreningar, Länsar- |
|
betsnämnden Kronoberg, Landstinget Kronoberg, Försäkringskassan och |
|
åtta kommuner i Kronobergs län ska man skapa lokala nätverk ledda av |
|
projektledaren där de olika professionerna ska utbyta erfarenheter och |
|
kunskaper. Inom projektet ska en kartläggning ske av hur många funk- |
|
tionshindrade med invandrarbakgrund som finns inom länet. Konferen- |
|
ser, studiecirklar, informationsmöten och utflykter planeras under pro- |
|
jekttiden. FoU Kronoberg ska göra en utvärdering av projektets resultat. |
|
Kontaktperson: Elisabeth Peltola, tel. |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
|
Projektet DELTA – Uppsökande verksamhet för handikappade barn och |
|
ungdomar med invandrarbakgrund och idrottsintresse |
|
618 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) är en sammanslutning av |
|
idrottsintresserade personer med funktionshinder i Malmö med omnejd. |
|
Föreningen ska i samarbete med Medborgarkontoret i Rosengård starta |
|
ett projekt med syfte att bedriva uppsökande verksamhet riktad till funk- |
|
tionshindrade barn och ungdomar med invandrarbakgrund i åldern |
|
år. En sekundär målgrupp är barnens föräldrar eftersom de är en viktig |
|
påverkansgrupp för att säkerställa barnens och ungdomarnas deltagande i |
|
verksamheten. Den uppsökande verksamheten ska förläggas till skolor, |
|
föräldraföreningar, vuxenföreningar, barnavårdscentraler, moskén, kyrkor, |
|
arbetsförmedlingar m.m. Förutom uppsökande verksamhet ska man ar- |
|
beta med intern verksamhetsutveckling i form av bl.a. ledarutbildning |
|
med teman kring språk och kultur. Informationsmaterial ska framställas |
|
på de fem största invandrarspråken serbiska, polska, bosniska, arabiska |
|
och persiska. Projektet planeras pågå i tre år och målet är att verksam- |
|
heten ska bli en integrerad del av föreningens arbete efter projekttiden. |
|
Kontaktperson: Thomas Jönsson, tel. |
|
206
Svenska Migränförbundet (SMIF)
Projektet Att nå invandrarkvinnor med migrän eller annan svår huvud- värk
600 000 kr för år 1 av 3
Förbundets målsättning med projektet är att sprida kunskaper om migrän, spänningshuvudvärk och Hortons huvudvärk till invandrarkvinnor och att upprätta ett nätverk inom alla förbundets föreningar i landet mellan in- vandrarkvinnor och svenska medsystrar. Under en treårig projektperiod vill man utveckla en modell för att nå invandrarkvinnor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet startar i Stockholm där olika modeller för rehabilitering i grupp ska prövas under projektets första år. Erfaren- heterna från det första året kommer sedan att ligga till grund för projek- tets andra och tredje år som ska äga rum i Göteborgs respektive Malmös invandrartäta områden. Under slutet av projektets tredje år kommer en utvärdering av hela projektet att genomföras och projektet avslutas med ett seminarium där erfarenheterna sprids och delges förbundets samtliga lokalföreningar i landet.
Kontaktperson: Svea Olofsdotter, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Sverigefinska Synskadeförbundet (SFSF) i Borås
Projektet Vet mer, må bättre 250 000 kr för år 1 av 2
Sverigefinska Synskadadeförbundet har konstaterat att det finns många finska män med synskada som lever isolerat från övriga samhället. Flera har utvecklat missbruksproblematik och skilsmässor tycks vara vanliga med ytterligare isolering som följd. Förbundet vill genomföra en kart- läggning av finsktalande synskadade mäns situation. I ett tvåårigt projekt ska man undersöka deras levnadsförhållanden, språkkunskaper, sociala nät, deltagande i samhället och deras kunskaper om handikappades rättigheter i samhället. Jämförelser kommer att göras med kvinnor i samma situation. Vid genomförandet kommer man göra intervjuer, både personliga och med enkät. Förbundet ska anordna informationsträffar och bilda nätverk med finskspråkiga socialsekreterare, präster och andra som kommer i kontakt med målgruppen. Kartläggningen ska ligga till grund för den framtida planeringen för att hjälpa och stödja gruppen.
Kontaktperson: Martti Laaksometsä, tel.
Sveriges Kristna Råd (SKR) |
|
Förstudie till Projektet Den dubbla utsattheten: Att nå invandrarfamiljer |
|
med funktionshindrade barn genom trossamfunden |
|
250 000 kr |
|
I detta projekt vill Sveriges Kristna Råd i samarbete med Katolska |
|
Kyrkan, Sveriges Muslimska Råd, Syrisk ortodoxa Kyrkan och Serbisk |
|
ortodoxa Kyrkan undersöka hur de religiösa samfunden kan bidra med |
|
att nå personer med funktionshinder och utländsk bakgrund. En stor del |
|
av invandrarfamiljerna tillhör olika trossamfund och ofta litar föräldrar |
207 |
mer på präster, imamer och församlingsansvariga än på det svenska sam- |
Skr. 2001/02:125 |
hället. De religiösa samfunden har därmed goda förutsättningar att nå |
Bilaga 2 |
dessa familjer som ofta lever isolerade från det övriga samhället. Målet |
|
är att arbetet kring familjer med dubbel utsatthet ska utvecklas och inte- |
|
greras som en väsentlig del i församlingarnas ordinarie verksamhet. |
|
Innan man avser starta projektet vill man genomföra en förstudie där man |
|
kartlägger situationen för familjerna, studerar särskolans och special- |
|
skolans roll som mötesplats mellan |
|
Förstudien ska även undersöka finansieringsmöjligheter och vilken typ |
|
av ledningsorganisation projektet kräver för ett bra genomförande. För- |
|
studien kommer främst att bedrivas genom intervjuer och samtal med |
|
representanter för samfund, särskolor/specialskolor, handikapporganisa- |
|
tioner och andra berörda. Förstudien ska utvärderas med hjälp av Mång- |
|
kulturellt Centrum och beräknas vara klar i november 2001. |
|
Kontaktperson: Helena Wangefelt, tel. |
|
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) |
|
Projektet Uppsökande verksamhet bland invandrare |
|
300 000 kr för år 1 av 2 |
|
För invandrare som stammar blir handikappet dubbelt eftersom de även |
|
brottas med ett nytt språk. Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund |
|
ska i samarbete med Stockholms Stamningsförening bedriva ett projekt |
|
med uppsökande verksamhet bland invandrare och informera om den |
|
hjälp samhället erbjuder i form av landstingets logopedhjälp samt de al- |
|
ternativa behandlingsmetoder som finns. Man ska bilda samtalsgrupper |
|
som ska ledas av logopeder och projektet riktar sig till hela invandrar- |
|
familjer där någon eller flera har problem med stamning. För att nå mål- |
|
gruppen ska man bl.a. använda befintliga medlemmar med invandrarbak- |
|
grund som kan fungera som uppsökare. I projektet ingår även att över- |
|
sätta informationsskriften Stammar ditt barn? till åtta språk. |
|
Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Synskadade invandrare |
|
825 000 kr för år 1 av 3 |
|
Ett treårigt projekt som bygger på att bedriva uppsökande verksamhet |
|
bland synskadade flyktingar och invandrare. Målet är att nå enskilda syn- |
|
skadade invandrare som kan fungera som förebilder för invandrare och |
|
skapa en kamratstödjande verksamhet. Studiematerial för cirkelverksam- |
|
het ska framställas, cirkelledarutbildning planeras och en trygghetsguide |
|
med samhällsinformation för synskadade invandrare ska tas fram inom |
|
ramen för projektet. Utöver detta planeras lokal och regional förenings- |
|
verksamhet för målgruppen där temakvällar och kamratträffar utgör |
|
plattformen för verksamheten. |
|
Kontaktperson: Margaretha Wiberg, tel. |
|
208
Organisationsutveckling
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Ungdom
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
Nätverk för eldsjälar
1 750 000 kr för år 3 av 3
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset i Stockholm och Föreningen Urkraft i Skellefteå har gemensamt tillsammans med ett femtontal andra organisa- tioner skapat ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. De organisationer som ingår representerar alla verk- samheter som gjort sig kända för nyskapande utveckling av verksamheter med och för ungdomar. Målsättningen med nätverket är att ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, att tillsammans bygga upp en kunskapsbank av mera teoretiska studier som stöder verksamheternas utveckling. Syftet är att inom ramen för ett löst sammansatt nätverk tillsammans skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ung- domar står i fokus som en resurs. Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via Internet. Från detta fönster ska IT- användare kunna koppla sig direkt till respektive hemsida samt välja mellan information om olika verksamheter för att sen kunna ta kontakt för ytterligare information och studiebesök. Nätverket har under de två första åren kartlagt och kommit i kontakt med ca 350 andra organisa- tioner som representerar ca 1 500 projekt. Det sista året kommer mycket resurser att läggas på att samla det inre nätverket dvs. de femton andra organisationerna för att samla kunskap och samordna insatser för en fort- sättning efter projektets slut. www.eldsjalar.com
Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel.
Svenska Kyrkans Unga
Ideell identitet – ett projekt om kvalitet i en ideell organisation 100 000 kr för år 1 av 3
Genom projektet Ideell identitet vill Svenska Kyrkans Unga (SKU) ut- veckla det ideella engagemanget i organisationen. Målet är att organisa- tionen på ett professionellt sätt kan rekrytera, introducera, kompetensut- veckla och belöna ideella medarbetare. Långsiktigt vill man att ideellt engagerad ungdom i SKU ska ha samma arbetsmiljö avseende tydlighet i uppdrag, uppskattning och utbildning som en anställd.
Kontaktperson: David Sundén, tel.
209
Handikapp |
Skr. 2001/02:125 |
|
Bilaga 2 |
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Västra Götaland
Projektet FUBs Framtid i Västra Götaland 460 000 kr för år 3 av 3
FUB har i storlänet tre länsförbund samt Göteborgs stad. Man ska se över utvecklingsstördas villkor i de olika kommunerna, vad som kommer att vara kommunalt åtagande, vad som blir landstingsstyrt, hur färdtjänsten ska fungera, ansvaret för habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, råd och stöd m.m.
Kontaktperson:
Rehabiliteringsmetoder
Barn
Stiftelsen Frösunda Solidaritet
Projektet Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada 3 930 000 kr för år 1 av 3
Barn som ådrar sig en skada kommer till en neurokirurgisk klinik för akut vård. De överförs sedan till en barnklinik för att utveckla medicinsk ”stabilitet” innan det är dags att åka hem. Om barnet har ett påtagligt funktionshinder remitteras det till den lokala barnhabiliteringen. Inte sällan innebär en förvärvad hjärnskada att behoven av stöd är långt större än vad en lokal barnhabilitering har möjlighet att tillgodose. Barnet och familjen är i kris lång tid efter att skadan inträffat. Både barn och familj måste lära sig att leva med helt andra förutsättningar än vad man varit van vid. Situationen i skolan blir också förändrad. På dessa och andra sätt skiljer sig barnen med förvärvad hjärnskada från de grupper som man vanligen arbetar med på en barnhabilitering. Behovet av mer samlad kunskap för bedömning och rehabilitering vid olika typer av förvärvade hjärnskador hos barn är därför stort. Denna kunskap behöver vara till- gänglig för barn, familj och skola under lång tid eftersom behoven varie- rar under olika faser i livet. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns en väl fungerande rehabiliteringsverksamhet för barn med förvärvade hjärn- skador. Frösunda Center arbetar med rehabilitering av hjärnskadade. Man vill nu i samarbete med Riksföreningen Hjärnkraft utveckla en vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som stödjer återgången till ett fungerande liv för både det enskilda barnet och dess familj.
Kontaktperson: Sara Gustafsson, tel.
210
Handikapp |
Skr. 2001/02:125 |
DaCapo Hantverksskola |
Bilaga 2 |
|
|
Projektet Omvårdnad, stöd och habilitering i trädgård |
|
200 000 kr för år 2 av 2 |
|
Skolan som är belägen i Mariestad bedriver yrkesutbildning i Bygghant- |
|
verk och i Trädgårdens hantverk och design. Skolan ska nu tillsammans |
|
med bl.a. FUB, Mariestad, Hushållningssällskapet Skaraborg, Mariestads |
|
kommun och Lantbruksuniversitetet utveckla metoder för habilitering |
|
och rehabilitering med trädgård och djur som verksamhetsbas för att ut- |
|
veckla den dagliga verksamheten. |
|
Kontaktperson: Gunnar Almevik, tel. |
|
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs universitet |
|
Projektet Läxlust/Läslust |
|
205 000 kr för år 3 av 3 |
|
Projektet vänder sig till personer som är dömda till sluten rättspsykiatrisk |
|
vård. Folkuniversitetet, Intresseföreningen för Schizofreni, Sahlgrenska |
|
sjukhuset, Göteborgs utbildningsförvaltning och Centrum för psykiatri- |
|
frågor driver projektet Läxlust/Läslust med en speciellt anpassad peda- |
|
gogisk undervisningsmetod för personer med kognitiva störningar som |
|
orsakats av allvarlig psykisk sjukdom, främst schizofreni. Metoden in- |
|
rymmer rutiner och förutsägbarhet (samma schema, samma lärare, inga |
|
okända vikarier, undvikande av överraskningar), tydlighet och struktur |
|
(en tydlig början och ett tydligt slut), noggranna förklaringar om syftet |
|
med övningar och uppgifter genom att relatera till den verklighet indivi- |
|
den känner till. |
|
Kontaktperson: Karin Fransson, tel. |
|
Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri |
|
Projektet Flickor med neuropsykiatriska problem |
|
1 200 000 kr för år 3 av 3 |
|
Flickor med autism, DAMP och dyslexi uppmärksammas inte i lika hög |
|
grad som pojkar. Man har därför tillsammans med RBU och Riksföre- |
|
ningen Autism vänt sig till ett urval av Göteborgs barnavårdscentraler |
|
och skolor med syfte att ”screena” en sammanlagd flickpopulation av ca |
|
5 000 i åldrarna |
|
har erbjudits utredning, diagnos, information och uppföljning och har |
|
därefter tillsammans med sina föräldrar och lärare följts genom enkäter |
|
och intervjuer. |
|
Kontaktperson: Christopher Gillberg, tel. |
|
211
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade
Förstudie till ett projekt gällande samordning och utveckling av hjärn- skaderehabilitering
500 000 kr
En förstudie med syfte att förbättra möjligheterna till rehabilitering för personer med förvärvade hjärnskador och deras anhöriga. Man vill pröva hur man skulle kunna utforma en nationell kartläggning av gruppen per- soner med förvärvade hjärnskador och vilka resurser för rehabilitering som finns.
Kontaktperson: Marianne Iliste, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Region Skåne, Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel
Projektet Vuxna barndomsdöva i Region Skåne 720 000 kr för år 3 av 3
Den hörselrehabilitering/habilitering som hittills har utvecklats i Sverige, har framför allt riktat sig till personer som drabbats av hörselskada eller dövhet i vuxen ålder och som har svenska som sitt första språk. Den som är barndomsdöv och har teckenspråket som sitt första språk samt döva in- vandrare och döva med andra funktionshinder har dock särskilt stora be- hov av stöd. Region Skåne, Nämnden för Habilitering och hjälpmedel ska därför tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund i projektform utveckla den pedagogiska hörselvården. Man ska analysera barndoms- dövas behov, utveckla metoder för att åtgärda behov, ta fram förslag till fortbildning och kompetensutveckling för personalen och skapa förut- sättningar för nya samverkansformer. Projektet har utvecklat verksamhe- ten mycket väl, man har nu bildat ett regionalt resursteam för vuxna döva i Skåne. Under det tredje året ska man arbeta för en permanentning av teamet, med kompetensutveckling, handledning och seminarier för att sprida modellen.
Kontaktperson: Lena Göransson, tel.
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering |
|
Projektet Kajakpaddling som ett medel i rehabilitering av personer med |
|
ryggmärgsskador |
|
295 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering arbetar sedan |
|
1976 med idrottsträning som ett medel för att nå ett mer aktivt vardags- |
|
liv. Under de gångna åren har föreningen noterat att kajakpaddling och |
|
friluftsliv ger många positiva effekter för personer med funktionshinder. |
|
Bland annat har man märkt att flera av de som paddlar regelbundet tycks |
|
erhålla en förbättrad koordination och balans. Eftersom det är vanligt att |
|
fysiskt inaktiva tetraplegiker drabbas av insulinresistens anser föreningen |
|
att det är av stor betydelse att undersöka om kajakpaddling kan vara före- |
|
byggande i detta avseende. Idrottshögskolan i Stockholm har visat ett |
|
stort intresse för ett samarbete. Syftet är att undersöka hur kajakpaddling |
|
kan användas som ett medel i rehabilitering av personer med ryggmärgs- |
212 |
skador. Man ska studera fysiologiska, motoriska, medicinska och men- |
Skr. 2001/02:125 |
tala effekter av en åtta veckor lång träningsperiod. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Anna Stannervik, tel. |
|
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering |
|
Projektet Uppsökarnätverk för inkompletta ryggmärgsskador |
|
500 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningens primära målgrupp är ryggmärgsskadade och framför allt de |
|
som har en förlamningsskada som innebär att man använder rullstol. Re- |
|
kryteringsgruppen vill nu vidga sin målgrupp till att omfatta ryggmärgs- |
|
skadade som inte, eller begränsat använder rullstol, en grupp som ändå |
|
har liknande problem som smärtor, spasticitet, tarm- och blåstömnings- |
|
svårigheter, förslitningsskador på grund av felaktig eller dålig gångteknik |
|
m.m. I projektet ingår kartläggning av målgruppens vårdkedja i landets |
|
regioner, insamling av skadespecifika behov och förutsättningar, utbild- |
|
ning av uppsökare, utveckling av lägerverksamhet, utvärdering och er- |
|
farenhetsspridning. |
|
Kontaktperson: Magnus Andersson, tel. |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
|
Utveckling av metoder för psykoser/schizofreni/rösthörare |
|
680 000 kr för år 3 av 3 |
|
Ett projekt som rör människor som har återkommande psykoser och/eller |
|
som hör röster. Med Storbritannien och Nederländerna som förebild har |
|
man bildat ett nätverk för människor som hör röster. Genom dessa nät- |
|
verk kan rösthörande få hjälp och stöd i hur de ska ”hantera” sina röster |
|
av andra med samma erfarenheter. RSMH har intervjuat rösthörande som |
|
fört dagboksanteckningar. Frågeställningar som behandlats är: Hur är det |
|
att leva med psykoser/schizofreni och höra röster, vad tror man är de |
|
grundläggande orsakerna till att man får psykoser och/eller hör röster? |
|
Kan man utveckla strategier för att känna igen tidiga återfall? Hur kan |
|
man stödja varandra m.m. Särskild utbildning av nätverksvägledare har |
|
påbörjats och fortsätter liksom framställning av olika former av studie- |
|
material. |
|
Kontaktperson: Majvor Hansson, tel. |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) |
|
Träffpunktsverksamhet |
|
500 000 kr för år 3 av 3 |
|
Personer med intellektuella funktionshinder som bor i egen bostad kan |
|
bli isolerade och utnyttjade på olika sätt. S.k. träffpunkter, dvs. lokaler i |
|
bostadsområdet med personal som ger stöd och service, kan minska bl.a. |
|
psykiska problem. Förbundet ska belysa hur ett bra stöd kan se ut ur |
|
brukarens perspektiv och utveckla träffpunktsverksamheten så att den |
213 |
|
svarar mot brukarnas behov. Arbetet ska resultera i en rapport som kan |
Skr. 2001/02:125 |
användas vid planeringen av boende och stöd. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. |
|
Riksföreningen Autism (RFA) |
|
Projektet Kommunikationsträning (PECS) för personer med autismspekt- |
|
rumstörning |
|
260 000 kr |
|
Riksföreningen vill utveckla ett pedagogiskt instrument för att träna |
|
kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna personer med autism- |
|
spektrumstörning. Man har funnit att det finns goda möjligheter att ut- |
|
veckla expressiv kommunikation bl.a. genom intensiv och systematiserad |
|
kommunikations- och samspelsträning. Metoden finns utvecklad vid Au- |
|
tismverksamheten i Delawere, USA. I Sverige föds varje år ca 100 barn |
|
med autism de flesta av dessa är pojkar. Ett av de huvudsakliga symp- |
|
tomen är svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation. |
|
Med tidig, väl planerad undervisning kan personer med autism trots sina |
|
svårigheter göra framsteg. Målet med projektet är att utarbeta en svensk |
|
modell för expressiv kommunikationsträning. Efter projektåret kommer |
|
kunskaperna att spridas via Riksföreningen Autism och genom utbild- |
|
ningsinsatser av Utbildningscenter Autism. |
|
Kontaktperson: Maria Dusnik, tel. |
|
Statens Institutionsstyrelse (SiS) |
|
|
|
1 000 000 kr för år 3 av 3 |
|
Vid Statens Institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem utreder och behand- |
|
lar man ungdomar med tung social problematik. Vid utredningar konsta- |
|
teras flera fall av DAMP och liknande neurologiskt betingade funktions- |
|
hinder. Det är enligt SiS sannolikt att dessa funktionshinder är över- |
|
representerade bland ungdomarna inom SiS verksamhetsområde. Dessa |
|
ungdomar behöver speciella resurser och stor kompetens hos behand- |
|
lingspersonalen och ungdomarnas föräldrar behöver stöd och förståelse |
|
om de ska orka vara en resurs i behandlingen. SiS genomför därför |
|
tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar |
|
en utbildningssatsning för personal, ungdomar och deras föräldrar. |
|
Kontaktperson: Stefan Adelborg, tel. |
|
Statens Institutionsstyrelse (SiS) |
|
Utveckling av besöksverksamhet |
|
797 000 kr för år 1 av 3 |
|
Ungdomarna vid SiS ungdomshem saknar ofta ett fungerande nätverk |
|
och kontakt med världen utanför institutionen. Riksförbundet Frivilliga |
|
Samhällsarbetare (RFS) ska tillsammans med SiS introducera och orga- |
|
nisera besöksverksamhet. Medlemmar ur |
214 |
|
ungdomarna och delta i olika aktiviteter tillsammans med ungdomar i en |
Skr. 2001/02:125 |
utslussningsfas. Lekmännen ska fungera som en länk mellan institutionen |
Bilaga 2 |
och samhället och bidra till att förbättra ungdomarnas kontakt med och |
|
kunskaper om världen utanför institutionen. Allmänhetens insyn på |
|
slutna institutioner ökar också genom besöksverksamheten. Projektet |
|
startar vid Råby ungdomshem i Lund med informations- och kontaktar- |
|
bete samt framtagning av utbildningsinnehåll, rekrytering och utbildning |
|
av besökare. Kursledare ska utbildas och besöksgrupper på andra ung- |
|
domshem ska bildas. I projektet ingår också konferensverksamhet för er- |
|
farenhetsutbyte. |
|
Kontaktperson: Rutger Zachau, tel. |
|
Stiftelsen Bräcke Diakonigård |
|
Projektet Konduktiv pedagogik på Bräcke Östergård |
|
375 000 kr för år 2 av 3 |
|
Bräcke Östergård ska i samarbete med föräldrar skapa en svensk modell |
|
där den s.k. konduktiva pedagogiken förenas med Bräcke Östergårds |
|
egna idéer och kunskaper. Barnen lär sig nya rörelsemönster som övas |
|
och används i vardagsrutinerna som av- och påklädning, måltider, toalett- |
|
besök m.m. Aktiviteterna genomsyras av strävan att stärka barnets själv- |
|
känsla och stimulera till att utveckla självständighet. |
|
Kontaktperson: Ingrid Liljeroth, tel. |
|
Stiftelsen Hippocampus |
|
Projektet Ridterapi som friskvård för personer med inkomplett rygg- |
|
märgsskada |
|
275 000 kr för år 1 av 3 |
|
Stiftelsen vill tillsammans med Föreningen Rekryteringsgruppen För |
|
aktiv rehabilitering skapa möjlighet till ridning som träningsform i re- |
|
habiliterande syfte samt slussa vidare dem som blir intresserade av att ut- |
|
öva ridning som friskvård/fritidsaktivitet till t.ex. ridskolor. Målgruppen |
|
är i första hand personer med inkomplett ryggmärgsskada men även |
|
ryggmärgsskadade som är rullstolsburna och personer med andra neuro- |
|
logiska diagnoser. Med detta projekt är målet att skapa en obruten kedja |
|
mellan ridterapi, resursstärkt fritid/friskvård och möjlighet att utöva rid- |
|
ning i ordinarie verksamheter. Man kommer att sprida erfarenheter och |
|
nya kunskaper både genom branschtidskrifter, direktinformation, utbild- |
|
ningar samt mässor och seminarier. |
|
Kontaktperson: Pia Tillberg, tel. |
|
215
Stiftelsen Spinalis
Projektet Smärtcirkeln – en smärtskola för personer med ryggmärgs- skador
200 000 kr för år 1 av 2
Mer än hälften av dem som drabbas av förvärvad ryggmärgsskada lider av nervsmärta som kan upplevas som värre än förlamning och känslo- bortfall. Smärtan är svår att bota eller ens lindra med traditionell medi- cinsk behandling. Spinalis vill nu pröva om ett beteendeinriktat behand- lingsprogram en s.k. Smärtcirkel, kan komplettera traditionell medicinsk behandling. Syftet med Smärtcirkeln är att öka förståelsen för och kun- skapen kring smärtans uppkomst och behandling av smärta, att diskutera svårigheter man möter och hur man kan påverka dessa och att delge var- andra erfarenheter.
Kontaktperson: Cecilia Budh, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Svenska kommittén för Rehabilitation International (SVERI)
150 000 kr
Föreningen Svenska Kommittén för Rehabilitation International (SVERI) är ett samarbetsorgan mellan handikapporganisationer, frivilligorganisa- tioner, yrkesorganisationer och olika samhällsorgan. SVERI vill skapa en plattform för information och kunskapsutbyte mellan såväl brukar- som producentorganisationer och samhällsorgan.
Kontaktperson:
Tillgänglighet
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Projektet Språka loss
1 180 000 kr för år 2 av 3
Förbundet ska samla och utveckla den kunskap som finns om textens tillgänglighet för personer som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att – på samma sätt som redan finns för synskadade och utvecklings- störda – utveckla plattformar och kravspecifikationer. Det primära syftet är att hos textproducenter i samhället (läromedel, samhällsinformation och övrig textbaserad kommunikation) öka insikterna om vikten av att göra texten tillgänglig för personer med läs- och skrivsvårigheter och därmed även för läsare i allmänhet. Projektet genomförs tillsammans med Skolverket, Hjälpmedelsinstitutet, Stiftelsen LättLäst, Föreningen Sveriges Läromedelsproducenter,
Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel.
216
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Handikapprörelsens sekretariat inför Sveriges ordförandeperiod i EU
2 580 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att under Sveriges ordförandeskap i EU lyfta fram handikappaspekter inom de områden som regeringen prioriterar samt de frågor som handikapprörelsen prioriterar. Man arbetar med tre områden: a) Opinionsbildning kring de ämnesval som regeringen prioriterat, dels på angelägna frågor som inte prioriterats, b) Tillgänglighetsgranskning dvs. granska att de aktiviteter som genomförs under perioden är tillgäng- liga för alla (lokaler, informationsmaterial,
Kontaktperson: Ingemar Färm, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Projektet Kulturbyggnader – brandskydd av personer med funktionshinder 800 000 kr för år 1 av 3
Det finns stora brister i utrymningssäkerheten för personer med funk- tionshinder i kulturbyggnader. Neurologiskt Handikappades Riksförbund och De Handikappades Riksförbund ska därför tillsammans med EIDD Sverige (European Institute for Design and Disability) och Tekniska Högskolan genomföra ett projekt som beräknas pågå under två och ett halvt år. Samarbete ska ske med Handikappombundsmannen, Hjälpme- delsinstitutet, Riksantikvarieämbetet, Räddningsverket och Boverket. I projektet kommer man att behandla olika brandskydskomponenter som rör brandkårshissar, trösklar, larm, personalantal, svåröppnade nöddörrar, svårtolkade instruktioner m.m.
Kontaktperson:
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Oberoende resande |
|
960 000 kr för år 2 av 2 |
|
För synskadade är möjligheten att resa helt självständigt begränsad. Flera |
|
av de förändringar som sker som t.ex. införande av biljettautomater, ron- |
|
deller i stället för ljus- och ljudreglerade gatukorsningar, obemannade |
|
stationer och terminaler m.m. påverkar – ibland negativt – möjligheterna |
|
att resa självständigt för denna målgrupp. Förbundet vill därför under- |
|
söka vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade bästa resesituation |
|
samt sprida information till berörda parter om vilka åtgärder som är be- |
|
tydelsefulla för synskadade i hela reskedjan (från dörr till dörr). Under år |
|
två ska man genomföra spridning av information och kunskap om |
|
synskadades behov och positiva lösningar med hjälp av informations- |
|
video och informationsfolder samt seminarier. |
|
Kontaktperson: Jonas Serneholt, tel. |
217 |
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Ökad tillgänglighet för synskadade i den publika miljön 705 000 kr
För att synskadade ska kunna delta i de inventeringar och åtgärds- program som kommuner och landsting startat för att göra Sverige mer tillgängligt (nationella handlingsplanen) krävs stöd, bl.a. ökad kunskap om synskadades tillgänglighetssituation och vilka lösningar som finns eller kan utvecklas. Förbundet vill därför ta fram ett studiematerial (bl.a. med beskrivningar av goda och dåliga lösningar) för cirkel- och kurs- verksamhet.
Kontaktperson: Dagny Mörk, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
Örebro Universitet
Projektet Inclusion 295 000 kr för år 2 av 2
Riksgymnasiet för döva finns i Örebro och därför studerar ovanligt många döva studenter vid Örebro Universitet. Universitetet är koordina- tor för ett internationellt
Kontaktperson: Berth Danermark, tel.
Utsatta barn och ungdomar
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Uppvidinge
Projektet Integrering av flyktingbarn 131 000 kr för år 2 av 2
Uppvidinge kommun är en glesbygdskommun i Småland som under flera år tagit emot många flyktingar från olika länder och i synnerhet familjer från Bosnien. För många av barnen är det besvärligt i skolan. De har pro- blem med socialisering, de deltar inte i någon form av ungdomsverksam- het, varken inom idrottsrörelsen eller andra ideella rörelser. En grupp av ungdomar ska med hjälp av en projektledare stimuleras till skapande verksamhet. På så sätt kan de sedan vara förebilder för andra ungdomar och barn. Målet är att barnen på ett naturligt sätt ska finnas med i olika sammanslutningar och organisationer med andra svenska barn och ung- domar. Man vill under projektets andra fas fortsätta aktiviteterna samt
218
arrangera en konferens där man bjuder in andra ideella organisationer |
Skr. 2001/02:125 |
och presenterar projektet och metoderna. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Dragan Papic, tel. |
|
Frälsningsarmén i Jönköping |
|
Projektet Frälsningsarméns familjecenter |
|
447 000 kr för år 2 av 3 |
|
Frälsningsarmén engagerar frivilligarbetare med målsättning att hjälpa |
|
barnen till föräldrar som kämpar med en rehabilitering av ett missbruk |
|
eller som med stöd klarar ett eget liv trots psykiskt funktionshinder. För |
|
att nå barnen ska man vända sig till skolhälsovården, barnomsorgen, |
|
BVC, öppna förskolor m.fl. Dessa instanser ska kunna rekommendera |
|
föräldrarna att vända sig till projektet för att få hjälp till sina barn. Det |
|
som är nyskapande i projektet är att den grupp som man i första hand |
|
vänder sig till inte är de som redan är kända av socialtjänsten utan de |
|
som ännu inte är det, och som kanske inte kommer att behöva några |
|
insatser därifrån om de får hjälp genom projektet. |
|
Kontaktperson: |
|
Föreningen BonaVias Föräldrar |
|
Projektet Barn i kläm |
|
165 000 kr |
|
Föreningen Bona Via arbetar preventivt med barn i missbruksmiljö med |
|
målsättningen att förbättra hela familjens hälsa och välmående. Hösten |
|
2 000 bildades en arbetsgrupp i Göteborg med personer som i sina ar- |
|
beten på olika sätt berörts och upprörts över hur barn kommer i kläm. |
|
Alkoholister, narkomaner, psykiskt sjuka och/eller våldsamma personer |
|
kan vara föräldrar. Deras tillstånd kan medföra en personlighetsför- |
|
ändring som gör att föräldern ändrar karaktär och blir skrämmande och |
|
främmande inför sina barn. Föreningen vill synliggöra barnens situation |
|
genom att arrangera en konferens med fokusering på barns upplevelser, |
|
barns och föräldrars rättigheter samt skärskådar idéer och rådande upp- |
|
fattningar om vad som är ”barns bästa”. |
|
Kontaktperson: Barbro Gustafsson, tel. |
|
Föreningen Klassmorfar för Barnen |
|
Utveckling av aktivitetsprogram |
|
240 000 kr för år 1 av 2 |
|
Föreningen vill utveckla psykosociala aktivitetsprogram i skolor där |
|
klassmorfäder finns och med dessa som bas ge ny och starkare möjlighet |
|
att skapa bättre sociala villkor för barnen. I en skola där en klassmorfar |
|
finns får ca |
|
det innebär av ökad trygghet, stimulans, att bli sedd och hörd och få en |
|
god förebild. Man vill samarbeta med åtta skolor för en försöksverk- |
|
219
samhet. Man vill skapa psykosociala aktivitetsprogram som kan bli |
Skr. 2001/02:125 |
modell så att metoden kan spridas till andra skolor. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Mats Lindkvist, tel. |
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg |
|
Projektet De osynliga barnen |
|
750 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen arbetar med barn till psykiskt sjuka och funktionshindrade |
|
föräldrar. Målet är att genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen |
|
som under professionell ledning ska få hjälp att upptäcka sina egna |
|
behov, känslor och förutsättningar så att de inte sugs in i den sjuke |
|
förälderns föreställningsvärd på ett destruktivt sätt. Kommunen bekostar |
|
lokalhyra och inredning av kontor. Man får processhandledning av |
|
Göteborgs Psykoterapeutiska Institut så att metoden och verktygen kan |
|
utvecklas. |
|
Kontaktperson: Barbro Benjaminsson, tel. |
|
Kamratföreningen Convictus |
|
Projektet Mötas på trygg grund |
|
417 000 kr för år 3 av 3 |
|
Målgruppen är socialt utsatta barn och föräldrar som inte lever tillsam- |
|
mans eller där barnet lever med endast en av föräldrarna. Föreningen |
|
som arbetar med hivpositiva missbrukare, har sett att verksamheten man |
|
bedriver fungerar mycket bra för föräldrar med missbruksproblem i deras |
|
umgänge med sina barn. De har på Tomtebo (föreningens rekreations- |
|
anläggning i Södermanland) upplevt positiva stunder i kontakten som de |
|
själva inte trodde att de mer skulle kunna göra. Idén har därför vidare- |
|
utvecklats. Föreningen vill kunna erbjuda en mötesplats för utsatta för- |
|
äldrar och barn. En plats där alla parter kan vara trygga med att det inte |
|
förekommer alkohol eller droger och där det yttersta ansvaret för trivsel |
|
och ordning ligger hos Convictus personal och volontärer. Man hoppas |
|
åstadkomma en grundstomme till en ny metod i socialt arbete där mötet |
|
på ett nytt sätt mellan föräldrar och barn blir en positiv utgångspunkt som |
|
i sin tur kan innebära en återförening med föräldrarna. Denna åter- |
|
förening behöver inte betyda att barnen och föräldrarna måste bo tillsam- |
|
mans men att de på ett psykiskt plan kan återförenas, eller åtminstone |
|
lära känna varandra. Man samarbetar med socialförvaltningar, kriminal- |
|
vården och frivilligorganisationer. |
|
Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. |
|
Landsorganisationen i Sverige (LO) |
|
Projektet Att misstänka barnmisshandel |
|
547 000 kr |
|
Projektet är ett samarbete mellan LO, TCO, SACO och Kommittén mot |
|
barnmisshandel. Målgrupp är personal inom förskola och skola som |
220 |
|
arbetar med barn upp till tio årsålder. Syftet är att kunna se tecken på |
Skr. 2001/02:125 |
barnmisshandel och försummelse och att medvetandegöra personalen om |
Bilaga 2 |
sin anmälningsskyldighet. Man kommer att vända sig till förskolor, |
|
skolor, skolbarnomsorg och BVC. Man gör ett skolpaket, ett informa- |
|
tionspaket till BVC, ett informationspaket till vårdcentraler samt för- |
|
ankringsaktiviteter. |
|
Kontaktperson: Susanne Lönnberg, tel. |
|
Röda Korset |
|
Projektet Hjälp för barn och ungdomar, påverkade av krig och konflikt |
|
2 678 000 kr för år 1 av 3 |
|
Fler och fler larmsignaler har de senaste åren kommit om traumaiserade |
|
ungdomar med flyktingbakgrund. Rapporter visar också att den psykiska |
|
ohälsan antas vara |
|
bland barn i övriga västvärlden. Barnen och ungdomarna riskerar |
|
livslånga psykiska skador om de inte får hjälp och stöd att komma över |
|
sina upplevelser. Vanligt bland dessa ungdomar är inlärningssvårigheter |
|
som ofta är en följd av förhöjd ångestnivå med sömnsvårigheter störande |
|
beteende i inlärningssituationen, hög frånvaro i skolan, social isolering |
|
och missbruk. I Röda Korset center i Uppsala har man arbetat mot denna |
|
målgrupp och det är detta centers erfarenheter som ska spridas till övriga |
|
center i Uppsala, Stockholm, Malmö och Skövde. |
|
Kontaktperson: Brita Sydhoff, tel. |
|
Ungdom
Bollklubben
Gränsöverskridande möten 15 000 kr för år 2 av 3
Verner Rydénskolan i Malmö är en
Kontaktperson: Lennart Jörgensen, tel.
221
Situation Göteborg
Uppstartbidrag
150 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Faktum vill genom projektet dra i gång en göteborgsbaserad månadstidning motsvarande Situation Stockholm. Genom tidningen kommer hemlösa i staden att erbjudas arbete som genererar egna in- komster. Projektet ska även innefatta möjligheter för de hemlösa till utbildningar, sociala aktiviteter och annat stöd. Genom ett särskilt stöd- vänsprojekt kommer ungdomar att stötta andra unga som försöker att komma ifrån missbrukarkretsar.
Kontaktperson: Maria Hanseblad, tel.
Skr. 2001/02:125
Bilaga 2
222
Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden |
Skr. 2001/02:125 |
||
Bilaga 3 |
|||
|
|
||
|
Antal |
Kronor |
|
Handikapporganisationer |
beslut |
|
|
|
|
||
Afasiförbundet i Sverige (AFASI) |
2 |
1 530 000 |
|
Alzheimerföreningen i Sverige |
1 |
700 000 |
|
Astma- och Allergiförbundet |
3 |
2 925 000 |
|
Astma- och Allergiföreningen i Västra Götaland |
1 |
375 000 |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
3 |
1 990 000 |
|
De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg |
1 |
425 000 |
|
Dövas förening i Stockholm |
1 |
280 000 |
|
Dövas Länsförbund i Skåne |
1 |
300 000 |
|
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) |
1 |
600 000 |
|
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skriv- |
1 |
1 180 000 |
|
svårigheter (FMLS) |
|
|
|
Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skriv- |
1 |
610 000 |
|
svårigheter (FMLS) Norrbotten |
|
|
|
Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) |
1 |
150 000 |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar |
1 |
200 000 |
|
(RBU) Mellanskåne |
|
|
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
1 |
455 000 |
|
och Vuxna (FUB) Göteborg |
|
|
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
1 |
750 000 |
|
och Vuxna (FUB) Lund |
|
|
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
1 |
460 000 |
|
och Vuxna (FUB) Västra Götaland |
|
|
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
4 |
3 445 000 |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
4 |
5 543 000 |
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
620 000 |
|
Blekinge län |
|
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
495 000 |
|
Norrbotten |
|
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
500 000 |
|
Piteå |
|
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
3 |
1 945 000 |
|
Skåne län |
|
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
540 000 |
|
Östergötlands län |
|
|
|
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering |
2 |
800 000 |
|
av skallskadade |
|
|
|
Hörselskadades Riksförbund (HRF) |
2 |
1 100 000 |
|
Intresseförbundet för personer med schizofreni och |
3 |
3 780 000 |
|
liknande psykoser, |
|
|
|
Schizofreniförbundet |
|
|
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i centrala |
1 |
300 000 |
|
Stockholm |
|
|
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg |
1 |
750 000 |
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Östra |
1 |
440 000 |
|
Östergötland |
|
|
|
Intresseföreningen för schizofreni och andra |
1 |
200 000 |
|
psykotiska störningar (ISPS) i Skellefteå |
|
|
223
Intressegruppen för Assistansberättigade (IFA) |
1 |
1 100 000 |
Skr. 2001/02:125 |
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
5 |
3 256 000 |
Bilaga 3 |
Primär Immunbrist Organisation (PIO) |
1 |
55 000 |
|
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering |
3 |
938 000 |
|
Reumatikerförbundet |
1 |
1 175 000 |
|
Reumatikerföreningen i Skövde |
1 |
50 000 |
|
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) |
1 |
220 000 |
|
Riksförbundet för dementas rättigheter |
1 |
400 000 |
|
(Demensförbundet) |
|
|
|
Riksförbundet För Hjälp åt narkotika- och Läke- |
1 |
1 070 000 |
|
medelsberoende (RFHL) |
|
|
|
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) |
2 |
1 235 000 |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ung- |
3 |
1 449 000 |
|
domar (RBU) |
|
|
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
9 |
8 607 000 |
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i |
1 |
300 000 |
|
Gällivare |
|
|
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i |
2 |
312 000 |
|
Helsingborg |
|
|
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i |
1 |
300 000 |
|
Hudiksvall |
|
|
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i |
1 |
170 000 |
|
Roslagen |
|
|
|
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) |
3 |
1 293 000 |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ung- |
5 |
1 824 000 |
|
domar och Vuxna (FUB) |
|
|
|
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser |
1 |
360 000 |
|
Riksföreningen Autism (RFA) |
5 |
3 995 000 |
|
Riksföreningen för familjer med |
1 |
150 000 |
|
barn (RFHB) |
|
|
|
Svenska Migränförbundet (SMIF) |
2 |
900 000 |
|
Svenska Psoriasisförbundet (PSO) |
1 |
685 000 |
|
Svenska Ångestsyndromsällskapet |
1 |
135 000 |
|
Sverigefinska Synskadeförbundet (SFSF) i Borås |
2 |
430 000 |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
7 |
5 001 000 |
|
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) |
1 |
300 000 |
|
Synskadades förening (SRF) i Kalmar län |
1 |
200 000 |
|
Synskadades förening (SRF) i Västerås |
1 |
100 000 |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
10 |
7 255 000 |
|
Unga Allergiker |
1 |
220 000 |
|
Unga Synskadade (US) i Göteborg |
1 |
400 000 |
|
|
|
77 273 000 |
|
Ungdomsorganisationer |
|
|
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer |
1 |
1 138 000 |
|
(LSU) |
|
|
|
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och |
1 |
300 000 |
|
Hemgårdar |
|
|
|
Fältbiologerna |
1 |
300 000 |
|
1 |
165 000 |
|
|
KFUM Basket, Härnösand |
1 |
200 000 |
|
KFUM Basket, Järfälla |
1 |
110 000 |
|
224
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer |
2 |
925 000 |
(LSU) |
|
|
Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) |
1 |
150 000 |
Riksorganisationen Ungdom mot Rasism |
1 |
175 000 |
Röda Korsets Ungdomsförbund |
3 |
880 000 |
Svenska Kyrkans Unga |
1 |
100 000 |
Sveriges elevråd - SVEA |
1 |
500 000 |
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund |
1 |
200 000 |
(SSU) Uppland |
|
|
Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförening i Sverige |
1 |
180 000 |
|
|
|
Turkiska Ungdomsförbundet (TUF) |
1 |
425 000 |
Unga Örnar Bomhus, Gävle |
1 |
110 000 |
Unga Örnars Riksförbund |
1 |
1 800 000 |
|
|
7 658 000 |
Stiftelser/studieförbund m fl |
|
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) |
1 |
88 000 |
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Uppvidinge |
1 |
131 000 |
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö |
1 |
200 000 |
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn |
1 |
300 000 |
Dalarö Folkhögskola |
1 |
943 000 |
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs |
1 |
205 000 |
universitet |
|
|
FUB:s Stiftelse ALA |
2 |
1 210 000 |
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond |
1 |
1 595 000 |
Härnösands Folkhögskola |
6 |
5 225 000 |
Marieborgs Folkhögskola i Norrköping |
1 |
360 000 |
Medborgarskolan i Skånedistriktet |
1 |
250 000 |
Stiftelsen Activa i Örebro län |
1 |
340 000 |
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus |
2 |
750 000 |
Stiftelsen Barn- och Ungdomsforum |
1 |
250 000 |
Stiftelsen Bojfriend i Kalix |
1 |
280 000 |
Stiftelsen Bräcke Diakonigård |
1 |
375 000 |
Stiftelsen Expo |
1 |
1 100 000 |
Stiftelsen Frösunda Solidaritet |
2 |
5 430 000 |
Stiftelsen Göteborgsfontänen |
1 |
70 000 |
Stiftelsen Hippocampus |
1 |
275 000 |
Stiftelsen Institut för Independent Living |
1 |
2 000 000 |
Stiftelsen Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i |
1 |
24 000 |
Stockholms läns bostäder |
|
|
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset |
4 |
4 050 000 |
Stiftelsen Kvinnoforum |
1 |
600 000 |
Stiftelsen Noaks Ark – Röda Korset |
1 |
580 000 |
Stiftelsen Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet |
1 |
970 000 |
i Uppsala (SAMU) |
|
|
Stiftelsen Sommarsol Aktiveringscenter |
1 |
1 000 000 |
Stiftelsen Spinalis |
2 |
450 000 |
Stiftelsen Stockholm Summer Games |
1 |
300 000 |
Stiftelsen Vårsta Aktivitetsgård |
1 |
100 000 |
Studiefrämjandet i Kalmar |
1 |
140 000 |
Studiefrämjandet i Nordvästra Småland |
2 |
410 000 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 3
225
Studiefrämjandet i Stockholm |
1 |
195 000 |
Studiefrämjandet i Södra Hälsingland |
1 |
50 000 |
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg |
1 |
290 000 |
Studiefrämjandet i Uppsala |
1 |
725 000 |
Studieförbundet Vuxenskolan, Ansgariegården |
1 |
140 000 |
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö |
1 |
720 000 |
Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation |
2 |
785 000 |
(SISU) |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
168 000 |
Dalarnas län |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
120 000 |
Hälsingland |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
70 000 |
|
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
134 000 |
Norrbotten |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
100 000 |
Skåne |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
200 000 |
Uddevalla |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
85 000 |
Uppland |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Väst |
1 |
250 000 |
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
2 |
400 000 |
Västerbotten |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
2 |
145 000 |
Örebro län |
|
|
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) |
1 |
300 000 |
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Malmö |
1 |
100 000 |
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Växjö |
1 |
130 000 |
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) |
1 |
300 000 |
|
|
35 408 000 |
Offentlig huvudman |
|
|
DaCapo Hantverksskola |
1 |
200 000 |
Dragonskolan |
1 |
330 000 |
Hemse Bibliotek |
1 |
300 000 |
Göteborgs kommun, Kortedala stadsdelsförvaltning |
1 |
200 000 |
Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri |
2 |
6 585 000 |
Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen |
1 |
100 000 |
1 |
375 000 |
|
Kommunförbundet i Västerbotten |
1 |
610 000 |
Landskrona Stadsbibliotek |
1 |
236 000 |
Lunds Universitet, Studentenheten |
1 |
200 000 |
Malmö allmänna sjukhus (MAS), Pedagogiska |
1 |
185 000 |
Hörselvården |
|
|
Region Skåne, Nämnden för Habilitering och |
1 |
720 000 |
Hjälpmedel |
|
|
Socialdepartementet |
1 |
150 000 |
Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten |
1 |
270 000 |
Statens Institutionsstyrelse (SiS) |
2 |
1 797 000 |
Örebro Universitet |
1 |
295 000 |
|
|
12 553 000 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 3
226
Övriga organisationer |
|
|
08 Alvik Stockholm |
1 |
800 000 |
Alingsås Idrottsförening (AIF) |
1 |
81 000 |
Allmänna Motorföreningen Södertälje (AMF |
1 |
105 000 |
Södertälje) |
|
|
Arbetsgruppen för Auschwitz 99 |
1 |
50 000 |
Assyriska föreningen i Södertälje |
1 |
100 000 |
Avesta Alpina Klubb |
1 |
114 000 |
Avesta Handbollklubb |
1 |
50 000 |
Barn- och Mediaföreningen NIMECO |
1 |
250 000 |
Barnens Underjordiska Scen (BUS) |
1 |
300 000 |
BBK Solna Vikings |
1 |
300 000 |
Bergnäset AIK |
1 |
300 000 |
Bollklubben |
1 |
15 000 |
Bollklubben Vargarna (BKV) |
1 |
159 000 |
Brottsförebyggande rådet i Ljungby |
1 |
100 000 |
Brunflo Fotbollsklubb |
1 |
25 000 |
Bunkeflo Idrottsförening |
1 |
2 194 000 |
Bureå Idrottsförening |
1 |
250 000 |
Byttorps Idrottsförening |
1 |
370 000 |
Cirkus Tigerbrand |
1 |
200 000 |
Dalarnas Idrottsförbund |
1 |
10 000 |
Dalarnas Ishockeyförbund |
1 |
267 000 |
Elöverkänsligas Förbund |
1 |
736 000 |
Enköpings Rugbyklubb |
1 |
50 000 |
Eskilstuna Basket |
2 |
70 000 |
Familjehemmens Riksförbund (FR) |
1 |
300 000 |
Filmepidemin |
1 |
290 000 |
Flatåskyrkan |
1 |
151 000 |
Friska Viljor Fotboll Club |
1 |
100 000 |
Frisksportklubben Humlan |
1 |
50 000 |
Frälsningsarmén i Jordbro |
1 |
260 000 |
Frälsningsarmén i Jönköping |
1 |
447 000 |
Frälsningsarmén i Stockholm |
1 |
300 000 |
Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn |
1 |
300 000 |
(ATSUB) |
|
|
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus |
2 |
914 500 |
(AMMOT) |
|
|
Föreningen Berättarnätet Kronoberg |
1 |
300 000 |
Föreningen BonaVias Föräldrar |
1 |
165 000 |
Föreningen Bryggan |
1 |
1 350 000 |
Föreningen Frizonen i Göteborg |
1 |
300 000 |
Föreningen Frizonen i Stockholm |
1 |
200 000 |
Föreningen Furuboda |
1 |
2 168 000 |
Föreningen Grunden |
1 |
300 000 |
Föreningen Gårdstens Motion och Idrottsklubb |
1 |
225 000 |
(GMIK) |
|
|
Föreningen h@ndikapp.se |
1 |
4 800 000 |
Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskaps- |
1 |
420 000 |
centrum |
|
|
Föreningen Hela Människan i Sotenäs |
1 |
200 000 |
Föreningen Hidde Iyo Dhagan |
1 |
275 000 |
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
2 |
1 468 000 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 3
227
Föreningen Karlstads Zontaklubb II |
1 |
300 000 |
Föreningen Klassmorfar för Barnen |
1 |
240 000 |
Föreningen Kvinnors Nätverk |
1 |
385 000 |
Föreningen Lekarbetspedagogik |
1 |
35 000 |
Föreningen Livet som Gåva – samverkan för dona- |
1 |
2 445 000 |
tion av organ och vävnader |
|
|
Föreningen Läsrörelsen |
2 |
2 900 000 |
Föreningen Mellansels folkhögskola |
1 |
500 000 |
Föreningen Northern Light |
1 |
320 000 |
Föreningen Rockluckan |
1 |
200 000 |
Föreningen Romano Trajo |
1 |
147 000 |
Föreningen Räddningsmissionen |
1 |
1 174 000 |
Föreningen Rötter |
1 |
150 000 |
Föreningen Sandvikenboendet |
1 |
15 000 |
Föreningen Staffansgården |
1 |
600 000 |
Föreningen Stockholms Dokumentärfestival |
1 |
300 000 |
Föreningen Stone City Oaks Basketboll |
1 |
100 000 |
Föreningen Styvmorsviolen |
1 |
174 000 |
Föreningen Sveriges Lekterapeuter |
1 |
300 000 |
Föreningen Sundsvall Dragons |
1 |
300 000 |
Föreningen Södra United |
1 |
120 000 |
Föreningen Teaternätet |
1 |
300 000 |
Föreningen Uris |
1 |
100 000 |
Föreningen Vita Bussar till Auschwitz (VBTA) |
1 |
500 000 |
Föreningen Vänner för livet |
2 |
423 000 |
Föreningen Å. PÅDÅ. Å NEVÅ |
1 |
40 000 |
Föreningen Örebro Internationella Center – |
1 |
288 000 |
Kulturalliansen |
|
|
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn |
1 |
1 070 000 |
Geijerskolans Idrottsförening |
1 |
50 000 |
GIK Wasaiterna |
1 |
150 000 |
Gnarps Ridklubb |
1 |
225 000 |
Gotlands Idrottsförbund |
1 |
200 000 |
Gränums Idrottsförening |
1 |
50 000 |
Göteborg Majorna Orienteringsklubb |
1 |
220 000 |
Gävle Golfklubb |
1 |
50 000 |
Hallands Handikappidrottsförbund |
1 |
60 000 |
Hallands Idrottsförbund |
2 |
309 000 |
Hallands Kvinnojourers länsförbund |
1 |
180 000 |
Hallands Länsteaterförening |
1 |
255 000 |
Halmstad Frigymnaster (HFG) |
1 |
250 000 |
Handbollsklubben Taik (HK TAIK) |
1 |
60 000 |
Handikapphistoriska Föreningen (HHF) |
2 |
590 000 |
Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO) |
2 |
926 000 |
Handikappidrottsföreningen Linblomman |
1 |
250 000 |
Haninge Boxningsklubb |
1 |
150 000 |
Harbo Idrottsförening |
1 |
25 000 |
Hassela Solidaritet Karlstad |
1 |
125 000 |
Hem och Skolaföreningen i Skellefteå särskola |
1 |
300 000 |
Hjälpmedelsinstitutet |
5 |
12 830 000 |
Holsby Sportklubb (HSK) |
1 |
200 000 |
Hovmantorp Gymnastik och Idrottsförening (GoIF) |
1 |
35 000 |
Hovsta frikyrkoförsamling |
1 |
300 000 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 3
228
Hultsfreds Fotbollsklubb |
1 |
400 000 |
Hälle Idrottsförening |
1 |
30 000 |
Högsbo Basket |
1 |
183 000 |
Högsby Hästsportklubb |
1 |
250 000 |
Idrottsföreningen Hansa Hoburg |
1 |
202 000 |
Idrottsklubben Tiwaz |
1 |
130 000 |
IFK Hedemora Skidor |
2 |
320 000 |
IFK Växjö |
1 |
270 000 |
Interamerica FKK |
1 |
300 000 |
Internationell Klubb Vorta Drom |
1 |
115 000 |
Internationella organisationen för barns rätt till lek |
1 |
400 000 |
(IPA) |
|
|
Internationella Qvinnoföreningen (IQF) |
1 |
400 000 |
Intresseföreningen för stöd åt personer med behov av |
1 |
340 000 |
psykiatrisk vård eller omsorg (INSIES) |
|
|
Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå |
1 |
200 000 |
2 |
4 460 000 |
|
1 |
1 370 000 |
|
1 |
70 000 |
|
Ishockeyklubben Skäret/Limhamns Limburners HC |
1 |
140 000 |
Järle Byalag |
1 |
200 000 |
Järveds Idrottsförening (JIF) |
1 |
50 000 |
Kallfors Golfklubb |
1 |
75 000 |
Kamratföreningen Convictus |
1 |
417 000 |
Karby Tennisklubb (KTK) |
1 |
155 000 |
Karlskoga Bats Basebollklubb |
1 |
174 000 |
Karlstads Tjejjour |
1 |
300 000 |
Karlsro Scoutkår |
1 |
100 000 |
Kooperativa Institutet, Ek. förening (KOOPi) |
1 |
185 000 |
Korpen Skånes Motionsidrottsförbund |
1 |
225 000 |
KulturCentrum Skåne |
1 |
500 000 |
Kulturföreningen Kafé Lättings |
1 |
1 000 000 |
Kulturföreningen Tjerhaj |
1 |
130 000 |
Kurdiska Riksförbundet (KR) |
1 |
140 000 |
Kvinnojouren i Falun |
1 |
275 000 |
Köpings Bordtennisklubb (BTK) |
1 |
200 000 |
Lagunda Allmänna Idrottsklubb |
1 |
35 000 |
Landsorganisationen i Sverige (LO) |
1 |
547 000 |
1 |
615 000 |
|
Luleå Baptist och Missionskyrkas fritidsgårdsverk- |
1 |
100 000 |
samhet |
|
|
Långemåla Bordtennisklubb |
1 |
250 000 |
Långshyttans Allmänna Idrottsklubb (LAIK Fotboll) |
1 |
25 000 |
Länsbiblioteket i Västmanland |
1 |
100 000 |
Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI) |
1 |
150 000 |
Malbas Basket |
1 |
208 000 |
Malmö Squash Rackets Club |
1 |
130 000 |
Mosjö Sportklubb |
1 |
152 000 |
Musik i Blekinge |
1 |
250 000 |
Nacka |
1 |
300 000 |
Nacka Handikappidrott |
1 |
120 000 |
Nacka Fotbollsförening |
1 |
275 000 |
Nile Vikings Idrotts Klubb |
1 |
173 000 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 3
229
Nolby Alpina Skidklubb |
1 |
298 000 |
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) |
1 |
335 000 |
Norrbottens Fotbollsförbund (NFF) |
1 |
40 000 |
Norrby Idrottsförening |
1 |
115 000 |
Norrköpings Allmänna Idrottssällskap (NAIS) |
1 |
43 000 |
Nyköpings Boll och Idrottssällskap |
1 |
48 000 |
Nässjö Idrottsskola |
1 |
75 000 |
Quick Response |
1 |
300 000 |
Rapunzel Ek. förening |
1 |
300 000 |
Riksförbundet Attention |
1 |
1 065 000 |
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället |
2 |
2 325 000 |
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) |
3 |
2 705 000 |
Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i |
1 |
421 000 |
Malmö |
|
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
350 000 |
Stockholm |
|
|
Riksförbundet Smart |
1 |
260 000 |
Riksföreningen Social och Psykisk Hälsa (SPH) |
1 |
400 000 |
Roslagens Bowlingklubb (RBK) |
1 |
46 000 |
Rydö Golfklubb |
1 |
75 000 |
2 |
450 000 |
|
Rågsveds Idrottsförening (RIF) |
1 |
85 000 |
Rädda Barnen |
2 |
865 000 |
Rädda Barnen i Skövde |
1 |
400 000 |
Rädda Barnen i Värmland |
1 |
300 000 |
Röda Korset |
1 |
2 678 000 |
Salvadoranska Riksförbundet (AMOAR) |
1 |
145 000 |
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige |
3 |
1 778 000 |
(SIOS) |
|
|
Saronförsamlingen i Göteborg |
1 |
200 000 |
Situation Göteborg |
1 |
150 000 |
Smålands Idrottsförbund |
1 |
197 000 |
Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI) |
1 |
300 000 |
Solängets Ponnytravklubb |
1 |
150 000 |
Somaliska Humanitära Hjälporganisationen i Gävle |
1 |
250 000 |
Somaliska Hälsoteamet i Stockholm |
1 |
200 000 |
Stjärnholms Ryttarförening |
1 |
138 000 |
Stockholms Fältrittklubb |
1 |
85 000 |
Stockholms läns Ridsportförbund |
1 |
141 000 |
Stockholms Turkiska Distriktsorganisation |
1 |
272 000 |
Storsjöns Segelsällskap |
1 |
34 000 |
Strängnäs Tennisklubb (SnTK) |
1 |
25 000 |
Strömnäs Gymnastik- och Idrottsförening (GIF) |
1 |
120 000 |
Stugsunds Idrottsklubb |
1 |
40 000 |
Sundborn Gymnastik och Idrottsförening (GOIF) |
1 |
79 000 |
Sunnanå Sportklubb (SSK) |
1 |
75 000 |
1 |
150 000 |
|
1 |
75 000 |
|
Svenska Frisbeeförbundet (SFF) |
1 |
190 000 |
Svenska Fäktförbundet |
1 |
148 000 |
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (sfph) |
1 |
110 000 |
Svenska Handbollförbundet |
1 |
140 000 |
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
6 |
7 370 000 |
Skr. 2001/02:125
Bilaga 3
230
Svenska Helsingforskommittén för Mänskliga |
1 |
548 000 |
Skr. 2001/02:125 |
Rättigheter |
|
|
Bilaga 3 |
Svenska Innebandyförbundet |
1 |
210 000 |
|
Svenska kommittén för Rehabilitation International |
1 |
150 000 |
|
(SVERI) |
|
|
|
Svenska Orienteringsförbundet |
1 |
150 000 |
|
Svenska Skridskoförbundet |
1 |
133 000 |
|
Svenska Vattenskidförbundet |
1 |
110 000 |
|
Svenska Royal Rangers (SRR) |
1 |
250 000 |
|
Sverigefinländarnas arkiv |
1 |
225 000 |
|
Sveriges Dövas Idrottsförbund |
2 |
2 095 000 |
|
Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON) i |
1 |
100 000 |
|
Örebro |
|
|
|
Sveriges Kristna Råd (SKR) |
1 |
250 000 |
|
Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje |
1 |
800 000 |
|
Säffle Karateklubb |
1 |
146 000 |
|
Teater Amabile |
1 |
423 000 |
|
Teater Balagan |
1 |
57 000 |
|
The Youth Promotion Collab Chapter |
1 |
170 000 |
|
Turism för alla i Sverige Ek. förening (TFA) |
1 |
2 330 000 |
|
Täby Idrottssällskap (TIS) |
1 |
114 000 |
|
Umeå Idrottsklubb (UIK) |
1 |
75 000 |
|
Unga Örnar, Stockholm |
1 |
298 000 |
|
Varbergs Missionsförsamling |
1 |
300 000 |
|
Varberga Sportklubb |
1 |
130 000 |
|
Varbergs Handikappidrott |
1 |
30 000 |
|
Viksjöforsbaletten |
1 |
105 000 |
|
Visingsö Allmänna Idrottssällskap (VAIS) |
1 |
42 000 |
|
Vissefjärda Gymnastik- och Idrottsförening (GoIF) |
1 |
100 000 |
|
Vrigstad Missionsförsamling |
1 |
100 000 |
|
Vårgårda Idrottsklubb (VIK) |
1 |
52 000 |
|
Värmlands Handikappidrottsförbund |
1 |
101 000 |
|
Västernorrlands Handikappidrottsförbund |
1 |
175 000 |
|
Västernorrlands Idrottsförbund |
1 |
213 000 |
|
Västerås Friidrottsklubb |
1 |
99 000 |
|
Växjö Bollklubb (VBK) |
1 |
94 000 |
|
Ångermanlands Fotbollförbund |
1 |
18 000 |
|
Ångermanlands Ishockeyförbund (ÅIF) |
1 |
106 000 |
|
Önnereds Handbollsklubb |
1 |
75 000 |
|
Örebro Dövas Dator och Informationstekniska |
1 |
200 000 |
|
förening (ÖDDITF) |
|
|
|
Örebro Kristna Samarbetsråd |
1 |
265 000 |
|
Örebro läns Cykelförbund |
1 |
150 000 |
|
Örebro läns Handikappidrottsförbund |
2 |
443 000 |
|
Örebro Sportklubb Ungdom |
1 |
200 000 |
|
Örgryte Idrottssällskap |
1 |
99 000 |
|
Österlens Golfklubb (ÖsGK) |
1 |
35 000 |
|
Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS) |
1 |
120 000 |
|
|
|
108 958 500 |
|
Totalt |
|
241 850 500 |
|
231
Till pågående eller nya satsningar |
|
|
Skr. 2001/02:125 |
|
|
Bilaga 3 |
|
Arvsfondsdelegationen (under året har en del av |
6 |
52 000 000 |
|
dessa medel fördelats) |
|
|
|
Folkhälsoinstitutet |
1 |
10 000 000 |
|
Ungdomsstyrelsen |
5 |
14 750 000 |
|
|
|
76 750 000 |
|
232
Socialdepartementet |
Skr. 2001/02:125 |
|
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 2002 |
|
Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Winberg, |
|
Lindh, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, |
|
Karlsson, Sommestad |
|
Föredragande: statsrådet Engqvist |
|
Regeringen beslutar skrivelsen 2001/02:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2001.
233