Regeringens skrivelse 2001/02:120

2002 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2001/02:120

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 2002

Göran Persson

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag och affärsverk som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2001/02.

1

Innehållsförteckning				Skr. 2001/02:120
1	Introduktion ......................................................................................			4
Bilaga 1 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande				............. 7
Bilaga 2 Kompletteringar och riktlinjer ............................................				123
2	Hel- och delägda företag...............................................................			123
	2.1	A-Banan projekt AB.......................................................		123
	2.2	Akademiska Hus AB......................................................		123
	2.3	ALMI Företagspartner AB.............................................		124
	2.4	Apoteket AB...................................................................		125
	2.5	Bostadsgaranti, AB.........................................................		126
	2.6	Civitas Holding AB och Vasakronan AB ......................		126
		2.6.1	Civitas Holding AB......................................	127
		2.6.2	Vasakronan AB ............................................	127
	2.7	Dom Shvetsii, A/O .........................................................		127
	2.8	Green Cargo AB.............................................................		128
	2.9	Göta kanalbolag, AB ......................................................		128
	2.10	Imego AB .......................................................................		129

2.11 IRECO Institute for Research and

	Competence Holding AB ...............................................	130
2.12	Kasernen Fastighets AB.................................................	130
2.13	Kungliga Dramatiska Teatern AB..................................	131
2.14	Kungliga Operan AB......................................................	131
2.15	Lernia AB.......................................................................	132
2.16	Luftfartsverket................................................................	133
2.17	Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB ..........................	134
2.18	Nordea AB......................................................................	134
2.19	Norrland Center AB .......................................................	135
2.20	OM AB...........................................................................	135
2.21	Posten AB.......................................................................	136
2.22	Samhall AB ....................................................................	136
2.23	SAS AB ..........................................................................	137
2.24	SIS Miljömärkning AB ..................................................	138
2.25	SJ AB..............................................................................	139
2.26	Sjöfartsverket..................................................................	139
2.27	SOS Alarm Sverige AB..................................................	140
2.28	Specialfastigheter Sverige AB .......................................	140
2.29	Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.............	141
2.30	Statens Väg- och Baninvest AB.....................................	142
2.31	Stattum, Förvaltningsaktiebolaget..................................	142
2.32	Sveaskog AB ..................................................................	143
2.33	Svensk Bilprovning, AB ................................................	143
2.34	Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB ............	144
2.35	Svensk Exportkredit, AB................................................	145
2.36	Svenska kraftnät, Affärsverket.......................................	145
2.37	Svenska Lagerhusaktiebolaget .......................................	146
2.38	Svenska Miljöstyrningsrådet, AB ..................................	147
2.39	Svenska rymdaktiebolaget..............................................	148
2.40	Svenska skeppshypotekskassan......................................	148	2

2.41	Svenska Skogsplantor AB..............................................	149	Skr. 2001/02:120
2.42	Svenska Spel, AB...........................................................	150
2.43	Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP......	150
2.44	Sveriges Rese- och Turistråd AB...................................	151
2.45	Swedcarrier AB ..............................................................	152
2.46	Swedesurvey AB ............................................................	152
2.47	Swedfund International AB............................................	153

2.48 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB) 154

	2.49	Sydkraft SAKAB............................................................	154
	2.50	Systembolaget AB..........................................................	155
	2.51	Telia AB .........................................................................	156
	2.52	Teracom AB ...................................................................	157
	2.53	Vasallen AB ...................................................................	158
	2.54	Vattenfall........................................................................	159
	2.55	Venantius AB .................................................................	159
	2.56	Vin & Sprit AB, V&S ....................................................	160
	2.57	Voksenåsen A/S .............................................................	161
3	Bolag under avveckling ................................................................		161
	3.1	Sveriges Geologiska AB (i likvidation) .........................	161
	3.2	Zenit Shipping AB .........................................................	161
	3.3	SKD-företagen................................................................	162
4	Avvecklade bolag .........................................................................		162
	4.1	Grängesbergs Gruvor AB...............................................	162
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2002 ........			163

3

1 Introduktion Skr. 2001/02:120

Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen
av företag med statligt ägande samt en redogörelse för företagens verk-
samhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om ut-
vecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under
2001 fram till och med mars 2002. I redovisningen ingår dels aktiebolag
vars aktier förvaltas av departementen, dels de affärsdrivande verken
Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät. Det tidigare affärs-
verket Statens järnvägar ombildades till aktiebolag den 1 januari 2001,
men kvarstår också i mycket begränsad form som myndighet för att för-
valta viss egendom som inte överfördes till det nya aktiebolaget, se SFS
2000:1367.
Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1982 (prop.
1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen
skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År
1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av
skrivelsen. Liksom förra året (skr. 2000/01:120) utgör denna i sin helhet
regeringens årliga redogörelse (bilaga 1). I bilagan redovisas mer full-
ständiga resultat- och balansräkningar, vilket gör redovisningen tydli-
gare. I sammanställningarna följer Regeringskansliet sedvanliga regler
rörande redovisningsinformation. Sedan 2001 redovisas även en konsoli-
derad balans- och resultaträkning. Redovisningen ger en samlad bild över
statens samlade företagsengagemang och de totala värden som finns i
den företagssfären. I kapitlet om Regeringskansliets ägarförvaltning finns
en redovisning över Regeringskansliets förvaltningskostnader. I avsnittet
om den statliga företagssfären finns branschöversikter som belyser under
vilka förutsättningar företag med statligt ägande verkar. I den siffermäs-
siga presentationen samt i den skriftliga analysen av den statliga före-
tagssfären har företagen delats upp i två huvudgrupper, företag som ver-
kar under marknadsmässiga villkor och krav och företag som har sär-
skilda samhällsintressen. Genom denna uppdelning ges en mer rätt-
visande bild samtidigt som analysen av såväl hela portföljen som de en-
skilda företagens resultat och måluppfyllelse underlättas. I syfte att öka
genomlysningen av staten som ägare och av företagen med statligt
ägande publicerar Regeringskansliet sedan 2000 kvartalsrapporter över
företag med statligt ägande. I skrivelsen ingår också uppgifter om de
riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens verk-
samhet, uppgift om de styrelser som utsetts på bolagsstämmorna under
våren 2002 eller genom regeringsbeslut våren 2002 (bilaga 2).
Även i årets redogörelse har en rad förbättringar gjorts. I ägarpolicyn
har avsnittet om genomlysning kompletterats med information om de av
regeringen beslutade riktlinjerna för extern ekonomisk rapportering för
företag med statligt ägande samt ett avsnitt om bolagsstämmor och ett
avsnitt om revisorernas roll i de statliga företagen. I avsnittet om viktiga
policyfrågor finns en samlad redovisning över hur många av de statliga
företagen samt hur stor del av de totala tillgångarna som omfattas av
miljöpolicy respektive miljöledningssystem. Även jämställdhetsfrågor
och mångfaldsarbetet redovisas. I branschavsnitten har analysen av de
olika branscherna utvecklats. I företagspresentationerna lämnas informa-
tion om företagens utdelningspolicy, förutsatt att bolaget omfattas av ett	4

utdelningskrav. För att den intresserade skall kunna finna mer informa- Skr. 2001/02:120 tion finns uppgifter om respektive företags hemsida.

Bilaga 1 finns även att tillgå på engelska eftersom regeringen mött ett stort intresse från utlandet för den svenska modellen för förvaltning av företag med statligt ägande.

Bilaga 1 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i det elektroniska dokumentet.

5

2002 års redogörelse för företag med statligt ägande	Skr. 2001/02:120
	Bilaga 1

7

Kompletteringar och riktlinjer

2 Hel- och delägda företag

2.1 A-Banan projekt AB

Riktlinjer

A-Banans aktier förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag som det privata näringslivet bildat för att på uppdrag av A- Banan genomföra projektet.

Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. År 1993 fick den s.k. Delegationen för infrastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag av regeringen att genomföra upphandlingen av projektet. A-Banan Projekt AB bildades för att dels administrera den fortsatta upphandlingen, dels samla statens rättigheter och skyldigheter i projektet (prop. 1993/94:39). Bolaget har vidare till uppgift att som ägare till Arlandabanan och part i Arlandabanan Project Agreement följa utvecklingen av verksamheten samt återbetalningen av det statliga villkorslånet.

Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25 november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för den regionala och nationella tågtrafiken.

Styrelse år 2002

Bårström, Sven, ordförande

Danielsson, Jan

Danielson, Jan

Francke, Ulrika

Lindberg Göransson, Kerstin

Averstad, Kjell-Åke

Lundin, Ulf, suppleant

Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Kjell Sundberg

2.2 Akademiska Hus AB

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a.

Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr.

123

1992/93:123). Akademiska hus skall långsiktigt upprätthålla värdet i	Skr. 2001/02:120
statens innehav av högskolefastigheter och garantera att fastighets- och	Bilaga 2
förmögenhetsförvaltningen genomförs på ett kompetent sätt.

Styrelse 2002

Nilsson, Lennart, ordförande

Axelsson, Charlotte

Franke, Sigbrit

Kantola, Birgitta

Ljungh, Claes

Nilsson, Jan S

Rundqvist, Veronica

Staffas, Fritz

Rogestam, Christina

Jensen, Hans, arbetstagarrepresentant

Seradji, Parzin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

2.3	ALMI Företagspartner AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med
vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med
uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal
regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och
finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De
övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse
i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontakt-
skapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företa-
gen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250
anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.
Styrelse 2002
Eriksson, Per-Ola, ordförande
Arnelid, Håkan
Arvidsson, Lillemor
Bolin Ottoson, Gertrud
Carlsson, Bibbi
Holm, Pelle
Holmquist, Carin
Moberg, Mattias
Nilsson, Thomas		124

Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant	Skr. 2001/02:120
Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant	Bilaga 2

Verkställande direktör

Lundwall, Göran

2.4 Apoteket AB

Riktlinjer

Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apoteket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58 och prop.1998/99:1, bet. 1998/99:SoU1, rskr. 1998/99:104). Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med bolagets bildande 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats 1985 (prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och 1996 (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).

Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens huvudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att konkurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensamrätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen motioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14,

rskr. 1998/99:209).

Styrelse 2002

Bergqvist, Jan, ordförande

Carlsson, Barbro

Eberstein, Susanne

Engström Laurent, Anna

Eriksson, Eva

Lagerblad, Peter

Sjöberg, Mikael

Furberg, Inga-Lill, arbetstagarrepresentant

Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant

Jansson, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant

Utterström, Anna Karin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

125

2.5 Bostadsgaranti, AB

Riktlinjer

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ursprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostadsrättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för statliga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget (prop.1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten.

Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostadsrätter och egnahem.

Styrelse 2002

Dexe, Nils, ordförande Hagberg, Michael Lönnberg, Anders Persson, Jan

Rådberg, Åke Skoglund, Johan Åbyhammar, Marianne

Verkställande direktör

Eriksson, Kåre

2.6 Civitas Holding AB och Vasakronan AB

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a. Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding AB har i dag ett dotterbolag: Vasakronan AB.

126

2.6.1 Civitas Holding AB

Styrelse 2002

Bryngelson, Håkan Engman, Gerd Israelsson, Mats Kantola, Birgitta Kylberg, Lars Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

2.6.2 Vasakronan AB

Styrelse 2002

Jacobsson, Egon, ordförande Kylberg, Lars V, vice ordförande Bryngelson, Håkan

Danell, Georg

Engman, Gerd

Kantola, Birgitta Lilja, Maria Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

2.7 Dom Shvetsii, A/O

Styrelse 2002

Lundberg, Gunnar, ordförande

Alvemur, Christer

Avdeev, Kirill V

Bergman, Johan

Gunnarsson, Carl-Johan

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

127

Verkställande direktör		Skr. 2001/02:120
Koppeli, Risto		Bilaga 2
2.8	Green Cargo AB
Styrelse 2002
Holmqvist, Karl Gunnar, ordförande
Bådholm, Christer
Halvarsson, Eva
Rennerstedt, Kristina
Sandberg, Peter
Sjöqvist, Jan
Strömberg, Birgitta
Östlund, Carl-Viggo
Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant
Lundmark, Peter, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Sundling, Jan
2.9	Göta kanalbolag, AB

Riktlinjer

AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byggandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen invigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallenbergsfären. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåvarande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolagsform behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmaktens försorg.

Styrelse 2002

Eriksson, Björn, ordförande
Berggren, Christer, vice ordförande	128

Andersson, Elving	Skr. 2001/02:120
Modin, Anita	Bilaga 2
Svenheim, Lars-Olof
Söderlund, Thord
Wärn, Ragnhild
Löfström, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant
Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

2.10 Imego AB

Riktlinjer

På förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1, prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budgetpropositionen 2000 beslöts om driftsbidrag för 2001 om 20 miljoner kronor (prop. 2000/01:1).

Styrelse 2002

Sahlin, Mauritz, ordförande

Lewin, Thomas

Netzler, Göran

Nilsson, Aina

Olsson, Eva

Omling, Pär

Torell, Lena

Verkställande direktör

Brox, Bill

129

2.11 IRECO Institute for Research and Competence Holding AB

Riktlinjer

I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta aktier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom industriforskningssystemet.

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

Styrelse 2002

Svedberg, Gunnar, ordförande

Berggren, Christer

Caesar, Madeleine

Lübeck, Lennart

Salzmann, Tomas

Torell, Lena

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

2.12 Kasernen Fastighets AB

Riktlinjer

Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningen bolaget (prop.1991/92:44, bet.1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt Försvarsmakten.

Styrelse 2002

Alvemur, Christer, ordförande Andersson, Björn

Jönsson, Lena

Lorentzon, Arne

Lundberg, Monica

130

Verkställande direktör		Skr. 2001/02:120
Lorentzon, Arne		Bilaga 2
2.13	Kungliga Dramatiska Teatern AB
Riktlinjer
Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definie-
rades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara
ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och
det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred pu-
blik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de
främsta scenerna utomlands.
Styrelse 2002
Wikström, Jan-Erik, ordförande
Bonnier, Eva
Dahlberg, Ingrid
Efraimsson, Inger
Låftman, Lennart
Nilsson, Sam
Wästberg, Per
Fred, Gunnel, arbetstagarrepresentant
Göranzon, Marie, arbetstagarrepresentant
Sundgren, Pär, arbetstagarrepresentant
Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant
Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant
Forsgård, Barbro, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Dahlberg, Ingrid t.o.m. 020701
Holm, Valdemar Staffan
2.14	Kungliga Operan AB
Riktlinjer

Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget definierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred

131

repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna ut-	Skr. 2001/02:120
omlands.	Bilaga 2

Styrelse 2002

Dalborg, Hans, ordförande

Andersson, Benny

Engdahl, Horace

Reinius, Ulla

Starrin, Karin

Stenberg, Jan

Tivéus, Meg

Lundberg, Gunnar, arbetstagarrepresentant

Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant

Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant

Bergström, Peter, arbetsstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Hall, Bengt

2.15	Lernia AB
Riktlinjer
Riktlinjerna för Lernia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband
med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet.
1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i
ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av proposi-
tionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55, bet.
1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartillskott
600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar avseende in-
riktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet. 1996/97:AU6,
rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 antogs ett ägardi-
rektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar till att tydlig-
göra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar
och krav på bolaget.
Styrelse 2002
Wernersson, Ingegerd, ordförande
Bergqvist, Sven-Runo
Iversen, Jonas
Kronstam, Karin
Lewin, Margareta
Normark-Nilsson, Ann-Stina
Lindroth, Inge, arbetstagarrepresentant
Lundberg, Lena, arbetstagarrepresentant		132

Blomqvist, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, suppleant	Skr. 2001/02:120
Eriksson, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant	Bilaga 2

Verkställande direktör

Alserud, Ingemar

2.16 Luftfartsverket

Riktlinjer

Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till en affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop. 1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöanpassat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och utveckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvuduppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot föroreningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter.

Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse 2002

Adelsohn, Ulf, ordförande Grönlund, Anna

Nilsson, Mats

Orrenius, Jan

Rekke, Lars

Plogéus, Eva

Åkesson Bonde, Ingrid Örnfjäder, Krister

Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant Falk, Krister, arbetstagarrepresentant

Olsson, Sven-Erik, arbetstagarrepresentant, suppleant Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Lars Rekke

133

2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Styrelse 2002

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

Sprängare, Björn, ordförande Berggren, Christer Blombäck, Stina

Helgesson, Lars-Åke

Olson, Hans Christer

Ros, Carl Wilhelm

Tengelin, Ursula Ullebø, Egil

Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant

Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant Thornéus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ivert, Martin

2.18 Nordea AB

Riktlinjer

Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 %.

Styrelse 2002

Dalborg, Hans, ordförande
Peltola, Timo, vice ordförande
Aamot, Kjell
Andersson, Dan
Andersson, Edward
Ankværn, Harald
Høeg Pedersen, Jørgen
Madsen Høeg, Claus
Magnusson, Bernt
Krarup, Thorleif
Tarkko, Maija
Haulrik, Lene, arbetstagarrepresentant
Roukala-Huvärinen, Kaija, arbetstagarrepresentant
Finskas, Bertel, arbetstagarrepresentant	134

Haug, Liv, arbetstagarrepresentan	Skr. 2001/02:120
	Bilaga 2

Verkställande direktör

Krarup, Thorleif

2.19 Norrland Center AB

Riktlinjer

Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stiftelsen Norrlandsfonden.

Styrelse 2002

Näsman, Janaxel, ordförande

Andersson, Peter

Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtson, Sture

2.20 OM AB

Styrelse 2002

Stenhammar, Olof, ordförande

Grate Axén, Adine

Brock, Gunnar

Franzén, Thomas

Larsson, Per E.

Rydén, Bengt

Carendi, Jan

Nyblæus, Nils-Fredrik

Verkställande direktör

Larsson, Per E.

135

2.21 Posten AB

Riktlinjer

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr.1993/94:119).

Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).

Styrelse 2002

Ånstrand, Claes, ordförande Brodin Rampe, Annette Grabe, Lennart

Iversen, Jonas

Kvarnström, Jan Litzén, Ulla Lekberg, Sören Malmborg, Curt Spång, Ulf

Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant Strömbäck, Kjell, arbetstagarrepresentant Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant, suppleant Holm, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant

Ross, Ann-Marie, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

2.22 Samhall AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli
aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249).
Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget
äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att före-
tagsgruppen därigenom skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar för
sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär
aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar,
känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och
internationellt.
Samhalls uppgift är att producera efterfrågade varor och tjänster och
genom detta skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med
arbetshandikapp, där behoven finns. Verksamheten skall vidare anpassas
till de förutsättningar personer med arbetshandikapp har och bedrivas
enligt affärsmässiga principer på marknadens villkor, varvid skall iakttas	136

att övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens. Koncernen skall	Skr. 2001/02:120
uppfylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitets-	Bilaga 2
förbättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt
ifråga om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på
den reguljära arbetsmarknaden.

Styrelse 2002

Tidlund, Håkan, ordförande

Lasson, Gunnar, vice ordförande

Böhlin, Birgitta

Carlsson, Boel

Ekvall, Gunilla

Hofslagare, Toivo

Iversen, Jonas

Johansson, Anders L.

Karlsson, Agneta

Wolrath, Björn

Brinkhof Walter, Margaretha, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Tommy, arbetsgarrepresentant

Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant

Engdahl, Peter, arbetstagarrepresentant

Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant

Witting, Claes-Göran, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Sevebrandt, Göran

2.23 SAS AB

Riktlinjer

SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämpning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåvarande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av 1951 av ett avtal mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens område. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtrafik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av regeringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förlängdes senast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997 en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020 (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).

137

Styrelse 2002		Skr. 2001/02:120
Myklebust, Egil, ordförande		Bilaga 2
Kjøll, Berit
Schur, Fritz. H
Steen, Anitra
Sørensen, Lars Rebien
Wallenberg, Jacob
Gröntvedt, Ulla, arbetstagarrepresentant
Jacobsen, Helmuth, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Lindegaard, Jørgen
2.24	SIS Miljömärkning AB
Riktlinjer

År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, officiell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant av Nordiska ministerrådets logotyp.

Regeringen gav SIS – Standardiseringen i Sverige – uppdraget att sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand om den europeiska miljömärkningen EU-blomman.

År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS med staten som delägare (10 %). Standardiseringen genomgick år 2001 en omorganisation vilket medförde att ägandet fördes över från SIS till SSR, Svenskt Standardiseringsråd. Verksamheten drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsanslag.

SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för kriterieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företagskontakter och marknadsföring.

Styrelse 2002

Smith, Eva, ordförande

Berg, Ingolf

Flink, Lars

Knutsson, Pernilla

Mattsson, Anna

Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

138

2.25

SJ AB

Styrelse 2002

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

Adelsohn, Ulf, ordförande

Berg, Gunilla

Fallenius, Peter

Granlund, Marie

Halvarsson, Eva

Severed, Bo

Aldenmark, Lena, arbetstagarrepresentant

Nyholm, Nils-Gunnar, arbetstagarrepresentant

Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Karlsson, Sune

2.26 Sjöfartsverket

Riktlinjer

Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a. beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100).

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfartsverket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.

Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse 2002

Färm, Gunnel, ordförande
Brandin, Claes-Göran
Björn-Rasmussen, Solgerd
Johannesson, Rolf
Nyström, Elizabeth
Nilsson, Elisabeth
Jeppsson, Karin
Olsson, Kent
Starkerud, Lars
Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant
Hovberg, Magnus, arbetstagarrepresentant
Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant	139

Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant	Skr. 2001/02:120
	Bilaga 2

Generaldirektör

Selén, Jan Olof

2.27 SOS Alarm Sverige AB

Riktlinjer

SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %) och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen.

Styrelse 2002

Persson, Curt, ordförande

Jönsson, Benny, vice ordförande

Lindell, Lars-Olof, vice ordförande

Berg, Hjördis

Brögger, Lise

Lindell, Peter

Lennerwald, Ingrid

Salomonson, Christina

Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant

Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven Rune

2.28 Specialfastigheter Sverige AB

Riktlinjer

I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastighetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998 delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. följande:

Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt förbundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt

140

ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet	Skr. 2001/02:120
långsiktiga och stabila förutsättningar.	Bilaga 2
Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att
stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet.
Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög
standard och god service.
Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter
skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskra-
ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av
risktagande.

Styrelse 2002

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande

Balazsi, Per

Bylund, Curt

Falkman, Eva

Kjellander, Claes

Lennersand, Håkan

Ziegler, Ingemar

Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF

Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO

Verkställande direktör

Bylund, Curt

2.29	Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Riktlinjer
Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över
statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av
SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och
länsbostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (prop.
1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i
sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon-
kurrensen på marknaden.
Styrelse 2002
Eliasson, Ingemar, ordförande
Berg, Jan
Rung, Sören
Granström, Per Erik
Linder-Aronsson, Lars
Malm, Christer		141

Ragsten Pettersson, Christina	Skr. 2001/02:120
Marking, Bo	Bilaga 2

Verkställande direktör

Malm, Christer

2.30 Statens Väg- och Baninvest AB

Riktlinjer

Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablerades vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bolag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten helägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunikationsdepartementet.

AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB) 100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB (91 %).

Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet (prop. 1997/98:150).

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Lundin, Ulf

Engman, Gerd

Gustafsson, Eva-Britt

Holmgren, Gunnar

Ericsson, Thomas

Verkställande direktör

Johansson, Bo

2.31 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget

Riktlinjer

I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias likvidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av

142

bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några sär-	Skr. 2001/02:120
skilda mål för verksamheten har inte givits.	Bilaga 2

Styrelse 2002

Ånstrand, Claes, ordförande Aastrup, Viktoria

Ahlén, Fredrik Cederlund, Lars Johan Lindeberg, Per Erik

Verkställande direktör

Aastrup, Viktoria

2.32 Sveaskog AB

Styrelse 2002

Dockered, Bo, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Domeij, Åsa

Johansson, Lena

Liffner, Christina

Söderberg, Lena

Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant

Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant

Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Sköld, Lars

2.33 Svensk Bilprovning, AB

Riktlinjer

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten
inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled-
ning av budgetpropositionen 1997 utg.omr. 22, sid. 92 ff (prop.
1996/97:1, utg.omr. 22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt
riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra
nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar
m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverksamheten vid AB
Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för öv-	143

riga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning	Skr. 2001/02:120
skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare avse-	Bilaga 2
endet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får använ-
das inom den konkurrensutsatta verksamheten.

Styrelse 2002

Johansson, Olof, ordförande Alkärr, Kjell, vice ordförande Blomberg, Ulf

Cederlund, Lars Johan Elväng, Katja Forssén, Göran Frejhagen, Birgitta von Oelreich, Jan Persson, Bertil

Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant Johansson, Sonny, arbetstagarrepresentant Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant Erik, Jonasson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ehrenstråle, Magnus

2.34 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB Styrelse 2002

Andersson, Jörgen, ordförande

Skogö, Ingemar

Ahlström, Göran

Bondestam, Anitha

Brandborn, Jan

Bylund, Bo

Yngvesson, Nils

Ahlberg, Ann, suppleant

Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Verkställande direktör

Wemming, Mats

144

2.35 Svensk Exportkredit, AB

Riktlinjer

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. År 2000 sålde de svenska affärsbankerna sina aktier i företaget till ABB Structured Finance AB. I kombination med att SEK återköpte aktier uppgår statens ägarandel därefter till 64,7 % och ABB äger resterande aktier. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 och december 2000 godkände riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK tillhandahåller statsstödda exportkrediter med förmånliga CIRR-räntor och hanterar även statens system för u-krediter.

Styrelse 2002

Wolrath, Björn, ordförande Blecher, Lennart, vice ordförande Carlsson, Peter

Cederlund, Lars Johan Johansson, Bengt Nivert, Marianne

Hedenström, Anders, suppleant Hedengran, Petra, suppleant Lidefelt, Anders, suppleant Östensson, Per, suppleant

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

2.36 Svenska kraftnät, Affärsverket

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet
inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation,
när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. 1992
skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97,
1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket svenska kraftnät	145

(Svenska kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991. Skr. 2001/02:120 Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs. Bilaga 2 kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt

ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet.

Svenska kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:112). Svenska kraftnät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myndighetsansvaret för dammsäkerheten

Styrelse 2002

Eriksson, Per-Olof, ordförande

Gustavsson, Yvonne, vice ordförande

Aastrup, Viktoria

Kvart, Sussi

Nettelvik-Söderberg, Christel

Samuelsson, Christer

Magnusson, Jan

Persson, Agata, arbetstagarrepresentant

Björkling, Lisa, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Magnusson, Jan

2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget

Riktlinjer

Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle förvalta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades med statsmakterna.

Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB), efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss personal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB.

146

Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till	Skr. 2001/02:120
staten.	Bilaga 2

Styrelse 2002

Geijer, Reinhold, ordförande

Hentzel, Mats

Malm, Christer

Nylander, Göran

Ringström, Anita

Sedolin, Maria

Skarell,Gunnar

Lind, Lars-Åke, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Nylander, Göran

2.38	Svenska Miljöstyrningsrådet, AB
Riktlinjer
Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen
(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat
bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för regi-
strering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över
registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9
i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt
deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö-
revisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades
antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av
staten, Svenska Kommunförbundet och Föreningen Svenskt Näringsliv.
Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets
verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö-
varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera
om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, pro-
dukter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot
den positiva miljömärkningen.
Styrelse 2002
Wenblad, Axel, ordförande
Smith, Eva, vice ordförande
Gustafsson, Henry
Haglind, Ingrid
Lindbäck, Christina
Mattsson, Annaa
Ryding, Sven-Olof		147

Strömdahl, Inger	Skr. 2001/02:120
Waldner, Lars	Bilaga 2
Wenster, Peter
Sandqvist, Maria adjungerad

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

2.39 Svenska rymdaktiebolaget Riktlinjer

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och under sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU 1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforskningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Styrelse 2002

Lübeck, Lennart, ordförande Ahlqvist, Birgitta Cederlund, Lars Johan Fredga, Kerstin

Köhler, Maria Mohlin, Per-Erik Åkesson Bonde, Ingrid

Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Borg, Claes-Göran

2.40 Svenska skeppshypotekskassan Riktlinjer

För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

148

Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan och låntagaren	Skr. 2001/02:120
har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.	Bilaga 2
Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kas-
san att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av
svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller
juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns
i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har
inte redovisat några kreditförluster sedan starten 1929.

Styrelse 2002

Gyllenhammar, Pehr G., ordförande

Engström, Anna-Lisa, vice ordförande

Berggren, Christer

Kastman Heuman, Åsa

Olofsson, Ulla

Patriksson, Foke

Källson, Jan

Lindström, Anders, suppleant

Johansson, Morgan, suppleant

Axelsson, Ture, suppleant

Rodosi, Agneta, suppleant

Holmgren, Lars-Göran, suppleant

Johnsson, Hans-Yngve, suppleant

Severed, Bo, suppleant

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

2.41 Svenska Skogsplantor AB

Styrelse 2002

Söderberg, Lena, ordförande

Berggren, Christer

Idermark, Thomas

Leonardsson, Lars

Sennerby Forsse, Lisa

Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant

Eriksson, Lars Erik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Karlsson, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant

Ziedén Persson, Anita

Verkställande direktör

Eriksson, Urban

149

2.42 Svenska Spel, AB

Riktlinjer

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

AB Svenska Spel bildades den 1 januari 1997 då Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslagning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har den 22 december 1999 fått regeringens tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på värdeautomater. Under 2001 öppnades två internationella kasinon i Sundsvall och i Malmö och ytterligare tre kasionen öppnar under 2002–2003.

Styrelse 2002

Berg, Bengt Åke, ordförande

Blomberg, Jan

Dalborg, Hans

Frebran, Rose-Marie

Lagrell, Lars-Åke

Lindström, Eva

Nordström, Kjell

Söderblom, Anna

Tivéus, Meg

Bergström, Håkan

Hedberg, Gerd, arbetstagarrepresentant

Sandström, Bertil, arbetstagarrepresentant

Othberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

2.43 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP

Riktlinjer

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo-
lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck-
ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten
startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP Sveriges Prov-
nings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni	150

1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det	Skr. 2001/02:120
nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.	Bilaga 2
1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro-
positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de
överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik-
och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas
utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam-
hetens förutsättningar.

Styrelse 2002

Böhlin, Birgitta, ordförande

Aastrup, Viktoria

Bankvall, Claes

Johansson, Hasse

Kjörnsberg, Solveig

Lundkvist, Gun

Olson, Hans Christer

Sundgren, Jan-Eric

Johansson, Klas, arbetstagarrepresentant

Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant

Jäärni, Nina, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

2.44 Sveriges Rese- och Turistråd AB Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsföring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har stor betydelse för tillväxten och sysselsättningen i många regioner. För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer.

151

Styrelse 2002		Skr. 2001/02:120
Carmén, Lars, ordförande		Bilaga 2
Byman, Leif
Bjerkne, Claes
Carlsson, Nils
Creydt, Martin
Holmström, Inger
Klaesson, Bengt
Mattsson, Karin
Ephithite, Jan Paul, suppleant
Nilsson, Magnus, suppleant
Verkställande direktör
Strand, Karl-Erik
2.45	Swedcarrier AB
Styrelse 2002
Bonde, Ingrid, ordförande
Kvarnström, Jan, vice ordförande
Apler, Lena
Persson, Bertil
Elväng, Katja
Andersson, Jan, arbetstagarrepresentant
Ersson, Örjan, arbetstagarrepresentant
Hallén, Bertil, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Berggren, Arne
2.46	Swedesurvey AB
Riktlinjer

Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänsteexporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet. Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fastighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet.

152

Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskaps-	Skr. 2001/02:120
företag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade	Bilaga 2
marknader.

Styrelse 2002

Ollén, Joakim, ordförande

Andersson, Axel

Christiansson, Annika

Jeding, Lars

Johnson, Staffan

Kristiansen, Thormod

Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant

Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

2.47 Swedfund International AB

Riktlinjer

Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991 efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet. Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av 1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att även omfatta länder i Central- och Östeuropa.

Styrelse 2002

Gårdö, Lars, ordförande

Zetterberg, Christer, vice ordförande Abrahamsson, Arne

Cakste, Kristine

Carlman, Rolf Danestad, Thomas Uustalo, Ann Öjefors, Lars

Bentcén, Anders, suppleant

Verkställande direktör

Aarefalk, Olle

153

2.48 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB)

Styrelse 2002

Färm, Gunnel, ordförande Bergfalk, Lars, vice ordförande Alvemo, Anders

Lind, Susanne

Kärre, Malin

Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant

Rosengren, Mikael, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 2001/02:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Bauducco, Roberto G

2.49 Sydkraft SAKAB

Riktlinjer

Bolaget svarar för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall engagemanget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och kommersiellt sätt.

Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå industriellt riktiga lösningar kan vissa företag behöva säljas direkt till ett annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagets verksamhet.

I augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie, "The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a. genom representation i styrelsen.

SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingick från den 20 november 2000 i det nya företaget SITA Sverige AB. SITA har, tillsammans med Sydkraft, förvärvat WM Sellbergs/SAKAB. Sydkraft kommer att ha ansvaret för SAKAB och namnet kommer att ändras till Sydkraft SAKAB Aktiebolag.

Under 2001 kommer SAKAB:s tidigare verksamhet att införlivas i Sydkrafts övriga verksamhet samtidigt som ett samarbete kommer att

154

påbörjas kring utvecklingen av energiåtervinning ur avfall i Sverige till-	Skr. 2001/02:120
sammans med SITA/miljöservice.	Bilaga 2

Styrelse 2002

Cervin, Tommy

Dennery, Xavier

Holm, Lars-Erik

Kluge, Jan

Lyngsjö, Gert

Mattsson, Eva

Samuelsson, Jan-Åke

Vestergren, Lennart

Dufva, Björn, suppleant

Erhagen, Conny, suppleant

Erlandsson, Johan, suppleant

Hjalmarsson, Bo, suppleant

Hjort, Per-Anders, suppleant

Verkställande direktör

Svantemark, Lars Krister

2.50 Systembolaget AB

Riktlinjer

Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (1994:1738) ensamt skall svara för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkohollagen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats den 14 november 2001, tillkännagivande (2001:852) av avtal mellan Systembolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 2000.

Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen 1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken (prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet godkände riksdagen 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU14 rskr. 1999/2000:42) samt permanent lördagsöppet från den 1 juli 2001 (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260).

I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska

155

Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen	Skr. 2001/02:120
av statliga handelsmonopol.	Bilaga 2

Styrelse 2002

Johansson, Olof, ordförande

Hedborg, Anna, vice ordförande

Linde, Leif

Markström, Elisebeht

Melin, Ulf

Nivert, Marianne

Persson Göransson, Ewa

Silfverstrand, Bengt

Andersson, Margareta, suppleant

Dahl, Robin, suppleant

Lindholm, Evert, suppleant

Löfstrand, Ingvar, suppleant

Pilsäter, Karin, suppleant

Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant

Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant

Elffors, Håkan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Steen, Anitra

2.51

Telia AB

Riktlinjer

Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket (prop. 1992/93:200, bet. TU11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudinriktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen beslöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa tjänster. Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät. Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.

Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har där-

156

efter godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I	Skr. 2001/02:120
december 1999 avbröts fusionen.	Bilaga 2
Riksdagen beslöt därefter under våren 2000 att ge regeringen bemyn-
digande att minska statens ägande i Telia AB till lägst 51 % av alla aktier
(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204). I juni
2000 börsintroducerades Telia. Genom börsintroduktionen gavs Telia
likvärdiga verksamhetsförutsättningar som konkurrenterna och möjlighet
att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Statens ägande av Telia efter
börsintroduktionen uppgår till drygt 70 procent. Börsintroduktionen gav
totalt 75 mdkr, varav 62,3 mdkr tillföll staten och 12,7 mdkr Telia genom
en nyemission. Riksdagen beslutade i juni 2001 efter ett initiativ från
Näringsutskottet att bemyndiga regeringen att utan begränsningar kunna
förändra statens ägande i Telia AB (bet. 2000/01:NU11, rskr.
2000/01:272). I mars 2002 presenterade Telia planerna att förvärva
finska Sonera Oy. Regeringen har förbundit sig att rösta för den erfor-
derliga nyemissionen på Telias extra bolagsstämma med anledning av
transaktionen.

Styrelse 2002

Petersson, Lars-Eric, ordförande

Augustsson, Peter

Bennet, Carl

Carlsson, Ingvar

Igel, Anders

Nivert, Marianne

Olofsson, Lars

Sundewall, Caroline

Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant

Brattström, Magnus, arbetstagarrepresentant

Westman, Berith, arbetstagarrepresentant

André Christer, arbetstagarrepresentant, suppleant

Nordin, Ing-Marie, arbetstagarrepresentant, suppleant

Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Nivert, Marianne

2.52 Teracom AB

Riktlinjer

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som en ga-

157

ranti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och för att Skr. 2001/02:120 priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt, dvs. Bilaga 2 Utsändningstjänsterna för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området.

Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföretag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.

Styrelse 2002

Eriksson, Per-Ola, ordförande

Akhtarzand, Minoo

Danielsson, Jan

Dyrssen, Helena

Gustavsson, Åke

Ilshammar, Lars

Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant

Howe, Peter, arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Danielsson, Jan

2.53 Vasallen AB

Styrelse 2002

Nuder, Pär, ordförande

Hedlund, Lena

Jonsson, Jan-Peter

Jonsson, Lars

Rodosi, Agneta

Netz, Bo

Wästlund, Holger

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

158

2.54	Vattenfall	Skr. 2001/02:120
		Bilaga 2

Riktlinjer

Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr. 1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera förvaltningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effektivisering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, liksom anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsformen skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöjligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkastningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop. 1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade kärnkraftsavvecklingen (Ds 1997:14).

Styrelse 2002

Klackenberg, Dag, ordförande Brodin Rampe, Annette Bådholm, Christer

Fallenius, Peter

Grönlund, Jan Johansson, Göran Lindell, Peter

Salander-Björklund, Elisabet Ögren, Kent

Bernhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Josefsson, Lars

2.55 Venantius AB

Riktlinjer

Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20). Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet

159

förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtals-	Skr. 2001/02:120
period.	Bilaga 2

Styrelse 2002

Persson, Curt, ordförande

Dillén, Mats

Ericsson, Barbara

Gustafsson, Eva-Britt

Kjellander, Claes

Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

2.56 Vin & Sprit AB, V&S

Riktlinjer

V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten och bolaget.

I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).

Styrelse 2002

Dahlbäck, Claes, ordförande

Björck, Anders

Jacobsson, Egon

Johansson, Anita

Lagerblad, Peter

Liffner, Christina

Loiborg, Ebbe M

Mårtensson, Arne

Nuder, Per

Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant

Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant

Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant

160

Verkställande direktör		Skr. 2001/02:120
Lagerblad, Peter		Bilaga 2
2.57	Voksenåsen A/S
Riktlinjer

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2001 angivit särskilda verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndigheter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet programinslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Osloområdet samt att uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Styrelse 2002

Bohlin, Görel, ordförande

Bruzelius, Karin

Buttedahl, Johan

Enochsson, Pia

Martinsson, Martin

Rudeng, Erik

Ruth, Arne

Sohlman, Ragnar

Veierød, Tove

Verkställande direktör

Ellingsen, Karl Einar

3 Bolag under avveckling

3.1 Sveriges Geologiska AB (i likvidation)

3.2 Zenit Shipping AB

Riktlinjer

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som byggdes för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av

Götaverken och vid bildandet av Svenska Varv – koncernen 1977 fick

161

Zenit Shipping en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts	Skr. 2001/02:120
kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar	Bilaga 2
till Zenit Shipping. Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera
Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla
nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska
Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000
miljoner kronor. Under 1985 träffades en uppgörelse med Riksgälds-
kontoret innebärande åtagande att medelst villkorade tillskott successivt
täcka förlusterna vid avveckling av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner
kronor. Till och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner
kronor av dessa medel. Under åren 1990–1995 har detta belopp till fullo
återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills åter-
betalats 193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat
6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samt-
liga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är avveck-
ling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Styrelse 2002

Lewin, Leif, ordförande

Berggren, Christer

Carnhagen, Göran

Molander, Harald

Verkställande direktör

Molander, Harald

3.3	SKD-företagen
4	Avvecklade bolag

4.1 Grängesbergs Gruvor AB

162

Näringsdepartementet	Skr. 2001/02:120
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2002
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Engqvist,
Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson,
Sommestad
Föredragande: Björn Rosengren

Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande

163