Bilaga 1

Ordlista

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Bilaga 1

Ordlista

Innehållsförteckning

Ordlista..............................................................................................................................

5

3

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med inne- havet, och inte tillgångens natur, som är av- görande för om tillgången skall klassificeras som anläggningstillgång eller ej. Med stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år.

Anskaffningsvärde

En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Anskaffnings- värdet skall inkludera samtliga kostnader för att bringa tillgången på plats och i skick för att ut- nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anslag

Utgiftsmedel på statsbudgeten som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda medlen till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. An- slag kan underindelas i anslagsposter och del- poster.

Anslagsbehållningar

Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett ak- tuellt budgetår och kvarstående medel från ti- digare år på reservations- och ramanslag, s.k. in- gående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom medgivna överskridanden eller in- dragningar enligt regeringsbeslut. De totalt till- delade medlen på reservations- och ramanslag som inte utnyttjas under aktuellt budgetår bildar den utgående behållningen sedan hänsyn tagits till eventuell begränsning i möjligheten att an- slagsspara.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ram- anslag. Se vidare ramanslag.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Anslagssparande

Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det förekommer tre typer av anslag i statsbud- geten. Se vidare anslag, ramanslag, reservations- anslag respektive obetecknat anslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i balansräkningen, dvs. de tas inte med i balans- räkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman utan redovisas separat under uppställningen. Garantiåtaganden ger upphov till de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt motpresta- tion.

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Posten ut- gör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statsverkets checkräkning.

Avräkning mot statsbudgeten

Omfattar myndigheternas redovisning mot an- slag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respek- tive hur mycket inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning

Omfattar myndigheternas betalningar från/till statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respek- tive tillfört statsverkets checkräkning.

5

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Avsättning

Som avsättning upptas förpliktelser som är ovissa till belopp och/eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Är summan på vardera sidan av en balansräk- ning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Balansräkning

Visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Beredskapstillgång

Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läke- medel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. I statlig redovisning samman- faller begreppet vanligen med transfereringar.

Bokföringsmässiga grunder

Inkomster och utgifter periodiseras till det räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet.

Bruttobudgetering

Med bruttobudgetering avses att inkomster och utgifter budgeteras var för sig även om samma ändamål avses. Motsatsen är nettobudgetering vilket innebär att endast skillnaden mellan in- komster och utgifter budgeteras på statsbud- getens inkomst- eller utgiftssida. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto, är att det skall ge en tydligare bild av

statens åtaganden och underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster, t.ex. löner, till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Med bruttoredovisning avses att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. ej kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Se vidare bruttobudgetering.

Bruttoskuld

Är de samlade skulderna i staten, kommunerna samt AP-fonderna, minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegrän- sade utgifterna utgörs av en budgeteringsmargi- nal. Under den treårsperiod som utgiftstaket omfattar, kan såväl den samhällsekonomiska ut- vecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte skall ändras till följd av förändrade tillväxtförutsätt- ningar måste budgeteringsmarginalen utgöra en buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneök- ningstakt och en lägre BNP-tillväxt.

Budgetunderskott

Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo, dvs. utgifterna är större än inkomsterna.

Börsvärde

Det värde som ett aktiebolags aktier värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.

6

Dagslån

Lån från den ena dagen till den andra, som tas på dagslånemarknaden, ”övernattenpengar”, för att täcka en tillfällig brist på pengar.

Derivatinstrument

Är ett samlingsnamn för ett flertal olika instru- ment som bl.a. används i staten för att minska upplåningskostnaderna. Exempel på derivat- instrument är optioner, terminer och skuld- bytesavtal (eng. swaps).

Eget kapital

I en balansräkning är det egna kapitalet skillna- den mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansätt- ningen av ”statens”/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på ”statens”/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Eko- nomisk händelse kan jämföras med begreppet ”affärshändelse” som används i näringslivet.

Eliminering

Innebär i staten att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter, försäkrings- kassor och affärsverk liksom därmed samman- hängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas bort, för att få en rättvisande bild av ”statens” resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar hur ”statens” likvida ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupp- låningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, ut- låning och finansiella aktiviteter.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Fordringar

Fordringar delas upp på kortfristiga och lång- fristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar ut- görs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning, t.ex. förskott, som bokförts under året men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsbokföras kommande år när leverans och fakturering sker.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exem- pel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i förskott. Sådana utgifter bokförs som fordran i bokslutet för att kostnadsbokföras först nästa år.

God redovisningssed

Bokföringsskyldigheten inom staten skall full- göras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsätt- ning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en ut- fyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk före- kommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper.

Immateriell anläggningstillgång

En anläggningstillgång som saknar fysisk sub- stans. Det är huvudsakligen utgifter för utveck- ling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immate- riella anläggningstillgångar i balansräkningen. En förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är

7

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

att de beräknas bli av väsentligt värde för verk- samheten under kommande år.

Inbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när er- sättning erhålls.

Indragning

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma lag får regeringen använda outnyttjade medel längst tre år efter det att ett reservationsanslag var uppfört på statsbudgeten. Därefter dras an- slagsbehållningen in. Ytterligare regler om in- dragningar framgår av anslagsförordningen (1996:1189).

Inkomst

Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder.

Inkomsttitel

En post på statsbudgetens inkomstsida där myndigheten redovisar inkomster som den inte själv får disponera. Normalt rör det sig om såda- na statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

Innebär att till inkomsttitel och/eller till statens checkräkning betala medel som inte får behållas av myndigheten. I statlig redovisning innebär det vanligen inbetalning av överskott från verksam- heten, offentligrättsliga avgifter eller andra me- del.

Interna mellanhavanden

Avser transaktioner och andra poster inom t.ex. en koncern, i årsredovisningen för staten mellan myndigheter m.fl. ingående organisationer.

Intäkt

Inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit in- tjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Invärdering

När tillgångar och skulder som tidigare inte tagits upp i balansräkningen värderas och redo- visas i balansräkningen.

Termen används även i bemärkelsen att in- värdera äldre garantier in i den nya garanti- modellen.

Kapitalandelsmetoden

Det finns olika metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konso- lideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas respektive minskas i samma grad som intresse- företagets eget kapital ändras. Ökningen/minsk- ningen redovisas som en intäkt/kostnad i resul- taträkningen hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Innebär att avräkning mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar sker vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan an- slag och inkomsttitlar på statsbudgeten och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statsverkets checkräkning definieras som kassamässig korrigering. Anslag avräknas ut- giftsmässigt, utom vad gäller transfererings- anslag, vilket leder till kassamässiga korrige- ringar. Om tidpunkten för avräkning av anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten, kan det leda till en kassamässig korrigering mellan månader och år. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsan- slagen är, uppstår korrigeringen som skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från Statsverkets checkräkning (SCR) till myndigheternas räntekonton, som ligger under Riksgäldskontorets checkräkning (RCR). Ut- betalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto- utlåning) och inte ger upphov till någon kassamässig korrigering. Vidare förekommer

8

transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram resi- dualt, men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras.

Konsolidering

Att konsolidera innebär att upprätta en koncern- redovisning. Koncernbalansräkning, koncernre- sultaträkning och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet av de företag (i årsredovisningen för staten: myndigheter m.m.), betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovis- ningen. Konsolideringen innefattar att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna.

Konvergenskrav

Avser de krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som startade januari 1999.

Kostnader

Värdet av de resurser som förbrukats, till skill- nad från utgifter som avser anskaffning av resur- ser. Kostnad brukar definieras som en periodise- rad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Medgivet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder utgör nettoförmögenheten. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att netto- förmögenheten är negativ. I näringslivet mot- svaras nettoförmögenheten av ”eget kapital”.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Nettoskuld

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklu- sive likvida medel.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Inte heller får outnyttjade medel användas under kommande budgetår. Anslags- typen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att betalas ut, t.ex. för specificerade bidrag.

Omsättning

I ett företag avses med omsättning företagets totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäk- terna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller fordringsposter som är nödvändiga för att åstad- komma en periodisering av utgifter och in- komster vid avslutningen av en redovisnings- period. I årsredovisningen för staten består de av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Politikområde

Från och med 2001 är statsbudgeten indelad i 47 politikområden. Syftet med politikområdesin- delningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat.

Premieobligation

En kombination av en obligation och en lott. Ränta betalas ut i form av vinster.

9

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Primärt saldo

I statsbudgeten menas med primärt saldo, saldot exklusive statsskuldräntor.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att anslaget får överskridas, genom utnyttjande av anslagskredit, och att kvarvarande medel får överföras till på- följande år som anslagssparande. Storleken på tillåten anslagskredit och anslagssparande är be- gränsad genom generella regler och särskilda be- slut.

Realekonomiska termer

Redovisningen i realekonomiska termer är ett sätt att beskriva och analysera den statliga re- sursförbrukningen. Resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och kon- sumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporte- ringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex. upprättandet av nationalräkenskaperna.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som sedan 1994 ges ut av Riksgäldskontoret. Värdeutvecklingen är knuten till ett konsumentprisindex.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördelak- tigt ränteläge.

Regressrätt

Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst skall stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgälde- nären utfå vad han betalat.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Outnyttjade medel, utgående reser- vation, får föras över till nästa budgetår, s.k. in- gående reservation. Reservationen får användas högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispo- sitionsrätt ytterligare ett år. Om myndigheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste regeringens medgivande inhämtas. För

användande av reservation under ytterligare tid krävs riksdagens medgivande.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst avdragits.

Resultaträkning

Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar re- sultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten kommer fram i posten ”årets över- eller under- skott”.

Räkenskapsår

Är den period som en årsredovisning omfattar och utgörs normalt av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Räntabilitet på eget kapital

Ett företags avkastning på det kapital som ägarna satsat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som läm- nas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Rörelseresultat

I ett företag det resultat som kan utläsas ur re- sultaträkningen innan hänsyn tagits till finan- siella poster, extraordinära poster samt boksluts- dispositioner och skatt.

Skuld

En skuld är en befintlig förpliktelse som för- väntas föranleda ett utflöde av resurser. Skulder- na visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten

10

för infriande, till skillnad från poster som redo- visas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Riksgäldskontoret (RGK) har under senare år finansierat huvuddelen av upplåningen i utländsk valuta genom så kallade skuldbytesavtal. Swapptransaktionerna innebär att RGK byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/ valutaswappar). Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten i den svenska statspappersmark- naden.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soli- diteten brukar beräknas som den del av före- tagets tillgångar som är finansierade med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Lånebehovet består av det över- eller underskott som uppkommer på Statsverkets checkräkning samt Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter och statliga bolag (RGK:s checkräkning). Statens lånebehov över- ensstämmer med statsbudgetens saldo. Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrige- ringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten. Se kassamässig korrigering.

Statens nettoupplåning

Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovis- ningen för staten. I statens nettoupplåning ingår statsskulden exklusive orealiserade valutakurs- förändringar och statens övriga upplåning.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. 2001 fanns fyra affärsverk: Luft- fartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Statliga bolag

I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de bolag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

I årsredovisningen för staten all den verksamhet som staten har väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har här definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna defini- tion bortfaller stiftelser, som är självägande. Med statlig sektor avses statliga myndigheter inkl. affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga bolag, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet.

Statsbudgeten

Är en plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbud- geten består av anslag, inkomsttitlar, samt Riks- gäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost som sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används stats- budgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen eller budget- propositionen.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, vilket överensstämmer med statens lånebehov. Om saldot är negativt föreligger ett budget- underskott och därmed ett ökat lånebehov. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett bud-

11

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

getöverskott, innebär att en amortering av stats- skulden sker. Förutom statsbudgetens saldo påverkar valutakursförändringar och tillfälliga placeringar förändringen av statsskulden.

Statsbudgetens utfall

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i stats- budgeten. Se vidare statsbudgetens saldo.

Statsobligation

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2–15 års löptid. Räntan på stats- obligationer är fast vilket innebär att räntan inte ändras oavsett vad som händer på räntemarkna- den. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobliga- tioner för att särskilja dessa från realränteobliga- tioner.

Statsredovisningen

Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen) är den centrala redovisningen för staten. Infor- mationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Stats- redovisningen ligger till grund för årsredovis- ningen för staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och bud- getprognoser.

Statsskulden

Utgörs av summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret (RGK) för statens räkning. RGK förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av stat- obligationer, statsskuldväxlar, premieobligatio- ner och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via stats- skuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmark- nader förekommer.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock kortare löptider på statsskuldväxlar. Tillsammans med den femåriga statsobligationsräntan utgör sex- månadersräntan för statsskuldväxlar en grund för marknadsräntan.

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna är summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De omfattar dels utgifterna på statsbudgeten (ut- giftsområde 1–25 samt 27) exklusive statsskuld- räntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av reservationer och anslagssparande samt utnyttjande av an- slagskredit ingår.

Tilldelade medel

Tilldelade medel utgör summan av ingående an- slagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, in- dragningar och utnyttjad del av medgivet över- skridande. Se vidare anslagsbehållningar.

Tillgång

En tillgång är en resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händel- ser och som förväntas innebära ekonomiska för- delar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel

Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade medel och anslagskredit.

Tilläggsbudget

Anslagsmedel kan förutom på statsbudgeten även anvisas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen eller budget- propositionen. Se vidare statsbudget.

Transferering

Avser omfördelningstransaktioner och känne- tecknas oftast av att ingen motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten. Se vidare bidrag.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns dock ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall klassificeras som tillfälliga eller extra-

12

ordinära. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening är uppbörd statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används uppbörd om alla de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men inte får disponera, utan skall överföra till inkomsttitel på statsbudgeten.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts under året men ännu inte fakturerats. Sådan in- täkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som avser redovisningsperioden men där faktura ännu inte erhållits. Ett annat exempel är skuld till perso- nalen för inarbetad semester. Sådana kostnader bokförs tas upp i resultaträkningen med mot- posten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när er- sättning utgår.

Utdelning

Den del av ett aktiebolags vinst som utdelas till aktieägarna.

Utgift

Det ekonomiska värdet av de resurser som an- skaffas (till skillnad från begreppet kostnad som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid an- skaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en leve- rerad vara eller tjänst.

Utgiftsområde

Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen. I statsbudgeten för 2001 finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Utgiftsramar

Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. rambe- slutsmodellen vilket är en ”uppifrån- och ned- metod” för budgetering. Den innebär att riks- dagen i ett första steg tar ställning till utgifts- taket, därefter utgiftsramar för de 27 utgifts- områdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån på statens utgifter för ett visst år. Taket fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan ut- giftstaket och takbegränsade utgifter utgörs av en budgeteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer av riksdagen och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden. När ut- giftstaket för det tredje tillkommande året skall fastställas är utgångspunkten att utgiftstaken för de två första åren ligger fast. S.k. tekniska justeringar av tidigare fastställt utgiftstak före- kommer.

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga ut- giftstaket och de beräknade kommunala ut- gifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspen- sionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgifts- nivåer är detta tak endast beräknat och inte fast- ställt av riksdagen som taket för de statliga ut- gifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i resultaträkningen som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kost- nader. Motsvarande uppgift finns i balansräk- ningen i noten till rubriken ”Nettoförmög- enhet”.

13

Skr. 2001/02:101 BILAGA 1

Återanskaffningsvärde

Med en tillgångs återanskaffningsvärde menas utgiften för dess förvärv eller tillverkning som skulle uppstå om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

14

Bilaga 2

Redovisningsprinciper

Skr. 2001/02:101 BILAGA 2

Bilaga 2

Redovisningsprinciper

Innehållsförteckning

 

Allmänt....................................................................................................................

5

Avgränsning av redovisningsenheten ....................................................................

5

Principer för konsolidering....................................................................................

5

Omklassificeringar av poster..................................................................................

5

Gemensam brytdag.................................................................................................

5

Ändrade redovisningsprinciper..............................................................................

6

Statens järnvägar .....................................................................................................

6

Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden ................................................

7

Övriga överföringar till och från pensionssystemet.............................................

7

Värderingsprinciper ................................................................................................

7

Omsättningstillgångar............................................................................................

7

Anläggningstillgångar.............................................................................................

8

Aktier och andelar ..................................................................................................

8

3

Allmänt

Årsredovisningen för staten grundas på de stat- liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp- rättas enligt förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag.

De konsoliderade resultat- och balansräk- ningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 13 december 2001 (Fi 2001/4648) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekono- mistyrningsverkets underlag till årsredovis- ningen för staten 2001. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställnings- former som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten (ÅRS).

Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt kassamässiga principer men behandlas i resultat-

räkningen som intäkter och kostnader.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 2

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe- ternas årsredovisningar. I de fall denna infor- mation inte varit tillräcklig för att t.ex. möjlig- göra elimineringar mellan myndigheter eller till- räckliga förtydliganden i noter, har information inhämtats i särskild ordning.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel på detta är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med ovan nämnda regeringsbeslut. Detta innebär att dessa dokument omfattar myndig- heter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som betraktas som ett självstän- digt rättssubjekt och därför inte ingår. AP-fon- derna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att tillgångarna har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta ka- pital ursprungligen tillskjutits av staten. Även allmänna arvsfonden ingår. De allmänna försäk- ringskassorna omfattas eftersom deras verksam- het finansieras med anslag. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 4 Statliga myndigheter m.m.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i ÅRS i förhållande till myndigheternas redovis- ning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksam- heten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredo- visning men skilt från verksamhetens kostnader i berörd myndighets årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt före- skrivna. För affärsverken gäller dessutom sär- skilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste om- klassificeras innan konsolidering görs.

Gemensam brytdag

Från och med räkenskapsåret 2000 gäller en ge- mensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag har fastställts till den 10 januari. Tidigare bestämde respektive myndighet själv sin brytdag. Senaste datum var dock den 20 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör

5

Skr. 2001/02:101 BILAGA 2

den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörs- skulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslu- tade perioden som upplupna kostnader respek- tive intäkter (dvs. som periodavgränsnings- poster). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens.

En justering på 244 miljoner kronor har gjorts i föregående års uppgift om avgiftsintäkter hos Statens järnvägar i enlighet med den slutliga års- redovisning som lämnades av affärsverket efter det att årsredovisningen för staten 2000 upp- rättats.

Påverkan på årets kapitalförändring enligt resultaträkningen, jämfört med föregående års årsredovisning för staten, kan specificeras enligt följande (i miljoner kronor):

Ändrade redovisningsprinciper

Riksskatteverket har fr.o.m. 2001 gått över till att redovisa den, efter slutlig taxering för i detta fall inkomståret 2000, fastställda men ännu ej reglerade utbetalningen av kommunalskatt till kommuner och landsting som skuld, med därav följande minskning av intäkterna. Tidigare redo- visades regleringen till kommunerna helt kassa- mässigt. Skulden uppgår på balansdagen till 8,6 miljarder kronor. I årsredovisningen för staten har motsvarande skuld för föregående år tagits in som jämförelsetal i balansräkningen, och jäm- förelse har möjliggjorts även i resultaträkningen genom att endast förändringen av detta regle- ringsbelopp för respektive år tagits in i resultat- räkningen för respektive år. Ändringen i jäm- förelsetalet för 2000 har påverkat den redovisade nettoförmögenheten negativt med drygt 9 mil- jarder kronor och årets överskott med drygt 6 miljarder kronor jämfört med den uppgift som redovisades i årsredovisningen för staten för 2000.

Statens järnvägars avtal om underuthyrning av anläggningstillgångar inom SJ-koncernen, togs föregående år i årsredovisningen för staten upp bland Andra långfristiga värdepappersinnehav med 7 miljarder kronor. Affärsverket hade 2000 givits möjlighet att lämna sin årsredovisning senare än vad som annars gäller. I den slutliga årsredovisningen för 2000 och i 2001 års års- redovisning har Statens järnvägar tagit upp av- talet bland Andra långfristiga fordringar, och den ändringen har nu även gjorts i årsredovisningen för staten. Även här har jämförelsetalen ändrats på motsvarande sätt.

Överskott från Svenska spel AB som inlevere- rats till inkomsttitel med 3,5 miljarder kronor har fr.o.m. detta år tagits in som intäkt i resultat- räkningen bland Skatter m.m. Även här har jäm- förelsetalen ändrats.

Årets överskott 2000 enligt ÅRS 2000

29 424

Ändrad redovisningsprincip för RSV:s

 

skuld avseende kommunalskatt

– 6 234

Ändrad redovisningsprincip,

 

överskott från Svenska spel

+ 2 256

Korrigeringar, avgiftsintäkter SJ

– 244

Övriga ändringar

9

Årets överskott 2000 enligt ÅRS 2001

25 211

Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i ÅRS såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndig- heten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i ÅRS ändrats.

Statens järnvägar

Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar, överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001. Fort- farande finns dock ett affärsverk med namnet Statens järnvägar kvar, för vissa uppgifter som inte överfördes i bolagsform. Det kvarvarande affärsverket har därmed under 2001 betydligt mindre omfattande verksamhet än vad affärs- verket hade 2000. Därför är jämförelsetalen i re- sultat- och balansräkning ofta kraftigt avvikande mellan åren, vilket kommenteras i många noter.

I noter och kommentarer avses med Statens järnvägar det affärsverk som fortfarande finns kvar, medan beteckningen SJ eller SJ AB används om det bolag där trafikverksamheten numera bedrivs.

6

Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden

Som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet har obligationer till ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor överförts från AP-fonderna till staten, varav 85 miljarder i statsobligationer och 70 miljarder i bostadsobligationer.

Statsobligationerna påverkade statsskulden direkt, utan att tas upp i resultaträkningen, med sitt nominella värde, 68,3 miljarder kronor. Därutöver påverkades periodavgränsningsposter (upplupna räntor).

Bostadsobligationerna redovisades vid över- föringen till sitt nominella värde, 67,5 miljarder kronor, direkt i balansräkningen. Successivt har en stor andel, 42,1 miljarder, förfallit under året. Därtill har kupongränta förfallit med 4,2 miljarder. Totalt har därmed statsskulden minskat med 46,3 miljarder kronor beroende på bostadsobligationerna. 25,4 miljarder kronor redovisas i balansräkningen i posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. Dessa kommer att förfalla successivt t.o.m. 2005 och då minska statsskulden.

Övriga överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredo- visningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Där- efter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och PPM. Löpande rekvirerar pen- sionsutbetalande myndigheter dessutom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetal- ningarna av pension. Efter utgången av ett taxe- ringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 2

Sedan 2000 överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP- fonderna för utbetalning av pension. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfereringskost- nader under rubriken socialförsäkring. De löpan- de överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast nettoöverföringen för året till AP-fonderna och PPM redovisas, och då som ett lämnat bidrag under rubriken övriga transfereringar.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och bud- getunderlag (FÅB). I FÅB 5 kap 3§ anges som grundregel att anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv (anskaffningsvärdet).

Det finns dock myndigheter som p.g.a. verk- samhetens särart, genom dispens, särskilt rege- ringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständlig- heter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta vär- deras till balansdagens kurs.

7

Skr. 2001/02:101 BILAGA 2

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Meto- den innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas nu för första gången enligt kapitalandelsmetoden.

8

Bilaga 3

Noter

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Bilaga 3

Noter

Innehållsförteckning

 

Noter till resultaträkningen (1–12)..................................................................................

5

Not 1 Skatter m.m..................................................................................................

5

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ................................................

6

Not 3 Intäkter av bidrag.........................................................................................

8

Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. ......................................................

9

Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder .......................................................

11

Not 6 Kostnader för personal..............................................................................

11

Not 7 Kostnader för lokaler.................................................................................

13

Not 8 Övriga driftskostnader ..............................................................................

14

Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar............................................................

15

Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag.........................

16

Not 11 Finansiella intäkter...................................................................................

17

Not 12 Finansiella kostnader...............................................................................

17

Noter till balansräkningen (13–52)................................................................................

18

Not 13 Balanserade uppgifter för forskning och utveckling..............................

18

Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar ....................

19

Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar..........................

19

Not 16 Statliga väganläggningar ..........................................................................

19

Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom.............................................

19

Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet................................................

20

Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. .............................................

20

Not 21 Pågående nyanläggningar ........................................................................

21

Not 22 Beredskapstillgångar................................................................................

21

Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ..............................

22

Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag .....................................................

22

Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav ................................................

23

Not 26 Andra långfristiga fordringar ..................................................................

23

Not 27 Utlåning....................................................................................................

24

Not 28 Varulager och förråd................................................................................

25

Not 29 Pågående arbeten .....................................................................................

25

Not 30 Fastigheter................................................................................................

25

Not 31 Förskott till leverantörer.........................................................................

26

Not 32 Kundfordringar........................................................................................

26

Not 33 Övriga fordringar.....................................................................................

26

Not 34 Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader............................

27

Not 35 Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter ........................

27

3

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

 

Not 36 Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter ........................

28

Not 37 Värdepapper och andelar.........................................................................

28

Not 38 Kassa, bank m.m......................................................................................

28

Not 39 Nettoförmögenheten..............................................................................

29

Not 40 Fonder......................................................................................................

29

Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.........................

30

Not 42 Övriga avsättningar .................................................................................

31

Not 43 Statsskulden.............................................................................................

31

Not 44 Övriga skulder.........................................................................................

32

Not 45 Leverantörsskulder..................................................................................

33

Not 46 Depositioner............................................................................................

33

Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund ................................................

34

Not 48 Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader..................................

34

Not 49 Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag...................................

34

Not 50 Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda intäkter.....................

34

Not 51 Garantiförbindelser.................................................................................

35

Not 52 Övriga ansvarsförbindelser.....................................................................

35

Noter till finansieringsanalysen (53–62).......................................................................

36

Not 53 Skatter ......................................................................................................

36

Not 54 Avgifter och andra ersättningar..............................................................

36

Not 55 Transfereringar ........................................................................................

36

Not 56 Statens egen verksamhet .........................................................................

36

Not 57 Justeringar till betalningar ......................................................................

37

Not 58 Investeringar............................................................................................

37

Not 59 Utlåning ...................................................................................................

38

Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning ..................................................

38

Not 61 Övrigt finansiellt netto ...........................................................................

38

Not 62 Justeringar till betalningar ......................................................................

38

4

Noter till resultaträkningen (1–12)

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor

2001

2000

Intäkter av skatter m.m.

 

 

Inkomstskatter, fysiska personer

505 161

485 592

Inkomstskatter, juridiska personer

119 874

94 728

Arbetsgivaravgifter

300 576

284 515

Mervärdesskatt

179 054

177 384

Övriga skatter på varor och tjänster

76 668

73 466

Riksbankens inlevererade överskott

28 200

9 760

Ofördelbara skatter m.m.

7 622

7 989

Fordonsskatt

7 017

6 887

Stämpelskatt

5 367

4 878

Räntor, dröjsmålsavgifter, skattetillägg

 

 

m.m.

3 820

2 883

Svenska spels inlevererade överskott

3 561

2 862

Tullmedel

3 338

3 449

Skatt på egendom

2 576

2 549

Övrigt

2 114

2 267

Eliminering av statens arbetsgivar-

 

 

avgifter

–19 270

–18 110

Summa intäkter av skatter m.m.

1 225 678

1 141 099

Tillkommer/avgår

 

 

Utjämningsavgifter

20 874

19 196

Kommunalskatter, utbetalda

–372 789

–342 492

Nedsättningar, anställningsstöd,

 

 

bredbandsstöd, sjöfartsstöd

–1 640

–1 207

Summa tillkommer/avgår

–353 555

–324 503

Periodiseringar

 

 

Upplupna kostnader slutregl. av

 

 

kommunalskatt

1 215

–6 234

Periodiserade intäkter av skatter

2 809

18 157

Värdereglering

1 881

–12 676

Konstaterade uppbördsförluster

–10 366

–9 190

Invärdering av fordringar, bortförande

 

 

av skulder p.g.a. ändrade redovisnings-

 

 

principer 2000

0

–14 343

Summa periodiseringar

–4 461

–24 286

Total summa

867 662

792 310

Skatter m.m. ökade med 75 miljarder kronor. Om man bortser från periodisering av upp- bördsintäkter ökade skatterna med 55 miljarder kronor.

Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning som görs på statsbudgetens in-

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

komstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan vad som är skatt på inkomst, socialavgifter etc.

Den största skillnaden mellan den redovisning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten är att i de inbetal- ningar av arbetsgivaravgifter som Riksskatte- verket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna. Andra väsentliga skillna- der mot statsbudgeten är dels att arbetsgivar- avgifter som avser statligt anställda har elimine- rats, dels att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar.

Arbetsgivaravgifter ökade med 16 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt redovisas av Riksskatteverket och Riksförsäk- ringsverket. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats.

Mervärdesskatten ökade med 1,7 miljarder kronor och redovisas av Riksskatteverket och Tullverket.

Fysiska personers inkomstskatter ökade med 19 miljarder kronor. Ökningen beror dels på stora realisationsvinster år 2000 som debiterats 2001, dels på hushållens ökade löneinkomster. Skatt på juridiska personers inkomster ökade med 25 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras dels av högre vinster 2000, dels av återbäringar från försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP). Större delen av dessa skatteökningar debiterades 2001. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Riksskatteverket. Utbetal- ning av kommunalskatter ökade med 30 miljarder kronor, varav 18 miljarder beror på ökade löner och 5 miljarder hänförs till bas- breddning som en effekt av skattereformen. Dessutom förklaras 6 miljarder av ökade utbe- talningar vid slutreglering av kommunalskatter avseende 1999.

Riksbankens inlevererade överskott redovisas av Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för in- leveransen till staten inte påverkas av en even- tuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växel- kursregim med flytande krona. För att uppnå

5

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

stabilitet i inleveransen till staten skall 80 pro- cent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårs- perioden ligga till grund för beräkning av inleve- ransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. År 2001 har en extra utdelning till staten gjorts på 20 miljarder kronor. Utdelningen gjordes i huvudsak genom överföring av statsobligationer (19,6 miljarder till marknadsvärde och 18,4 miljarder till nominellt värde).

Från och med 2001 redovisar Riksskatteverket beloppen för slutreglering av kommunalskatt som upplupen kostnad. För att uppnå jämför- barhet har även föregående års slutreglering av kommunalskatt redovisats på samma sätt. Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatteintäkter enligt en modifierat bokförings- mässig princip i stället för som tidigare rent kassamässigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av genomförd periodisering redovisas ovan som periodiserad uppbörd.

Överskottet från Svenska spel inlevereras på statsbudgeten.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2001

2000

Offentligrättslig verksamhet

 

 

Riksskatteverket

811

803

Lantmäteriverket

554

578

Patent- och registreringsverket

507

473

Banverket

456

98

Vägverket

433

556

Insättningsgarantinämnden

392

1 997

Centrala studiestödsnämnden

333

301

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

3 351

3 264

Svenska kraftnät

2 340

2 318

Sjöfartsverket

1 084

1 116

Övriga myndigheter

2 351

2 269

Summa offentligrättslig verksamhet

12 612

13 773

Uppdragsverksamhet

 

 

Vägverket

1 664

1 591

Banverket

1 377

871

Exportkreditnämnden

1 145

1 016

Statens institutionsstyrelse

852

838

Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

männa försäkringskassorna

798

967

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

1 569

1 550

Sjöfartsverket

125

125

Statens järnvägar

–

10 581

Övriga myndigheter

8 256

7 748

Summa uppdragsverksamhet

15 786

25 287

Andra ersättningar

 

 

Arbetsmarknadsverket

3 848

3 599

Exportkreditnämnden

1 190

1 277

Kärnavfallsfondens styrelse

730

638

Radio- och TV-verket

651

557

Övriga myndigheter

735

2 216

Summa andra ersättningar

7 154

8 287

 

 

 

Total summa

35 552

47 347

 

 

 

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en direkt motprestation. Avgifter- na utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla tjänster och varor. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte här betraktats som avgifter.

Intäkterna indelas efter om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksam- het eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget minskade dessa avgifter och andra ersättningar mellan 2000 och 2001 med cirka 12 miljarder. Orsaken till de minskade avgifts- intäkterna är främst att trafikverksamheten i Statens järnvägar har övergått i bolagsform, och inte längre finns kvar i affärsverket.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i en- skildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verk- samhet som en myndighet bedriver med ensam-

6

rätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än av- gifter är oftast intäkter där ingen direkt mot- prestation erhålls.

Vidare har affärsverkens intäkter särredo- visats. Avgiftsintäkterna har hänförts till offent- ligrättsliga avgifter, respektive avgifter från upp- dragsverksamhet, för att ansluta till strukturen för övriga statliga myndigheters avgiftsintäkter.

De intäktsmässigt största myndigheterna 2001 inom respektive verksamhet har särredo- visats. Myndigheterna kan givetvis vara verk- samma inom samtliga tre verksamheter och då rangordnas annorlunda.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig- rättslig verksamhet minskade med 8 procent mellan 2000 och 2001.

Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet samt expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.

Patent- och registreringsverket redovisar av- giftsintäkter vid patent-, bolags- och varu- märkesregistreringar.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens spåranlägg- ningar. Förklaringen till att intäkterna ökat är främst att trafikverksamheten i affärsverket Statens järnvägar övergått till bolagsform. Det innebär att banavgifterna från SJ AB fr.o.m. 2001 klassificeras som utomstatliga och därmed in- kluderas i underlaget för årsredovisningen för staten.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstill- verkare, yrkesförare och andra förare. Detta av- ser exempelvis avgifter för tillstånd till typbe- siktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

debiteras i samband med uppbörd av fordons- skatt.

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. In- sättningsgarantin, som finansieras genom av- gifter från kreditinstitut, ska skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappers- företag. Intäkterna av avgifter har minskat kraf- tigt beroende på att de behållna avgiftsmedlen sammanlagt uppnått ett belopp som motsvarar föreskrivna 2,5 procent av kundernas insätt- ningar hos de kreditinstitut som omfattas av lagen om insättningsgaranti.

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut av- gift för att bevilja studiestöd och för att admini- strera återbetalning av studielån.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter har hänförts till offentligrättsliga avgifter och om- fattar bl.a. landningsavgifter och passagerarav- gifter. Svenska kraftnät säljer överföringskapa- citet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Sjöfartsverkets in- täkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- verksamhet minskade med 38 procent mellan 2000 och 2001. Orsaken till den kraftiga minsk- ningen är främst att affärsverket Statens järn- vägars trafikverksamhet har övergått i bolags- form och inte längre ingår i myndighetssfären. Drygt 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet.

Den största delen av Vägverkets uppdrags- verksamhet består av produktion, som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vida- re ingår övrig uppdragsverksamhet som t.ex. för- säljning av information ur bilregistret.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- drivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg- ningar, tekniska tjänster för underhåll och in- vesteringar, rådgivning m.m.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt

7

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garan- titagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdoms- hem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag skall finansie- ras med avgifter från kommuner.

Riksförsäkringsverkets med de allmänna för- säkringskassorna avgiftsbelagda verksamhet be- står till största delen av ersättning från AP- fonderna för administration av inkomstgrundad ålderspension.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats som uppdragsverksamhet enligt följande. Intäk- ter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärs- verkets flygplatser, uthyrning av lokaler och av- gifter från s.k. ground handling, vilket inkluderar ramp- och expeditionstjänster, biljettkontor, flygplansstädning och flygplanstankning.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Statens järn- vägars intäkter består i huvudsak av avgifter för transporter av människor och gods. Eftersom affärsverket Statens järnvägars trafikverksamhet övergått i bolagsform återfinns endast uppgifter för 2000 i noten.

Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteri- verket. Avgifter tas ut vid försäljning av land- skaps- och fastighetsinformation samt genom att tillhandahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Bland gruppen övriga finns också många univer- sitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva uppdragsutbildning och upp- dragsforskning.

Andra ersättningar

De andra ersättningar som här redovisas av Ar- betsmarknadsverket omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor, för varje medlem, till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda ar- betslöshetsersättningar.

Exportkreditnämndens intäkter som redovisas under rubriken Andra ersättningar omfattar främst s.k. återvinningar. Dessa utgör ersätt- ningar som Exportkreditnämnden drivit in från gäldenärer eller gäldenärsländer som fallerat med betalningar till exportföretagen.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärn- bränsle och annat radioaktivt avfall.

Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enligt radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik ska betala koncessionsavgift till staten om före- taget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i landet.

De sammantagna intäkterna i posten Övriga har minskat kraftigt. Det beror till stor del på viss ändrad finansiering av Vägverkets verksam- het. Under 2000 avvecklade Vägverket finansie- ring med egna medel, i form av ackumulerade överavskrivningar, till förmån för finansiering genom lån i Riksgäldskontoret. Detta innebar bl.a. att nära 1 miljard kronor inlevererades till statskassan, vilket då togs upp som andra ersätt- ningar.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

2001

2000

EU-bidrag

 

 

Statens jordbruksverk - arealersättning,

 

 

exportbidrag och djurbidrag

11 052

3 681

Struktur- och regionalstöd från jord-

 

 

bruksfondens garantisektion

79

419

Arbetsmarknadsverket, bidrag från

 

 

socialfonden

940

658

Närings- och teknikutvecklingsverket,

 

 

bidrag från regionalfonden

–

478

Länsstyrelsen, bidrag från regional-

 

 

fonden

252

319

Länsstyrelsen, bidrag från socialfonden

99

38

Vägverket, bidrag till transeuropeiska

 

 

nätverk

–

99

Fiskeriverket, bidrag från fiskefonden

40

91

Banverket, bidrag till transeuropeiska

 

 

nätverk

23

86

Övriga EU-bidrag

44

41

Summa EU-bidrag

12 529

5 910

8

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna

– underhållsstöd

1 162

1 890

– assistansersättning

1 949

1 686

Bidrag till universitet och högskolor

4 732

4 324

Bidrag till övriga myndigheter

2 501

3 102

 

 

 

Total summa

22 873

16 912

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer.

Bidragsintäkterna har ökat med 5 961 miljoner kronor jämfört med föregående år. Föränd- ringen beror i huvudsak på att EU-bidragen till Statens jordbruksverk ökat med 7 371 miljoner kronor som en följd av att regeringen beslutade att arealersättningen för 2000 skulle utbetalas 2001. Statens jordbruksverk redovisar bidragen från EU som intäkter, vilka periodiseras i samband med att arealersättning betalas ut till den slutliga bidragsmottagaren. Både intäkter och kostnader redovisas när utbetalning sker. För den del av arealersättningen som utbetalas i samband med årsskifte intäktsredovisas därför två årsbelopp för 2001 och inget för 2000. Den redovisning av bidrag från EU som redovisas i statsbudgeten, 8 485 miljoner kronor 2001, är kassamässiga inkomster under inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.

Riksförsäkringsverket har skrivit ned ford- ringar avseende underhållsstöd äldre än 4 år med 722 miljoner kronor. Någon omvärdering av jämförelsetalen för föregående år har inte kunnat göras. Nedskrivningen redovisas som minskad intäkt.

Not 4

Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.

Miljoner kronor

2001

2000

Socialförsäkring

 

 

Ekonomiskt stöd vid ålderdom

177 474

172 445

Ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga

 

 

och till funktionshindrade samt åt-

 

 

gärder mot ohälsa

97 773

88 450

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

49 161

45 865

Läkemedelsförmåner

16 531

16 921

Summa socialförsäkring

340 939

323 681

Arbetsmarknad

 

 

Arbetslöshetsersättning

23 115

29 531

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och

 

 

övriga kostnader

21 613

21 859

Bidrag till Samhall AB

4 262

4 262

Lönegarantier m.m.

1 272

908

Anställningsstöd via skattekonto-

 

 

systemet

1 403

1 207

Summa arbetsmarknad

51 665

57 767

Bistånd och invandring

 

 

Bidrag via Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

11 183

9 779

Bidrag till internationella organisa-

 

 

tioner via Regeringskansliet

4 422

4 807

Invandringsbidrag till kommuner m.m.

3 188

2 744

Summa bistånd och invandring

18 793

17 330

Övrigt

 

 

Generella bidrag och utjämnings-

99 127

97 218

bidrag till kommuner och landsting

 

 

– varav utjämningsbidrag

20 861

19 190

Nedskrivning av fordran i kommun-

 

 

kontosystemet

–

3 830

Överföring till premiepensionssystemet

18 822

21 555

Överföring till AP-fonderna

13 372

5 558

Studiestöd, inklusive av- och ned-

 

 

skrivningar av lånefordringar

18 940

21 968

Sveriges avgift till EU m.m.

22 126

22 255

Stöd till jordbruket

13 389

6 543

Räntebidrag m.m.

1 689

3 931

Bidrag inom skolväsendet

4 551

4 032

Bidrag till folkbildningen

2 513

2 489

Bidrag till investeringar i infrastruktur

2 348

2 375

Bidrag till näringslivet m.m.via Nutek

 

 

och Vinnova

2 087

2 478

Bidrag till hälso- och sjukvård, handi-

 

 

kappändamål m.m.via Socialstyrelsen

1 921

1 918

Bidrag till enskilda och kommunala

 

 

högskoleutbildningar

1 683

1 692

Bidrag till kulturverksamhet

1 308

1 183

Övriga bidrag m.m.

18 728

17 002

Summa övrigt

222 604

216 027

Total summa

634 001

614 805

 

 

 

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetal- ningar, förmedlar till olika mottagare. I huvud- sak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfere- ringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom ar- betsmarknadspolitiken, där kravet är att mot-

9

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

tagaren genomgår t.ex. någon form av utbild- ning. Transfereringarna är med den definition som tillämpas mer än enbart egentliga bidrag. Även pensioner och vissa andra omfördelnings- transaktioner redovisas som transfereringar.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 19 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Kostna- derna för socialförsäkring är den huvudsakliga förklaringen. De har ökat med 17 miljarder kro- nor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitik har minskat med 6 miljarder kronor, och därutöver finns mer begränsade ökningar och minskningar.

Med socialförsäkring avses i princip trans- fereringar som hanteras av Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, vilket innebär att utöver ålderspensioner ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, stöd vid arbetsoförmåga som sjukpenning, förtidspension och arbets- skadeersättning, vissa stöd till funktionshindrade samt bidrag till landstingen för läkemedels- förmåner.

De största ökningarna inom området social- försäkring gäller sjukpenning. Sjukpenningut- betalningarna har ökat med 6 miljarder kronor eller 20 procent mellan 2000 och 2001. Det är fråga om en långsiktig ökning sedan 1998 som beror på en mängd samverkande faktorer. An- talet sjukfall har ökat inom alla kategorier (längre än 29 dagar, längre än 60 dagar, längre än 1 år och längre än 2 år), men den största ökningen svarar långtidssjukskrivningarna för. Medelsjukpenningen har också ökat. Kost- naderna för förtidspensioner har ökat med drygt 1 miljard kronor, eftersom många av de långa sjukfall som avslutas övergår i förtidspension eller sjukbidrag.

Kostnaderna för ekonomiskt stöd vid ålder- dom har ökat med 5 miljarder kronor, vilket be- ror på fler ATP-pensionärer och stigande genomsnittlig pensionspoäng. Inom området Ekonomiskt stöd till barnfamiljer har de all- männa barnbidragen ökat med drygt 2 miljarder kronor som följd av att barnbidragen höjts från 850 till 950 kronor per månad.

För området arbetsmarknad har arbetslös- hetsersättningen minskat med 6 miljarder kronor, som följd av att arbetslösheten minskat från 4,7 till 4,0 procent som årsgenomsnitt jämfört med 2000.

Inom området bistånd och invandring har bi- ståndet via Styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete (Sida) ökat med drygt 1 miljard

kronor, beroende på att Sida tagit över ansvaret för några av årsbidragen till FN-organ från Ut- rikesdepartementet. Den ökningen kompenseras av en motsvarande minskning av de interna- tionella bidrag som betalas ut av Regerings- kansliet. I övrigt har mindre ökningar skett på flera delområden. Bidragen till invandring har ökat som följd av ökat antal asylsökande och flyktingar.

Bland övriga transfereringar märks en minsk- ning på nära 3 miljarder kronor av kostnaderna för studiestöd, beroende på att nedskrivningarna för befarade förluster planat ut något efter det att nya metoder för värdering av studiemedels- fordringar införts och utvecklats under de två närmast föregående åren.

Överföringen till premiepensionssystemet, netto, minskade p.g.a. att 2,7 miljarder överförts från premiepensionssystemet till AP-fonds- systemet i samband med slutregleringen av pen- sionsrätter för 1999.

Överföringen till AP-fonderna avser mellan- skillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetal- ning av pensioner. De inbetalda avgifterna har ökat mer än kostnaderna för utbetalda pensio- ner, främst beroende på lönesummeföränd- ringar. Det leder till att det belopp som netto förs till AP-fonderna ökar. Slutregleringen av pensionsrätter för 1999 påverkar också det överförda beloppet.

Jordbruksstödet har ökat med nära 7 miljarder kronor beroende på att arealbidragen för 2000 enligt regeringens beslut utbetalades först i januari 2001, medan arealbidragen för 2001 be- talades ut i slutet av 2001 på det sätt som tidigare varit brukligt. Den del av dessa bidrag som ut- betalas i samband med årsskifte uppgår till mellan 3 och 4 miljarder kronor per år, och under 2000 utbetalades således inget sådant årsbelopp alls, medan under 2001 utbetalades två årsbelopp.

Den nya myndigheten Vinnova (Verket för innovationssystem) inrättades den 1 januari 2001 och har övertagit vissa av uppgifterna från det tidigare Nutek (Närings- och teknikutvecklings- verket), men även från några andra myndigheter. De bidrag till näringslivsutveckling, regionalpo- litik, forskning m.m. som nu sammantaget utbe- talas av nya Nutek (Verket för näringslivsut- veckling) och Vinnova motsvarar i huvudsak de

10

stöd som tidigare betalades ut av det dåvarande Nutek.

Nedskrivningen av fordran i kommunkonto- systemet på 3,8 miljarder kronor 2000, var en engångshändelse, och någon motsvarande kost- nad för 2001 finns inte.

Posten Övriga bidrag m.m. som uppgår till drygt 18 miljarder kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, länsstyrelserna, Statens ener- gimyndighet, Presstödsnämnden och Rikstra- fiken.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor

2001

2000

Kärnavfallsfonden

1 526

1 174

Medel för kompetenssparande

1 150

1 350

Insättningsgarantinämndens fond

987

2 419

Bostadskreditnämndens garantireserv

727

15

Bilskrotningsfonden

–158

177

Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m.

–82

37

Batterifonden

79

79

Fonder hos Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

männa försäkringskassorna

58

52

Övriga fonder

6

46

Summa

4 293

5 349

Skillnaden jämfört med föregående år på posten Avsättning till/upplösning av fonder avser främst två fonder. Avsättningen till Insättnings- garantinämndens fond har minskat kraftigt. Det är en följd av att avgifterna till insättningsgaran- tin sänkts, beroende på att behållningen i fonden numera uppgår till ett belopp som motsvarar minst 2,5 procent av kundernas insättningar hos banker och värdepappersbolag.

Ökningen vid Bostadskreditnämnden beror på att fr.o.m. 2001 avsätts medel för äldre garan- tier till en garantireserv. För detta ändamål har 1 miljard kronor överförts från anslag till fonden. Från detta bruttobelopp avgår redovisade garan- tiförluster och tillkommer garantiavgifter m.m.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 40.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor

2001

2000

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

 

 

Försvarsmakten

9 126

9 288

Rikspolisstyrelsen

8 486

8 109

Riksskatteverket

4 266

4 029

Riksförsäkringsverket med de allmänna

4 239

4 053

försäkringskassorna

 

 

Arbetsmarknadsverket

2 991

3 138

Banverket

2 668

2 494

Vägverket

2 370

2 268

Regeringskansliet

2 297

2 109

Kriminalvårdsverket

2 268

2 168

Lunds universitet

2 263

2 186

Domstolsverket

2 159

2 002

Uppsala universitet

1 790

1 730

Göteborgs universitet

1 679

1 590

Karolinska institutet

1 352

1 243

Stockholms universitet

1 283

1 264

Umeå universitet

1 225

1 131

Kungliga tekniska högskolan

1 206

1 232

Linköpings universitet

1 103

1 048

Sveriges lantbruksuniversitet

1 084

1 055

Statens institutionsstyrelse

1 005

940

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

1 598

1 521

Sjöfartsverket

533

523

Svenska kraftnät

116

95

Statens järnvägar

31

2 452

Övriga myndigheter

21 274

20 207

Summa lönekostnader inklusive arbets-

 

 

givaravgifter

78 412

77 875

Eliminering av arbetsgivaravgifter

–19 526

–18 257

Summa lönekostnader efter eliminering

 

 

av arbetsgivaravgifter

58 886

59 618

Pensionskostnader

 

 

Försvarsmakten

2 280

3 556

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

1 075

1 275

Rikspolisstyrelsen

779

774

Riksskatteverket

470

480

Domstolsverket

400

333

Regeringskansliet

389

347

Arbetsmarknadsverket

328

346

Lunds universitet

316

261

Vägverket

300

305

11

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Göteborgs universitet

246

228

Banverket

245

215

Uppsala universitet

209

250

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

399

307

Sjöfartsverket

153

141

Statens järnvägar

–24

274

Svenska kraftnät

5

5

Övriga myndigheter

3 517

3 127

Statens tjänstepensioner

5 793

8 838

Eliminering av premieintäkt för statliga

 

 

ålderspensioner m.m.

–7 889

–8 663

Summa pensionskostnader

8 991

12 399

Övriga personalkostnader

 

 

Försvarsmakten

611

758

Regeringskansliet

344

314

Vägverket

281

267

Riksförsäkringsverket med de allmänna

242

203

försäkringskassorna

 

 

Rikspolisstyrelsen

222

231

Arbetsmarknadsverket

199

185

Riksskatteverket

128

107

Kriminalvårdsverket

115

91

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

177

97

Sjöfartsverket

36

91

Svenska kraftnät

32

30

Statens järnvägar

0

885

Övriga myndigheter

1 522

1 514

Summa övriga personalkostnader

3 909

4 773

 

 

 

Total summa

71 786

76 790

 

 

 

Statens kostnader för personal minskade med 5 004 miljoner kronor. De största minskningar- na förklaras av överföringen av järnvägstrafiken till bolagsform och en minskning av Statens tjänstepensioner.

Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och endast en mindre del av verksamheten finns kvar i affärsverket Statens järnvägar. Det är endast affärsverket som ingår i resultat- och balansräk- ningarna för staten. SJ AB ingår i sammanställ- ningen av statlig sektor. Ombildningen medför att personalkostnaderna minskat med 3 604

miljoner kronor. Affärsverkets negativa pen- sionskostnader förklaras av minskad avsättning för avtalspensioner till personal som inte gick över till de bolag som övertog verksamheten p.g.a. bättre fondavkastning än beräknat.

Statens tjänstepensioner har minskat med 3 045 miljoner kronor. Den minskningen beror bl.a. på att Statens pensionsverk förra året änd- rade de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket höjde kostnaderna det året.

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade obetydligt, men då hänsyn tas till att den större delen av Statens järnvägar (SJ) bolagiserats blir ökningen knappt 4 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgår till 32,92 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostna- der inklusive Kåpan (kompletterande ålderspen- sion inom staten) m.m. Pensionspremierna på- verkas av åldersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäk- ringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats.

Minskningen av Försvarsmaktens lönekost- nader beror på att antalet anställda minskat med ca 600. Försvarsmaktens pensionskostnader var betydligt lägre än 2000 då avsättningarna ökades med hänsyn till kommande förtidspensione- ringar och ändrade försäkringstekniska riktlinjer. År 2001 har i likhet med föregående år belastats med engångsbelopp till förtidsavgången perso- nal. Erbjudan om förtida pension finns då För- svarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Även övriga personalkostnader har minskat.

Riksskatteverkets ökade lönekostnader för- klaras av att antalet anställda ökat med 323 års- arbetare vid skattemyndigheterna.

Arbetsmarknadsverkets minskade lönekost- nader beror dels på att antalet årsarbetare minskat med 342 årsarbetare, dels på ökad sjuk- frånvaro.

Lönekostnaderna vid Banverket ökade bland annat till följd av kostnadsförda löner och sociala avgifter för övertalig personal.

Ökningen av Regeringskansliets personal- kostnader beror på ökat antal anställda med 128 årsarbetare.

Löneökningar förklarar Domstolsverkets öka- de lönekostnader.

12

Lönekostnaden vid Karolinska institutet har ökat nästan 9 procent, varav en lönerevision står för 5 procent. Dessutom har antalet årsarbets- krafter ökat med 121.

Umeå universitets ökning av lönekostnaderna med 8 procent förklaras bl.a. av att antalet an- ställda ökat med 156 årsarbetare.

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Dessa kostnader har minskat jämfört med före- gående år, men förändringen är helt hänförbar till bolagiseringen av Statens järnvägar.

Antal statsanställda

Antalet anställda vid statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de all- männa försäkringskassorna, enligt avgränsning i bilaga 4, var 230 200 personer i november 2001, vilket kan jämföras med 235 500 vid samma tidpunkt året innan. Detta innebär en minskning med 5 300 personer eller 2,3 procent.

Antal anställda*

2001

2000

Kvinnor

107 700

107 100

Män

122 500

128 400

Summa

230 200

235 500

Därav

 

 

heltidstjänstgörande

184 000

188 500

deltidstjänstgörande

46 200

47 000

 

 

 

* för 2001 redovisas endast genomsnittligt årsanställda för affärsverken vilka ej är uppdelade mellan hel- och deltid. I tabellen redovisas de enbart som heltidstjänstgörande.

Antal heltidspersoner

2001

2000

Kvinnor

94 700

93 700

Män

111 000

116 800

Summa

205 700

210 500

 

 

 

Källa: SCB samt affärsverkens årsredovisningar

Omräknat till årsarbetskrafter var antalet an- ställda 205 700, vilket är en minskning med 4 800 eller 2,3 procent sedan 2000.

Arbetsmarknadsområdet har minskat med 8 800 heltidsanställda främst beroende på bolagi- seringen av Statens järnvägar. Inom Försvars- makten är minskningen ca 600 heltidsanställda. Ökningen av anställda inom staten har till stor del skett inom utbildningsdepartementets om- råde. Ökningen är 1 600 heltidspersoner. Även inom justitiedepartementets och socialdeparte- mentets områden har en ökning skett med 1 000 respektive 800 heltidspersoner.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

2001

2000

Försvarsmakten

2 313

2 328

Rikspolisstyrelsen

1 227

1 164

Regeringskansliet

1 017

1 002

Kriminalvårdsverket

669

647

Riksskatteverket

584

598

Lunds universitet

563

502

Uppsala universitet

521

491

Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

männa försäkringskassorna

518

518

Göteborgs universitet

483

473

Kungliga tekniska högskolan

475

418

Arbetsmarknadsverket

474

475

Domstolsverket

464

477

Stockholm universitet

430

408

Karolinska institutet

366

289

Linköpings universitet

317

301

Sveriges lantbruksuniversitet

260

256

Migrationsverket

242

215

Umeå universitet

240

238

Vägverket

210

213

Försvarets materielverk

209

226

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

44

42

Sjöfartsverket

29

56

Svenska kraftnät

14

14

Statens järnvägar

8

103

Övriga myndigheter

4 351

4 107

Eliminering av inomstatliga lokalkost-

–4 210

–4 855

nader

 

 

 

 

 

Summa

11 818

10 706

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk.

Rikspolisstyrelsens lokalkostnader har ökat med 63 miljoner kronor. Större enskilda kost- nadsökningar är nya lokaler för Statens krimi- naltekniska laboratorium och kostnader för av- vecklade lokaler hos Polismyndigheten i Stockholm.

Vid Lunds universitet är ökningen av lokal- kostnaderna 61 miljoner kronor och hänförs till Biomedicinskt centrum i Lund och Campus i Helsingborg. Båda anläggningarna togs i bruk 2000, men helårseffekten avspeglas först 2001.

13

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Ökningen av Kungliga tekniska högskolans lokalkostnader med 57 miljoner kronor beror på att äldre lokaler bytts ut mot nya och mer funk- tionella.

Karolinska institutets lokalkostnader har också ökat. Ökningen, 77 miljoner kronor, hänförs till upprustning av KI-Campus i Solna och KI-Syd i Huddinge.

Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och endast en mindre del av verksamheten finns kvar i affärsverket Statens järnvägar.

Not 8

Övriga driftskostnader

Miljoner kronor

2001

2000

Övriga driftkostnader – tjänster

 

 

Försvarsmakten

9 084

8 771

Vägverket

8 842

9 443

Banverket

3 565

3 449

Försvarets materielverk

3 382

2 981

Exportkreditnämnden

2 451

5 186

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

1 300

1 074

Riksgäldskontoret

1 193

190

Riksskatteverket

1023

945

Regeringskansliet

1012

812

Rikspolisstyrelsen

999

939

Domstolsverket

989

1 157

Statens fastighetsverk

860

795

Kärnavfallsfondens styrelse

859

715

Karolinska institutet

811

787

Fortifikationsverket

785

747

Göteborgs universitet

670

613

Lunds universitet

628

620

Arbetsmarknadsverket

576

696

Övriga myndigheter

11 561

10 681

Summa tjänster

50 590

50 601

Övriga driftkostnader – varor

 

 

Försvarets materielverk

16 648

14 765

Försvarsmakten

5 710

3 981

Banverket

2 374

2 285

Vägverket

1 691

1 851

Fortifikationsverket

505

502

Rikspolisstyrelsen

357

317

Kriminalvårdsverket

271

259

Karolinska institutet

254

256

Lunds universitet

247

240

Uppsala universitet

242

225

Riksskatteverket

166

192

Statens fastighetsverk

161

177

Kungliga tekniska högskolan

152

123

Göteborgs universitet

148

144

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

148

144

Sveriges lantbruksuniversitet

147

142

Regeringskansliet

141

149

Övriga myndigheter

2 421

2 335

Summa varor

31 783

28 087

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster

 

 

Luftfartsverket

1 245

1 113

Svenska kraftnät

1 225

1 183

Sjöfartsverket

452

384

Statens järnvägar

257

4 505

Summa Affärsverk, övrig drift – varor och

 

 

tjänster

3 179

7 185

Övriga driftkostnader - reparationer, diverse

 

 

m.m.

 

 

Vägverket

2 474

360

Försvarsmakten

2 397

2 965

Banverket

291

279

Regeringskansliet

280

288

Rikspolisstyrelsen

240

200

Kriminalvårdsverket

194

167

Försvarets materielverk

157

155

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

120

108

Riksskatteverket

113

87

Lunds universitet

112

107

Karolinska institutet

102

97

Riksdagsförvaltningen

95

105

Sveriges lantbruksuniversitet

92

87

Kungliga tekniska högskolan

91

94

Migrationsverket

82

66

Umeå universitet

81

78

Stockholms universitet

80

75

Uppsala universitet

79

79

Göteborgs universitet

77

77

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

174

162

Statens järnvägar

155

806

Luftfartsverket

132

419

Sjöfartsverket

75

55

14

Övriga myndigheter

1 504

1 454

Summa övriga driftkostnader – repara-

 

 

tioner, diverse m.m.

9 197

8 370

Aktivering - utveckling av anläggnings-

 

 

tillgångar i egen regi

 

 

Vägverket

–5 367

–3 889

Banverket

–4 466

–4 600

Riksförsäkringsverket med de

 

 

allmänna försäkringskassorna

–373

–235

Kungliga tekniska högskolan

–39

–44

Riksskatteverket

–35

–7

Försvarets materielverk

–22

–8

Verket för högskoleservice

–22

0

Försvarsmakten

–12

–14

Migrationsverket

–8

–17

Lunds universitet

–8

–9

Övriga myndigheter

–11

–7

Summa Aktivering – utveckling av

 

 

anläggningstillgångar i egen regi

–10 363

–8 830

Eliminering av inomstatliga transaktioner

–28 140

–27 494

 

 

 

Total summa

56 246

57 919

 

 

 

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått till 2 387 miljoner kronor, vilket var 2 435 miljoner kronor mindre än föregående år. Pro- duktionen av nya garantier vid Exportkredit- nämnden steg under 2000 med drygt 80 procent medan ökningen var betydligt lägre 2001.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets reservering för framtida garantiförluster. Förändringen be- ror på omvärdering av reservationerna så att full kostnadstäckning uppnås.

Vägverket kostnader för reparationer och underhåll har ökat väsentligt. Dessutom har Vägverket aktiverat betydligt mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för in- vesteringar i främst väganläggningar inte redo- visas i resultaträkningen utan tas upp som in- vestering i balansräkningen. Ökningen hänförs till ökad investeringsvolym 2001.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Andelen varor och materiel vid Försvarets materielverk har ökat bland annat beroende på leveransförseningar samt att befarade förluster avseende värdering av pågående arbeten har ökat.

Försvarsmaktens materiel- och varukostnader har ökat på grund av kostnader för avveckling av beredskapslager.

Den verksamhet som tidigare bedrevs inom affärsverket Statens järnvägar överfördes i huvudsak i bolagsform den 1 januari 2001 och endast en mindre del av verksamheten finns kvar i affärsverket Statens järnvägar.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor

2001

2000

Försvarsmakten

3 123

3 480

Vägverket

2 754

2 629

Banverket

2 506

2 447

Rikspolisstyrelsen

692

657

Fortifikationsverket

598

1 118

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

424

422

Riksskatteverket

269

286

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

898

683

Svenska kraftnät

355

343

Sjöfartsverket

82

81

Statens järnvägar

23

690

Övriga myndigheter

3 976

3 989

 

 

 

Summa

15 700

16 825

 

 

 

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier. Uppskrivning av lager- värde för beredskapsvaror ingår med 1 420 miljoner kronor (328 miljoner kronor 2000).

Fortifikationsverkets avskrivningar har minskat med 520 miljoner kronor mellan åren, vilket beror på att avslutade direktavskrivna in- vesteringar minskat från 473 miljoner kronor till 29 miljoner kronor.

Statens järnvägar har minskat avskrivningarna med 667 miljoner kronor sedan man inför bo- lagiseringen överfört större delen av transport- medlen till de bildade aktiebolagen i slutet av 2000.

15

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 10

Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor

2001

2000

Resultat från andelar i dotterföretag

 

 

Telia AB

6 953

3 458

Vattenfall AB

2 293

3 567

Vin & Sprit AB

1 007

810

Akademiska Hus AB

582

567

Venantius AB

510

–107

SBAB

390

321

AB Svensk Exportkredit

371

358

Civitas Holding AB

331

41

Swedfund International AB

138

–2

Samhall AB

122

–316

Specialfastigheter AB

109

121

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

96

292

Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive

92

747

Sveaskog AB)

 

 

Systembolaget AB

64

307

Green Cargo AB

19

–

Kungliga Dramatiska Teatern AB

19

5

Svenska Lagerhus AB

12

17

Lernia AB

7

–176

Kasernen Fastighets AB

5

–9

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

4

26

IMEGO AB

0

–17

Statens Premiefond AB

–

–3

Svenska Spel AB

–

–

Svenska Skogsplantor AB

–15

–5

TERACOM, Svensk Rundradio AB

–18

53

Svenska Rymdaktiebolaget

–20

79

AB Svensk Bilprovning

–33

–50

Almi Företagspartner AB

–78

–42

Apoteket AB

–102

–120

SJ AB

–108

–

AB Swedcarrier

–1 031

–

Posten AB

–1 409

–2 631

Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet

28

2

Summa Regeringskansliet

10 338

7 293

Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)

–541

–

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

15

–6

Luftfartsverket – LFV Holding AB

34

–4

Statens järnvägar

–

2

Övriga myndigheter

–18

15

Summa resultat från andelar i dotterföre-

9 828

7 300

 

 

tag

 

 

Resultat från andelar i intresseföretag

 

 

AssiDomän AB

1 234

264

Nordiska investeringsbanken NIB

485

271

SAS Sverige AB

227

359

AB Bostadsgaranti

42

–2

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

14

7

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

37

21

Övriga intressebolag

2

2

Summa resultat från andelar i intresse-

 

 

företag

2 041

922

Resultat från andelar i dotter- och intresse-

 

 

företag – totalt

 

 

Resultat från andelar i dotterföretag

9 828

7 300

Resultat från andelar i intresseföretag

2 041

922

Total summa

11 869

8 222

 

 

 

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen t.o.m. 2000, eller om delårsrapport lämnats, t.o.m. senaste delårsrapporten för 2001.

Resultatet från andelar i Telia har ökat med 3,5 miljarder kronor och inkluderar 4,2 miljarder kronor i vinst från börsnoteringen av Eniro under sista kvartalet 2000.

Green Cargo AB, SJ AB och AB Swedcarrier har tillkommit som dotterbolag i samband med bolagiseringen av affärsverket SJ. Totala resultat- andelen för de tre bolagen uppgår till minus 1,1 miljarder kronor.

Svenska Spel AB:s resultat redovisas endast som skatteintäkt motsvarande betald utdelning.

Posten AB har minskat sin förlust med 1,2 miljarder kronor.

AssiDomän AB visar en resultatförbättring med 1,0 miljarder kronor.

16

Not 11

Finansiella intäkter

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret:

 

 

Finansiella intäkter för förvaltning av

 

 

statsskulden

 

 

Ränteintäkter avseende upplåning i

 

 

utländsk valuta

26 564

29 007

Ränteintäkter avseende upplåning i svenska

 

 

kronor

14 254

11 338

Intäktsförda, preskriberade obligationer

36

21

m.m.

 

 

Realiserade valutavinster (netto)

–

6 202

Summa finansiella intäkter för förvalt-

 

 

ning av statsskulden

40 854

46 568

Övriga finansiella intäkter

 

 

Centrala Studiestödsnämnden

4 248

3 759

Regeringskansliet

1 186

54 809

Exportkreditnämnden

416

262

Kammarkollegiet

191

210

Karolinska institutet

9

314

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

766

684

Luftfartsverket

27

8

Svenska kraftnät

8

8

Sjöfartsverket

2

3

Övriga myndigheter

565

706

Summa övriga finansiella intäkter

7 418

60 763

Total summa

48 272

107 331

Finansiella intäkter för förvaltning av stats- skulden innefattar även intäkter från skuldsköt- selåtgärder.

Centrala studiestödsnämnden redovisar ränteintäkter för studielån på 4 165 miljoner kronor och ränteintäkter för hemutrustningslån för invandrare på 83 miljoner kronor.

Regeringskansliets post 2001 består främst av utdelning från Nordea AB på 1 084 miljoner kronor. Av Regeringskansliets finansiella intäk- ter 2000 utgjorde realisationsvinst vid försälj- ningen av aktier i Telia AB 53 554 miljoner kronor.

Affärsverket Statens järnvägars post består främst av finansiella intäkter från värdepappers- innehav och leasingtillgångar på 521 miljoner kronor och ränteintäkter på en SL-fordran på 118 miljoner kronor.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Kammarkollegiet redovisar överskott från statsstödda exportkrediter.

Större delen av Karolinska institutets finan- siella intäkter 2000 förklaras av redovisning av reavinster på värdepapper med 306 miljoner kronor från omläggning av fondförvaltningens aktieinnehav.

Not 12

Finansiella kostnader

Miljoner kronor

2001

2000

Finansiella kostnader exklusive

 

 

aktiveringar

 

 

Riksgäldskontoret:

 

 

Finansiella kostnader för förvaltning av

 

 

statsskulden

 

 

Räntekostnader avseende upplåning i

 

 

utländsk valuta

51 389

49 337

Räntekostnader avseende upplåning i

 

 

svenska kronor

51 320

72 625

Underkurs vid emissioner (netto)

1 625

803

Realiserade kursförluster (netto)

5 102

15 012

Realiserade valutaförluster

12 295

–

Orealiserade valutaförluster

12 500

24 456

Provisioner till banker m.fl.

188

189

Summa finansiella kostnader för för-

 

 

valtning av statsskulden

134 419

162 422

Övriga finansiella kostnader

 

 

Regeringskansliet

250

564

Vägverket

230

126

Karolinska institutet

59

64

Försvarets materielverk

49

11

Göteborgs universitet

29

10

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

27

41

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

732

1 209

Luftfartsverket

17

16

Svenska kraftnät

11

4

Sjöfartsverket

9

39

Övriga myndigheter

75

143

Summa övriga finansiella kostnader

1 480

2 227

Summa finansiella kostnader exkl. akti-

 

 

vering

135 907

164 649

Aktivering av finansiella kostnader

–230

–132

 

 

 

Total summa

135 677

164 517

 

 

 

17

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntor i sam- band med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter som myndigheten haft för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.

Vägverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader på 222 miljoner kronor. Av dessa har 161 miljoner kronor aktiverats under 2001. Aktiveringen avser räntor vid väganlägg- ningsarbeten. År 2000 aktiverades 123 miljoner kronor vid Vägverket.

Finansiella kostnader för förvaltning av stats- skulden innefattar även kostnader för skuldsköt- selåtgärder. Orealiserade valutaförändringar på- verkar främst värdet av skuldskötselinstrumen- ten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. De orealiserade valutaförlusterna har uppkommit vid omvärderingen av Riksgälds- kontorets skulder och fordringar i utländsk valuta. Utöver statsskulden och skuldskötsel- instrumenten har fordringar och skulder om- värderats.

Regeringskansliets finansiella kostnader 2000 bestod till stor del av en realisationsförlust vid försäljningen av Celsius AB med 338 miljoner kronor.

Karolinska institutets finansiella kostnader består bl.a. av nedskrivning av värdepapper med 52 miljoner kronor.

Noter till balansräkningen (13–52)

Not 13

Balanserade uppgifter för forskning och utveckling

Miljoner kronor

2001

2000

Riksförsäkringsverket med de allmänna

1 001

703

försäkringskassorna

 

 

Rikspolisstyrelsen

156

179

Centrala studiestödsnämnden

127

63

Totalförsvarets pliktverk

79

93

Domstolsverket

71

16

Riksskatteverket

64

7

Verket för högskoleservice

40

18

Migrationsverket

34

39

Försvarets materielverk

31

14

Statens jordbruksverk

30

19

Regeringskansliet

20

0

Riksdagsförvaltningen

20

14

Övriga myndigheter

113

92

 

 

 

Summa

1 786

1 257

 

 

 

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för det nya pensions- systemet.

Rikspolisstyrelsens balanserade utgifter avser utveckling av datorsystem. Bl.a. har utveckling av en teknisk plattform gemensam för polis- väsendet bedrivits.

Centrala studiestödsnämndens post utgörs av aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verk- samhetssystem.

Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informations- system.

Domstolsverket aktiverar kostnader för ut- veckling av ett nytt verksamhetsstöd VERA, som börjar tas i drift under 2002.

Riksskatteverkets post avser utveckling av IT- system. De största posterna avser IT-stöd för folkbokföring, elektronisk skattedeklaration, elektronisk förenklad deklaration samt ett ge- mensamt ärendehanteringssystem.

18

Not 14

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2001

2000

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

57

45

Riksskatteverket

36

50

Kungliga tekniska högskolan

7

7

Nationalmuseum med prins Eugens

 

 

Waldemarsudde

4

0

Statens fastighetsverk

4

10

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

159

152

Övriga myndigheter

8

13

 

 

 

Summa

275

277

 

 

 

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna och Riksskatteverkets poster avser köpta IT-system. Egenutvecklade system redo- visas som balanserade utgifter för forskning och utveckling, se not 13.

Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter.

Not 15

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2001

2000

Läkemedelsverket

–

7

Not 16

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

2001

2000

Vägverket

68 987

65 356

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Det svenska vägnätet omfattar ca 138 000 km allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar. Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag samt ett mycket stort antal vägar utan statsbidrag. Längden gång-

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

banor och gång- och cykelvägar i kommunerna kan uppskattas till 31 000 km.

Under 2001 har få större vägprojekt slutförts. Storstadsprojekten har utgjort en stor andel av nybyggandet under senare år.

Not 17

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

2001

2000

Banverket

59 238

57 642

 

 

 

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar som tillgång i balansräkningen. An- skaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanlägg- ningen. Avskrivningstiden för järnvägsanlägg- ningar är 40 år.

Exempel på större investeringsprojekt under 2001 är sträckan Storflon-Storlien, 447 miljoner kronor, och tågradiokommunikation, 404 miljoner kronor.

Not 18

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

2001

2000

Statens fastighetsverk

10 854

10 725

Fortifikationsverket

9 727

10 324

Naturvårdsverket

2 257

1 928

Riksdagsförvaltningen

1 057

1 036

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

5 510

3 731

Sjöfartsverket

380

382

Svenska kraftnät

205

204

Statens järnvägar

169

5 456

Övriga myndigheter

1 232

1 392

 

 

 

Summa

31 391

35 178

 

 

 

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk- ning det fastighetsbestånd som regeringen be- stämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som

19

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlings- gränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Framförallt äldre objekt är dock ofta upptagna till ett lågt värde.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna.

Affärsverket Luftfartsverket redovisar från och med 2001 SkyCity-anläggningen som bygg- nad. Föregående år redovisades anläggningen som leasad anläggningstillgång i koncernen Luftfartsverket, men inte i affärsverket. Det bokförda värdet av SkyCity-anläggningen upp- går till 1 347 miljoner kronor 2001. Jämförelse- talen för föregående år har inte ändrats.

Som en följd av affärsverket Statens järnvägars bolagisering, har byggnader och mark till ett värde av 5 251 miljoner kronor försålts till Jernhusen AB under 2001.

Not 19

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

2001

2000

Rikspolisstyrelsen

653

590

Kungliga tekniska högskolan

261

154

Lunds universitet

136

103

Kriminalvårdsverket

131

154

Uppsala universitet

123

115

Göteborgs universitet

95

76

Stockholms universitet

80

71

Regeringskansliet

73

70

Riksskatteverket

62

53

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

55

31

Domstolsverket

55

30

Sveriges lantbruksuniversitet

54

58

Umeå universitet

53

41

Övriga myndigheter

547

481

 

 

 

Summa

2 378

2 027

 

 

 

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att

anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk och larmanordningar.

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser till största delen ombyggnationer av kvarteret Kronoberg i Stockholm, 220 miljoner kronor, ombyggnationer av Garnisonen i Linköping till polishus, 90 miljoner kronor, samt ombyggna- tioner av polishus i Skåne, 65 miljoner kronor.

Under året har Kungliga tekniska högskolan ökat förbättringsutgifterna med 107 miljoner kronor. Huvuddelen av ökningen utgörs av ny- och ombyggnationer av Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik.

Not 20

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

2001

2000

Försvarsmakten

1 259

1 288

Rikspolisstyrelsen

1 178

1 066

Vägverket

877

952

Försvarets materielverk

791

910

Kustbevakningen

664

457

Banverket

648

694

Göteborgs universitet

580

574

Lunds universitet

561

515

Uppsala universitet

521

517

Riksskatteverket

453

436

Regeringskansliet

396

476

Karolinska institutet

372

303

Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

männa försäkringskassorna

358

356

Kungliga tekniska högskolan

296

312

Domstolsverket

289

277

Försvarets radioanstalt

277

340

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

6 421

6 090

Luftfartsverket

1 439

1 387

 

 

Sjöfartsverket

658

652

Statens järnvägar

170

411

Övriga myndigheter

4 588

4 346

 

 

 

Summa

22 796

22 359

Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner, bilar och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även

20

tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Rikspolisstyrelsens inköp av tre helikoptrar samt omklassificeringar av pågående nyanlägg- ningar till maskiner, inventarier, installationer m.m. har medfört att det bokförda värdet ökat med 112 miljoner kronor under 2001.

Kustbevakningen har under 2001 anskaffat två kombinationsfartyg till ett belopp om 237 miljoner kronor.

Svenska kraftnät har under året omklassifice- rat pågående nyanläggningar till maskiner, in- ventarier, installationer m.m. Omklassificeringen avser bl.a. nätinvesteringar och optoförbindelser.

Som en följd av affärsverket Statens järnvägars bolagisering, har maskiner och inventarier till ett värde av 216 miljoner kronor försålts till Jernhusen AB under 2001.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

minaler, den tredje rullbanan och nytt trafikled- ningssystem är under arbete.

Not 22

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

2001

2000

Försvarsmakten

82 354

74 309

Statens räddningsverk, räddningstjänst

 

 

och varningsmateriel m.m.

1 044

1 044

Överstyrelsen för civil beredskap, metall,

 

 

verkstads- och kemiska produkter

232

312

Socialstyrelsen, läkemedel och

90

118

sjukvårdsförnödenheter

 

 

Rikspolisstyrelsen

20

20

Banverket

6

10

Statens jordbruksverk, livsmedel

–

13

 

 

 

Summa

83 746

75 826

 

 

 

Not 21

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

2001

2000

Vägverket, väganläggningar

11 685

9 772

Banverket, järnvägsanläggningar

8 259

8 251

Försvarets materielverk

2 448

2 235

Fortifikationsverket

836

574

Statens fastighetsverk

218

297

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

5 339

3 579

Svenska kraftnät

237

573

Sjöfartsverket

83

43

Statens järnvägar

0

5

Övriga myndigheter

521

500

 

 

 

Summa

29 626

25 829

 

 

 

Vägverkets pågående större investeringsprojekt avser E4 Rotebro-Upplands Väsby, E6 Hogdal- Nordby, Södra Länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg.

Hallandsåsprojektet är den största pågående nyanläggningen för Banverket. Andra stora projekt avser dubbelspår Kallhäll-Kungsängen och nya spår Stockholm S-Årstaberg.

Försvarets materielverks pågående nyanlägg- ningar avser beställningar av krigsmateriel från Försvarsmakten.

Största delen av Luftfartsverkets pågående in- vesteringar avser Arlanda flygplats, där nya ter-

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har Försvarsmakten invärderat sina beredskapstill- gångar och posten omfattar därför främst till- gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap, som huvudsakligen redovisas av övriga myndigheter, omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered- skapsvaror. Bägge redovisas som anläggningstill- gång. Beredskapsinventarierna uppgår till 66 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till drygt 16 miljarder kronor.

Årets förändring förklaras i stort sett av För- svarsmaktens ökning. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 13,6 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 4,3 miljarder kronor under 2001. Beredskapslagret har minskat med 1,4 miljarder kronor.

Överstyrelsen för Civil Beredskap har minskat värdet med 0,1 miljarder kronor genom försäljning, vilket är ett led i total avveckling av lagret.

Utförsäljningen av Jordbruksverkets bered- skapstillgångar i form av livsmedel har slutförts under 2001.

21

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 23

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

2001

2000

Vägverket

545

278

Banverket

38

52

Övriga myndigheter

22

10

 

 

 

Summa

605

340

Not 24

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor

2001

2000

Telia AB

43 690

34 228

Vattenfall AB

38 399

34 734

Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive

 

 

Sveaskog AB)

10 621

2 775

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

8 630

8 550

Civitas Holding AB

7 468

9 606

Statliga Akademiska Hus AB

6 646

6 265

Venantius AB

4 388

3 389

Almi Företagspartner AB

4 316

4 406

SBAB

4 140

3 853

Vin & Sprit AB

3 160

2 429

AB Svensk Exportkredit

2 272

2 160

Vasallen AB

2 224

–

Apoteket AB

1 788

1 960

AB Swedcarrier

1 625

–

SJ AB

1 602

–

Specialfastigheter AB

1 349

1 355

Samhall AB

1 332

1 209

Systembolaget AB

1 255

1 547

TERACOM, Svensk Rundradio AB

1 070

1 093

Green Cargo AB

941

–

Posten AB

893

2 305

Swedfund International AB

882

857

Svenska Rymdaktiebolaget

670

516

Lernia AB

266

215

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

 

 

AB

228

224

AB Svensk Bilprovning

148

181

Svenska Skogsplantor AB

111

128

Svenska Lagerhus AB

89

77

IMEGO AB

80

34

Kasernen Fastighets AB

70

70

SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation)

52

35

AB Göta Kanalbolag

41

38

Swedesurvey AB

37

33

SweRoad (Swedish National Road

37

39

Consulting AB)

 

 

Kungliga Dramatiska Teatern AB

34

14

Väginvest AB

17

14

Svensk-Danska Broförbindelsen

 

 

AB (SVEDAB)

14

14

A-Banan Projekt AB

10

10

Svenska Spel AB

0

0

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket – LFV Holding AB

235

200

Svenska kraftnät – SwePol Link AB m.fl.

27

11

Statens järnvägar – AB Swedcarrier

–

716

Övriga andelar

128

131

Summa

150 985

125 421

 

 

 

Med dotterföretag avses företag där statens ägar- andel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos bolagen t.o.m. 2000, eller om delårsrapport lämnas, t.o.m. senaste delårs- rapporten för 2001.

Andelar i dotterföretag har ökat med 24,8 miljarder kronor. Telia svarar för den största för- ändringen med en ökning på 9,5 miljarder kronor. Periodens resultatandel på 7 miljarder (vilket redovisas i resultaträkningen) samt en positiv kursdifferens vid omräkning av utländsk verksamhet på 4,4 miljarder kronor (vilket redovisats direkt i balansräkningen) utgör de största delarna av denna förändring. Andra faktorer har minskat värdet på andelen i Telia, bl.a. utdelning på 1,5 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Förvaltningsaktiebolaget Stattum har ökat med 7,8 miljarder kronor främst p.g.a. överförandet av aktieinnehavet i AssiDomän AB till dotterbolaget Sveaskog AB. AssiDomän redovisades tidigare som intresse- företag nedan.

SJ AB, Green Carrier AB och AB Swedcarrier bildades i samband med bolagiseringen av affärs- verket Statens järnvägar och har under året överförts till regeringskansliet. Det sammanlagda värdet är 4,2 miljarder kronor.

Vasallen AB har överförts från Civitas Holding AB till regeringskansliet.

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond. Resultatet tillförs stats- budgeten.

22

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor

2001

2000

Nordiska investeringsbanken (NIB)

5 014

4 096

SAS Sverige AB

3 584

3 501

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

80

72

AB Bostadsgaranti

54

12

Dom Shvetsii

13

13

Sveriges Rese- och Turistråd AB

8

7

Norrland Center AB

5

5

AssiDomän AB

–

5 118

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät – Nord Pool ASA m.fl.

150

113

 

 

 

Summa

8 908

12 937

 

 

 

Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Andelar i intressebolag har minskat med 4,1 miljarder kronor främst p.g.a. att aktieinnehavet i AssiDomän AB förts över till Sveaskog AB och därmed redovisas bland dotterbolagsandelar ovan.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor

2001

2000

Summa andelar i dotterföretag

150 985

125 421

Summa andelar i intresseföretag

8 908

12 937

Riksbankens grundfond

1 000

1 000

 

 

 

Summa

160 893

139 358

 

 

 

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Not 25

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret, Bostadsobligationer

25 366

–

Regeringskansliet, Europeiska invester-

 

 

ingsbanken EIB

1 677

1 677

Regeringskansliet, OM Gruppen AB

1 101

1 101

Regeringskansliet, Europeiska utveck-

 

 

lingsbanken EBRD

807

748

Regeringskansliet, Världsbanken IBRD

593

593

Regeringskansliet, Europarådets utveck-

34

34

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

lingsbank CEB

 

 

Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och

 

 

räntekonsortium

998

998

Karolinska institutet, aktier, andelar och

 

 

obligationer

594

607

Göteborgs universitet

130

212

Fiskeriverket

129

135

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

3 727

3 499

Övriga myndigheter

121

96

 

 

 

Summa

35 277

9 700

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 25,6 miljarder kronor, främst p.g.a. att Riks- gäldskontorets innehav av bostadsobligationer tillkommit. Obligationerna ingick i årets över- föring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och 42,1 miljarder har förfallit under året varför kvarvarande värde i balansräkningen är 25,4 miljarder.

Statens järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar ut- hyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Not 26

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor

2001

2000

Exportkreditnämnden

5 930

5 335

Styrelsen för internationellt utvecklings-

 

 

samarbete

299

247

Statens bostadskreditnämnd

290

351

Verket för näringslivsutveckling

172

187

Göteborgs universitet

168

173

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

22

66

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

8 666

8 846

Sjöfartsverket

151

163

Luftfartsverket

75

61

Svenska kraftnät

26

2

Övriga myndigheter

31

21

 

 

 

Summa

15 830

15 452

 

 

 

23

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar, leasing- och leasholdavtal på SJ-koncer- nen. Dessa uppgick till 6 535 miljoner kronor 2001. Dessutom redovisar affärsverket en ford- ran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 1 682 miljoner kronor. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nuvärdesberäkning av förväntade ersättningar under perioden 2002 till 2010 för investeringar som affärsverket Statens järnvägar gjort för SL:s räkning.

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar för- säkringstekniskt beräknat nettovärde på skade- fordringar. Fordringarna utgår från de skadebe- lopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor till- kommer. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid be- dömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och in- komstnivå samt hur landet skött sina betal- ningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående ford- ran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 16,7 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 10,8 miljarder kronor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid värdering av fordringarna tas hänsyn till för- väntade förluster orsakade av bl.a. skuldavskriv- ningar och en särskild reservering för risk- koncentration då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) redovisar regressfordringar till följd av utbetalade ersätt- ningar för infriade garantier.

Not 27

Utlåning

Miljoner kronor

2001

2000

Centrala studiestödsnämnden (CSN),

 

 

studielån beviljade efter 1988 och hemut-

 

 

rustningslån

101 901

101 497

CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988

18 240

19 436

CSN, Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli

 

 

2001

5 591

–

CSN, återkrav på lån och bidrag

218

102

CSN, skuldsaneringslån och övrigt

43

7

Summa, Centrala studiestödsnämnden

125 993

121 042

Riksgäldskontoret (RGK), Löpande krediter

 

 

och rörelsekapital med fast löptid till

 

 

– Sveaskog AB

12 000

–

– Jernhusen AB

4 900

–

– Botniabanan AB

1 030

–

– Svensk-Danska Broförbindelsen AB

600

–

– Övriga

400

–

RGK, investeringslån till

 

 

– svensk-Danska broförbindelsen AB

2 470

3 020

– A-train AB

1 000

1 000

RGK, utlåning till Premiepensionsmyndig-

 

 

heten

1 431

1 147

RGK, övriga lån och krediter

22

53

Summa, Riksgäldskontoret

23 853

5 220

Kammarkollegiet, näringslån

150

228

Statens energimyndighet, Baltikumlån

 

 

m.m.

110

135

Nutek, villkorslån och lokaliseringslån

116

126

Styrelsen för internationellt

 

 

utvecklingssamarbete

265

122

Övriga myndigheter

103

173

Total summa

150 590

127 046

 

 

 

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ- rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finan- sierades via anslag på statsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 126 miljarder kronor, efter det att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar.

Två huvudkategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer med dokumenterad bristande betalnings- benägenhet. Den andra kategorin av osäkra ford- ringar är sådana där låntagarna p.g.a. låneregler- nas utformning inte förväntas kunna komma att hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som gäller för lån tagna fr.o.m. 1989 fram till 30 juni 2001. För lån tagna därefter gäller nya regler. Under 1999 och 2000 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar på sammanlagt nära 16 miljarder kronor, efter infö-

24

rande och vidareutveckling av modellen för värdering av fordringarna. Under 2001 har CSN reserverat ytterligare netto 4,0 miljarder kronor, men av detta avser 4,9 miljarder kronor lån tagna mellan 1989 och 2001, och övrig del en minsk- ning av reserverat belopp för osäkra fordringar. Den totala reserveringen är vid utgången av 2001 därmed 20 miljarder kronor på en total låne- fordran uppgående till 146 miljarder kronor. Av reserverat belopp avser 6 miljarder lån upptagna fram till 1988 och drygt 14 miljarder kronor lån tagna fr.o.m. 1989. I resultaträkningen ingår årets nedskrivning på 4 miljarder kronor i posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. (se not 4). För de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001, går det ännu inte att bedöma osäker- heten, och där har ingen värdereglering gjorts.

Riksgäldskontoret är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. Under 2001 märks en kraftig ökning av kontorets utlåning, beroende på främst utlåning till Sveaskog AB i samband med köpet av AssiDomän. Detta lån på 12 miljarder kronor återbetalades dock redan i januari 2002. Dessutom har Swedcarriers fastig- hetsbolag Jernhusen AB lånat 4,9 miljarder kronor under året. Riksgäldskontorets utlåning till Premiepensionsmyndigheten ingår också i denna post, eftersom Premiepensionsmyndig- heten inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Ökningen av Styrelsens för internationellt ut- vecklingssamarbete utlåning avser bistånds- krediter, som för första gången tagits in i balans- räkningen 2001. Uppgift om värdet föregående år har inte kunnat tas fram.

Not 28

Varulager och förråd

Miljoner kronor

2001

2000

Banverket

286

244

Försvarets materielverk

181

163

Försvarsmakten

181

207

Vägverket

78

104

Rikspolisstyrelsen

71

62

Statens räddningsverk

70

68

Kriminalvårdsverket

69

67

Fortifikationsverket

33

48

Affärsverk

 

 

Sjöfartsverket

24

21

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Luftfartsverket

41

33

Statens järnvägar

3

7

Övriga myndigheter

196

198

 

 

 

Summa

1 233

1 222

 

 

 

Med varulager och förråd avses råmaterial, rå- varor, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsats- material.

Not 29

Pågående arbeten

Miljoner kronor

2001

2000

Lantmäteriverket

156

197

Totalförsvarets forskningsinstitut

59

21

Försvarsmakten

40

22

Fortifikationsverket

28

14

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

3

5

Övriga myndigheter

33

106

Summa

319

365

 

 

 

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.

Not 30

Fastigheter

Miljoner kronor

2001

2000

Länsstyrelsen i Dalarnas län

98

84

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

22

22

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

13

16

Övriga länsstyrelser

21

24

 

 

 

Summa

154

146

 

 

 

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronde- ringsområden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Huvuddelen utgörs av Jordfondens fastigheter.

25

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 31

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor

2001

2000

Försvarets materiel-

 

 

verk

9 938

10 333

Övriga myndigheter

106

104

 

 

 

Summa

10 044

10 437

 

 

 

Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak IG JAS, SAAB, Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Förskott till utländska leverantörer in- går med 930 miljoner kronor (916 miljoner kronor 2000).

Not 32

Kundfordringar

Miljoner kronor

2001

2000

Exportkreditnämnden

1 422

1 062

Vägverket

599

498

Banverket

396

321

Försvarets materielverk

158

82

Lantmäteriverket

141

140

Statens institutionsstyrelse

111

98

Försvarsmakten

92

87

Göteborgs universitet

83

84

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

495

532

Svenska kraftnät

420

253

Statens järnvägar

342

–

Sjöfartsverket

116

125

Övriga myndigheter

1 307

1 382

 

 

 

Summa

5 682

4 664

 

 

 

Exportkreditnämndens kundfordringar avser fakturerade premier för garantitagare. Vid ut- gången av 2001 var fordringarna avseende pre- mier för bundna utfästelser 493 miljoner kronor högre jämfört med samma tidpunkt föregående år.

Affärsverket Statens järnvägar har en kund- fordran på Storstockholms lokaltrafik AB till ett belopp om 307 miljoner kronor. Fordran är för- fallen och parterna tvistar om betalningen.

Not 33

Övriga fordringar

Miljoner kronor

2001

2000

Riksskatteverket

 

 

– Fordringar på skattekonto

26 001

13 672

– Fordringar lämnade till Kronofogde-

 

 

myndigheten för indrivning m.m.

5 137

5 235

– Fordringar på kommuner avseende mer-

 

 

värdesskatt

433

–

– Fordringar avseende utlägg i exekutiva

 

 

förrättningar m.m.

24

29

– Betalningar under överföring

–

2 751

Summa Riksskatteverket

31 595

21 687

Riksgäldskontoret

7 902

745

Statens jordbruksverk

5 323

1 340

Tullverket

2 635

1 891

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

1 894

2 586

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

255

206

Statens järnvägar

50

4 927

Sjöfartsverket

3

0

Svenska kraftnät

1

54

Övriga myndigheter

808

871

 

 

 

Total summa

50 466

34 307

 

 

 

Övriga fordringar har ökat med 16 159 miljoner jämfört med föregående år. Den största ök- ningen, 12 329 miljoner kronor, utgörs av Riks- skatteverkets fordringar avseende fysiska och juridiska personers underskott på skattekonton. Ökningen kan bl.a. förklaras av att skatten enligt den slutliga taxeringen är högre än de prelimi- nära debiteringar som gjorts, och att dessa skattefordringar förfaller till slutlig betalning under 2002. Beroende på skattekontots kon- struktion är det dock inte möjligt att närmare härleda de olika delarnas effekt på fordrans stor- lek.

Riksskatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 57 551 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 100 miljoner kronor betalas in och endast dessa ingår i redovisningen och i noten. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys.

År 2000 uppstod en engångseffekt till ett be- lopp om 2 751 miljoner kronor på grund av att

26

Riksskatteverket ändrade rutiner för betalningar under överföring.

Riksgäldskontorets ökade fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med futures som ökat med 1 048 miljoner kronor samt CSA-avtal som uppgår till 5 993 miljoner kronor. Föregående år var avräkningen enligt CSA-avtal en skuld.

Statens jordbruksverk har 5 295 miljoner kronor i fordringar på EU avseende gjorda ut- betalningar av bidrag inom garantisektionen och rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Ökningen mot föregående år beror i huvudsak på att arealbidragen för 2000 enligt regeringens beslut utbetalades först i januari 2001, medan arealbidragen för 2001 betalades ut i slutet av 2001 på det sätt som tidigare varit brukligt.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende mer- värdesskatt.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassornas fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1 281 miljoner kronor, samt återkravsfordringar, 290 miljoner kronor. Till övriga fordringar hänförs även fordringar av- seende EU-vård, 108 miljoner kronor, dvs. ford- ringar på andra EU-länder för vård deras med- borgare fått i Sverige. Riksförsäkringsverket har skrivit ned fordringar med 1 243 miljoner kronor, varav 722 miljoner avser underhållsstöd och 406 miljoner avser återkrav på bostads- bidrag.

Föregående år hade affärsverket Statens järn- vägars fordringar på de bolag som bildades ur affärsverket Statens järnvägar. Fordringarna reg- lerades i samband med bolagiseringens avslutan- de i början av 2001.

Not 34

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret, förutbetalda under-

 

 

kurser avseende:

 

 

– upplåning i svenska kronor

9 276

12 926

– upplåning i utländsk valuta

610

612

– övrigt

5

113

Summa Riksgäldskontoret

9 891

13 651

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Förutbetald EU-avgift

1 709

–

Rikspolisstyrelsen

324

322

Kriminalvårdsverket

202

169

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

162

146

Riksskatteverket

138

165

Lunds universitet

138

136

Uppsala universitet

121

115

Vägverket

118

118

Göteborgs universitet

119

125

Domstolsverket

117

107

Arbetsmarknadsverket

114

121

Stockholms universitet

101

100

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

4

12

Sjöfartsverket

26

26

Luftfartsverket

39

23

Övriga myndigheter

1 550

1 385

 

 

 

Total summa

14 873

16 721

Förutbetald EU-avgift avser avgift till EG:s bud- get för januari 2002 som enligt regeringens be- slut överförts till Riksgäldskontoret för EU:s räkning. Överföringen gjordes av Kammarkolle- giet och Riksskatteverket i december 2001.

Not 35

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor

2001

2000

Lunds universitet

199

264

Göteborgs universitet

83

72

Kungliga tekniska högskolan

82

67

Stockholms universitet

67

37

Karolinska institutet

54

48

Sveriges lantbruksuniversitet

37

34

Uppsala universitet

30

23

Luleå tekniska universitet

29

35

Mitthögskolan

22

31

Umeå universitet

18

16

Örebro universitet

14

17

Övriga myndigheter

173

176

Summa

808

820

27

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Not 36

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret:

 

 

Ränteintäkter, skuldskötselinstrument

12 678

15 988

Ränteintäkter, kreditgivning

176

12

Ränteintäkter, uppköpta obligationer i

 

 

svenska kronor

13

12

Upplupna avgifter i kreditgivningen

13

–

Summa Riksgäldskontoret

12 880

16 012

säkringskassorna, hypoteksobligationer m.m.

1 112

1 201

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete

87

156

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

271

85

Övriga myndigheter

0

22

 

 

 

Summa

10 507

20 093

 

 

 

Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i Nordea AB uppgår till 30,1 miljarder kronor.

Riksgäldskontoret placerar kortfristig över- skottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet. Vid årsskiftet 2001/2002 var behoven av detta lägre än de senaste åren.

Kärnavfallsfondens styrelse

207

188

 

Not 38

 

 

Banverket

179

37

 

 

 

 

Kassa, bank m.m.

 

 

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försäkringskassorna

103

79

 

Miljoner kronor

2001

2000

 

 

 

 

Exportkreditnämnden

96

267

 

Riksgäldskontoret

2 341

1 821

Lunds universitet

41

38

 

 

Riksskatteverket

388

348

Fortifikationsverket

26

13

 

 

Försvarets materielverk

350

85

Statens räddningsverk

22

1

 

 

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försäkringskassorna

293

324

Affärsverk

 

 

 

Exportkreditnämnden

269

36

Statens järnvägar

207

86

 

Karolinska institutet

178

93

Sjöfartsverket

35

23

 

Länsstyrelsen i Norrbottens län

163

157

Luftfartsverket

136

128

 

 

 

 

Svenska kraftnät

197

198

 

Affärsverk

 

 

 

 

 

 

Svenska kraftnät

130

104

Övriga myndigheter

222

214

 

Statens järnvägar

81

209

Total summa

14 351

17 284

 

Luftfartsverket

56

–4

 

 

 

 

Sjöfartsverket

21

17

 

 

 

 

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Not 37

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

2001

2000

Övriga myndigheter

638

734

 

 

 

Summa

4 908

3 924

 

 

 

Riksgäldskontorets post består huvudsakligen av valutakonton i Riksbanken.

Under året har medlen på valutakontona ökat med 785 miljoner kronor.

Regeringskansliet, aktier i Nordea AB

4 646

4 646

Exportkreditnämnden, valutadepositioner i

 

 

svenska banker

2 402

1 296

Riksgäldskontoret, dagslån

1 989

12 687

Riksförsäkringsverket med de allmänna för-

 

 

28

Not 39

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor

2001

2000

Uppskrivningskapital

960

4 743

Donationskapital

84

92

Resultatandelar i dotterföretag

73 749

59 557

Balanserad kapitalförändring

–944 635

–1 098 552

Årets över-/underskott enligt re-

 

 

sultaträkningen

56 707

25 211

 

 

 

Summa

–813 135

–1 008 949

 

 

 

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögen- heten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen.

Uppgiften om nettoförmögenheten för 2000 är ändrad jämfört med redovisningen i Årsredovisning för staten 2000 på grund av att Riksskatteverket ändrat redovisningsprincip av- seende kommunalskatt 2001. Se bilaga 2 Redovisningsprincipen.

Under 2001 förbättrades nettoförmögenheten med 196 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoför- mögenheten. Vissa händelser som i sig inte inne- bär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av nettoförmögen- hetens olika delposter.

Uppskrivningskapital

Minskningen på 3,8 miljarder kronor beror till största delen på att affärsverket Statens järnvägar överfört motsvarande tillgångar till de bolag som bildats för att ta över verksamheten.

Donationskapital

Några universitet och skolor har minskat sitt donationskapital under året, vilket förklarar största delen av minskningen.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Förändringen om 14,2 miljarder kronor under året består av föregående års resultatan- delar (8,2 miljarder kronor), utdelningar betalda

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

under 2001 (4,6 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (9,9 miljarder kronor). Förändringar av koncern- strukturen har medfört en ökning med 0,8 miljarder kronor.

Balanserad kapitalförändring

Förändringen uppgår till 153,9 miljarder kronor varav den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar utgör 17,0 miljarder kronor. Första och andra AP-fonderna har överfört statsobligationer och bostadsobli- gationer till ett nominellt värde av 135,8 miljarder kronor. Dessutom har kupongränta på bostadsobligationerna förfallit med 4,2 miljarder kronor. Sammantaget har överföringen från AP- fonderna ökat balanserad kapitalförändring med 140 miljarder kronor, då detta inte redovisats över resultaträkningen. Utdelningar från dotter- bolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Förändringar av koncernstruktur har inneburit en ökning med 1,6 miljarder kronor. Inlösen av aktier har minskat kapitalet med 1,0 miljarder kronor. Luftfartsverket har vid förvärv av en tidigare leasad fastighet skrivit ned denna med 1,0 miljarder kronor, motsvarande kostnader tidigare redovisade i koncernen. Se även bilaga 2 Redovisningsprinciper och avsnitt Nettoför- mögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balans- räkning och finansieringsanalys.

Not 40

Fonder

Miljoner kronor

2001

2000

Kärnavfallsfonden

26 114

24 587

Insättningsgarantinämndens fond

11 033

10 046

Medel för kompetenssparande

2 500

1 350

Bilskrotningsfonden

912

1 071

Allmänna arvsfonden

827

831

Bostadskreditnämndens garantireserv

766

39

Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)

297

291

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

 

 

– Trafiklivräntefonden

547

522

– Fonder för frivillig sjukförsäkring

307

298

– Frivilliga yrkesskadefonden

94

91

– Affärsverksfonden

109

89

– Övriga fonder

107

105

29

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Summa Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

männa försäkringskassorna

1 164

1 105

Batterifonden (Naturvårdsverket)

504

426

Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket)

133

139

Övriga

93

166

 

 

 

Total summa

44 343

40 051

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (167 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.

Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärn- avfallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättnings- garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäck- ningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som för- satts i konkurs och som omfattas av garantin. In- sättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer.

Riksskatteverket har under 2000 och 2001 en- ligt regeringens beslut reserverat medel från in- komsterna av energiskatt för individuellt kom- petenssparande.

Allmänna arvsfonden består av arvsmedel. Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen.

Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven har i huvudsak byggts upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel.

Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon- der som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmel- ser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon- den. Försäkringskassornas fonder för den fri- villiga sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäkringskassa, och används för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier.

Not 41

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor

2001

2000

Statens pensionsverk

118 159

112 493

Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

männa försäkringskassorna

7 594

7 010

Försvarsmakten

2 408

2 288

Rikspolisstyrelsen

119

227

Försvarets materielverk

69

80

Banverket

66

79

Riksskatteverket

58

75

Exportkreditnämnden

58

36

Arbetsmarknadsverket

47

81

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

2 136

1 888

Sjöfartsverket

849

747

Svenska kraftnät

135

114

Övriga myndigheter

330

251

 

 

 

Summa

132 028

125 369

 

 

 

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Nämnden för statens avtalsför- säkringar (NSA) inom Statens pensionsverk (SPV). SPV administrerar merparten av statens pensionsåtagande. Undantag är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens järnvägar.

Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med nära 6 miljarder kronor, beroende på ett flertal faktorer. Faktorer som ökat skulden är bl.a. nyintjänad pension som uppgår brutto till 7,5 miljarder kronor, uppräkning av skulden med ränta i enlighet med de försäkringstekniska rikt- linjerna med 2,6 miljarder kronor och ändrade förutsättningar har ökat skulden med 1,5 miljarder kronor. Utbetalade förmåner har varit 5,5 miljarder kronor och minskningar av skulden för fall där rätt till pension inte utnyttjats och där rätt till pension bortfallit vid förtida avgång

30

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

har minskat skulden med ytterligare 3 miljarder kronor. Övriga faktorer har gett en nettoökning med 2,5 miljarder kronor.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna har ökat avsättningen med nära 0,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak är skillna- den mellan årets nyintjänade och utbetalda pen- sioner vid försäkringskassorna. Försäkrings- kassorna gör egna avsättningar för tjänstepensio- nerna. Riktlinjerna är desamma som de som gällde föregående år.

Även hos Försvarsmakten och Luftfartsverket är förändringen skillnaden mellan årets nyavsätt- ning och utbetalningar, och innehåller inte väsentliga förändringar av förutsättningarna.

som av Sida bedöms få betydande utvecklings- effekter i länder som inte själva kan bära kostna- den för normal finansiering. Sidas skadekostna- der har ökat under senare år. Reserveringen för risker uppgick vid utgången av 2001 till 12,4 procent av totalt engagemang, jämfört med 9 procent föregående år.

Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster. Den stora ökningen avser reservering i garantiverksamheten för nya garan- tier, varav 500 miljoner kronor avser kredit- garantier till Venantius AB.

Riksförsäkringsverkets avsättning avser ver- kets frivilliga pensionsförsäkring. Avsättningen minskar successivt eftersom nyteckning till för- säkringen upphörde i början av 1980-talet.

Not 42

 

 

 

 

 

 

Övriga avsättningar

 

 

 

Not 43

 

 

Miljoner kronor

2001

2000

 

Statsskulden

 

 

 

 

 

 

Exportkreditnämnden

11 860

9 556

 

Lån i Sverige (nominella och reala)

 

Riksgäldskontoret

1 484

431

 

 

 

 

Styrelsen för internationellt

915

776

 

Miljoner kronor

2001

2000

 

 

 

 

utvecklingssamarbete

 

 

 

Statsobligationslån

613 331

705 116

Riksförsäkringsverket med de all-

 

 

 

Statsskuldväxlar

250 698

275 007

männa försäkringskassorna

707

735

 

Dagslån

12 500

–

Banverket

228

109

 

 

Premieobligationslån

44 100

50 200

Sveriges geologiska undersökningar

210

276

 

 

Riksgäldskonto

1 160

1 717

 

 

 

 

Affärsverk

 

 

 

Riksgäldssparkonto

11 706

7 519

 

 

 

Eliminering, myndigheters innehav

–2 406

–2 727

Statens järnvägar

517

1 466

 

 

 

 

 

 

Summa

931 089

1 036 832

Luftfartsverket

638

622

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga myndigheter

128

19

 

 

 

Summa

16 687

13 990

 

 

 

Balansposten Övriga avsättningar består huvud- sakligen av Exportkreditnämndens (EKN) av- sättningar för risker i garantiengagemang. För- ändringen av EKN:s avsättning förklarar också huvuddelen av postens förändring jämfört med föregående år. Under 2001 har EKN:s riskport- följ ökat med drygt 24 miljarder kronor till totalt cirka 120 miljarder kronor. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U- krediterna ges till ett 30-tal länder för export

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kon- toret använder, och har använt sig av, i sin finan- siering av statens lånebehov. Lån i Sverige redo- visas i termer av bokförda belopp vid emis- sionstillfället, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.

I Årsredovisningen för staten används Riks- gäldskontorets definition av statsskulden mins- kat med elimineringar av de statliga myndig- heternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndig- heter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Årets elimineringar är lägre än föregående år och avser främst Riksgäldskonto- rets eget innehav av premieobligationer samt Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna och Karolinska institutets innehav av värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret.

31

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Lån utomlands (nominella)

Miljoner kronor

2001

2000

Lån i utländsk valuta

223 332

241 061

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. att den har räknats om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De ut- ländska lånens anskaffningsvärde uppgick till 196,8 miljarder kronor. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 18 miljarder kronor.

I det traditionella skuldbegreppet ingår inte den valutaexponering i utländsk valuta som tas med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande bild över statsskuldens sammansättning och valutaexponering bör även de skuldbytesavtal och derivatpositioner som ingås i syfte att uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk beaktas. Skuldbytesavtalen redovisas i årsredovisning för staten under övriga skulder (not 44). Se även avsnitt 3.4 Statsskulden.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

2001

2000

Lån i Sverige

931 089

1 036 832

Lån utomlands

223 332

241 061

 

 

 

Total summa

1 154 421

1 277 893

 

 

 

Not 44 Övriga skulder

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret

 

 

– Skuld till Premiepensionsmyndigheten

42 493

40 466

– Skuldbytesavtal (swappar), netto

18 228

10 366

– EU-avgifter

8 097

–

– Obligationer som förfallit, vinster,

 

 

räntor

3 519

2 518

– Avistamedel

2 030

2 240

– Terminskontrakt, netto

851

4 295

– Övrigt Riksgäldskontoret

381

906

Summa Riksgäldskontoret

75 599

60 791

Riksskatteverket

 

 

– Kontoöverskott skattekonto

27 847

29 593

– Skuld till kommuner och landsting

8 668

9 884

avseende kommunalskatt

 

 

– Övrigt Riksskatteverket

323

364

Summa Riksskatteverket

36 838

39 841

Vägverket

7 003

4 166

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

5 474

5 198

Statens pensionsverk

1 123

1 139

Försvarsmakten

415

370

Banverket

388

358

Allmänna arvsfonden

264

272

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

12 598

15 356

Luftfartsverket

267

879

Sjöfartsverket

130

165

Svenska kraftnät

3

29

Övriga myndigheter

2 796

7 441

 

 

 

Total summa

142 898

136 005

 

 

 

Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions- myndigheten avser huvudsakligen inbetalda tilläggspensionsavgifter som fr.o.m. 1995 place- ras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner (premiereservsystemet) i väntan på utbetalning till fondförvaltare. Skuld- bytesavtal (swappar), netto, består av fordringar på 278 miljarder kronor och skulder på 296 miljarder kronor. Fr.o.m. 1 juli 2001 har Riks- gäldskontoret tagit över ansvaret för hanteringen av EU-betalningar. Medel för EU-avgiften upp- går till 8 miljarder kronor och har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statsverkets checkräk- ning. Terminskontrakt, netto, består av ford- ringar på 102 miljarder kronor och skulder på 103 miljarder kronor.

Riksskatteverkets skuld avseende kontoöver- skott på skattekonton förklaras huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2002.

Riksskatteverket redovisar en skuld till kom- muner och landsting avseende kommunalskatt. Kommunalskatten betalas ut i förskott under in- komståret. Den slutliga kommunalskatten fast- ställs året efter i taxeringen och slutreglering sker sedan i januari året efter taxeringsåret.

Vägverkets övriga skulder har ökat jämfört med föregående år, delvis som en effekt av att

32

återbetalningarna av lån för vägar minskat med 1,6 miljarder kronor. Vägverkets övriga skulder innefattar bl.a. skulder till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB samt förskotte- ringar från kommuner m.fl. avseende tidigare- läggning av vägobjekt. Kommunen eller annan trafikhuvudman står för finansieringen fram till det år objekten finns med i fastställd plan.

Riksförsäkringsverkets övriga skulder avser innehållen skatt på pension, sjukpenning m.m.

Av affärsverket Statens järnvägars övriga skulder utgörs 9,6 miljarder kronor av skulder till kreditinstitut avseende leasing och leasehold av rullande materiel och en färja. Ytterligare 1,7 miljarder kronor utgörs av skuld till SJ AB av- seende affärsverket Statens järnvägars fordringar på Storstockholms Lokaltrafik (se not 26). Staten har ålagt affärsverket att till SJ AB betala de belopp som hittills är förfallna för Storstockholms Lokaltrafik.

Not 45

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

2001

2000

Vägverket

2 902

2 288

Försvarets materielverk

2 844

2 310

Banverket

1 060

875

Riksförsäkringsverket med de allmänna

 

 

försäkringskassorna

683

538

Försvarsmakten

626

872

Rikspolisstyrelsen

429

343

Fortifikationsverket

385

279

Kriminalvårdsverket

333

135

Riksskatteverket

273

322

Statens fastighetsverk

202

198

Migrationsverket

154

122

Styrelsen för internationellt utvecklings-

 

 

samarbete

148

135

Göteborgs universitet

137

101

Arbetsmarknadsverket

133

72

Domstolsverket

130

90

Regeringskansliet

116

189

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

582

586

Svenska kraftnät

334

329

Statens järnvägar

284

43

Sjöfartsverket

60

67

Övriga myndigheter

2 611

2 481

 

 

 

Summa

14 426

12 375

 

 

 

Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mit vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

Försvarets materielverks skuldökning är en effekt av ökade inköp av varor och tjänster under året.

Not 46

Depositioner

Miljoner kronor

2001

2000

Riksskatteverket

 

 

– Klientmedel

365

322

– Landstingens mervärdesskattekonto

76

–

– Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering

18

18

Summa Riksskatteverket

459

340

Länsstyrelsen i Stockholms län

252

260

Övriga myndigheter

120

133

 

 

 

Total summa

831

733

 

 

 

Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av Riksskatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

33

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 47

Förskott från uppdragsgivare och kund

Miljoner kronor

2001

2000

Försvarets materielverk

194

93

Uppsala universitet

28

24

Totalförsvarets forskningsinstitut

25

16

Riksantikvarieämbetet

24

7

Patent- och registreringsverket

20

16

Banverket

17

46

Kungliga tekniska högskolan

13

13

Vägverket

6

36

Affärsverk

 

 

Svenska kraftnät

112

–

Övriga myndigheter

70

118

 

 

 

Summa

509

369

 

 

 

Försvarets materielverk erhåller förskott från ut- rikes samarbetspartners i samband med pågående projekt.

Som en följd av långa avtal avseende optoför- bindelser har Svenska kraftnät erhållit förskotts- betalningar från kunder under 2001.

Not 48

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret

52 904

64 980

Vägverket

1 194

1 111

Försvarsmakten

803

747

Riksförsäkringsverket med de allmänna

709

661

försäkringskassorna

 

 

Rikspolisstyrelsen

603

579

Arbetsmarknadsverket

469

454

Banverket

428

445

Försvarets materielverk

308

277

Affärsverk

 

 

Luftfartsverket

704

319

Statens järnvägar

251

389

Sjöfartsverket

61

88

Övriga myndigheter

3 641

3 046

 

 

 

Summa

62 075

73 096

 

 

 

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.

Not 49

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

2001

2000

Karolinska institutet

1 101

1 059

Göteborgs universitet

790

862

Lunds universitet

526

558

Uppsala universitet

450

424

Umeå universitet

219

228

Kungliga tekniska högskolan

173

145

Sveriges lantbruksuniversitet

132

92

Linköpings universitet

117

104

Övriga myndigheter

942

718

 

 

 

Summa

4 450

4 190

 

 

 

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

Not 50

Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret

 

 

– förutbetalda överkurser vid upp-

 

 

låning i svenska kronor

14 512

12 373

– förutbetalda överkurser vid upp-

 

 

låning i utländsk valuta

641

563

– förutbetalda överkurser i in- och

 

 

utlåningsverksamheten till premiepen-

 

 

sionsmyndigheten

598

–

– förutbetalda avgifter för utfärdande

 

 

av garantier m.m.

31

12

Summa Riksgäldskontoret

15 782

12 948

Karolinska institutet

294

183

Tullverket

282

18

Lunds universitet

104

102

Göteborgs universitet

103

103

Statens fastighetsverk

67

68

34

35
450 Några myndigheter redovisar dessutom s.k.
66 omvända ansvarsförbindelser (eventualtillgång- ar). Eftersom regelverk saknas både för statliga myndigheter och för privata sektorn, finns viss osäkerhet i den redovisningen. Därför tas dessa belopp inte med här.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Banverket

48

 

Lantmäteriverket

39

 

Affärsverk

 

 

Statens järnvägar

1

3

Sjöfartsverket

2

8

Luftfartsverket

0

81

Svenska kraftnät

109

179

Övriga myndigheter

399

306

 

 

 

Total summa

17 230

14 515

 

 

 

Som övriga förutbetalda intäkter redovisas av- giftsintäkter etc. som betalts före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

Not 51

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

2001

2000

Garantiförbindelser

750 223

711 000

Statliga garantier redovisas utförligt i kapitel 6 Statliga garantier.

Not 52

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

2001

2000

Övriga ansvarsförbindelser

1 446

2 011

Övriga ansvarsförbindelser redovisas enligt vad myndigheterna tagit upp, exklusive sådana som avser beslutade, ej utbetalda bidrag. Ansvarsför- bindelserna avser i huvudsak Statens pensions- verk som redovisar antastbara förmåner på cirka 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder lägre jämfört med föregående år. Med att en förmån är antastbar avses att rätten till den är förenad med ett villkor, t.ex. att den anställde avgår tidigast vid pensionsåldern. Det kan gälla rätten till pension före 65 års ålder för den som har en lägre pensionsålder.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Noter till finansieringsanalysen (53–62)

Not 53

Skatter

Miljoner kronor

2001

2000

Enligt resultaträkningen

867 662

792 310

Avgår:

 

 

Intäkter Svenska Spel

–3 561

–2 862

Förändring av skulder och fordringar

–12 911

22 081

 

 

 

Summa

851 190

811 529

 

 

 

Riksskatteverket tar upp skattefordringar och skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar och skulder påverkar redovisade skatter i resul- taträkningen, men har inte medfört några betal- ningar.

Intäkterna från Svenska spel AB, som uppgick till 3,6 miljarder kronor, har inte påverkat stats- budgetens saldo eftersom de inbetalades före- gående år till Riksgäldskontoret.

Not 54

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2001

2000

Enligt resultaträkningen

35 552

47 347

Avgår:

 

 

Reavinst

 

–1 053

Tillkommer:

 

 

Utdelningar

4 679

16 033

 

 

 

Summa

40 231

62 237

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och in- tresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning.

Not 55

Transfereringar

Miljoner kronor

2001

2000

Enligt resultaträkningen

638 294

620 154

Avgår:

 

 

Avsättningar till fonder

–4 293

–5 349

Nedskrivning av lån, CSN m.fl.

–5 296

–8 452

Förändring skulder PPM

–2 027

31 640

Tillkommer:

 

 

Kapitaltillskott för förlusttäckning i

 

 

SVEDAB

541

 

 

 

 

Summa

627 219

637 993

 

 

 

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Skulder som är hän- förbara till Premiepensionsmyndigheten justeras direkt under raden transfereringar.

Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i re- sultaträkningen, har tillförts raden transfere- ringar.

Not 56

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

2001

2000

Enligt resultaträkningen

155 550

162 240

Avgår:

 

 

Avskrivningar

–15 700

–16 825

Avsättningar

–9 355

–14 370

 

 

 

Summa

130 495

131 045

 

 

 

Kostnader för avskrivningar och avsättningar medför inte några betalningar och tas därför bort.

36

Not 57

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2001

2000

Förändring av långfristiga fordringar

–608

–1984

Förändring av omsättningstillgångar

–4 419

326

Förändring av kassa, bank

–983

2 819

Förändring av skulder

2 459

7 467

Summa

–3 551

8 628

 

 

 

Förändringen av omsättningstillgångar har under året efter justeringar ökat med 4,4 miljarder kronor, vilket ökar statens nettoupplåning. Ök- ningen är till stor del hänförbar till att Riks- gäldskontoret har ökat fordringar som är hänförbara till statskuldförvaltningen med 6 miljarder kronor.

Förändringen av skulder har under året efter justeringar ökat med 2,5 miljarder, vilket minskar statens nettoupplåning. Det är framför- allt Riksgäldskontoret och Vägverket som har ökat sina skulder från föregående år.

Not 58

Investeringar

Miljoner kronor

2001

2000

Finansiella investeringar

 

 

Aktier och andra värdepapper

1 629

1 261

 

 

 

Finansiella investeringar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor. Ökningen av investeringar är till stor del hänförbar till investeringar i Förvalt- ningsaktiebolaget Stattum, vilka uppgick till 1,4 miljarder.

Miljoner kronor

2001

2000

Materiella investeringar

 

 

Beredskapstillgångar

13 680

11 886

Väganläggningar

6 255

4 624

Fastigeter och markanläggningar

6 239

4 605

Maskiner och inventarier

5 005

5 446

Järnvägsanläggningar

4 563

3 779

Övriga investeringar

1 404

1 428

 

 

 

Summa

37 146

31 768

Materiella investeringar har ökat med 5,4 miljarder kronor, vilket till stor del beror på

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

ökade investeringar hos Försvarsmakten, Väg- verket och Luftfartsverket.

Ökningen av investeringar i beredskapstill- gångar är 1,8 miljarder kronor. Av investeringar i beredskapstillgångar är 13,6 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret.

Investeringar i väg- och järnvägsanläggningar har ökat med 1,6 respektive 0,8 miljarder kronor. De största regionala investeringarna i väganlägg- ningar är Södra länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg. Dessa investeringar uppgick totalt till 1,8 miljarder kronor. Inve- steringar i nationella vägar uppgick till 2,1 miljarder kronor. Av de totala investeringarna i väganläggningar var 1,9 miljarder hänförbara till säkerhetsbefrämjande åtgärder. Banverket har gjort investeringar som är hänförbara till stom- nätsplanen med 2,7 miljarder kronor. I stom- nätsplanen ingår bl.a. investeringar i mälarbanan, svealandsbanan, norra stambanan, västkustbanan och mittbanan. Därutöver har Banverket gjort investeringar i telenät och elinstallationer upp- gående till totalt 0,5 miljarder kronor.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket till stor del är hänförbart till Luftfartsverkets in- vesteringar på och i anslutning till Arlanda Flyg- plats. Luftfartsverkets totala investeringar var 4,5 miljarder, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Forti- fikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvarsmakten uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Affärsverket svenska kraftnät har gjort investeringar på 0,3 miljarder kronor, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 0,2 miljarder kronor.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minsk- ning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Rikspolisstyrelsen har investerat i maskiner och inventarier med 0,7 miljarder kronor.

Miljoner kronor

2001

2000

Immateriella investeringar

 

 

Datasystem, rättigheter m.m.

930

569

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor. Investeringar i immateriella tillgångar är till stor del hänförbar till Riksför-

37

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

säkringsverkets uppbyggnad av nytt IT-stöd till pensionssystemet, vilket uppgick till 0,5 miljar- der kronor.

Not 59

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

2001

2000

Riksgäldskontoret

21 297

1 255

Centrala studiestödsnämnden,

 

 

studielån och hemutrustningslån

11 916

12 457

Verket för näringslivsutveckling

73

135

Övriga myndigheter

52

47

 

 

 

Summa

33 338

13 894

Amorteringar

Miljoner kronor

2001

2000

Centrala studiestödsnämnden

4 548

4 148

Riksgäldskontoret

3 064

534

Verket för näringslivsutveckling

25

38

Övriga myndigheter

120

79

 

 

 

Summa

7 757

4 799

 

 

 

Riksgäldskontorets utlåning under året var 21,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor. 16,5 miljarder kronor är hänförbar till utlåning till Sveaskog AB. Nyutlåningen till Jernhusen AB, som är ett dotterbolag till Swedcarrier, uppgick till 4,5 miljarder kronor. Lånen till Sveaskog AB har återbetalats i början av 2002.

Centrala studiestödsnämndens utlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,9 miljarder, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 0,6 miljarder kronor.

Not 60

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor

2001

2000

Finansiella intäkter enligt resultat-

 

 

räkningen

40 854

46 568

Finansiella kostnader enligt resultat-

 

 

räkningen

–134 419

–162 422

Avgår:

 

 

Orealiserade valutadifferenser

12 500

24 456

 

 

 

Summa

–81 065

–91 398

Det finansiella nettot för statens upplåning har endast minskat med 10 miljarder kronor trots att de totala räntekostnaderna minskade med 28 miljarder kronor. Det beror på att 12 miljarder av dessa var hänförbara till orealiserade föränd- ringar som inte påverkar statens nettoupplåning. 6 miljarder minskade finansiella intäkter.

Not 61

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2001

2000

Finansiella intäkter enligt resultat-

 

 

räkningen

7 418

60 763

Finansiella kostnader enligt resultat-

 

 

räkning

–1 258

–2 095

Avgår:

 

 

Realisationsvinster

–822

–54 333

Kapitaliserade räntor på utlåning

–2 705

–2 536

 

 

 

Summa

2 633

1 799

 

 

 

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte- intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapita- liserad ränta inte påverkar statens nettoupp- låning.

38

Skr. 2001/02:101 BILAGA 3

Not 62

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2001

1999

Förändring av tillgångar hänförbara

 

 

till statens upplåning

6 892

2 976

Förändring av skulder hänförbara till

 

 

statens upplåning

–3 355

–7 341

 

 

 

Summa

3 537

–4 365

Riksgäldskontoret tar upp upplupna och förut- betalda räntor och över- och underkurser i balansräkningen under periodavgränsnings- poster. Dessa transaktioner påverkar inte stats- skulden, men är hänförbara till intäkter och kostnader kopplade till statens upplåning. Till- gångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 6,9 respektive –9,2 miljarder kronor.

Under året har nominella och reala stats- obligationer från AP-fonderna och Riksbanken förts över till staten. Vid överföringen minskade statens skulder, förutom statsskulden, med 6,9 miljarder kronor. Denna skuldnedsättning medför inte några betalningar och har beaktats när förändringen av skulder hänförbara till statens upplåning beräknats.

39

Bilaga 4

Statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de allmänna försäkringskassorna

Skr. 2001/02:101 BILAGA 4

Bilaga 4

Statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de allmänna försäkringskassorna

Innehållsförteckning

Statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de allmänna

 

försäkringskassorna...........................................................................................................

5

3

Statliga myndigheter, inklusive riksdagens myndigheter, och de allmänna försäkringskassorna

I de konsoliderade resultat- och balansräk- ningarna och finansieringsanalysen ingår:

–samtliga myndigheter, inklusive affärs- verken, under riksdag och regering med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten,

–fonder som redovisas av myndigheter enligt ovan (tas ej upp separat i denna bilaga utan redovisas i not 40, Fonder), Riksbankens grundfond och Allmänna arvsfonden, samt

–de allmänna försäkringskassorna.

För vissa myndigheter anges att de anslöts 2001. Med detta menas att de anslöts till den statliga redovisningsorganisationen. Anslutningen sker oftast i samband med inrättande eller om- bildande av myndighet.

A

Alkoholinspektionen (Upphörde per 2001-06-30 och

verksamheten övertogs av Statens folkhälsoinstitut)

Allmänna arvsfonden

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetsmiljöverket (Anslöts 2001-01-01 och övertog verksamheten från Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkes-

inspektionen)

Arbetsdomstolen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsverket Arkitekturmuseet

B

Banverket Barnombudsmannen Blekinge tekniska högskola Bokföringsnämnden Bostadsdelegationen Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten

C

Centrala försöksdjursnämnden Centrala studiestödsnämnden

D

Danshögskolan

Datainspektionen

Skr. 2001/02:101 BILAGA 4

Delegationen för IT i skolan

Delegationen för utländska investeringar i Sverige

Distansutbildningsmyndigheten Domstolsverket

Dramatiska institutet

E

Ekeskolan, Örebro (Upphörde per 2001-06-30 och

verksamheten övertogs av Specialpedagogiska institutet)

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Exportkreditnämnden

F

Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket Fortifikationsverket

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-

skap (Anslöts 2001-01-01 och övertog del av verksamhet från Rådet för arbetslivsforskning och från Socialvetenskap-

liga forskningsrådet)

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Anslöts 2001-01-01 och övertog verksamheten från Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Byggforskningsrådet och del av verksamheten från Forsk-

ningsrådsnämnden)

Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten

G

Gentekniknämnden Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV Göteborgs universitet

H

Handelsflottans kultur och fritidsråd Handikappombudsmannen

Hällsboskolan, Sigtuna (Upphörde per 2001-06-30 och verksamheten övertogs av Specialpedagogiska insti-

tutet)

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

5

Skr. 2001/02:101 BILAGA 4

Högskolan på Gotland Högskoleverket

I

Idrottshögskolan i Stockholm Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Institutet för tillväxtpolitiska studier (Anslöts

2001-01-01 och övertog verksamheten från Statens institut för regional forskning och delar av verksamheten från

Verket för Näringslivsutveckling)

Insättningsgarantinämnden Integrationsverket

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

J

Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen

K

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvårdsverket Kungliga Biblioteket Kungliga Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Slottsstaten

Kungliga tekniska högskolan Kustbevakningen Kärnavfallsfondens styrelse

L

Lantmäteriverket Linköpings universitet

Livrustkammaren/Skoklosters slott/Hallwylska museet

Livsmedelsekonomiska institutet Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm

M

Malmö Högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mitthögskolan Moderna Museet

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

(Anslöts 2001-10-01)

Mälardalens högskola

N

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling

O

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm

P

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och Telestyrelsen Presstödsnämnden

6

Statens skola för vuxna i Norrköping
(Namnändring 2001-01-01

R

Radio- och TV-verket Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän JO Riksdagens revisorer Riksdagsförvaltningen

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna

Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (Hela Polisväsendet ingår)

Riksrevisionsverket Riksskatteverket Rikstrafiken Riksutställningar Riksåklagaren Rymdstyrelsen

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Rättsmedicinalverket

S

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk

Skogsstyrelsen (Hela Skogsvårdsorganisationen ingår)

Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Specialpedagogiska institutet (Anslöts 2001-07-01

och övertog verksamheten från Ekeskolan, Hällsboskolan, Tomtebodaskolans resurscenter, Åsbackaskolan och Statens

institut för handikappfrågor i skolan)

Specialskolemyndigheten Språk- och folkminnesinstitutet

Sprängämnesinspektionen (Upphörde per 2001-10-01

och verksamheten övertogs av Statens räddningsverk)

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk

Statens folkhälsoinstitut (Namnändring under 2001

från Folkhälsoinstitutet)

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens institut för ekologisk hållbarhet

Skr. 2001/02:101 BILAGA 4

Statens institut för handikappfrågor i skolan

(Upphörde per 2001-06-30 och verksamheten övertogs av

Specialpedagogiska institutet)

Statens institut för kommunikationsanalys Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens institut för särskilt utbildningsstöd Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens järnvägar, affärsverk (Bolagiserades per

2000-12-31, del finns kvar som affärsverk)

Statens konstråd Statens kulturråd

Statens kvalitets- och kompetensråd Statens kärnkraftinspektion Statens livsmedelsverk

Statens ljud- och bildarkiv

från Arkivet för ljud och bild)

Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Statens pensionsverk Statens räddningsverk Statens sjöhistoriska museer

Statens skola för vuxna i Härnösand (slogs samman

per 2001-07-01 med Statens skola för vuxna i Norrköping) (slogs

samman per 2001-07-01 med Statens skola för vuxna i

Härnösand)

Statens skolverk

Statens strålskyddsinstitut Statens utsädeskontroll Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statens växtsortnämnd

Statistiska centralbyrån Statskontoret Steriliseringsersättningsnämnden Stockholms universitet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Styrelsen för psykologiskt försvar

Svenska ESF-rådet (Anslöts 2001-01-01, tillhörde

tidigare arbetsmarknadsverket)

Svenska institutet

Svenska kraftnät, affärsverk Svenskt biografiskt lexikon Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

7

Skr. 2001/02:101 BILAGA 4

Säkerhetspolisen (Redovisas i begränsad omfattning)

Å

Södertörns högskola

Åsbackaskolan, Gnesta (Upphörde per 2001-06-30

T

och verksamheten övertogs av Specialpedagogiska

Institutet)

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Ö

Teaterhögskolan i Stockholm

Tomtebodaskolans resurscenter (Upphörde per

Örebro universitet

2001-06-30 och verksamheten övertogs av

Överklagandenämnden för studiestöd (Anslöts

Specialpedagogiska institutet)

2001-05-01)

Totalförsvarets chefsnämnd

Överklagandenämnden för totalförsvaret

Totalförsvarets forskningsinstitut (Anslöts

Överstyrelsen för civil beredskap

2001-01-01 och övertog verksamheten från Flygtekniska

 

försöksanstalten och Försvarets forskningsanstalt)

 

Totalförsvarets pliktverk

 

Tullverket

 

Turistdelegationen

 

U

 

Umeå universitet

 

Ungdomsstyrelsen

 

Uppsala universitet

 

Utlänningsnämnden

 

V

 

Valmyndigheten (Anslöts 2001-07-01 och övertog

 

funktionen som central valmyndighet från

 

Riksskatteverket)

 

Verket för högskoleservice

 

Verket för innovationssystem (Anslöts 2001-01-01

 

och övertog verksamheten från Kommunikationsforsk-

 

ningsberedningen och del av verksamhet från Rådet för ar-

 

betslivsforskning och Verket för Näringslivsutveckling)

 

Verket för Näringslivsutveckling (Namnändring

 

2001-01-01 från Närings- och teknikutvecklingsverket. Del

 

av verksamheten övertogs av Verket för innovationssystem

 

och Institutet för tillväxtpolitiska studier)

 

Vetenskapsrådet (Anslöts 2001-01-01 och övertog verk-

 

samheten från Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsk-

 

ningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga

 

forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet och

 

delar av Forskningsrådsnämnden)

 

Vägverket

 

Växjö universitet

 

8

Bilaga 5

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Skr. 2001/02:101 BILAGA 5

Bilaga 5

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Innehållsförteckning

Statliga bolag, banker och finansinstitut..........................................................................

5

3

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Följande tabell innehåller en redovisning av nyckeltal för bolag, banker och finansinstitut med statligt ägande avseende kalenderåret 2001. Informationen baseras på respektive bolags års- bokslut, som inrapporterats till regeringskansliet för framställande av årsrapporten för företag med statligt ägande. Denna skrivelse till riks- dagen, som publiceras senare i vår, kommer att innehålla en närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2001.

Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Räntabilitet på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuld avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.

Tabellen avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor som redovisas i kapitel 8 Sammanställning av den statliga sek- torn, beroende på att där ingår bara statens andel av bolagens tillgångar och skulder. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning avser dock endast statens andel. Soliditeten har inte be- räknats för företag inom bank- och finans- sektorn då det inte är ett relevant nyckeltal. Av samma skäl har räntabiliteten på eget kapital även utelämnats för Svenska spel.

Skr. 2001/02:101 BILAGA 5

I tabellen ingår även Svenska Skeppshypoteks- kassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea och OM är mindre än 20 procent och dessa ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statliga bolag.

I tabellen ingår dessutom AssiDomän och Sveaskog AB. I sammanställningen av den stat- liga sektorn i kapitel 8 ingår dock endast För- valtningsaktiebolaget Stattum, vars egna kapital och tillgångar inkluderar 11 679 miljoner kronor avseende aktieinnehavet i Sveaskog AB. Sveaskog har konsoliderat AssiDomäns balans- räkning per den 31 december 2001 och ingår i statliga sektorn genom sitt värde hos Stattum. AssiDomän var vid årsskiftet under uppköp av Sveaskog varför börsvärdet inte angivits.

Den del av Svenska spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (587 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid sammanställningen av den statliga sektorn.

5

Skr. 2001/02:101 BILAGA 5

Tabell 1.1 Nyckeltal för statliga bolag 2001

Miljoner kronor

Bolag

Ansv.

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat efter

Summa eget

Totala

Räntabilitet

Soliditet

Nettoskuld

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde

Antal

 

Dep

ägarandel, %

1 januari-31

resultat 2001

skatt

kapital

tillgångar

på eget

 

 

2001-12-31

utdelning

utdelning

2001-12-31

anställda

 

 

 

december

 

 

2001-12-31

2001-12-31

kapital

 

 

 

2000*

2001*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A-banan Projekt AB

N

100,0

66

0

0

10

2 214

0,0%

0,4%

–12

10

0

0

–

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Akademiska Hus AB

FI

100,0

3 976

1 651

567

7 024

27 159

8,3%

25,9%

15 465

6 646

200

200

–

411

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ALMI Företagspartner AB

N

100,0

536

–88

–85

4 280

4 889

neg

90,4%

–4 627

4 316

0

0

–

520

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apoteket AB

S

100,0

29 699

–132

–126

1 611

8 167

neg

19,7%

2 609

1 788

100

0

–

10 308

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AssiDomän AB

N

95,7

11 284

3 030

3 266

21 313

29 085

14,1%

73,3%

–4 632

0

199

i.u.

–

5 037

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bostadsgaranti, AB

FI

50,0

16

9

27

123

225

11,4%

78,3%

–139

54

0

0

–

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Civitas Holding AB (Vasakronan AB)

FI

100,0

2 831

3 064

1 806

9 264

26 762

18,8%

34,6%

12 809

7 468

2 473

537

–

330

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dom Shvetsii, A/O

FI

36,0

20

15

–1

2

153

neg

1,5%

147

13

0

0

–

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EL-EX Säkhöpörssi Oy

N

50,0

16

1

1

9

11

3,3%

78,7%

–4

8

0

0

–

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

N

100,0

–

–3

171

12 993

13 317

2,2%

97,6%

–13 306

10 621

300

20

–

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Green Cargo AB

N

100,0

6 309

–20

–177

732

3 679

neg

20,2%

857

941

0

0

–

3 902

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Göta Kanalbolag, AB

N

100,0

40

1

1

41

52

2,5%

78,8%

–27

41

0

0

–

57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Imego AB

U

100,0

35

–6

–3

76

82

neg

92,5%

–59

80

0

0

–

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ireco Holding AB

N

55,0

102

0

0

4

26

0,0%

15,4%

–26

1

0

0

–

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kasernen Fastighets AB

FI

100,0

27

15

5

73

269

7,0%

27,1%

144

70

3

i.u.

–

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungliga Dramatiska Teatern AB

KU

100,0

229

2

3

24

71

11,2%

39,9%

–36

34

0

0

–

335

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kungliga Operan AB

KU

100,0

363

–13

–13

1

63

neg

2,1%

–9

2

0

0

–

601

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lernia AB

N

100,0

1 746

9

12

284

568

4,3%

50,0%

–89

266

0

i.u.

–

2 509

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LFV Holding AB

N

100,0

204

–40

–99

236

385

neg

61,3%

–119

235

0

45

–

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LKAB

N

100,0

4 870

67

40

8 609

11 931

0,5%

72,5%

–1 758

8 630

231

231

–

3 172

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordea AB

FI

18,2

–

17 878

14 540

109 927

2 246 690

13,8%

–

–641 261

4 646

1 084

1 160

30 082

37 555

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordiska Investeringsbanken NIB

FI

38,0

–

1 218

1 218

13 394

139 741

2,4%

–

–12 602

5 014

140

138

–

137

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nord Pool ASA

N

50,0

25 618

85

83

261

2 876

37,8%

9,1%

–824

131

0

12

–

79

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norrland Center AB

N

33,3

5

0

0

15

19

0,3%

77,1%

0

5

0

0

–

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OM AB

FI

9,4

3 072

–453

–25

2 257

5 985

neg

37,7%

–996

1 101

48

8

1 087

1 516

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pengar i Sverige AB

Riksb

100,0

264

–67

–67

247

358

neg

69,0%

–13

250

0

–

–

388

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 5

 

Bolag

Ansv.

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat efter

Summa eget

Totala

Räntabilitet

Soliditet

Nettoskuld

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde

Antal

 

Dep

ägarandel, %

1 januari-31

resultat 2001

skatt

kapital

tillgångar

på eget

 

 

2001-12-31

utdelning

utdelning 2001-12-31

anställda

 

 

 

december

 

 

2001-12-31

2001-12-31

kapital

 

 

 

2000*

2001*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Posten AB

N

100,0

24 072

2 030

3 432

3 299

17 311

211,7%

19,1%

–4 099

893

0

0

–

41 669

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhall AB

N

100,0

9 084

–487

–473

1 018

3 191

neg

31,9%

–798

1 332

0

0

–

24 807

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SAS Gruppen AB

N

21,4

51 433

–1 121

–1 064

15 544

62 762

neg

25,2%

7 652

3 584

159

0

2 326

31 035

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SJ AB

N

100,0

5 546

228

–49

844

9 708

neg

8,7%

4 062

1 602

0

0

–

3 582

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SKD Företagen AB

FI

100,0

–

–

–

–

–

–

–

–

7

0

–

–

–

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOS Alarm Sverige AB

N

50,0

583

13

13

161

347

7,9%

46,8%

–93

80

4

4

–

756

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Specialfastigheter Sverige AB

FI

100,0

938

312

107

1 382

5 712

7,7%

24,2%

3 614

1 349

116

54

–

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens Bostadsfinansierings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktiebolag, SBAB

FI

100,0

1 058

541

388

4 220

146 725

9,5%

–

–5 462

4 140

103

120

–

368

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens Väg- och baninvest AB

N

100,0

226

1

1

17

6 744

4,1%

0,3%

997

17

0

0

–

44

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveaskog AB

N

100,0

431

121

70

12 083

31 394

1,1%

38,5%

7 913

–

–

–

–

187

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVEDAB

N

100,0

554

93

–413

3

19 240

neg

0,0%

15 094

15

0

0

–

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedcarrier, AB

N

100,0

3 209

–601

–790

1 880

8 199

neg

23,0%

5 500

1 625

0

0

–

2 976

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedesurvey AB

M

100,0

93

4

4

32

72

9,4%

51,4%

–28

37

0

0

–

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swedfund International AB

UD

100,0

74

26

37

907

1 025

3,9%

88,5%

–929

882

112

36

–

17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svensk Bilprovning, AB

N

52,0

1 239

–101

–99

255

805

neg

32,0%

177

148

0

0

–

2 223

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svensk Exportkredit, AB

UD

64,7

–

729

541

3 645

149 541

15,1%

2,4%

–10 891

2 272

259

307

–

98

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Kraftnät Gasturbiner AB

N

100,0

50

10

0

9

236

0,0%

3,8%

197

9

0

0

–

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Lagerhus AB

FI

100,0

187

10

3

86

246

3,7%

37,2%

20

89

0

i.u.

–

175

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Miljöstyrningsrådet, AB

M

90,0

2

–1

–1

1

2

neg

73,8%

–1

2

0

0

–

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Rymdaktiebolaget

N

100,0

464

–26

–30

661

827

neg

79,9%

–149

670

0

2

–

281

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Skeppshypotekskassan

N

100,0

296

58

58

943

5 417

6,3%

17,4%

–913

–

0

0

–

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Skogsplantor AB

N

100,0

198

–61

–69

44

264

neg

16,5%

191

111

2

0

–

244

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Spel AB

FI

100,0

15 799

3 794

3 842

3 806

5 267

–

72,3%

–1 766

0

–

–

–

750

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

KU

100,0

–

–

–

–

–

–

–

–

9

–

–

–

–

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SwePol Link AB

N

99,0

299

140

29

44

2 537

98,9%

1,7%

2 290

18

0

0

–

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Geologiska AB ( i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

likvidation)

N

100,0

–

–

–

–

–

–

–

–

52

0

–

–

–

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Skr. 2001/02:101 BILAGA 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolag

 

Ansv.

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat efter

Summa eget

Totala

Räntabilitet

Soliditet

Nettoskuld

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde

Antal

 

 

 

Dep

ägarandel, %

1 januari-31

resultat 2001

skatt

kapital

tillgångar

på eget

 

 

2001-12-31

utdelning

utdelning

2001-12-31

anställda

 

 

 

 

 

december

 

 

2001-12-31

2001-12-31

kapital

 

 

 

2000*

2001*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Provnings- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

forskningsinstitut, SP AB

N

100,0

452

9

8

249

413

3,3%

60,3%

–58

228

0

0

–

574

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Rese- och Turistråd AB

N

50,0

139

–2

–2

15

43

neg

34,6%

–16

8

0

0

–

51

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SweRoad AB

N

100,0

70

–2

–2

34

63

neg

58,7%

–37

36

0

0

–

57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systembolaget AB

S

100,0

18 241

159

133

1 348

3 794

10,1%

35,5%

–1 596

1 255

80

80

–

3 403

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Telia AB

N

70,6

57 196

5 460

1 838

59 975

128 138

3,2%

47,0%

613

43 690

1 060

424

96 593

24 979

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teracom AB

KU

100,0

1 623

–348

–303

815

3 296

neg

24,8%

1 605

1 070

13

0

–

994

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tumba Bruk AB

Riksb

100,0

565

3

0

303

534

0,0%

56,7%

60

43

0

0

–

325

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vasallen AB

FI

100,0

214

11

31

2 213

2 424

1,4%

91,3%

–798

2 224

0

13

–

66

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenfall AB

N

100,0

69 003

9 959

4 190

39 578

259 043

11,2%

22,6%

51 592

38 399

990

1 030

–

23 814

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Venantius AB

FI

100,0

335

785

878

5 129

20 986

18,7%

24,4%

–4 366

4 388

0

0

–

161

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V&S Vin & Sprit AB

FI

100,0

6 788

1 764

1 009

3 694

15 040

30,4%

24,6%

8 484

3 160

455

i.u.

–

1 408

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zenit Shipping AB

N

100,0

–

–

–

0

–

–

–

–

5

0

–

–

–

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

* = Avser endast statens andel av utdelningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0 = utfall avrundat till 0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i.u. = ingen uppgift

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– = inget utfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

neg = negativt utfall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvarigt departement/myndighet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fi =

Finansdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ku =

Kulturdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

M =

Miljödepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

N =

Näringsdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

S =

Socialdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UD =

Utrikesdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksb = Riksbanken

8

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Skr. 2001/02:101 BILAGA 6

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens

inkomster

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens inkomster……………………………………………...5

3

Skr 2001/02:101 BILAGA 6

Specifikation statsbudgetens inkomster för budgetåret 2001

Tusental kronor

 

 

Statsbudget

Utfall

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

 

 

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

1000

Skatter m.m.

651 168 336

1 606 029 330

921 426 352

684 602 978

33 434 642

1100

Skatt på inkomst

88 594 768

579 962 958

445 088 912

134 874 046

46 279 278

1111

Fysiska personers inkomstskatt, netto

7 591 040

478 278 575

445 088 912

33 189 663

25 598 623

1121

Juridiska personers inkomstskatt, netto

76 422 245

94 062 433

 

94 062 433

17 640 188

1123

Beskattning av tjänstegruppliv

950 000

1 064 657

 

1 064 657

114 657

1131

Ofördelbara inkomstskatter

599 830

2 856 727

 

2 856 727

2 256 897

1141

Kupongskatt

1 800 000

2 502 623

 

2 502 623

702 623

1144

Lotteriskatt

1 231 654

1 197 943

 

1 197 943

-33 711

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift

232 633 730

715 103 871

476 337 440

238 766 431

6 132 701

1212

Efterlevandepensionsavgift

15 835 080

16 108 846

 

16 108 846

273 766

1221

Sjukförsäkringsavgift

81 230 222

82 546 051

 

82 546 051

1 315 829

1222

Föräldraförsäkringsavgift

20 500 675

20 836 534

 

20 836 534

335 859

1251

Ålderspensionsavgift, netto

8 558 735

121 335 159

110 601 976

10 733 182

2 174 447

1253

Arbetsskadeavgift, netto

12 859 348

13 076 675

 

13 076 675

217 327

1254

Arbetsmarknadsavgift

48 222 610

48 977 276

 

48 977 276

754 666

1257

Sjömanspensionsavgift, netto

 

2 643

2 643

 

 

1262

Allmän pensionsavgift, netto

 

65 156 367

65 156 367

 

 

1281

Allmän löneavgift

26 653 451

27 123 582

 

27 123 582

470 131

1291

Särskild löneskatt

18 773 609

19 364 284

 

19 364 284

590 675

1299

Avräkning av socialavgifter, netto

 

300 576 455

300 576 455

0

0

1300

Skatt på egendom

38 402 700

39 863 197

 

39 863 197

1 460 497

1312

Fastighetsskatt

23 300 150

23 330 098

 

23 330 098

29 948

1321

Fysiska personers förmögenhetsskatt

8 198 148

8 427 894

 

8 427 894

229 746

1322

Juridiska personers förmögenhetsskatt

134 402

161 657

 

161 657

27 255

1331

Arvsskatt

1 950 000

2 199 203

 

2 199 203

249 203

1332

Gåvoskatt

320 000

376 880

 

376 880

56 880

1341

Stämpelskatt

4 500 000

5 367 465

 

5 367 465

867 465

1400

Skatt på varor och tjänster

280 650 406

271 515 492

 

271 515 492

-9 134 914

1411

Mervärdesskatt, netto

190 764 048

184 786 706

 

184 786 706

-5 977 342

1423

Försäljningsskatt på motorfordon

22 000

-22 639

 

-22 639

-44 639

1424

Tobaksskatt

7 563 853

8 042 660

 

8 042 660

478 807

1425

Alkoholskatt

10 468 741

11 003 930

 

11 003 930

535 189

1428

Energiskatt

55 274 867

51 929 831

 

51 929 831

-3 345 036

1431

Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

1 825 660

1 840 706

 

1 840 706

15 046

1435

Särskild skatt mot försurning

61 567

54 258

 

54 258

-7 309

1436

Skatt på avfall

1 100 000

944 993

 

944 993

-155 007

1437

Skatt på bekämpnings- och gödselmedel

455 500

427 546

 

427 546

-27 954

1442

Systembolaget AB:s inlevererade överskott

100 000

80 000

 

80 000

-20 000

1452

Skatt på annonser och reklam

1 111 025

955 481

 

955 481

-155 543

1454

Skatt på spel

61 790

39 584

 

39 584

-22 206

1461

Fordonsskatt

7 133 983

7 017 217

 

7 017 217

-116 766

1462

Vägavgifter

641 201

645 960

 

645 960

4 759

1471

Tullmedel

3 552 975

3 337 521

 

3 337 521

-215 454

1472

Övriga skatter m.m. på import

 

7 802

 

7 802

7 802

1473

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

355 000

297 859

 

297 859

-57 141

5

 

 

 

 

 

Skr 2001/02:101 BILAGA 6

 

 

Statsbudget

Utfall

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

 

 

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

1481

Övriga skatter på varor och tjänster

158 197

126 077

 

126 077

-32 120

1500

Utjämningsavgift

19 190 233

20 873 948

 

20 873 948

1 683 715

1511

Utjämningsavgift för kommuner och landsting

19 190 233

20 873 948

 

20 873 948

1 683 715

1600

Betalningsdifferenser, skattekonto

-4 103 501

-19 650 397

 

-19 650 397

-15 546 896

1611

Betalningsdifferenser, anstånd, netto

-240 539

-157 634

 

-157 634

82 905

1621

Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt

-2 010 431

-2 266 022

 

-2 266 022

-255 591

1622

Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt

-82 682

464 971

 

464 971

547 653

1623

Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter

-530 476

-630 626

 

-630 626

-100 150

1624

Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt

-1 499 640

-890 205

 

-890 205

609 435

1625

Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.

-474 459

-1 838 724

 

-1 838 724

-1 364 265

1631

Betalningsdifferenser, övriga

734 724

-14 332 157

 

-14 332 157

-15 066 881

1691

Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto

 

0

 

0

0

1692

Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto

 

0

 

0

0

1700

Nedsättning av skatter

-4 200 000

-1 639 739

 

-1 639 739

2 560 261

1711

Nedsättning, anställningsstöd

-2 250 000

-1 402 509

 

-1 402 509

847 491

1712

Nedsättning, kompetensutveckling

-1 150 000

 

 

 

1 150 000

1713

Nedsättning, bredbandsinstallation

-800 000

-30 923

 

-30 923

769 077

1714

Nedsättning sjöfart

 

-206 306

 

-206 306

-206 306

2000

Inkomster av statens verksamhet

29 042 071

50 812 920

 

50 812 920

21 770 849

2100

Rörelseöverskott

11 331 500

32 490 120

 

32 490 120

21 158 620

2113

SJ:s inlevererade överskott

 

 

 

 

 

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

284 000

52 135

 

52 135

-231 865

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererans av utdelning

 

 

 

 

 

 

och av motsvarighet till statlig skatt

343 000

495 357

 

495 357

152 357

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

29 500

17 342

 

17 342

-12 158

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet

 

61 409

 

61 409

61 409

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

75 000

102 685

 

102 685

27 685

2131

Riksbankens inlevererade överskott

7 200 000

28 200 000

 

28 200 000

21 000 000

2153

Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

3 400 000

3 561 191

 

3 561 191

161 191

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

120 000

99 000

 

99 000

-21 000

2215

Inlevererat överskott från Statens fastighetsverk

120 000

99 000

 

99 000

-21 000

2300

Ränteinkomster

2 781 240

4 322 996

 

4 322 996

1 541 756

2314

Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

3 528

1 245

 

1 245

-2 283

2316

Ränteinkomster på vattenkraftslån

12

12

 

12

1

2321

Ränteinkomster på skogsvägslån

 

0

 

0

0

2322

Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

10 000

16 989

 

16 989

6 989

2323

Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk

100

144

 

144

44

2324

Ränteinkomster på lokaliseringslån

5 000

8 358

 

8 358

3 358

2341

Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och

 

 

 

 

 

 

garantilån för studerande

 

27

 

27

27

2342

Ränteinkomster på allmänna studielån

36 500

21 712

 

21 712

-14 788

6

 

 

 

 

 

Skr 2001/02:101 BILAGA 6

 

 

Statsbudget

Utfall

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

 

 

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

2343

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988

2 155 000

2 437 661

 

2 437 661

282 661

2361

Räntor på medel avsatta till folkpensionering

1 500

 

 

 

-1 500

2383

Ränteinkomster på statens bosättningslån

 

 

 

 

 

2391

Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2 000

13

 

13

-1 987

2392

Räntor på intressemedel

1 600

727

 

727

-873

2394

Övriga ränteinkomster

34 000

41 778

 

41 778

7 778

2395

Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken

 

234

 

234

234

2397

Räntor på skattekonto m.m., netto

532 000

1 794 096

 

1 794 096

1 262 096

2400

Aktieutdelning

5 433 428

4 990 812

 

4 990 812

-442 616

2411

Inkomster av statens aktier

5 433 428

4 990 812

 

4 990 812

-442 616

2500

Offentligrättsliga avgifter

5 680 052

5 831 799

 

5 831 799

151 748

2511

Expeditions- och ansökningsavgifter

481 922

440 765

 

440 765

-41 157

2519

Koncessionsavgift på televisionens område

460 000

525 250

 

525 250

65 250

2521

Avgifter till Granskningsnämnden

5 500

5 552

 

5 552

52

2522

Avgifter för granskning av filmer och videogram

7 100

7 728

 

7 728

628

2523

Avgift för generationsväxling

 

22

 

22

22

2524

Finansieringsbidrag för arbetspraktik

 

 

 

 

 

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

2 678 731

2 646 194

 

2 646 194

-32 537

2526

Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

65 996

65 900

 

65 900

-96

2527

Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

18 842

19 604

 

19 604

762

2528

Avgifter vid bergsstaten

10 280

8 715

 

8 715

-1 564

2529

Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

63 283

200 399

 

200 399

137 116

2531

Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

1 170

1 244

 

1 244

73

2532

Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

745 000

779 931

 

779 931

34 931

2534

Avgifter för körkort och motorfordon

25 000

21 541

 

21 541

-3 459

2535

Avgifter för statliga garantier

10 000

2 907

 

2 907

-7 093

2536

Lotteriavgifter

23 315

23 652

 

23 652

337

2537

Miljöskyddsavgift

70 000

118 414

 

118 414

48 414

2539

Täktavgift

25 000

8 254

 

8 254

-16 746

2541

Avgifter vid Tullverket

29 000

21 008

 

21 008

-7 992

2542

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

6 200

2 060

 

2 060

-4 140

2543

Avgifter för Kemikalieinspektionen

60 000

62 660

 

62 660

2 660

2544

Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet

2 000

3 720

 

3 720

1 720

2546

Lokalradioavgifter

120 023

125 318

 

125 318

5 295

2547

Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet

 

 

 

 

 

2548

Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

130 400

135 095

 

135 095

4 695

2549

Avgifter för provning vid riksprovplatser

 

 

 

 

 

2551

Avgifter från kärnkraftverken

200 939

193 372

 

193 372

-7 567

2552

Övriga offentligrättsliga avgifter

322 031

304 824

 

304 824

-17 206

2553

Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden

4 920

7 689

 

7 689

2 768

2554

Avgifter för telekommunikation

100 000

100 000

 

100 000

 

2555

Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas

 

-20

 

-20

-20

2556

Djurregisteravgifter

13 400

 

 

 

-13 400

2600

Försäljningsinkomster

383 080

369 798

 

369 798

-13 282

2624

Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

48 580

39 979

 

39 979

-8 601

2625

Utförsäljning av beredskapslager

34 500

179 156

 

179 156

144 656

2627

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

300 000

150 663

 

150 663

-149 337

7

 

 

 

 

 

Skr 2001/02:101 BILAGA 6

 

 

Statsbudget

Utfall

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

 

 

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

2700

Böter m.m.

2 312 771

2 407 763

 

2 407 763

94 992

2711

Dröjsmålsavgifter

400 000

110 273

 

110 273

-289 727

2712

Bötesmedel

378 159

371 655

 

371 655

-6 504

2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

1 912

4 643

 

4 643

2 731

2714

Sanktionsavgifter m.m.

12 700

11 888

 

11 888

-812

2715

Skattetillägg

1 250 000

1 631 981

 

1 631 981

381 981

2716

Förseningsavgifter

270 000

277 323

 

277 323

7 323

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 000 000

300 632

 

300 632

-699 368

2811

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 000 000

300 632

 

300 632

-699 368

2812

Återbetalning av lönegarantimedel

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld egendom

15 001 000

188 310

 

188 310

-14 812 690

3100

Inkomster av försålda byggnader och maskiner

 

 

 

 

 

3125

Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

 

 

 

 

 

3200

Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

 

 

 

-1 000

3211

Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

 

 

 

-1 000

3300

Övriga inkomster av försåld egendom

15 000 000

188 310

 

188 310

-14 811 690

3311

Inkomster av statens gruvegendom

 

 

 

 

 

3312

Övriga inkomster av försåld egendom

15 000 000

188 310

 

188 310

-14 811 690

4000

Återbetalning av lån

2 521 097

2 589 896

 

2 589 896

68 799

4100

Återbetalning av näringslån

92 203

163 251

 

163 251

71 048

4123

Återbetalning av lån till fiskerinäringen

14 162

15 163

 

15 163

1 001

4131

Återbetalning av vattenkraftslån

 

38

 

38

38

4132

Återbetalning av lån avseende såddfinansiering

20 000

20 324

 

20 324

324

4135

Återbetalning av skogsvägslån

 

1

 

1

1

4136

Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet

22 000

80 137

 

80 137

58 137

4137

Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk

3 600

1 973

 

1 973

-1 627

4138

Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

2 000

5 918

 

5 918

3 918

4139

Återbetalning av lokaliseringslån

30 441

39 697

 

39 697

9 256

4300

Återbetalning av studielån

2 317 000

2 314 506

 

2 314 506

-2 494

4311

Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

 

13

 

13

13

4312

Återbetalning av allmänna studielån

1 000

785

 

785

-215

4313

Återbetalning av studiemedel

2 316 000

2 313 708

 

2 313 708

-2 292

4500

Återbetalning av övriga lån

111 894

112 139

 

112 139

245

4514

Återbetalning av lån för studentkårslokaler

 

 

 

 

 

4516

Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

500

194

 

194

-306

4517

Återbetalning från Portugalfonden

58 000

62 424

 

62 424

4 424

4519

Återbetalning av statens bosättningslån

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

Skr 2001/02:101 BILAGA 6

 

 

Statsbudget

Utfall

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

 

 

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

4525

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

30 000

10 569

 

10 569

-19 431

4526

Återbetalning av övriga lån

23 394

38 953

 

38 953

15 559

5000

Kalkylmässiga inkomster

8 856 107

8 446 811

 

8 446 811

-409 296

5100

Avskrivningar och amorteringar

1 066 107

940 248

 

940 248

-125 859

5113

Statens järnvägars avskrivningar

 

 

 

 

 

5121

Amortering på statskapital

445 000

390 925

 

390 925

-54 075

5131

Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

621 107

549 323

 

549 323

-71 784

5200

Statliga pensionsavgifter

7 790 000

7 506 563

 

7 506 563

-283 437

5211

Statliga pensionsavgifter

7 790 000

7 506 563

 

7 506 563

-283 437

6000

Bidrag m.m. från EU

10 556 100

8 484 629

 

8 484 629

-2 071 471

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

7 790 400

7 084 152

 

7 084 152

-706 248

6111

Arealbidrag

3 500 000

3 484 047

 

3 484 047

-15 953

6112

Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999

1 264 000

959 147

 

959 147

-304 853

6113

Övriga interventioner

340 000

327 886

 

327 886

-12 114

6114

Exportbidrag

750 000

628 179

 

628 179

-121 821

6115

Djurbidrag

1 012 000

944 911

 

944 911

-67 089

6116

Offentlig lagring

200 000

-11 944

 

-11 944

-211 944

6117

Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000–2006

280 400

403 673

 

403 673

123 273

6119

Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

254 000

266 376

 

266 376

12 376

6121

EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn

 

 

 

 

 

 

m.m. perioden 1995–1999

95 000

 

 

 

-95 000

6122

EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn

 

 

 

 

 

 

m.m. perioden 2000–2006

95 000

81 880

 

81 880

-13 120

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

45 900

39 536

 

39 536

-6 364

6211

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999

 

 

 

 

 

6212

Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006

45 900

39 536

 

39 536

-6 364

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

870 500

252 132

 

252 132

-618 368

6311

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999

13 500

 

 

 

-13 500

6312

Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006

857 000

252 132

 

252 132

-604 868

6400

Bidrag från EG:s socialfond

1 678 000

1 038 660

 

1 038 660

-639 340

6411

Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999

275 000

409 770

 

409 770

134 770

6412

Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006

1 403 000

628 890

 

628 890

-774 110

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

160 000

29 164

 

29 164

-130 836

6511

Bidrag till transeuropeiska nätverk

160 000

29 164

 

29 164

-130 836

9

 

 

 

 

 

Skr 2001/02:101 BILAGA 6

 

 

Statsbudget

Utfall

Utfall

Nettoinkomst/

Skillnad mot

Inkomsttitel

 

 

Inkomster

Utgifter

nettoutgift

statsbudget

6900

Övriga bidrag från EG

11 300

40 984

 

40 984

29 684

6911

Övriga bidrag från EG

11 300

40 984

 

40 984

29 684

Totala inkomster

717 144 711

1 676 551 897

921 426 352

755 125 545

37 980 834

 

 

 

 

 

 

 

10

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

S kr . 200 1 /0 2: 10 1 BI LAGA 7

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens utgifter…………………………………………………5

3

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

Specifikation av utgifter på utgiftsområden för budgetåret 2001

Tusental kronor

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

UO 01 Rikets styrelse

598 602

5 316 203

35 645

-38 213

 

 

5 912 237

5 412 739

96 536

60 891

-499 497

-771 030

499 497

Po 27 Mediepolitik

31 445

691 010

503

-26 194

 

 

696 764

640 810

-50 200

-50 703

-55 954

-83 645

55 954

1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, a

-112

5 670

302

 

 

 

5 860

5 861

191

-111

2

-168

-2

2

Presstöd, a

22 483

539 029

 

-22 482

 

 

539 030

496 954

-42 075

-42 075

-42 075

-69 026

42 075

3

Stöd till radio- och kassettidningar, a

7 531

127 300

 

-3 712

 

 

131 119

118 129

-9 171

-9 171

-12 990

-12 990

12 990

4

Radio- och TV-verket, a

764

10 847

105

 

 

 

11 716

11 122

275

170

-595

-920

595

5

Granskningsnämnden för radio och TV, a

779

8 164

96

 

 

 

9 039

8 743

579

483

-296

-541

296

Po 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

323 346

 

 

 

 

 

323 346

129 784

129 784

129 784

-193 562

-193 562

193 562

 

1999 01F1 Samarbete och utveckling inom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Östersjöregionen, r

323 346

 

 

 

 

 

323 346

129 784

129 784

129 784

-193 562

-193 562

193 562

Po 45 Samepolitik

1 281

14 703

3 373

 

 

 

19 357

17 695

2 992

-381

-1 663

-2 104

1 663

1

Sametinget, a

1 281

14 703

3 373

 

 

 

19 357

17 695

2 992

-381

-1 663

-2 104

1 663

Po 46 Demokrati

14 620

65 495

21 778

-19

 

 

101 874

78 745

13 250

-8 528

-23 129

-25 878

23 129

1

Allmänna val, a

4 876

25 000

13 400

 

 

 

43 276

29 422

4 422

-8 978

-13 854

-15 174

13 854

2

Justitiekanslern, a

1 536

12 820

500

 

 

 

14 856

14 249

1 429

929

-607

-992

607

3

Datainspektionen, a

7 881

26 664

1 428

-19

 

 

35 954

29 493

2 829

1 401

-6 461

-7 261

6 461

4

Svensk författningssamling, a

328

1 011

 

 

 

 

1 339

687

-324

-324

-651

-701

651

5

Valmyndigheten, a

 

 

6 450

 

 

 

6 450

4 894

4 894

-1 556

-1 556

-1 750

1 556

Po 90 Övrig verksamhet

227 909

4 544 995

9 991

-12 000

 

 

4 770 895

4 545 706

711

-9 280

-225 189

-465 841

225 189

1

Kungliga hov- och slottsstaten, a

-143

84 094

1 858

 

 

 

85 809

85 809

1 715

-143

0

-1 300

 

2

Riksdagens ledamöter och partier m.m., a

37 684

559 647

 

-5 000

 

 

592 331

547 574

-12 073

-12 073

-44 757

-89 529

44 757

3

Riksdagens förvaltningskostnader, a

69 893

440 649

4 727

-7 000

 

 

508 269

472 899

32 250

27 523

-35 370

-57 403

35 370

4

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, a

272

45 756

2 001

 

 

 

48 029

46 032

276

-1 725

-1 997

-4 285

1 997

5

Regeringskansliet m.m., a

111 626

3 269 649

11 405

 

 

 

3 392 680

3 253 439

-16 210

-27 615

-139 240

-302 240

139 240

6

Stöd till politiska partier, a

8 577

145 200

-10 000

 

 

 

143 777

139 953

-5 247

4 753

-3 824

-11 084

3 824

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

694 013

1 307 655

804 756

-44 253

 

 

2 762 171

2 121 731

814 076

9 320

-640 440

-685 289

640 440

 

Po 01 Effektiv statsförvaltning

384 891

792 818

-10 642

-10 998

 

 

1 156 069

825 655

32 837

43 479

-330 414

-360 836

330 414

 

1

Konjunkturinstitutet, a

-613

44 036

-12

 

 

 

43 411

42 132

-1 904

-1 892

-1 279

-2 600

1 279

 

2

Riksrevisionsverket, a

4 563

152 140

4 504

 

 

 

161 207

154 702

2 562

-1 942

-6 506

-11 070

6 506

 

3

Ekonomistyrningsverket, a

12 649

58 475

794

-5 149

 

 

66 769

59 336

861

67

-7 433

-9 187

7 433

 

4

Statskontoret, a

8 788

72 054

-3 674

-1 500

 

 

75 668

73 860

1 806

5 480

-1 808

-3 970

1 808

 

5

Täckning av merkostnader för lokaler, a

12 951

8 800

-7 000

-4 032

 

 

10 719

6 078

-2 722

4 278

-4 641

-4 905

4 641

 

6

Statistiska centralbyrån, a

5 211

376 303

-4 274

 

 

 

377 240

364 687

-11 616

-7 342

-12 553

-31 368

12 553

 

7

Folk- och bostadsräkning, r

184 285

10 000

 

 

 

 

194 285

20 889

10 889

10 889

-173 396

-173 396

173 396

 

8

Kammarkollegiet, a

5 973

31 049

-1 270

 

 

 

35 752

24 819

-6 230

-4 960

-10 932

-11 863

10 932

 

9

Nämnden för offentlig upphandling, a

355

7 235

154

 

 

 

7 744

7 806

571

417

61

-159

-61

 

10

Statens kvalitets- och kompetensråd, a

2 684

10 954

136

 

 

 

13 774

12 768

1 814

1 678

-1 006

-1 335

1 006

 

12

Ekonomiska rådet, a

316

2 052

 

 

 

 

2 368

1 490

-562

-562

-877

-939

877

 

13

Utvecklingsarbete, a

19 027

19 720

 

 

 

 

38 747

29 623

9 903

9 903

-9 124

-9 124

9 124

 

 

1998 14D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

reglerade omr, a

39 934

 

 

 

 

 

39 934

2 574

2 574

2 574

-37 360

-37 360

37 360

 

 

1999 02A14 Kontrollfunktionen i staten, r

88 450

 

 

 

 

 

88 450

24 891

24 891

24 891

-63 559

-63 559

63 559

 

 

2000 02A11 Vissa nämnder m.m., a

317

 

 

-317

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Po 02 Finansiella system och tillsyn

308 545

490 214

813 650

-33 254

 

 

1 579 154

1 271 135

780 921

-32 729

-308 019

-321 215

308 019

 

1

Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, a

4

1

 

 

 

 

5

 

-1

-1

-5

-5

5

 

2

Finansinspektionen, a

212

130 186

8 744

 

 

 

139 142

135 742

5 556

-3 188

-3 400

-7 495

3 400

 

3

Insättningsgarantinämnden, a

2 017

8 093

 

 

 

 

10 110

7 523

-570

-570

-2 587

-2 830

2 587

 

4

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a

41 961

256 402

-5 494

 

 

 

292 869

219 482

-36 920

-31 426

-73 387

-81 087

73 387

 

6

Bokföringsnämnden, a

3 710

7 432

 

 

 

 

11 142

7 515

83

83

-3 626

-3 849

3 626

 

7

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, a

31 458

9 400

-6 000

-25 000

 

 

9 858

6 413

-2 987

3 013

-3 445

-3 445

3 445

 

8

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, a

1 616

18 700

315 000

-1 277

 

 

334 039

334 039

315 339

339

0

-935

0

 

9

Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken, a

6 876

60 000

 

-1 476

 

 

65 400

59 021

-979

-979

-6 379

-6 379

6 379

 

10

Avsättning för garantiverksamhet, r

 

 

501 400

 

 

 

501 400

501 400

501 400

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

 

1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m i Nordbanken, a

47 412

 

 

 

 

 

47 412

 

 

 

-47 412

-47 412

47 412

 

 

1997 02B6 Värdering m.m av aktier i VPC AB, a

4 794

 

 

-4 794

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997 02B7 Investeringar i infrastrukturen på den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

svenska finansmarkanden, a

708

 

 

-708

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000 02B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upplåning och låneförvaltning,

167 778

 

 

 

 

 

167 778

 

 

 

-167 778

-167 778

167 778

 

Po 90 Övrig verksamhet

577

24 623

1 748

 

 

 

26 948

24 941

318

-1 430

-2 007

-3 238

2 007

 

1

Riksdagens revisorer, a

577

24 623

1 748

 

 

 

26 948

24 941

318

-1 430

-2 007

-3 238

2 007

 

UO 03 Skatteförvaltning och uppbörd

209 320

6 206 948

8 356

-751

 

 

6 423 873

6 431 754

224 806

216 450

7 880

-178 528

-7 880

 

Po 03 Skatt, tull och exekution

209 320

6 206 948

8 356

-751

 

 

6 423 873

6 431 754

224 806

216 450

7 880

-178 528

-7 880

 

1

Riksskatteverket, a

41 288

442 682

-2 966

 

 

 

481 004

451 436

8 754

11 720

-29 568

-42 848

29 568

 

2

Skattemyndigheterna, a

125 870

4 593 878

10 216

-751

 

 

4 729 213

4 803 715

209 837

199 621

74 501

-63 515

-74 501

 

3

Tullverket, a

42 162

1 170 388

1 106

 

 

 

1 213 656

1 176 602

6 214

5 108

-37 053

-72 165

37 053

 

UO 04 Rättsväsendet

-165 325

23 973 166

771 170

-181 651

 

 

24 397 360

24 148 776

175 610

-595 560

-248 584

-1 009 769

248 584

 

Po 03 Skatt, tull och exekution

77 052

1 361 669

970

 

 

 

1 439 691

1 392 171

30 502

29 532

-47 520

-88 370

47 520

 

1

Kronofogdemyndigheterna, a

77 052

1 361 669

970

 

 

 

1 439 691

1 392 171

30 502

29 532

-47 520

-88 370

47 520

 

Po 04 Rättsväsendet

-242 376

22 611 497

770 200

-181 651

 

 

22 957 670

22 756 605

145 108

-625 092

-201 064

-921 399

201 064

 

1

Polisorganisationen, a

-295 656

12 298 318

667 502

-169 454

 

 

12 500 710

12 461 840

163 522

-503 980

-38 870

-407 870

38 870

 

2

Säkerhetspolisen, a

87 189

534 382

-10 500

-600

 

 

610 471

538 601

4 219

14 719

-71 870

-71 870

71 870

 

3

Åklagarorganisationen, a

13 534

729 777

-6 988

 

 

 

736 323

731 861

2 084

9 072

-4 462

-26 355

4 462

 

4

Ekobrottsmyndigheten, a

-10 876

304 285

8 784

 

 

 

302 193

297 062

-7 223

-16 007

-5 131

-14 260

5 131

 

5

Domstolsväsendet m.m., a

59 552

3 515 117

32 880

 

 

 

3 607 549

3 467 539

-47 578

-80 458

-140 010

-250 050

140 010

 

6

Kriminalvården: förvaltningskostnader, a

-130 337

4 148 078

-1 190

 

 

 

4 016 551

4 073 358

-74 720

-73 530

56 808

-67 724

-56 808

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

7

Brottsförebyggande rådet: förvaltningskostnader, a

19 690

42 405

1 580

 

 

 

63 675

57 804

15 399

13 819

-5 871

-7 143

5 871

 

8

Rättsmedicinalverket: förvaltningskostnader, a

3 358

189 386

270

 

 

 

193 014

197 160

7 774

7 504

4 146

-1 536

-4 146

 

9

Gentekniknämnden, a

90

2 842

-10

 

 

 

2 922

2 876

34

44

-46

-131

46

 

10

Brottsoffermyndigheten: förvaltningskostnader, a

307

16 852

3 172

 

 

 

20 331

18 975

2 123

-1 049

-1 355

-1 950

1 355

 

11

Brottsoffermyndigheten, ersättning för skador på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grund av brott, a

35 633

74 500

-3 000

-11 000

 

 

96 133

75 013

513

3 513

-21 120

-24 695

21 120

 

12

Rättshjälpskostnader m.m., a

-39 301

730 000

75 000

 

 

 

765 699

804 755

74 755

-245

39 056

-33 944

-39 056

 

13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a

6 834

10 399

2 700

 

 

 

19 933

15 948

5 549

2 849

-3 985

-4 505

3 985

 

14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, a

4 776

7 956

 

 

 

 

12 732

6 854

-1 102

-1 102

-5 878

-6 674

5 878

 

15

Bidrag till brottsförebyggande arbete, a

2 831

7 200

 

-597

 

 

9 434

6 957

-243

-243

-2 477

-2 693

2 477

 

UO 05 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

125 585

2 908 385

114 638

-86 561

-262

 

3 062 047

3 015 268

106 883

-7 755

-46 779

-189 189

46 779

 

Po 05 Utrikes- och säkerhetspolitik

125 585

2 908 385

114 638

-86 561

-262

 

3 062 047

3 015 268

106 883

-7 755

-46 779

-189 189

46 779

 

1

Utrikesförvaltningen, a

742

1 816 068

42 825

 

 

 

1 859 635

1 854 800

38 732

-4 093

-4 836

-60 349

4 836

 

2

Nordiskt samarbete, a

999

1 511

 

-554

 

 

1 956

950

-561

-561

-1 006

-1 081

1 006

 

3

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utland-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

et m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet, a

10 633

6 073

 

-9 413

 

 

7 293

2 881

-3 192

-3 192

-4 412

-4 716

4 412

 

4

Bidrag till vissa internationella organisationer, a

19 920

452 817

72 000

-38 687

 

 

506 050

540 714

87 897

15 897

34 664

-17 818

-34 664

 

5

Nordiska ministerrådet, a

30 513

281 094

 

-30 513

 

 

281 094

292 405

11 311

11 311

11 311

-3 689

-11 311

 

6

Organisationen för ekonomiskt samarbete och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling (OECD), a

7 004

25 997

 

-7 004

 

 

25 997

25 673

-324

-324

-324

-1 624

324

 

7

Fredsfrämjande verksamhet, a

44 841

149 453

 

 

 

 

194 294

119 478

-29 975

-29 975

-74 817

-89 762

74 817

 

8

Svenska institutet, a

1 507

55 451

-438

 

 

 

56 520

57 111

1 660

2 098

591

-909

-591

 

9

Övrig information om Sverige i utlandet, a

3 428

13 863

 

 

 

 

17 291

14 910

1 047

1 047

-2 381

-2 381

2 381

 

10

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

området, a

1 783

2 259

 

 

 

 

4 042

2 375

116

116

-1 667

-1 667

1 667

 

11

Information och studier om säkerhetspolitik och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fredsfrämjande utveckling, a

139

9 000

 

 

 

 

9 139

8 700

-300

-300

-439

-439

439

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

12

Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

institut (SIPRI), o

 

21 373

 

 

 

 

21 373

21 373

 

 

 

 

 

 

13

Forskning till stöd för nedrustning och internationell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

säkerhet, a

200

10 781

 

 

 

 

10 981

9 976

-805

-805

-1 005

-1 545

1 005

 

14

Utrikespolitiska Institutet, o

 

11 710

 

 

 

 

11 710

11 710

 

 

 

 

 

 

15

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

säkerhetspolitisk betydelse, a

263

4 603

 

-128

 

 

4 738

4 301

-302

-302

-436

-436

436

 

16

Inspektionen för strategiska produkter: förvaltningskostnader,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

177

17 404

251

-262

-262

 

17 570

18 277

873

622

707

-43

-707

 

17

Europainformation m.m., a

3 435

21 800

 

 

 

 

25 235

22 504

704

704

-2 731

-2 731

2 731

 

18

Föreningen Norden, a

 

7 128

 

 

 

 

7 128

7 128

 

 

 

 

 

 

UO 06 Totalförsvar

1 062 054

46 530 105

-4 000

-34 106

-16 611

 

47 554 052

44 894 886

-1 635 220

-1 631 220

-2 659 167

-3 891 823

2 659 167

 

Po 06 Försvarspolitik

1 020 104

45 445 444

-16 300

-34 106

-16 611

 

46 415 142

43 802 312

-1 643 132

-1 626 832

-2 612 831

-3 811 268

2 612 831

 

1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., a

-676 104

18 266 092

1 003 700

-1 150

-1 150

 

18 592 538

18 531 243

265 151

-738 549

-61 294

-446 676

61 294

 

2

Fredsfrämjande truppinsatser, a

30 325

1 000 762

253 063

 

 

 

1 284 150

1 075 168

74 406

-178 657

-208 982

-239 005

208 982

 

3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling, a

1 131 753

23 314 833

-1 087 000

 

 

 

23 359 586

21 347 465

-1 967 368

-880 368

-2 012 121

-2 712 121

2 012 121

 

4

Funktionen Civil ledning, a

48 849

488 507

-3 407

-21 099

-10 642

 

512 850

529 721

41 214

44 621

16 871

-8 148

-16 871

 

5

Funktionen Försörjning med industrivaror, a

74 273

40 000

-15 000

 

 

 

99 273

62 845

22 845

37 845

-36 428

-37 628

36 428

 

6

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, a

142 669

593 809

-94 280

-8 680

-3 700

 

633 518

556 543

-37 266

57 014

-76 974

-94 733

76 974

 

7

Funktionen Psykologiskt försvar, a

6 564

20 000

 

 

 

 

26 564

23 873

3 873

3 873

-2 691

-3 291

2 691

 

8

Funktionen Ordning och säkerhet, a

3 720

22 841

 

 

 

 

26 561

22 928

87

87

-3 633

-4 318

3 633

 

9

Funktionen Hälso- och sjukvård, a

45 640

101 936

 

 

 

 

147 576

133 614

31 678

31 678

-13 962

-18 233

13 962

 

10

Funktionen Telekommunikationer m.m., a

100 574

199 000

-60 716

 

 

 

238 858

79 884

-119 116

-58 400

-158 973

-164 943

158 973

 

11

Funktionen Postbefordran, a

4 148

3 000

-3 000

-818

 

 

3 330

1 096

-1 904

1 096

-2 235

-2 235

2 235

 

12

Funktionen Transporter, a

-169

163 000

-705

 

 

 

162 126

157 175

-5 825

-5 120

-4 951

-5 161

4 951

 

13

Funktionen Energiförsörjning, a

106 364

220 569

-7 470

 

 

 

319 463

302 008

81 439

88 909

-17 454

-17 454

17 454

 

14

Totalförsvarets pliktverk, a

1 585

253 140

 

 

 

 

254 725

228 771

-24 369

-24 369

-25 954

-33 549

25 954

 

15

Försvarshögskolan, a

1 380

31 445

 

 

 

 

32 825

31 596

151

151

-1 229

-2 172

1 229

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

16

Försvarets radioanstalt, a

-7 778

441 333

 

 

 

 

433 555

437 829

-3 504

-3 504

4 274

-8 966

-4 274

 

17

Totalförsvarets forskningsinstitut, a

3 045

184 893

 

 

 

 

187 938

182 508

-2 385

-2 385

-5 430

-10 970

5 430

 

18

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom total-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försvaret, o

 

88 265

 

 

 

 

88 265

88 265

 

 

 

 

 

 

19

Nämnder m.m., a

3 018

12 019

-1 485

-2 111

-1 119

 

11 442

9 779

-2 240

-755

-1 662

-1 662

1 662

 

 

1998 06A1 Försvarsmakten, a

248

 

 

-248

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Po 07 Skydd mot olyckor

41 949

1 084 661

12 300

 

 

 

1 138 910

1 092 574

7 913

-4 387

-46 336

-80 555

46 336

 

1

Kustbevakningen, a

4 615

473 764

 

 

 

 

478 379

465 431

-8 333

-8 333

-12 948

-27 148

12 948

 

2

Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

jordskred och andra naturolyckor m.m., a

5 528

25 000

 

 

 

 

30 528

24 684

-316

-316

-5 843

-6 593

5 843

 

3

Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

räddningstjänst m.m., a

26 509

13 431

14 000

 

 

 

53 940

53 245

39 814

25 814

-695

-2 889

695

 

4

Statens räddningsverk: samhällets skydd mot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

olyckor, a

-374

555 449

-1 700

 

 

 

553 375

532 524

-22 925

-21 225

-20 852

-37 417

20 852

 

5

Brandfarliga och explosiva varor, a

5 671

17 017

 

 

 

 

22 688

16 690

-327

-327

-5 998

-6 508

5 998

 

UO 07 Internationellt bistånd

4 640 754

14 966 011

-202 606

-16 523

-523

 

19 387 636

16 989 314

2 023 303

2 225 909

-2 398 323

-2 413 314

2 398 323

 

Po 08 Internationellt utvecklingssamarbete

3 255 502

14 066 011

-202 606

-16 000

 

 

17 102 907

15 920 418

1 854 407

2 057 013

-1 182 489

-1 197 480

1 182 489

 

1

Biståndsverksamhet, r

3 235 180

13 603 884

-207 000

-16 000

 

 

16 616 064

15 441 413

1 837 529

2 044 529

-1 174 651

-1 176 715

1 174 651

 

2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, a

19 996

451 213

4 394

 

 

 

475 603

468 009

16 796

12 402

-7 594

-20 194

7 594

 

3

Nordiska Afrikainstitutet, a

326

10 914

 

 

 

 

11 240

10 996

82

82

-244

-571

244

 

Po 09 Samarbete med Central- och Östeuropa

1 385 252

900 000

 

-523

-523

 

2 284 729

1 068 895

168 895

168 895

-1 215 834

-1 215 834

1 215 834

 

1

Samarbete med Central- och Östeuropa, r

844 252

865 000

 

-523

-523

 

1 708 729

968 095

103 095

103 095

-740 634

-740 634

740 634

 

2

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

finansiellt stöd och exportkreditgarantier, r

541 000

35 000

 

 

 

 

576 000

100 800

65 800

65 800

-475 200

-475 200

475 200

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 08 Invandrare och flyktingar

346 705

4 941 878

613 380

-150 058

121 851

24 000

5 775 905

5 281 547

339 669

-273 711

-494 358

-900 541

494 358

 

Po 10 Integrationspolitik

173 309

2 406 239

-207 919

-127 182

77

 

2 244 447

2 282 148

-124 091

83 828

37 701

-170 099

-37 701

 

1

Integrationsverket, a

18 933

83 731

1 746

-1 982

 

 

102 428

96 735

13 004

11 258

-5 693

-8 205

5 693

 

2

Integrationsåtgärder, a

8 643

50 242

 

-3 025

 

 

55 860

51 752

1 510

1 510

-4 108

-4 108

4 108

 

3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, a

115 070

2 238 565

-200 000

-93 000

 

 

2 060 635

2 115 990

-122 575

77 425

55 355

-148 502

-55 355

 

4

Hemutrustningslån, a

30 326

21 227

-10 000

-29 187

 

 

12 366

5 622

-15 605

-5 605

-6 744

-7 805

6 744

 

5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a

337

12 474

335

12

77

 

13 158

12 048

-426

-761

-1 110

-1 480

1 110

 

Po 11 Storstadspolitik

273 581

565 000

 

 

 

 

838 581

265 671

-299 329

-299 329

-572 910

-572 910

572 910

 

1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, a

273 581

565 000

 

 

 

 

838 581

265 671

-299 329

-299 329

-572 910

-572 910

572 910

 

Po 12 Migrationspolitik

-100 621

1 962 639

821 299

-22 840

121 774

24 000

2 684 477

2 725 578

762 939

-58 360

41 102

-157 281

-41 102

 

1

Migrationsverket, a

-900

446 031

65 887

-1 067

 

 

509 951

470 922

24 891

-40 996

-39 029

-53 179

39 029

 

2

Mottagande av asylsökande, a

-120 314

1 039 335

686 000

-14 521

 

24 000

1 614 500

1 787 000

747 665

61 665

172 500

0

-172 500

 

3

Migrationspolitiska åtgärder, a

12 721

285 221

 

-7 901

118 650

 

290 041

213 597

-71 624

-71 624

-76 444

-76 444

76 444

 

4

Utlänningsnämnden, a

501

70 483

6 412

 

 

 

77 396

76 189

5 706

-706

-1 207

-3 307

1 207

 

5

Offentligt biträde i utlänningsärenden, a

3 646

57 913

25 000

-1 541

934

 

85 018

85 619

27 706

2 706

602

-5 648

-602

 

6

Utresor för avvisade och utvisade, a

3 725

63 656

 

2 190

2 190

 

69 571

69 873

6 217

6 217

302

-3 081

-302

 

7

Från EU-budgeten finansierade insatser för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

asylsökande, a

 

 

38 000

 

 

 

38 000

22 378

22 378

-15 622

-15 622

-15 622

15 622

 

Po 47 Minoritetspolitik

436

8 000

 

-36

 

 

8 400

8 150

150

150

-250

-250

250

 

1

Åtgärder för nationella minoriteter, a

436

8 000

 

-36

 

 

8 400

8 150

150

150

-250

-250

250

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

-1 362 934

29 373 625

464 479

-167 822

31 552

 

28 307 347

29 491 651

118 026

-346 453

1 184 303

-178 756

-1 184 303

 

Po 13 Hälso- och sjukvårdspolitik

-1 568 848

19 955 236

404 457

-155 056

31 552

 

18 635 788

20 236 836

281 600

-122 857

1 601 047

643 710

-1 601 047

 

1

Sjukvårdsförmåner m.m., a

-8 364

2 242 000

 

-151 448

31 552

 

2 082 188

2 209 980

-32 020

-32 020

127 792

-4 208

-127 792

 

2

Bidrag för läkemedelsförmånen, a

-1 611 948

16 137 000

394 000

 

 

 

14 919 052

16 530 753

393 753

-247

1 611 701

804 846

-1 611 701

 

3

Bidrag till hälso- och sjukvård, a

19 731

962 087

 

-2 225

 

 

979 593

965 976

3 889

3 889

-13 616

-13 616

13 616

 

4

Statens beredning för utvärdering av medicinsk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

metodik, a

2 315

36 165

-194

 

 

 

38 286

36 609

444

638

-1 677

-2 762

1 677

 

5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a

2 802

23 407

-1 637

 

 

 

24 572

20 160

-3 247

-1 610

-4 412

-5 112

4 412

 

6

Ersättning till steriliserade i vissa fall, a

14 422

78 000

 

 

 

 

92 422

28 086

-49 914

-49 914

-64 336

-66 736

64 336

 

7

Socialstyrelsen, a

10 811

476 577

12 288

 

 

 

499 676

445 271

-31 306

-43 594

-54 404

-68 701

54 404

 

 

1997 09A8 Bidrag till psykiatriområdet, r

1 383

 

 

-1 383

 

 

0

 

 

 

0

0

0

 

Po 14 Folkhälsa

23 703

516 016

53 794

-200

 

 

593 313

497 444

-18 572

-72 366

-95 869

-109 069

95 869

 

1

Insatser mot aids, a

273

65 622

 

 

 

 

65 895

64 033

-1 589

-1 589

-1 862

-3 832

1 862

 

2

Bidrag till WHO, a

612

8 000

 

 

 

 

8 612

9 194

1 194

1 194

582

-218

-582

 

3

Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, a

382

16 896

1 970

 

 

 

19 248

19 375

2 479

509

126

-384

-126

 

4

Folkhälsoinstitutet, a

3 549

120 275

3 488

 

 

 

127 312

121 211

936

-2 552

-6 101

-9 711

6 101

 

5

Smittskyddsinstitutet, a

15 052

152 869

-2 146

 

 

 

165 775

148 221

-4 648

-2 502

-17 554

-22 144

17 554

 

6

Institutet för psykosocial medicin, a

68

13 249

882

 

 

 

14 199

13 531

282

-600

-668

-668

668

 

7

Folkhälsopolitiska åtgärder, a

 

53 554

 

 

 

 

53 554

53 463

-91

-91

-91

-1 581

91

 

8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a

2 817

77 500

50 000

 

 

 

130 317

60 348

-17 152

-67 152

-69 969

-69 969

69 969

 

9

Alkoholinspektionen, a

368

7 650

 

 

 

 

8 018

8 018

368

368

0

-230

0

 

10

Alkoholsortimentsnämnden, a

582

401

-400

-200

 

 

383

50

-351

49

-333

-333

333

 

Po 15 Barnpolitik

216

15 545

274

 

 

 

16 035

16 006

461

187

-29

-496

29

 

1

Barnombudsmannen, förvaltningskostnader m.m., a

262

8 565

110

 

 

 

8 937

9 020

455

345

83

-174

-83

 

2

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, a

-45

6 980

164

 

 

 

7 099

6 986

6

-158

-113

-323

113

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

Po 16 Handikappolitik

-58 743

7 670 616

85

 

 

 

7 611 958

7 359 300

-311 316

-311 401

-252 658

-608 578

252 658

 

1

Personligt ombud, a

839

60 000

 

 

 

 

60 839

60 422

422

422

-417

-2 217

417

 

2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, r

1 324

277 000

 

 

 

 

278 324

275 000

-2 000

-2 000

-3 324

-3 324

3 324

 

3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., a

218

172 470

 

 

 

 

172 688

170 149

-2 321

-2 321

-2 538

-11 158

2 538

 

4

Bidrag till viss verksamhet för personer med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

funktionshinder, o

 

79 394

 

 

 

 

79 394

79 394

 

 

 

 

 

 

5

Bidrag till handikapporganisationer, o

 

157 248

 

 

 

 

157 248

157 248

 

 

 

 

 

 

6

Alternativ telefoni, a

800

21 476

 

 

 

 

22 276

20 135

-1 341

-1 341

-2 141

-3 211

2 141

 

7

Bilstöd till handikappade, a

-10 585

227 000

 

 

 

 

216 415

226 116

-884

-884

9 701

-1 649

-9 701

 

8

Kostnader för statlig assistansersättning, a

-51 377

6 640 000

 

 

 

 

6 588 623

6 342 068

-297 932

-297 932

-246 555

-578 555

246 555

 

9

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, a

232

20 781

191

 

 

 

21 204

14 996

-5 785

-5 976

-6 209

-6 832

6 209

 

10

Handikappombudsmannen, a

-193

15 247

-106

 

 

 

14 948

13 773

-1 474

-1 368

-1 175

-1 632

1 175

 

Po 17 Äldrepolitik

133 028

251 946

1 000

 

 

 

385 974

350 360

98 414

97 414

-35 614

-43 172

35 614

 

1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, a

13 853

251 946

1 000

 

 

 

266 799

252 524

578

-422

-14 275

-21 833

14 275

 

 

1999 09B19 Bidrag till äldrebostäder m.m., r

119 175

 

 

 

 

 

119 175

97 836

97 836

97 836

-21 339

-21 339

21 339

 

Po 18 Socialtjänstpolitik

91 821

702 611

-7 052

-278

 

 

787 102

780 739

78 128

85 180

-6 363

-27 140

6 363

 

1

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., a

2 229

88 378

 

-278

 

 

90 329

79 578

-8 800

-8 800

-10 751

-13 402

10 751

 

2

Statens institutionsstyrelse, a

85 767

604 233

-7 052

 

 

 

682 948

690 394

86 161

93 213

7 445

-10 681

-7 445

 

3

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, r

3 825

10 000

 

 

 

 

13 825

10 768

768

768

-3 057

-3 057

3 057

 

Po 26 Forskningspolitik

15 888

261 655

11 921

-12 288

 

 

277 176

250 966

-10 689

-22 610

-26 210

-34 010

26 210

 

1

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltning, a

1 062

24 212

-367

 

 

 

24 907

22 860

-1 352

-985

-2 047

-2 747

2 047

 

2

Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskning, a

14 826

237 443

12 288

-12 288

 

 

252 269

228 106

-9 337

-21 625

-24 163

-31 263

24 163

 

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

-2 982 709

101 949 802

5 539 948

-28 941

-336

 

104 478 100

107 315 506

5 365 704

-174 244

2 837 407

-1 691 185

-2 837 407

 

Po 19 Ersättning vid arbetsoförmåga

-2 982 709

101 949 802

5 539 948

-28 941

-336

 

104 478 100

107 315 506

5 365 704

-174 244

2 837 407

-1 691 185

-2 837 407

 

1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., a

-2 559 817

38 425 000

5 450 000

-336

-336

 

41 314 847

42 894 064

4 469 064

-980 936

1 579 217

-441 783

-1 579 217

 

2

Förtidspensioner, a

-848 459

49 696 000

 

 

 

 

48 847 541

50 167 217

471 217

471 217

1 319 676

-705 324

-1 319 676

 

3

Handikappersättningar, a

7 025

1 054 400

 

 

 

 

1 061 425

1 059 885

5 485

5 485

-1 540

-33 172

1 540

 

4

Arbetsskadeersättningar, a

72 927

6 909 000

 

 

 

 

6 981 927

7 097 518

188 518

188 518

115 591

-155 909

-115 591

 

5

Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sionärer, a

24 943

5 000

 

-24 193

 

 

5 750

5 002

2

2

-748

-898

748

 

6

Ersättning för kroppsskador, a

7 397

60 600

 

-4 412

 

 

63 585

58 867

-1 733

-1 733

-4 718

-7 528

4 718

 

7

Riksförsäkringsverket, a

64 589

750 506

-10 052

 

 

 

805 043

775 559

25 053

35 105

-29 484

-51 484

29 484

 

8

Allmänna försäkringskassor, a

248 685

5 049 296

100 000

 

 

 

5 397 981

5 257 392

208 096

108 096

-140 589

-295 089

140 589

 

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

673 452

33 779 600

30 000

-390

-390

 

34 482 662

33 839 037

59 437

29 437

-643 624

-2 334 154

643 624

 

Po 20 Ekonomisk äldrepolitik

673 452

33 779 600

30 000

-390

-390

 

34 482 662

33 839 037

59 437

29 437

-643 624

-2 334 154

643 624

 

1

Ålderspensioner, a

86 164

10 197 000

 

 

 

 

10 283 164

10 115 480

-81 520

-81 520

-167 684

-677 534

167 684

 

2

Efterlevandepensioner till vuxna, a

124 765

13 141 000

30 000

 

 

 

13 295 765

13 056 141

-84 859

-114 859

-239 625

-898 225

239 625

 

3

Bostadstillägg till pensionärer, a

472 177

10 264 000

-120 000

 

 

 

10 616 177

10 407 269

143 269

263 269

-208 908

-716 108

208 908

 

4

Delpension, a

-9 655

177 600

120 000

-390

-390

 

287 556

260 148

82 548

-37 452

-27 407

-42 287

27 407

 

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

282 883

47 746 979

 

-41 208

 

 

47 988 654

48 288 769

541 790

541 790

300 115

-1 830 709

-300 115

 

Po 21 Ekonomisk familjepolitik

282 883

47 746 979

 

-41 208

 

 

47 988 654

48 288 769

541 790

541 790

300 115

-1 830 709

-300 115

 

1

Allmänna barnbidrag, a

257 754

20 914 000

 

 

 

 

21 171 754

21 108 233

194 233

194 233

-63 521

-1 109 221

63 521

 

2

Föräldraförsäkring, a

21 337

18 026 879

 

 

 

 

18 048 216

18 372 161

345 282

345 282

323 945

-493 899

-323 945

 

3

Underhållsstöd, a

4 732

2 404 500

 

 

 

 

2 409 232

2 496 145

91 645

91 645

86 913

-33 087

-86 913

 

4

Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, a

4 343

40 000

 

-3 143

 

 

41 200

33 038

-6 962

-6 962

-8 162

-10 162

8 162

 

5

Barnpensioner, a

87 316

958 000

 

-38 066

 

 

1 007 250

950 533

-7 467

-7 467

-56 717

-104 717

56 717

 

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a

-92 598

2 127 600

 

 

 

 

2 035 002

2 052 658

-74 942

-74 942

17 657

-79 623

-17 657

 

7

Pensionsrätt för barnår, a

 

3 276 000

 

 

 

 

3 276 000

3 276 000

 

 

 

 

 

 

UO 13 Arbetsmarknad

3 539 123

63 030 635

-883 260

-2 406 168

-4 441

144 400

63 424 730

58 627 404

-4 403 231

-3 519 971

-4 797 326

-7 418 433

4 797 326

 

Po 22 Arbetsmarknadspolitik

3 539 123

63 030 635

-883 260

-2 406 168

-4 441

144 400

63 424 730

58 627 404

-4 403 231

-3 519 971

-4 797 326

-7 418 433

4 797 326

 

1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, a

-20 348

4 458 277

-23 118

 

 

 

4 414 811

4 416 765

-41 512

-18 394

1 954

-110 794

-1 954

 

2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, a

-530 990

38 962 000

-516 863

 

 

 

37 914 147

35 956 502

-3 005 498

-2 488 635

-1 957 645

-3 705 079

1 957 645

 

3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kostnader, a

2 498 841

5 761 086

-343 768

-2 373 199

 

 

5 542 960

5 033 713

-727 373

-383 605

-509 247

-758 944

509 247

 

4

Särskilda insatser för arbetshandikappade, a

437 809

6 975 607

-433 367

-4 441

-4 441

 

6 975 608

6 327 757

-647 850

-214 483

-647 851

-974 963

647 851

 

5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, a

5 328

92 400

 

 

 

 

97 728

95 460

3 060

3 060

-2 268

-5 040

2 268

 

6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1995-1999, a

404 495

234 344

 

 

 

 

638 839

494 287

259 943

259 943

-144 552

-144 552

144 552

 

7

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 619 902

 

 

2000-2006, a

637 581

1 663 000

 

 

 

 

2 300 581

680 679

-982 321

-982 321

-1 619 902

-1 703 049

 

 

8

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, a

4 011

20 093

489

 

 

 

24 593

18 495

-1 598

-2 087

-6 099

-6 099

6 099

 

9

Bidrag till administration av grundbelopp till icke

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anslutna, a

7 409

63 244

 

-5 535

 

 

65 118

57 100

-6 144

-6 144

-8 018

-9 915

8 018

 

10

Bidrag till Samhall AB, a

 

4 262 419

 

 

 

 

4 262 419

4 262 419

 

 

 

 

 

 

11

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, o

 

7 229

 

 

 

 

7 229

7 229

 

 

 

 

 

 

12

Bidrag till lönegarantiersättning, a

92 660

530 000

433 367

-20 850

 

144 400

1 179 577

1 275 877

745 877

312 510

96 300

0

-96 300

 

13

Lernia AB, a

2 329

936

 

-2 143

 

 

1 122

1 122

186

186

0

0

0

 

UO 14 Arbetsliv

727 897

8 541 971

-11 439

-12 289

 

 

9 246 140

8 506 823

-35 148

-23 709

-739 317

-789 137

739 317

 

Po 01 Effektiv statsförvaltning

586 337

7 502 158

-19 000

 

 

 

8 069 495

7 460 265

-41 893

-22 893

-609 230

-609 245

609 230

 

1

Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, a

4 389

2 158

 

 

 

 

6 547

1 817

-341

-341

-4 730

-4 745

4 730

 

2

Statliga tjänstepensioner m.m., a

581 948

7 500 000

-19 000

 

 

 

8 062 948

7 458 448

-41 552

-22 552

-604 501

-604 501

604 501

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

Po 23 Arbetslivspolitik

120 909

1 007 165

7 931

-12 289

 

 

1 123 716

1 007 758

593

-7 338

-115 957

-165 193

115 957

 

1

Arbetsmiljöverket, a

26 520

550 413

-1 913

-8 000

 

 

567 020

490 799

-59 614

-57 701

-76 222

-90 212

76 222

 

2

Arbetslivsinstitutet, a

9 582

321 318

8 532

 

 

 

339 432

340 090

18 772

10 240

658

-31 342

-658

 

3

Särskilda utbildningsinsatser m. m., a

71 185

46 000

 

 

 

 

117 185

82 508

36 508

36 508

-34 677

-34 677

34 677

 

4

Arbetsdomstolen, a

1 333

18 158

1 087

 

 

 

20 578

19 655

1 497

410

-924

-1 468

924

 

6

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, a

13

58

 

-11

 

 

60

41

-17

-17

-19

-21

19

 

7

Internationella avgifter, a

4 824

22 195

 

-3 372

 

 

23 647

23 817

1 622

1 622

170

-1 040

-170

 

8

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sexuell läggning (Homo), a

199

3 816

225

 

 

 

4 240

4 096

280

55

-145

-275

145

 

9

Medlingsinstitutet, a

7 251

45 207

 

-906

 

 

51 552

46 753

1 546

1 546

-4 799

-6 159

4 799

 

Po 24 Jämställdhetspolitik

20 651

32 648

-370

 

 

 

52 929

38 799

6 151

6 521

-14 130

-14 699

14 130

 

1

Jämställdhetsombudsmannen, a

1 124

18 942

-370

 

 

 

19 696

18 621

-321

49

-1 075

-1 644

1 075

 

2

Särskilda jämställdhetsåtgärder, a

19 528

13 706

 

 

 

 

33 234

20 179

6 473

6 473

-13 055

-13 055

13 055

 

UO 15 Studiestöd

2 170 415

21 621 806

40 720

-89 463

 

 

23 743 478

19 088 544

-2 533 262

-2 573 982

-4 654 935

-5 635 076

4 654 935

 

Po 25 Utbildningspolitik

2 170 415

21 621 806

40 720

-89 463

 

 

23 743 478

19 088 544

-2 533 262

-2 573 982

-4 654 935

-5 635 076

4 654 935

 

1

Studiehjälp m.m., a

45 217

2 696 483

 

 

 

 

2 741 700

2 604 634

-91 849

-91 849

-137 066

-271 890

137 066

 

2

Studiemedel m.m., a

-55 369

8 478 256

720

 

 

 

8 423 607

7 265 224

-1 213 032

-1 213 752

-1 158 384

-1 509 273

1 158 384

 

3

Studiemedelsräntor m.m., a

 

4 522 690

 

 

 

 

4 522 690

3 722 743

-799 947

-799 947

-799 947

-1 026 082

799 947

 

4

Vuxenstudiestöd m.m., a

2 144 364

5 812 172

40 000

-64 832

 

 

7 931 704

5 405 861

-406 311

-446 311

-2 525 843

-2 790 957

2 525 843

 

5

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, a

33 056

61 520

 

-24 631

 

 

69 945

40 642

-20 878

-20 878

-29 303

-32 325

29 303

 

6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a

3 147

24 462

 

 

 

 

27 609

25 734

1 272

1 272

-1 876

-1 876

1 876

 

7

Bidrag till vissa organisationer m.m., a

 

26 223

 

 

 

 

26 223

23 707

-2 516

-2 516

-2 516

-2 673

2 516

 

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

1 849 720

34 845 518

-540 800

-961 135

2 580

 

35 193 302

33 259 442

-1 586 076

-1 045 276

-1 933 860

-2 397 348

1 933 860

 

Po 11 Storstadspolitik

309 500

220 000

 

 

 

 

529 500

178 350

-41 650

-41 650

-351 150

-351 150

351 150

 

1

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, a

309 500

220 000

 

 

 

 

529 500

178 350

-41 650

-41 650

-351 150

-351 150

351 150

 

Po 25 Utbildningspolitik

1 505 878

32 052 317

-536 468

-955 447

3 374

 

32 066 280

30 503 057

-1 549 260

-1 012 792

-1 563 223

-1 911 992

1 563 223

 

1

Statens skolverk, a

-3 494

305 737

7 297

 

 

 

309 540

299 125

-6 612

-13 909

-10 415

-19 587

10 415

 

2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg, a

171 604

449 206

 

-83 950

-40

 

536 860

431 661

-17 545

-17 545

-105 199

-105 199

105 199

 

3

Forskning inom skolväsendet, a

74

30 000

 

 

 

 

30 074

27 988

-2 012

-2 012

-2 085

-2 085

2 085

 

4

Program för IT i skolan, a

35 382

652 856

 

 

 

 

688 238

557 143

-95 713

-95 713

-131 095

-131 095

131 095

 

5

Statens institut för handikappfrågor i skolan, a

6 067

125 292

89 914

-316

 

 

220 957

211 661

86 369

-3 545

-9 296

-15 624

9 296

 

6

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med handikapp, a

151

21 788

 

 

 

 

21 939

21 250

-538

-538

-689

-2 214

689

 

7

Specialskolemyndigheten och resurscenter, a

46 440

411 774

-56 930

1 756

1 756

 

403 040

365 134

-46 640

10 290

-37 906

-47 214

37 906

 

8

Särskilda insatser på skolområdet, a

9 280

278 526

-15 000

-2 000

 

 

270 806

261 961

-16 565

-1 565

-8 846

-13 362

8 846

 

9

Sameskolstyrelsen, a

-119

29 666

1 034

-30

-30

 

30 551

31 384

1 718

684

833

-57

-833

 

10

Maxtaxa i barnomsorgen m.m., a

 

150 000

-150 000

 

 

 

 

 

-150 000

 

 

 

 

 

11

Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, a

 

500 000

 

 

 

 

500 000

491 339

-8 661

-8 661

-8 661

-8 661

8 661

 

12

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gymnasieskola, a

30 395

114 540

-16 681

-10 000

 

 

118 254

110 416

-4 124

12 557

-7 838

-10 644

7 838

 

13

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, a

13 992

74 195

 

-4 260

 

 

83 927

80 196

6 001

6 001

-3 731

-3 731

3 731

 

14

Statens skolor för vuxna, a

327

40 427

3 689

 

 

 

44 443

43 957

3 530

-159

-486

-486

486

 

15

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, a

44 077

163 535

 

-17 397

 

 

190 215

133 544

-29 991

-29 991

-56 671

-56 671

56 671

 

16

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a

288 324

4 156 379

 

-191 374

0

 

4 253 328

4 069 899

-86 480

-86 480

-183 429

-474 586

183 429

 

17

Uppsala universitet: Grundutbildning, a

399

860 073

 

-7 654

 

 

852 818

852 515

-7 558

-7 558

-303

-303

303

 

18

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

1 011 513

 

 

 

 

1 011 513

1 011 513

 

 

 

 

 

 

19

Lunds universitet: Grundutbildning, a

 

1 086 137

 

-6 928

 

 

1 079 209

1 079 209

-6 928

-6 928

0

0

0

 

20

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

1 018 384

 

 

 

 

1 018 384

1 018 384

 

 

 

 

 

 

21

Göteborgs universitet: Grundutbildning, a

1

1 059 240

 

-15 548

-1

 

1 043 693

1 043 693

-15 547

-15 547

0

0

 

 

22

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

827 059

 

 

 

 

827 059

827 059

 

 

 

 

 

 

23

Stockholms universitet: Grundutbildning, a

1 735

724 666

 

-9 015

2

 

717 386

728 166

3 500

3 500

10 780

10 780

-10 780

 

17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

24

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, a

-128

842 831

 

 

 

 

842 703

842 831

 

 

128

128

-128

 

25

Umeå universitet: Grundutbildning, a

3 981

795 773

 

-10 453

 

 

789 301

777 521

-18 252

-18 252

-11 780

-11 780

11 780

 

26

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, a

-1

576 946

 

 

 

 

576 945

576 946

 

 

1

1

-1

 

27

Linköpings universitet: Grundutbildning, a

 

788 230

 

-6 131

 

 

782 099

782 094

-6 136

-6 136

-5

-5

5

 

28

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

391 052

 

 

 

 

391 052

391 052

 

 

 

 

 

 

29

Karolinska institutet: Grundutbildning, a

 

276 092

 

 

 

 

276 092

276 092

 

 

 

 

 

 

30

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, a

 

641 421

 

 

 

 

641 421

641 421

 

 

 

 

 

 

31

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, a

56 396

804 754

 

-35 452

-6 936

 

825 698

700 841

-103 913

-103 913

-124 857

-124 857

124 857

 

32

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning, a

 

559 400

 

 

 

 

559 400

559 400

 

 

 

 

 

 

33

Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a

 

437 315

 

-6 649

 

 

430 666

429 823

-7 492

-7 492

-843

-843

843

 

34

Luleå tekniska universitet: Forskning och forskar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning, a

 

199 590

 

 

 

 

199 590

199 590

 

 

 

 

 

 

35

Karlstads universitet: Grundutbildning, a

32 696

340 190

 

-10 932

 

 

361 954

300 089

-40 101

-40 101

-61 865

-61 865

61 865

 

36

Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

97 246

 

 

 

 

97 246

97 246

 

 

 

 

 

 

37

Växjö universitet: Grundutbildning, a

29 172

295 088

 

-11 617

470

 

312 643

252 463

-42 625

-42 625

-60 180

-60 180

60 180

 

38

Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

97 361

 

 

 

 

97 361

97 361

 

 

 

 

 

 

39

Örebro universitet: Grundutbildning, a

0

349 346

 

-8 429

 

 

340 917

340 917

-8 429

-8 429

0

0

0

 

40

Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, a

 

97 476

 

 

 

 

97 476

97 476

 

 

 

 

 

 

41

Mitthögskolan: Grundutbildning, a

76 631

477 412

 

-44 296

-50

 

509 747

355 617

-121 795

-121 795

-154 130

-154 130

154 130

 

42

Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning, a

 

86 761

 

 

 

 

86 761

86 761

 

 

 

 

 

 

43

Blekinge tekniska högskolan. Grundutbildning, a

13 439

187 386

 

-19 567

-7 914

 

181 258

144 501

-42 885

-42 885

-36 757

-36 757

36 757

 

44

Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning, a

 

34 228

 

 

 

 

34 228

34 228

 

 

 

 

 

 

45

Malmö högskola: Grundutbildning, a

24 300

479 430

 

-3 326

 

 

500 404

443 342

-36 088

-36 088

-57 062

-57 062

57 062

 

46

Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, a

 

54 380

 

 

 

 

54 380

54 380

 

 

 

 

 

 

47

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a

34 544

274 773

 

-15 283

 

 

294 034

263 303

-11 470

-11 470

-30 731

-30 731

30 731

 

48

Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, a

 

34 156

 

 

 

 

34 156

34 156

 

 

 

 

 

 

49

Mälardalens högskola: Grundutbildning, a

1 427

347 694

 

-13 141

 

 

335 980

335 345

-12 349

-12 349

-635

-635

635

 

50

Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning, a

 

2 000

 

 

 

 

2 000

2 000

 

 

 

 

 

 

51

Danshögskolan: Grundutbildning, a

 

24 404

 

 

 

 

24 404

24 404

 

 

 

 

 

 

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

52

Dramatiska institutet: Grundutbildning, a

 

61 784

 

 

 

 

61 784

61 784

 

 

 

 

 

 

53

Högskolan i Borås: Grundutbildning, a

0

224 312

 

-11 449

 

 

212 863

212 863

-11 449

-11 449

0

0

0

 

54

Högskolan Dalarna: Grundutbildning, a

32 114

255 661

 

-18 371

-1

 

269 405

231 644

-24 017

-24 017

-37 761

-37 761

37 761

 

55

Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a

10 109

86 301

 

-9 179

 

 

87 231

56 846

-29 455

-29 455

-30 385

-30 385

30 385

 

56

Högskolan i Gävle: Grundutbildning, a

12 090

246 202

 

-26 900

-10 659

 

231 392

231 393

-14 809

-14 809

0

0

0

 

57

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a

86

180 680

 

-4 896

 

 

175 870

175 085

-5 595

-5 595

-785

-785

785

 

58

Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, a

0

198 585

 

-6 170

 

 

192 415

192 415

-6 170

-6 170

0

0

0

 

59

Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a

28 440

183 721

 

-23 840

95

 

188 321

148 762

-34 959

-34 959

-39 559

-39 559

39 559

 

60

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, a

15 807

163 603

 

-7 487

 

 

171 923

141 006

-22 597

-22 597

-30 917

-30 917

30 917

 

61

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

35 888

 

 

 

 

35 888

38 879

2 991

2 991

2 991

2 991

-2 991

 

62

Konstfack: Grundutbildning, a

 

102 912

 

 

 

 

102 912

102 912

 

 

 

 

 

 

63

Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, a

 

48 817

 

 

 

 

48 817

48 817

 

 

 

 

 

 

64

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

2

93 235

 

-2

-2

 

93 235

93 235

 

 

0

0

 

 

65

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

31 205

337 852

 

-6 351

 

 

362 706

318 124

-19 728

-19 728

-44 582

-44 582

44 582

 

66

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

15 142

 

 

 

 

15 142

15 142

 

 

 

 

 

 

67

Södertörns högskola: Grundutbildning, a

 

211 604

 

 

 

 

211 604

188 525

-23 079

-23 079

-23 079

-23 079

23 079

 

68

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, a

 

23 994

 

 

 

 

23 994

23 994

 

 

 

 

 

 

69

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., a

80 082

1 845 764

 

-92 508

 

 

1 833 338

1 683 365

-162 399

-162 399

-149 973

-149 973

149 973

 

70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., a

59 309

362 066

-20 000

-12 246

 

 

389 130

342 714

-19 352

648

-46 416

-48 044

46 416

 

71

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

högskolor, a

-15 342

199 887

 

15 342

15 342

 

199 887

200 349

462

462

462

462

-462

 

72

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, a

 

1 631 811

 

 

 

 

1 631 811

1 631 811

 

 

 

 

 

 

73

Universitets och högskolors premier för de statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avtalsförsäkringarna, a

328 672

1 164 969

-395 360

-228 870

 

 

869 411

862 041

-302 928

92 432

-7 370

-7 370

7 370

 

74

Högskoleverket, a

1 171

168 899

-507

 

 

 

169 563

162 878

-6 021

-5 514

-6 685

-11 751

6 685

 

75

Verket för högskoleservice, a

-1 912

12 790

628

1 547

1 547

 

13 053

13 029

239

-389

-24

-24

24

 

76

Centrala studiestödsnämnden, a

6 534

351 995

15 900

 

 

 

374 429

352 230

235

-15 665

-22 199

-32 746

22 199

 

77

Överklagandemyndighet, a

 

5 000

2 500

 

 

 

7 500

6 154

1 154

-1 346

-1 346

-1 496

1 346

 

78

Internationella programkontoret för utbildningsområdet, a

2 431

39 711

-2 952

-1 871

 

 

37 319

38 738

-973

1 979

1 419

-654

-1 419

 

79

Distansutbildningsmyndigheten, a

 

60 843

 

 

 

 

60 843

31 130

-29 713

-29 713

-29 713

-31 538

29 713

 

80

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., a

424

37 129

 

 

 

 

37 553

35 981

-1 148

-1 148

-1 572

-3 350

1 572

 

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

81

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

område m.m., a

-2 435

17 432

 

9 794

9 794

 

24 791

22 814

5 382

5 382

-1 977

-1 977

1 977

 

Po 26 Forskningspolitik

34 341

2 573 201

-4 332

-5 688

-794

 

2 597 522

2 578 035

4 834

9 166

-19 487

-134 206

19 487

 

1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, a

968

1 777 101

 

 

 

 

1 778 069

1 773 932

-3 169

-3 169

-4 137

-92 992

4 137

 

2

Vetenskapsrådet: Förvaltning, a

1 844

100 722

-3 468

-597

2

 

98 501

96 503

-4 219

-751

-1 998

-5 020

1 998

 

3

Rymdforskning, a

1 713

144 817

 

 

 

 

146 530

143 803

-1 014

-1 014

-2 728

-9 969

2 728

 

4

Institutet för rymdfysik, a

-105

41 710

-602

 

 

 

41 003

41 892

182

784

888

-363

-888

 

5

Kungl. biblioteket, a

13 113

228 004

-1 003

 

 

 

240 114

234 737

6 733

7 736

-5 377

-12 217

5 377

 

6

Polarforskningssekretariatet, a

6 680

23 170

435

 

 

 

30 285

28 488

5 318

4 883

-1 797

-2 492

1 797

 

7

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inom EU, a

246

12 154

306

 

 

 

12 706

11 986

-168

-474

-720

-1 085

720

 

8

Sunet, a

2 308

128 592

 

 

 

 

130 900

130 754

2 162

2 162

-146

-6 576

146

 

9

Särskilda utgifter för forskningsändamål, a

7 574

116 931

 

-5 091

-796

 

119 414

115 940

-991

-991

-3 474

-3 494

3 474

 

 

2000 16D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, a

0

 

 

 

 

 

0

 

 

 

0

0

0

 

 

2000 16D8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltn, a

0

 

 

 

 

 

0

 

 

 

0

0

0

 

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

149 932

7 806 918

3 679

-6 628

-437

 

7 953 901

7 813 867

6 949

3 270

-140 034

-202 323

135 183

 

Po 02 Finansiella system och tillsyn

4 740

28 878

2 793

 

 

 

36 411

31 949

3 071

278

-4 462

-5 328

4 462

 

1

Lotteriinspektionen, a

4 740

28 878

2 793

 

 

 

36 411

31 949

3 071

278

-4 462

-5 328

4 462

 

Po 25 Utbildningspolitik

 

2 595 727

 

 

 

 

2 595 727

2 591 362

-4 365

-4 365

-4 365

-4 365

 

 

1

Bidrag till folkbildningen, o

 

2 513 068

 

 

 

 

2 513 068

2 513 068

 

 

 

 

 

 

2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, o

 

73 422

 

 

 

 

73 422

69 059

-4 363

-4 363

-4 363

-4 363

 

 

3

Bidrag till kontakttolkutbildning, o

 

9 237

 

 

 

 

9 237

9 235

-2

-2

-2

-2

 

 

Po 26 Forskningspolitik

27

35 092

396

 

 

 

35 515

34 149

-943

-1 339

-1 366

-2 419

1 366

 

1

Statens ljud- och bildarkiv, a

27

35 092

396

 

 

 

35 515

34 149

-943

-1 339

-1 366

-2 419

1 366

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

Po 27 Mediepolitik

-20

34 735

-2 177

-66

 

 

32 472

31 566

-3 169

-992

-906

-1 181

903

 

1

Statens biografbyrå, a

-111

9 172

73

 

 

 

9 134

8 329

-843

-916

-806

-1 081

806

 

2

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, o

 

23 454

-2 250

 

 

 

21 204

21 201

-2 253

-3

-3

-3

 

 

3

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, a

90

821

 

-66

 

 

845

749

-72

-72

-97

-97

97

 

4

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, o

 

1 288

 

 

 

 

1 288

1 288

 

 

 

 

 

 

Po 28 Kulturpolitik

121 986

4 513 096

4 080

-5 224

 

 

4 633 938

4 527 069

13 973

9 893

-106 869

-165 654

106 386

 

1

Statens kulturråd, a

-119

37 503

-16

 

 

 

37 368

36 990

-513

-497

-378

-1 503

378

 

2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

internationellt kulturutbyte och samarbete, a

7 096

224 463

24 416

-1 419

 

 

254 556

239 773

15 310

-9 106

-14 783

-14 783

14 783

 

3

Nationella uppdrag, a

 

8 000

 

 

 

 

8 000

8 000

 

 

 

 

 

 

4

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kulturpolitiska medel, o

 

143 073

 

 

 

 

143 073

143 073

 

 

 

 

 

 

5

Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och Svenska rikskonserter, o

 

779 264

-5 000

 

 

 

774 264

774 263

-5 001

-1

-1

-1

 

 

6

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, o

 

544 933

 

 

 

 

544 933

544 494

-439

-439

-439

-439

 

 

7

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, a

12 846

113 000

 

 

 

 

125 846

111 538

-1 462

-1 462

-14 307

-14 307

14 307

 

8

Bidrag till regional biblioteksverksamhet, o

 

36 657

 

 

 

 

36 657

36 657

 

 

 

 

 

 

9

Litteraturstöd, a

9 675

91 917

 

 

 

 

101 592

99 609

7 692

7 692

-1 983

-1 983

1 983

 

10

Stöd till kulturtidskrifter, a

 

20 650

 

 

 

 

20 650

20 213

-437

-437

-437

-437

437

 

11

Stöd till bokhandel, a

2 604

9 801

 

 

 

 

12 405

11 087

1 286

1 286

-1 318

-1 318

1 318

 

12

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a

9 233

62 529

144

 

 

 

71 906

66 839

4 310

4 166

-5 067

-6 943

5 067

 

13

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

litteratur, o

 

14 211

 

 

 

 

14 211

14 211

 

 

 

 

 

 

14

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

språknämnden, o

 

4 569

176

 

 

 

4 745

4 745

176

0

0

0

 

 

15

Statens konstråd, a

384

5 558

259

-142

 

 

6 059

5 745

187

-72

-315

-482

315

 

16

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, a

1 193

40 438

 

-1 591

 

 

40 040

41 158

720

720

1 118

-904

-1 118

 

17

Nämnden för hemslöjdsfrågor, a

45

1 509

 

 

 

 

1 554

1 514

5

5

-40

-85

40

 

21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

18

Främjande av hemslöjden, a

444

17 712

 

 

 

 

18 156

17 619

-93

-93

-536

-1 318

536

 

19

Bidrag till bild- och formområdet, a

18

29 234

74

 

 

 

29 326

29 103

-131

-205

-224

-224

224

 

20

Konstnärsnämnden, a

21

10 176

56

 

 

 

10 253

9 923

-253

-309

-330

-635

330

 

21

Ersättningar och bidrag till konstnärer, a

10 852

264 933

 

-2 014

 

 

273 771

261 753

-3 180

-3 180

-12 018

-12 864

12 018

 

22

Riksarkivet och landsarkiven, a

6 624

256 913

-3 502

 

 

 

260 035

253 795

-3 118

384

-6 240

-13 947

6 240

 

23

Bidrag till regional arkivverksamhet, o

 

4 699

 

 

 

 

4 699

4 699

 

 

 

 

 

 

24

Språk- och folkminnesinstitutet, a

530

26 489

-1 983

 

 

 

25 036

24 744

-1 745

238

-292

-1 087

292

 

25

Svenskt biografiskt lexikon, a

35

3 878

-44

 

 

 

3 869

3 816

-62

-18

-54

-170

54

 

26

Riksantikvarieämbetet, a

3 666

163 934

-7 210

 

 

 

160 390

160 692

-3 242

3 968

301

-4 617

-301

 

27

Bidrag till kulturmiljövård, a

8 070

247 038

 

 

 

 

255 108

253 819

6 781

6 781

-1 289

-13 336

1 289

 

28

Centrala museer: Myndigheter, a

33 738

665 966

-2 021

 

 

 

697 683

660 468

-5 498

-3 477

-37 215

-59 721

37 215

 

29

Centrala museer: Stiftelser, o

 

192 919

-514

 

 

 

192 405

192 405

-514

0

0

0

 

 

30

Bidrag till regionala museer, o

 

117 857

 

 

 

 

117 857

117 815

-42

-42

-42

-42

 

 

31

Bidrag till vissa museer, o

 

30 500

264

 

 

 

30 764

30 764

264

0

0

0

 

 

32

Stöd till icke-statliga kulturlokaler, a

11 835

10 000

 

 

 

 

21 835

15 425

5 425

5 425

-6 410

-6 910

6 410

 

33

Riksutställningar: förvaltningskostnader, a

645

38 046

1 131

 

 

 

39 822

38 813

767

-364

-1 009

-2 150

1 009

 

34

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kulturföremål, a

12

80

 

-10

 

 

82

 

-80

-80

-82

-82

82

 

35

Filmstöd, a

690

205 161

 

 

 

 

205 851

204 997

-164

-164

-854

-854

854

 

36

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, a

448

36 236

 

 

 

 

36 684

35 588

-648

-648

-1 096

-2 908

1 096

 

37

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, a

 

2 500

 

 

 

 

2 500

2 429

-71

-71

-71

-146

71

 

38

Stöd till trossamfund, a

1 354

50 750

-2 150

 

 

 

49 954

48 495

-2 255

-105

-1 459

-1 459

1 459

 

 

1998 17A3 Kulturåret 1998, r

48

 

 

-48

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Po 29 Ungdomspolitik

1 115

106 718

-1 413

-173

 

 

106 247

106 749

31

1 444

502

-808

-502

 

1

Ungdomsstyrelsen, a

436

16 829

-1 413

 

 

 

15 852

16 519

-310

1 103

666

-644

-666

 

2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m., a

679

89 889

 

-173

 

 

90 395

90 230

341

341

-165

-165

165

 

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

Po 30 Folkrörelsepolitik

22 084

492 672

 

-1 165

-437

 

513 591

491 023

-1 649

-1 649

-22 568

-22 568

22 568

 

1

Stöd till idrotten, a

440

457 240

-400

1 355

1 950

 

458 634

457 798

558

958

-836

-836

836

 

2

Bidrag till allmänna samlingslokaler, a

19 562

19 000

 

-437

-437

 

38 125

16 393

-2 607

-2 607

-21 732

-21 732

21 732

 

3

Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, o

 

3 432

 

 

 

 

3 432

3 432

 

 

 

 

 

 

4

Stöd till friluftsorganisationer, o

 

13 000

400

 

 

 

13 400

13 400

400

0

0

0

 

 

 

1997 17N2 Stöd till demokratiutveckling, a

2 083

 

 

-2 083

-1 950

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

2 737 701

11 634 740

-127 673

-538 594

 

 

13 706 174

10 434 276

-1 200 464

-1 072 791

-3 271 898

-3 558 976

3 271 898

 

Po 21 Ekonomisk familjepolitik

620 015

4 760 000

-500 000

-385 015

 

 

4 495 000

3 994 176

-765 824

-265 824

-500 824

-713 824

500 824

 

1

Bostadsbidrag, a

620 015

4 760 000

-500 000

-385 015

 

 

4 495 000

3 994 176

-765 824

-265 824

-500 824

-713 824

500 824

 

Po 31 Bostadspolitik

274 116

3 615 274

381 933

-136 085

 

 

4 135 238

3 412 852

-202 422

-584 355

-722 386

-740 234

722 386

 

1

Boverket, a

6 297

135 765

-1 417

 

 

 

140 645

136 424

659

2 076

-4 221

-8 221

4 221

 

2

Räntebidrag m.m., a

36 616

1 952 000

 

 

 

 

1 988 616

1 688 655

-263 345

-263 345

-299 961

-299 961

299 961

 

3

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, a

6 351

13 383

134

-2 351

 

 

17 517

10 866

-2 517

-2 651

-6 650

-7 052

6 650

 

4

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, a

100 000

600 000

400 000

-100 000

 

 

1 000 000

1 000 000

400 000

 

0

0

0

 

5

Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, a

35 731

50 000

-10 000

-4 937

 

 

70 794

45 049

-4 951

5 049

-25 745

-25 745

25 745

 

6

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a

5 356

7 000

 

 

 

 

12 356

9 890

2 890

2 890

-2 466

-2 466

2 466

 

7

Investeringsbidrag för a nordnande av bostäder för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

studenter, a

1 000

274 000

 

 

 

 

275 000

43 364

-230 636

-230 636

-231 636

-231 636

231 636

 

8

Statens geotekniska institut, a

-1 125

25 284

615

 

 

 

24 774

25 444

160

-455

670

-90

-670

 

9

Lantmäteriverket, a

25 007

416 323

-7 623

-6 474

 

 

427 233

416 867

544

8 167

-10 366

-22 856

10 366

 

10

Statens va-nämnd, a

1 147

6 519

-776

-945

 

 

5 945

6 052

-467

309

107

-89

-107

 

11

Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hållbarhet, a

 

135 000

 

 

 

 

135 000

5 000

-130 000

-130 000

-130 000

-130 000

130 000

 

12

Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, a

 

 

1 000

 

 

 

1 000

 

 

-1 000

-1 000

-1 000

1 000

 

 

1999 18A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bostadsändamål m.m, a

1 033

 

 

 

 

 

1 033

 

 

 

-1 033

-1 033

1 033

 

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

 

1999 18A12 Investeringsbidrag för anordnande av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bostäder för studenter, a

28 578

 

 

-18 378

 

 

10 200

6 150

6 150

6 150

-4 050

-4 050

4 050

 

 

2000 18A9 Bonusränta för ungdomsbosparande, 2000, a

6 025

 

 

 

 

 

6 025

6 025

6 025

6 025

0

0

0

 

 

2000 18A11 Internationellt samarbete, a

16 106

 

 

 

 

 

16 106

11 359

11 359

11 359

-4 747

-4 747

4 747

 

 

2000 18A13 Vissa investeringsbidrag, a

5 995

 

 

-3 000

 

 

2 995

1 706

1 706

1 706

-1 288

-1 288

1 288

 

Po 32 Regional samhällsorganisation

38 434

1 889 797

-5 714

-2 250

 

 

1 920 267

1 890 720

923

6 637

-29 547

-85 227

29 547

 

1

Länsstyrelserna m.m., a

38 434

1 864 659

-5 714

-2 250

 

 

1 895 129

1 865 582

923

6 637

-29 547

-85 227

29 547

 

2

Regionala självstyrelseorgan, o

 

25 138

 

 

 

 

25 138

25 138

 

 

 

 

 

 

Po 34 Miljöpolitik

1 805 136

1 369 669

-3 892

-15 244

 

 

3 155 669

1 136 528

-233 141

-229 249

-2 019 141

-2 019 691

2 019 141

 

1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hållbarhet, a

1 804 138

1 364 500

-4 000

-14 399

 

 

3 150 240

1 131 035

-233 465

-229 465

-2 019 205

-2 019 605

2 019 205

 

2

Statens institut för ekologisk hållbarhet, a

997

5 169

108

-845

 

 

5 429

5 493

324

216

64

-86

-64

 

UO 19 Regional utjämning och utveckling

2 313 107

4 214 453

779

-409 702

0

 

6 118 637

3 258 035

-956 418

-957 197

-2 860 602

-3 065 190

2 860 602

 

Po 33 Regionalpolitik

1 913 107

3 764 453

779

-409 702

0

 

5 268 637

3 208 545

-555 908

-556 687

-2 060 093

-2 251 181

2 060 093

 

1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, a

263 992

1 675 350

-16 000

-77 854

10 693

 

1 845 487

1 304 867

-370 483

-354 483

-540 620

-708 155

540 620

 

2

Landsbygdslån, a

99 060

60 000

 

-48 160

 

 

110 900

13 119

-46 881

-46 881

-97 782

-97 782

97 782

 

3

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

regionalpolitiken, a

8 362

9 000

 

 

 

 

17 362

246

-8 754

-8 754

-17 116

-17 116

17 116

 

4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, a

70 883

200 000

 

 

 

 

270 883

9 016

-190 984

-190 984

-261 867

-267 867

261 867

 

5

Transportbidrag, a

41 350

336 000

16 000

 

 

 

393 350

377 657

41 657

25 657

-15 693

-32 493

15 693

 

6

Glesbygdsverket, a

648

25 103

779

 

 

 

26 530

24 449

-654

-1 433

-2 081

-2 834

2 081

 

7

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1995-1999, a

339 609

559 000

 

 

 

 

898 609

703 860

144 860

144 860

-194 749

-194 749

194 749

 

8

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000-2006, a

360 000

800 000

 

 

 

 

1 160 000

482 180

-317 820

-317 820

-677 820

-677 820

677 820

 

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

9

Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommuner, a

 

100 000

 

 

 

 

100 000

32 000

-68 000

-68 000

-68 000

-68 000

68 000

 

 

1998 19A1 Regionalpolitiska åtgärder, a

501 694

 

 

-280 630

-10 693

 

221 063

221 063

221 063

221 063

-1

-1

1

 

 

1998 19A9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till Söderhamn, r

9 257

 

 

-3 057

 

 

6 200

6 200

6 200

6 200

0

0

0

 

 

1999 19A11 Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m, r

18 169

 

 

 

 

 

18 169

4 095

4 095

4 095

-14 074

-14 074

14 074

 

 

2000 19A11 Regionalpolitiska insatser, r

196 095

 

 

 

 

 

196 095

28 511

28 511

28 511

-167 584

-167 584

167 584

 

 

2000 19A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m., r

3 987

 

 

 

 

 

3 987

1 283

1 283

1 283

-2 704

-2 704

2 704

 

Po 37 IT, tele och post

400 000

450 000

 

 

 

 

850 000

49 491

-400 509

-400 509

-800 509

-814 009

800 509

 

1

IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m., a

400 000

450 000

 

 

 

 

850 000

49 491

-400 509

-400 509

-800 509

-814 009

800 509

 

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

254 573

2 200 522

-42 807

-21 840

 

 

2 390 448

2 152 672

-47 850

-5 043

-237 776

-263 476

237 776

 

Po 26 Forskningspolitik

9 542

209 329

361

-2 803

 

 

216 429

215 781

6 452

6 091

-648

-8 248

648

 

1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader, a

1 010

43 744

361

 

 

 

45 115

46 175

2 431

2 070

1 060

-1 540

-1 060

 

2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samhällsbyggande: Forskning, a

8 532

165 585

 

-2 803

 

 

171 314

169 607

4 022

4 022

-1 708

-6 708

1 708

 

Po 34 Miljöpolitik

245 031

1 991 193

-43 168

-19 037

 

 

2 174 019

1 936 891

-54 302

-11 134

-237 128

-255 228

237 128

 

1

Naturvårdsverket, a

2 167

303 138

4 650

 

 

 

309 955

304 326

1 188

-3 462

-5 629

-13 629

5 629

 

2

Miljöövervakning m.m., a

3 334

226 495

-23 000

 

 

 

206 829

202 744

-23 751

-751

-4 085

-4 085

4 085

 

3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, a

36 544

848 461

-24 125

-16 397

 

 

844 483

815 353

-33 108

-8 983

-29 129

-29 129

29 129

 

4

Sanering och återställning av förorenade områden, a

15 536

151 755

-4 700

 

 

 

162 591

126 534

-25 221

-20 521

-36 056

-36 056

36 056

 

5

Miljöforskning, a

721

56 930

 

 

 

 

57 651

57 418

488

488

-233

-233

233

 

6

Kemikalieinspektionen, a

1 605

81 733

1 739

 

 

 

85 077

85 869

4 136

2 397

791

-1 609

-791

 

7

Internationellt miljösamarbete, a

3 457

42 182

 

 

 

 

45 639

41 829

-353

-353

-3 810

-3 810

3 810

 

8

Stockholms internationella miljöinstitut, o

 

12 000

 

 

 

 

12 000

12 000

 

 

 

 

 

 

9

Statens strålskyddsinstitut, a

7 721

90 888

3 774

 

 

 

102 383

83 934

-6 954

-10 728

-18 449

-20 649

18 449

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

10

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, a

6 960

83 617

-1 506

-2 000

 

 

87 071

83 119

-498

1 008

-3 952

-6 152

3 952

 

11

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, a

7 969

67 242

 

 

 

 

75 211

71 978

4 736

4 736

-3 233

-4 733

3 233

 

12

Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., a

2 162

26 752

 

 

 

 

28 914

28 092

1 340

1 340

-822

-2 622

822

 

 

1997 20A6 Sanering och återställning av miljöskadade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

områden, r

342

 

 

-342

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997 20A11 Utbildning och information om miljöbalken, r

298

 

 

-298

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1998 20A5 Koncessionsnämnden för miljöskydd, a

156

 

 

 

 

 

156

 

 

 

-156

-156

156

 

 

1999 20A5 Åtgärder för att rena Dalälven, r

23 689

 

 

 

 

 

23 689

949

949

949

-22 740

-22 740

22 740

 

 

1999 20A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen, r

40 011

 

 

 

 

 

40 011

6 030

6 030

6 030

-33 982

-33 982

33 982

 

 

2000 20A9 Investeringsbidrag för främjande av omställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i ekologiskt hållbar, r

92 359

 

 

 

 

 

92 359

16 716

16 716

16 716

-75 644

-75 644

75 644

 

UO 21 Energi

2 280 151

2 262 347

8 172

-84 783

 

 

4 465 888

1 950 449

-311 898

-320 070

-2 515 439

-2 557 555

2 515 439

 

Po 35 Energipolitik

2 280 151

2 262 347

8 172

-84 783

 

 

4 465 888

1 950 449

-311 898

-320 070

-2 515 439

-2 557 555

2 515 439

 

1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, a

4 981

120 235

8 172

 

 

 

133 388

131 491

11 256

3 084

-1 897

-10 313

1 897

 

2

Bidrag för att minska elanvändning, a

253 209

325 000

 

 

 

 

578 209

73 458

-251 542

-251 542

-504 752

-504 752

504 752

 

3

Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

energikällor, a

147 308

305 000

 

 

 

 

452 308

227 911

-77 089

-77 089

-224 397

-224 397

224 397

 

4

Åtgärder för effektivare energianvändning, a

31 840

119 000

 

 

 

 

150 840

80 378

-38 622

-38 622

-70 461

-70 461

70 461

 

5

Energiforskning, a

443 452

431 112

 

 

 

 

874 564

455 621

24 509

24 509

-418 943

-418 943

418 943

 

6

Energiteknikstöd, a

392 194

130 000

 

 

 

 

522 194

224 436

94 436

94 436

-297 757

-297 757

297 757

 

7

Introduktion av ny energiteknik, a

449 549

230 000

 

 

 

 

679 549

102 547

-127 453

-127 453

-577 002

-577 002

577 002

 

8

Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, a

104 108

50 000

 

 

 

 

154 108

25 396

-24 604

-24 604

-128 712

-128 712

128 712

 

9

Täckande av förluster i anledning av statliga garantier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inom energiområdet, a

15 000

5 000

 

-10 005

 

 

9 995

 

-5 000

-5 000

-9 995

-9 995

9 995

 

10

Skydd för småskalig elproduktion, a

77 280

210 000

 

 

 

 

287 280

239 540

29 540

29 540

-47 740

-47 740

47 740

 

11

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i Barsebäcksverket, a

-8 824

337 000

 

 

 

 

328 176

335 342

-1 658

-1 658

7 166

-26 534

-7 166

 

26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

 

1997 21A1 Vissa åtgärder för effektivare användning av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

energi, r

73 778

 

 

-73 778

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1998 21B11 Ersättning för avveckling av reaktor i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barsebäcksverket, a

1 000

 

 

-1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1999 21B9 Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydsverige, a

295 276

 

 

 

 

 

295 276

54 327

54 327

54 327

-240 949

-240 949

240 949

 

UO 22 Kommunikationer

610 905

24 690 313

257 242

-122 094

 

 

25 436 366

24 568 327

-121 986

-379 228

-868 039

-3 023 635

867 424

 

Po 34 Miljöpolitik

18 623

203 077

20 882

 

 

 

242 582

226 899

23 822

2 940

-15 683

-20 683

15 683

 

1

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

institut m.m., a

18 623

203 077

20 882

 

 

 

242 582

226 899

23 822

2 940

-15 683

-20 683

15 683

 

Po 36 Transportpolitik

451 543

23 928 387

236 076

-122 094

 

 

24 493 912

23 785 631

-142 756

-378 832

-708 281

-2 858 536

707 667

 

1

Vägverket: Administration, a

198 128

1 044 730

-257 600

 

 

 

985 258

1 008 738

-35 992

221 608

23 480

-15 370

-23 480

 

2

Väghållning och statsbidrag, a

-230 434

13 662 925

242 326

 

 

 

13 674 817

13 492 329

-170 596

-412 922

-182 488

-1 544 888

182 488

 

3

Banverket:: Administration, a

124 591

749 849

-171 994

 

 

 

702 446

663 784

-86 065

85 929

-38 662

-76 154

38 662

 

4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, a

-146 299

6 611 495

424 591

 

 

 

6 889 787

6 930 369

318 874

-105 717

40 582

-578 492

-40 582

 

5

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nätverk, a

239 578

200 000

 

-20 659

 

 

418 919

27 827

-172 173

-172 173

-391 093

-401 093

391 093

 

6

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., o

 

61 000

 

 

 

 

61 000

61 000

 

 

 

 

 

 

7

Ersättning till viss kanaltrafik m.m., o

 

62 660

 

 

 

 

62 660

62 660

 

 

 

 

 

 

8

Bidrag till sjöfarten, a

-35 290

409 000

105 000

 

 

 

478 710

506 373

97 373

-7 627

27 663

-12 337

-27 663

 

9

Driftbidrag till kommunala flygplatser, o

 

101 000

 

 

 

 

101 000

100 385

-615

-615

-615

-615

 

 

10

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från AB Swedcarrier, a

231 729

140 000

-90 000

-60 000

 

 

221 729

64 089

-75 911

14 089

-157 640

-157 640

157 640

 

11

Rikstrafiken: Administration, a

1 855

10 687

492

 

 

 

13 034

12 095

1 408

916

-939

-1 260

939

 

12

Rikstrafiken: Trafikupphandling, a

10 301

790 000

-15 000

 

 

 

785 301

761 344

-28 656

-13 656

-23 957

-63 457

23 957

 

13

Viss internationell verksamhet, a

12 573

7 500

 

-7 348

 

 

12 725

11 807

4 307

4 307

-917

-1 292

917

 

14

Statens väg- och transportforskningsinstitut, a

1 877

32 680

-1 964

 

 

 

32 593

32 583

-97

1 867

-10

-10

10

 

27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

15

Statens institut för kommunikationsanalys, a

1 795

44 861

225

 

 

 

46 881

43 234

-1 627

-1 852

-3 647

-5 890

3 647

 

 

1997 22B5 Övervakning av M/S Estonia, r

630

 

 

-630

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997 22E3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon, r

39

 

 

 

 

 

39

 

 

 

-39

-39

39

 

 

1999 22B2 Transportstöd till Gotland, a

1 498

 

 

-1 498

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1999 22D2 Köp av interregionalpersontrafik, a

8 360

 

 

-1 347

 

 

7 014

7 013

7 013

7 013

-1

-1

1

 

 

1999 22D3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

viss kollektivtrafik, a

30 613

 

 

-30 613

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Po 37 IT, tele och post

140 738

558 849

284

 

 

 

699 871

555 797

-3 052

-3 336

-144 074

-144 415

144 074

 

1

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndighetsuppgifter, a

35 931

11 365

284

 

 

 

47 580

38 741

27 376

27 092

-8 839

-9 180

8 839

 

2

Upphandling av samhällsåtaganden, a

60 915

153 484

-3 000

 

 

 

211 399

137 348

-16 136

-13 136

-74 051

-74 051

74 051

 

3

Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kassaservice, a

 

200 000

 

 

 

 

200 000

200 000

 

 

 

 

 

 

4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt avtal, a

 

144 000

3 000

 

 

 

147 000

147 000

3 000

 

 

 

 

 

5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m., a

43 893

50 000

 

 

 

 

93 893

32 709

-17 291

-17 291

-61 184

-61 184

61 184

 

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

3 410 930

13 677 015

3 526 475

-638 446

-335

 

19 975 974

16 626 594

2 949 579

-576 896

-3 349 381

-4 167 286

3 349 381

 

Po 25 Utbildningspolitik

3 000

1 199 121

-45 012

 

 

 

1 157 109

1 157 109

-42 012

3 000

0

0

0

 

1

Sveriges lantbruksuniversitet, a

3 000

1 199 121

-45 012

 

 

 

1 157 109

1 157 109

-42 012

3 000

0

0

0

 

Po 26 Forskningspolitik

4 603

241 412

-6 000

 

 

 

240 015

237 678

-3 734

2 266

-2 337

-9 537

2 337

 

1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

byggande: Forskning och kollektiv forskning, a

4 603

240 263

-6 000

 

 

 

238 866

236 529

-3 734

2 266

-2 337

-9 537

2 337

 

2

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, o

 

1 149

 

 

 

 

1 149

1 149

 

 

 

 

 

 

Po 41 Skogspolitik

48 196

478 161

2 086

-2 401

-1

 

526 042

453 258

-24 903

-26 989

-72 785

-72 827

72 785

 

1

Skogsvårdsorganisationen, a

5 452

290 056

2 086

 

 

 

297 594

290 757

701

-1 385

-6 837

-6 837

6 837

 

28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

2

Insatser för skogsbruket, a

36 219

180 700

 

 

 

 

216 919

159 570

-21 130

-21 130

-57 349

-57 349

57 349

 

3

Internationellt skogssamarbete, a

2 581

1 405

 

-1 000

 

 

2 986

969

-436

-436

-2 017

-2 059

2 017

 

4

Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskade-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

övervakning, a

2 944

6 000

 

-1 401

-1

 

7 543

1 962

-4 038

-4 038

-5 582

-5 582

5 582

 

 

1997 23H3 Täckande av förluster till följd av statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kreditgarantier för lån till byggande av skogsvägar, r

1 000

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

-1 000

-1 000

1 000

 

Po 42 Djurpolitik

20 777

371 995

19 121

1 916

11 050

 

413 809

407 322

35 327

16 206

-6 486

-23 816

6 486

 

1

Statens veterinärmedicinska anstalt, a

-1 226

93 706

6 823

 

 

 

99 303

94 542

836

-5 987

-4 761

-7 572

4 761

 

2

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, o

 

85 753

 

 

 

 

85 753

85 753

 

 

 

 

 

 

3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, a

5 964

22 303

 

-2 000

 

 

26 267

25 722

3 419

3 419

-545

-1 660

545

 

4

Centrala försöksdjursnämnden, a

139

8 283

-702

 

 

 

7 720

8 029

-254

448

308

-450

-308

 

5

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, a

10 109

90 950

13 000

4 346

11 050

 

118 405

121 580

30 630

17 630

3 175

-5 920

-3 175

 

6

Ersättningar för viltskador m.m, a

3 867

71 000

 

-430

 

 

74 437

71 696

696

696

-2 740

-6 290

2 740

 

 

1997 23E6 Gränskontroll av livsmedel och levande djur, r

1 924

 

 

 

 

 

1 924

 

 

 

-1 924

-1 924

1 924

 

Po 43 Livsmedelspolitik

1 457 341

7 594 437

3 558 280

-622 666

-11 384

 

11 987 392

10 607 127

3 012 690

-545 590

-1 380 265

-1 986 857

1 380 265

 

1

Statens jordbruksverk, a

11 980

300 456

6 056

-11 050

-11 050

 

307 442

297 451

-3 005

-9 061

-9 991

-18 991

9 991

 

2

Statens utsädeskontroll, a

527

1 073

-320

-495

 

 

785

782

-291

29

-4

-36

4

 

3

Statens växtsortnämnd, a

215

1 449

519

 

 

 

2 183

1 893

444

-75

-290

-333

290

 

4

Bekämpande av växtsjukdomar, a

669

2 629

 

 

 

 

3 298

2 747

118

118

-551

-813

551

 

5

Arealersättning och djurbidrag m.m., a

257 087

5 269 500

3 500 000

 

 

 

9 026 587

8 910 314

3 640 814

140 814

-116 273

-616 273

116 273

 

6

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, a

808 763

1 526 000

 

-600 000

 

 

1 734 763

957 222

-568 778

-568 778

-777 541

-849 294

777 541

 

7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., a

142 680

79 700

44 900

 

 

 

267 280

52 341

-27 359

-72 259

-214 939

-218 924

214 939

 

8

Fiskeriverket, a

-1 394

66 516

21 625

 

 

 

86 747

68 142

1 626

-19 999

-18 605

-25 255

18 605

 

9

Strukturstöd till fisket m.m., a

66 595

30 890

 

-5 787

 

 

91 698

2 861

-28 029

-28 029

-88 837

-90 382

88 837

 

10

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m., a

129 258

80 000

 

 

 

 

209 258

69 912

-10 088

-10 088

-139 346

-143 346

139 346

 

11

Fiskevård, a

4 384

20 000

 

 

 

 

24 384

19 916

-84

-84

-4 468

-5 468

4 468

 

12

Statens livsmedelsverk, a

14 717

119 655

 

-5 000

 

 

129 372

132 739

13 084

13 084

3 367

-223

-3 367

 

13

Livsmedelsekonomiska institutet, a

984

8 156

 

 

 

 

9 140

7 485

-671

-671

-1 654

-1 898

1 654

 

29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

14

Livsmedelsstatistik, a

-222

22 624

 

-334

-334

 

22 068

21 670

-954

-954

-398

-1 067

398

 

15

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EG-budgeten, a

10

3 700

 

 

 

 

3 710

3 710

10

10

 

-110

 

 

16

Åtgärder inom livsmedelsområdet, a

17 649

25 000

-14 500

 

 

 

28 149

16 255

-8 745

5 755

-11 895

-11 895

11 895

 

17

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., a

2 692

37 089

 

 

 

 

39 781

40 941

3 852

3 852

1 160

-2 549

-1 160

 

 

1999 23F2 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avvecklingskostnader, a

747

 

 

 

 

 

747

747

747

747

0

0

0

 

Po 44 Landsbygdspolitik

1 832 826

3 754 889

-2 000

-15 295

 

 

5 570 420

3 713 681

-41 208

-39 208

-1 856 739

-2 041 631

1 856 739

 

1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, a

847 940

2 203 000

 

 

 

 

3 050 940

2 067 617

-135 383

-135 383

-983 323

-1 093 473

983 323

 

2

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljö och struktur, a

920 236

1 500 922

 

 

 

 

2 421 158

1 601 672

100 750

100 750

-819 485

-893 051

819 485

 

3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, r

37 435

29 429

 

 

 

 

66 864

29 338

-91

-91

-37 527

-37 527

37 527

 

4

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a

27 082

20 000

-2 000

-15 295

 

 

29 787

13 496

-6 504

-4 504

-16 291

-17 391

16 291

 

5

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a

132

1 538

 

 

 

 

1 670

1 559

21

21

-112

-189

112

 

Po 45 Samepolitik

44 188

37 000

 

 

 

 

81 188

50 418

13 418

13 418

-30 769

-32 619

30 769

 

1

Främjande av rennäringen m.m., a

44 188

37 000

 

 

 

 

81 188

50 418

13 418

13 418

-30 769

-32 619

30 769

 

UO 24 Näringsliv

593 016

3 517 539

-45 786

-39 798

-1 108

 

4 024 971

3 348 231

-169 308

-123 522

-676 740

-785 232

676 740

 

Po 26 Forskningspolitik

101 432

1 117 876

-91 043

-14 513

 

 

1 113 752

1 105 216

-12 660

78 383

-8 537

-53 737

8 537

 

1

Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader, a

11 351

111 927

-1 083

 

 

 

122 195

114 233

2 306

3 389

-7 962

-11 362

7 962

 

2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, a

90 081

1 005 949

-89 960

-14 513

 

 

991 557

990 982

-14 967

74 993

-575

-42 375

575

 

Po 38 Näringspolitik

332 769

1 645 649

35 840

-15 608

-1 108

 

1 998 650

1 677 664

32 015

-3 825

-320 986

-376 885

320 986

 

1

Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskost-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nader, a

-3 109

183 537

30 300

 

 

 

210 728

215 813

32 276

1 976

5 085

-4 092

-5 085

 

2

Näringslivsutveckling, a

80 878

195 062

-1 000

-7 000

 

 

267 940

169 760

-25 302

-24 302

-98 180

-98 180

98 180

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

3

Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utvärderingar: Förvaltningskostnader, a

1 285

70 000

20

 

 

 

71 305

62 826

-7 174

-7 194

-8 478

-10 458

8 478

 

4

Turistfrämjande, a

1 877

80 590

95

 

 

 

82 562

82 217

1 627

1 532

-346

-346

346

 

5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sökningsverksamhet m.m., a

16 342

160 833

4 580

 

 

 

181 755

153 740

-7 093

-11 673

-28 015

-32 840

28 015

 

6

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

forskning, a

20

4 924

4 000

 

 

 

8 944

5 328

404

-3 596

-3 616

-3 616

3 616

 

7

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

oljelagringsanläggningar m.m., a

5 093

86 000

 

 

 

 

91 093

47 271

-38 729

-38 729

-43 822

-50 422

43 822

 

8

Patentbesvärsrätten, a

2 144

13 897

40

 

 

 

16 081

14 752

855

815

-1 329

-1 745

1 329

 

9

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet (likvidatorer), a

4 488

10 000

 

-2 000

 

 

12 488

7 808

-2 192

-2 192

-4 679

-4 679

4 679

 

10

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

riksmätplatser, a

5 377

13 947

2 700

 

 

 

22 024

18 626

4 679

1 979

-3 398

-3 398

3 398

 

11

Elsäkerhetsverket, a

6 945

38 942

-144

-5 000

-1 000

 

40 743

36 258

-2 684

-2 540

-4 484

-5 584

4 484

 

12

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FoU m.m., a

23

80 388

-1 000

 

 

 

79 411

79 360

-1 028

-28

-51

-51

51

 

13

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a

75

18 280

687

 

 

 

19 042

18 975

695

8

-67

-617

67

 

14

Rymdverksamhet, a

9 525

535 809

-1 700

 

 

 

543 634

541 255

5 446

7 146

-2 379

-29 179

2 379

 

15

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, o

 

5 359

 

 

 

 

5 359

5 359

 

 

 

 

 

 

16

Konkurrensverket, a

2 540

73 378

2 262

 

 

 

78 180

76 299

2 921

659

-1 881

-4 082

1 881

 

17

Konkurrensforskning, a

2 990

6 184

 

 

 

 

9 174

8 388

2 204

2 204

-785

-785

785

 

18

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.,a

2 379

2 000

 

-1 500

 

 

2 879

2 742

742

742

-138

-138

138

 

19

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kanalen, o

 

15 000

 

 

 

 

15 000

15 000

 

 

 

 

 

 

20

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

företag m.m.,a

86 295

45 000

-5 000

 

 

 

126 295

44 120

-880

4 120

-82 175

-84 425

82 175

 

21

Avgifter till vissa internationella organisationer, a

2 192

6 519

 

-108

-108

 

8 603

6 685

166

166

-1 918

-1 918

1 918

 

 

2000 24A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förnyelse och tillväxt, r

105 412

 

 

 

 

 

105 412

65 080

65 080

65 080

-40 333

-40 333

40 333

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

Po 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

149 979

617 760

9 774

-6 789

 

 

770 724

428 473

-189 287

-199 061

-342 251

-345 518

342 251

 

1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Myndighetsverksamhet, a

-137

18 234

479

 

 

 

18 576

17 112

-1 122

-1 601

-1 464

-1 464

1 464

 

2

Kommerskollegium, a

1 874

57 567

293

 

 

 

59 734

58 327

760

467

-1 407

-3 134

1 407

 

3

Exportfrämjande verksamhet, a

13 735

173 656

-5 000

-3 193

 

 

179 198

171 742

-1 914

3 086

-7 455

-7 455

7 455

 

4

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, a

3 610

136

 

-1 500

 

 

2 246

448

312

312

-1 798

-1 798

1 798

 

5

Investeringsfrämjande, a

727

51 357

14 002

 

 

 

66 086

54 706

3 349

-10 653

-11 380

-12 920

11 380

 

6

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, a

82 957

300 000

 

 

 

 

382 957

113 195

-186 805

-186 805

-269 762

-269 762

269 762

 

7

Avgifter till internationella handelsorganisationer, a

3 952

16 810

 

-2 096

 

 

18 666

12 944

-3 866

-3 866

-5 722

-5 722

5 722

 

 

1998 24E3 Exportkreditnämnden, a

43 262

 

 

 

 

 

43 262

 

 

 

-43 262

-43 262

43 262

 

Po 40 Konsumentpolitik

8 836

136 254

-357

-2 888

 

 

141 845

136 878

624

981

-4 967

-9 093

4 967

 

1

Marknadsdomstolen, a 3)

811

5 112

1 680

-677

 

 

6 926

7 782

2 670

990

857

654

-857

 

2

Konsumentverket, a

5 893

92 972

-3 388

-1 393

 

 

94 084

91 789

-1 183

2 205

-2 295

-5 024

2 295

 

3

Allmänna reklamationsnämnden, a

-204

16 691

1 972

 

 

 

18 459

18 179

1 488

-484

-280

-1 213

280

 

4

Fastighetsmäklarnämnden, a

1 051

7 679

-621

-818

 

 

7 291

7 472

-207

414

181

-30

-181

 

5

Åtgärder på konsumentområdet, a

586

10 000

 

 

 

 

10 586

7 156

-2 844

-2 844

-3 429

-3 479

3 429

 

6

Bidrag till miljömärkning av produkter, o

 

3 800

 

 

 

 

3 800

3 800

 

 

 

 

 

 

 

2000 24F5 Stöd till konsumentorganisationer, a

700

 

 

 

 

 

700

700

700

700

 

 

 

 

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

1 858 962

99 362 633

1 813 132

 

 

 

103 034 727

100 639 387

1 276 754

-536 378

-2 395 340

-2 415 340

2 395 140

 

Po 91 Allmänna bidrag till kommuner

1 858 962

99 362 633

1 813 132

 

 

 

103 034 727

100 639 387

1 276 754

-536 378

-2 395 340

-2 415 340

2 395 140

 

1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, a

13 169

78 105 500

151 671

 

 

 

78 270 340

78 265 506

160 006

8 335

-4 834

-24 834

4 834

 

2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

landsting, r

1 845 793

2 066 200

-9 720

 

 

 

3 902 273

1 511 967

-554 233

-544 513

-2 390 306

-2 390 306

2 390 306

 

3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, o

 

19 190 233

1 671 181

 

 

 

20 861 414

20 861 414

1 671 181

0

0

0

 

 

4

Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, o

 

700

 

 

 

 

700

500

-200

-200

-200

-200

 

 

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 7

 

 

Ingående

 

 

 

 

Med-

 

 

 

 

 

 

Utgående

 

Anslagstyp:

reservation

 

 

 

 

givna

Totalt

 

Skillnad

Skillnad

Skillnad

Skillnad

reservation

 

a = ramanslag

och ramöver-

 

 

 

varav

över-

tilldelade

 

mot

mot

mot

mot

och ramöver-

 

r = reservationsanslag

förings-

Stats-

Tilläggs-

Indrag-

korri-

skrid-

medel

 

stats-

anvisade

tilldelade

tillgängliga

förings-

 

o = obetecknat anslag

belopp

budget

budget

ning

gering

anden

(IB+SB+TB+

Utfall

budget

medel

medel

medel

belopp

 

 

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

1)

(MÖ)

ID+MÖ)

 

 

(SB+TB)

 

2)

 

 

UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

25 618

70 925 000

 

 

 

10 470 600

81 421 218

81 259 874

10 334 874

10 334 874

-161 344

-161 344

32 875

 

Po 92 Statsskuldräntor m.m.

25 618

70 925 000

 

 

 

10 470 600

81 421 218

81 259 874

10 334 874

10 334 874

-161 344

-161 344

32 875

 

1

Räntor på statsskulden, a 3)

0

70 600 000

 

 

 

10 470 600

81 070 600

81 070 600

10 470 600

10 470 600

0

0

0

 

2

Oförutsedda utgifter, a

25 618

10 000

 

 

 

 

35 618

2 743

-7 257

-7 257

-32 875

-32 875

32 875

 

3

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upplåning och skuldförvaltning, a

0

315 000

 

 

 

 

315 000

186 531

-128 469

-128 469

-128 469

-128 469

0

 

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

2 106 217

23 804 000

 

 

 

 

25 910 217

23 271 538

-532 462

-532 462

-2 638 679

-4 272 479

2 638 679

 

Po 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen

2 106 217

23 804 000

 

 

 

 

25 910 217

23 271 538

-532 462

-532 462

-2 638 679

-4 272 479

2 638 679

 

1

Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, a

2 106 217

23 804 000

 

 

 

 

25 910 217

23 271 538

-532 462

-532 462

-2 638 679

-4 272 479

2 638 679

 

 

Förändring av anslagsbehållningar

 

3 000 000

 

 

 

 

3 000 000

 

-3 000 000

-3 000 000

-3 000 000

-3 000 000

 

 

 

Summa utgiftsområden

28 750 665

714 135 767

12 174 200

-6 121 416

131 541

10 639 000

759 578 216

722 036 440

7 900 673

-4 273 527

-37 541 776

-59 787 116

34 407 643

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter exkl. UO 26 Statsskuldsräntor

28 725 047

643 210 767

12 174 200

-6 121 416

131 541

168 400

678 156 998

640 776 566

-2 434 201

-14 608 401

-37 380 432

-59 625 772

34 374 767

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1)Se bifogad förteckning

2)Tillgängliga medel är summan av tilldelade medel och av regeringen beslutad anslagskredit

3)Maximalt anslagssparande:

UO 24 Anslag 40:1 Marknadsdomstolen 233 tusen kronor

UO 26 Anslag 92:1 Räntor på statsskulden 0 kr.

33

Förklaringar till korrigeringskolumnen i bilaga 7

Tusental kronor

UO/Anslag

Belopp

Förklaring

05 05:16

-262

Borttagning av en anslagspost som har blivit för gammal

06 06:01

-1 150

Beslut om indragning 2000 enligt beslut 2000-05-04 som ESV ej fått.

06 06:04

-10 642

Felaktigt 1999 till annan myndighet (RK)

06 06:06

-3 700

Felaktig korrigering av ESV 1999.

06 06:19

-1 119

Utgående saldo på obetecknade poster 1999 och 2000 som felaktigt fördes över till kommande år.

07 09:02

-523

Begränsad post 2000 som ej tog hänsyn till 2000.

08 10:05

77

Felaktigt begränsningsbelopp 1999 ändrades enl beslut 1999-12-16 som ESV ej fått.

08 12:03

118 650

Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 1999 och 2000.

08 12:05

934

Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 1999 och 2000.

08 12:06

2 190

Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 2000.

09 13:01

31 552

Felaktig beräkning på anslag då begränsningsbelopp avsåg vissa poster 2000.

10 19:01

-300

Felaktig tolkning av beslut 2001-02-15 som avsåg 2000

10 19:01

-36

Medgivet överskridande 1999 som inte togs ianspråk

11 20:04

-390

Medgivet överskridande 2000 som inte togs ianspråk

13 22:04

-4 441

Beslut 1999-03-31 som feltolkades 1999.

16 25:02

-40

Felsummering av 3% indraget 2000.

16 25:07

1 756

Vänerskolan felaktigt utfall i RIKS redovisningen 1999.

16 25:09

-30

Indragning av anslagsmedel år 2000 beslut saknas.

16 25:21

-1

Korrigering enligt Årsredovisningen för Göteborgs universitet

16 25:23

2

Korrigering enligt utbildningsdepartementet

16 25:31

-6 936

Beslut 1999-06-10 som ESV inte fått 1999.

16 25:37

470

Felaktigt indrag 1999

16 25:41

-50

Skrivfel i regleringsbrev 2000

16 25:43

-7 914

Felaktigt korrigering 1999

16 25:54

-1

Korrigering enligt utbildningsdepartementet

16 25:56

-10 659

Felaktigt korrigering 1999

16 25:59

95

Fel mellan utgående ramöverföringsbelopp 1998 och ingående ramöverföringsbelopp 1999.

16 25:64

-2

Olika utfall 1997 i RIKS redovisningen och Årsredovisningen

16 25:71

15 342

Olika utfall 1998 i RIKS redovisningen och Årsredovisningen

16 25:75

1 547

Felaktigt indrag 2000

16 25:81

9 165

Enligt budgetprop. 2001/02:1

16 25:81

629

Ändring av indragning 1999

16 26:02

2

Fel i beslut 1999-12-22

16 26:09

-796

Utgående saldo på obetecknade poster 1998 och 1999 som felaktigt förts över till kommande år.

17 30:01

1 950

Felaktigt utfall 1998 var på anslag 17N2 1997.

17 30:02

-437

Indrag 1998 ESV inget beslut

17N02 1997

-1 950

Felaktigt utfall 1998 borde varit på anslag 17 13:01

19 33:01

10 693

Felaktigt utfall 1998 anslag 19 A01

19A01 1998

-10 693

Felaktigt utfall 1999 borde varit på anslag 19 33:01

23 41:04

-1

Avrundningskorrigering

23 42:05

11 050

Omföring från 23 43:01 enligt regleringsbrev

23 43:01

-11 050

Omföring till 23 42:05 enligt regleringsbrev

23 43:14

-334

Korrigering enligt Jordbruksdepartementet

24 38:11

-1 000

Enligt regleringsbrev 2000

24 38:21

-108

Indrag pga maximalt sparande på anslagspost 1999 ej gjorts av ESV.

 

131 541

 

34

Bilaga 8

Månadsfördelade

inkomster

Skr. 2001/02:101 BILAGA 8

Bilaga 8

Månadsfördelade inkomster

Innehållsförteckning

Månadsfördelade inkomster……………………………………………………………...5

3

Skr. 2001/02:101 BILAGA 8

Månadsfördelade inkomster

Tusental kronor

 

 

Utfall 2001

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

1000

Skatter m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

Skatt på inkomst

134 874 046

2 806 450

6 355 051

10 048 264

9 633 229

9 626 743

-35 919 388

15 376 025

20 843 238

9 732 500

8 048 761

77 398 733

924 440

1200

Socialavgifter och allmän pen-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sionsavgift

238 766 431

18 354 263

22 087 595

17 489 974

18 633 169

17 951 906

33 155 373

19 844 928

18 417 829

19 050 230

17 784 351

17 697 419

18 299 394

1300

Skatt på egendom

39 863 197

688 662

615 557

667 171

662 409

674 314

32 539 276

576 258

605 188

542 588

932 648

787 986

571 141

1400

Skatt på varor och tjänster

271 515 492

21 929 325

23 905 516

19 661 910

23 146 854

22 844 795

20 564 908

23 456 606

20 834 240

22 604 656

21 598 527

22 235 250

28 732 906

1500

Utjämningsavgift

20 873 948

1 739 702

1 739 702

1 739 702

1 738 876

1 739 496

1 739 496

1 739 496

1 739 496

1 739 496

1 739 496

1 739 496

1 739 496

1600

Betalningsdifferenser, skatte-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

konto

 

-19 650 397

6 895 586

40 014 479

4 457 971

9 389 071

6 403 863

1 410 693

-4 543 861

-18 590 677

-907 893

1 496 618

-69 706 702

4 030 456

1700

Nedsättning av skatter

-1 639 739

-120 676

-93 395

-106 674

-111 322

-111 593

-106 688

-123 887

-104 889

-134 178

-152 101

-128 231

-346 105

Totalt 1000 Skatter m.m.

684 602 978

52 293 313

94 624 505

53 958 319

63 092 286

59 129 524

53 383 669

56 325 564

43 744 423

52 627 399

51 448 300

50 023 949

53 951 727

2000

Inkomster av statens verksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2100

Rörelseöverskott

32 490 120

 

52 888

 

 

8 200 000

23 523 074

 

496 000

40 456

 

 

177 701

2200

Överskott av statens fastig-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hetsförvaltning

99 000

 

 

 

99 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2300

Ränteinkomster

4 322 996

183 081

256 993

375 422

19 324

228 234

266 646

101 692

351 790

267 208

54 356

1 770 873

447 378

2400

Aktieutdelning

4 990 812

 

 

47 961

1 804 855

1 797 451

926 982

412 063

1 500

 

 

 

 

2500

Offentligrättsliga avgifter

5 831 799

396 151

378 616

467 360

570 681

929 037

378 398

386 366

557 436

423 117

487 135

477 414

380 089

2600

Försäljningsinkomster

369 798

 

892

11 383

1 188

72 319

52 953

 

22 364

12 442

-15

3 164

193 109

2700

Böter m.m.

2 407 763

101 300

-8 979

-16 054

89 205

105 672

202 529

122 293

104 637

24 850

-14 675

1 767 459

-70 474

2800

Övriga inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

300 632

10 283

26 215

65 461

16 976

18 243

13 744

14 145

18 486

6 784

18 058

9 239

82 999

Totalt 2000 Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

50 812 920

690 815

706 626

951 532

2 601 228

11 350 955

25 364 326

1 036 559

1 552 213

774 856

544 859

4 028 149

1 210 802

3000

Inkomster av försåld egendom

188 310

22 534

538

-18

190

-3

90

46 981

-12

-46

1 412

566

116 077

4100

Återbetalning av näringslån

163 251

51 451

1 291

6 187

2 236

6 800

3 758

2 853

3 424

3 179

1 925

523

79 625

4300

Återbetalning av studielån

2 314 506

89 752

155 833

364 772

73 129

216 917

256 754

62 842

195 694

230 790

86 140

194 830

387 053

4500

Återbetalning av övriga lån

112 139

74 665

405

6 301

4 602

1 585

494

10 447

85

3 913

6 316

674

2 652

Totalt 4000 Återbetalning av lån

2 589 896

215 869

157 529

377 260

79 967

225 301

261 006

76 142

199 203

237 882

94 381

196 027

469 329

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 2001

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

5000

Kalkylmässiga inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5100

Avskrivningar och amorteringar

940 248

 

55 000

200 324

14 578

 

239 623

 

 

219 973

 

 

210 750

5200

Statliga pensionsavgifter

7 506 563

660 652

574 440

556 194

537 925

1 138 527

548 662

591 075

589 894

424 403

563 028

628 641

693 122

Totalt 5000 Kalkylmässiga inkomster

8 446 811

660 652

629 440

756 518

552 503

1 138 527

788 285

591 075

589 894

644 376

563 028

628 641

903 872

6000

Bidrag m.m. från EU

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6100

Bidrag från EG:s jordbruksfond

7 084 152

369 372

819 991

3 787 737

266 127

222 273

680 976

122 056

152 311

37 171

59 942

92 301

473 896

6200

Bidrag från EG:s fiskefond

39 536

 

38 587

 

 

 

 

 

 

 

 

 

950

6300

Bidrag från EG:s regionalfond

252 132

 

 

163 837

72 916

7 537

 

 

 

 

 

 

7 843

6400

Bidrag från EG:s socialfond

1 038 660

283 004

 

648 851

31 986

 

 

 

 

 

57 112

 

17 707

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

29 164

 

 

 

4 464

 

 

 

 

 

 

 

24 700

6900

Övriga bidrag från EG

40 984

 

 

334

 

8 094

16 166

 

 

 

581

1 870

13 938

Totalt 6000 Bidrag m.m. från EU

8 484 629

652 376

858 578

4 600 760

375 492

237 904

697 142

122 056

152 311

37 171

117 635

94 171

539 034

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa inkomster

755 125 545

54 535 558

96 977 216

60 644 371

66 701 667

72 082 209

80 494 518

58 198 377

46 238 032

54 321 637

52 769 614

54 971 503

57 190 842

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Bilaga 9

Månadsfördelade

utgifter

Skr. 2001/02:101 BILAGA 9

Bilaga 9

Månadsfördelade utgifter

Innehållsförteckning

Månadsfördelade utgifter………………………………………………………………..5

3

Skr. 2001/02:101 BILAGA 9

Månadsfördelade utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

Utfall 2001

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

01

Rikets styrelse

5 412 739

424 887

446 542

550 556

442 340

398 838

535 329

530 971

330 423

443 342

373 803

420 570

515 139

02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2 121 731

106 500

75 360

129 718

164 331

91 154

115 313

85 739

91 411

111 276

112 695

104 913

933 322

03

Skatteförvaltning och uppbörd

6 431 754

488 735

469 389

616 671

439 718

475 433

670 162

557 893

420 019

566 882

487 886

481 440

757 525

04

Rättsväsendet

24 148 776

2 054 184

1 565 205

2 282 182

1 682 134

1 703 956

2 479 392

2 229 399

1 651 708

2 226 588

1 868 135

1 782 661

2 623 232

05

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

3 015 268

514 769

284 403

193 263

227 467

201 567

358 994

228 582

164 429

299 493

252 465

159 003

130 833

06

Totalförsvar

44 894 885

1 808 379

2 765 378

3 045 171

3 753 623

2 639 415

4 530 029

1 758 404

2 628 317

3 575 561

5 157 277

4 755 133

8 478 200

07

Internationellt bistånd

16 989 314

1 498 442

680 617

935 211

1 105 843

734 139

1 268 659

1 726 831

821 237

1 388 687

2 406 077

1 127 597

3 295 973

08

Invandrare och flyktingar

5 281 547

432 397

306 822

455 791

392 141

306 553

781 984

380 747

345 697

396 817

484 295

378 268

620 035

09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

29 491 651

3 719 853

2 318 295

959 770

2 667 307

2 403 753

2 543 917

2 528 769

2 259 136

2 456 413

2 500 950

2 486 276

2 647 211

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

107 315 506

8 610 682

8 589 574

8 777 085

8 762 581

8 871 235

9 182 970

8 863 384

8 827 677

8 873 230

9 064 487

9 269 198

9 623 404

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 839 037

2 844 742

2 844 326

2 830 486

2 852 796

2 819 703

2 823 181

2 840 081

2 790 978

2 799 447

2 811 527

2 795 466

2 786 305

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

48 288 769

3 933 504

3 974 420

4 045 685

4 101 672

4 059 620

4 064 814

4 012 378

4 090 861

3 970 668

3 973 253

4 050 595

4 011 299

13

Arbetsmarknad

58 627 404

5 080 548

4 859 496

4 820 934

4 877 124

4 854 501

4 717 591

4 724 684

5 013 621

5 096 624

4 782 912

4 633 432

5 165 936

14

Arbetsliv

8 506 823

599 665

585 281

846 980

590 987

854 803

870 230

565 066

808 818

528 227

841 345

579 125

836 296

15

Studiestöd

19 088 544

1 616 898

1 658 131

1 602 386

2 615 178

1 083 528

645 515

1 333 364

458 482

1 707 516

3 352 523

1 644 577

1 370 446

16

Utbildning och universitetsforskning

33 259 442

2 158 828

2 205 524

3 082 916

2 410 087

2 370 994

2 826 012

3 768 662

2 636 708

3 495 218

2 680 042

2 379 499

3 244 952

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 813 867

1 600 779

281 232

322 134

1 216 232

268 367

279 227

1 252 094

261 113

285 887

1 368 624

285 634

392 545

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning o byggande

10 434 276

814 249

885 661

1 037 265

730 869

984 505

790 465

882 871

672 716

841 342

764 303

751 431

1 278 600

19

Regional utjämning och utveckling

3 258 035

161 987

224 202

253 717

246 218

194 532

244 417

138 421

203 612

287 552

331 323

324 531

647 524

20

Allmän miljö- och naturvård

2 152 672

118 736

160 175

231 869

147 192

135 778

237 500

143 146

124 063

148 946

183 098

257 323

264 847

21

Energi

1 950 449

143 583

175 982

173 851

139 287

143 946

206 215

171 015

99 854

154 832

113 163

195 223

233 498

22

Kommunikationer

24 568 327

1 830 895

1 540 875

1 590 898

1 747 905

1 720 304

2 813 703

1 243 601

1 930 253

1 958 375

2 244 486

1 837 727

4 109 304

23

Jord- och skogsbruk, fiske m.m.

16 626 594

3 883 232

1 110 276

560 419

1 002 681

499 908

586 443

287 590

392 827

450 692

1 155 544

688 951

6 008 030

24

Näringsliv

3 348 231

303 052

185 288

228 445

149 476

153 695

678 915

163 636

152 916

225 799

480 421

188 899

437 689

25

Allmänna bidrag till kommuner

100 639 387

8 309 893

8 863 565

8 333 425

8 323 318

8 249 080

8 333 337

8 395 877

8 249 347

8 399 191

8 297 466

8 270 864

8 614 025

26

Statsskuldsräntor m.m.

81 259 874

11 332 433

5 809 077

6 750 396

9 440 954

17 010 822

6 469 871

3 197 950

6 444 984

2 617 902

-203 014

2 494 191

9 894 309

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 271 538

2 807 035

1 296 185

1 976 505

2 032 682

2 003 399

2 117 716

1 983 891

-257 092

1 778 754

1 756 011

1 822 408

3 954 045

Summa utgiftsområden

722 036 440

67 198 888

54 161 281

56 633 725

62 262 142

65 233 527

61 171 901

53 995 046

51 614 114

55 085 260

57 641 100

54 164 936

82 874 522

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2001/02:101 BILAGA 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftsområde

Utfall 2001

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

 

Summa utgiftsområden - UO 26

640 776 566

55 866 455

48 352 204

49 883 329

52 821 188

48 222 705

54 702 030

50 797 096

45 169 130

52 467 358

57 844 113

51 670 744

72 980 213

 

Kassamässig korrigering

-34 426 466

-1 387 329

-858 066

2 757 647

536 125

1 382

9 857 718

-58 469

2 073 418

-32 685 122

-6 415 986

1 053 074

-9 300 858

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

28 769 000

8 018 000

-1 617 000

-3 005 000

21 781 400

-3 550 700

89 900

-1 099 200

-1 597 500

-2 333 500

-2 151 500

-2 137 507

16 371 606

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa statsbudgetens utgifter m.m.

716 378 974

73 829 559

51 686 216

56 386 371

84 579 666

61 684 209

71 119 518

52 837 377

52 090 032

20 066 637

49 073 614

53 080 503

89 945 270

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6