7

Tilläggsbudget

PROP. 2001/02:100

7 Tilläggsbudget

7.1 Förslag till tilläggsbudget till Skälen för regeringens förslag: Personer med

statsbudgeten för 2002

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 6 451 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 9 370 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 2 919 miljoner kronor.

Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 0,9 miljarder kronor för år 2002.

utländskt medborgarskap har enligt vallagen (1997:157) rösträtt vid och är valbara i val till kommunala församlingar. Inför 1998 års val anvisade riksdagen 12 400 000 kronor som regeringen fördelade till riksdagspartierna för information till invandrare (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). I 1998 års val sjönk ändå valdeltagandet även för kategorin röstberättigade med utländskt medborgarskap. Regeringen anser därför att 30 000 000 kronor bör tillföras för ändamålet inför 2002 års val. Finansiering sker delvis genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 3 800 000 kronor. Detta innebär inte att stödet till de politiska partierna minskar.

Från anslaget betalas även kostnader för administrationen av de allmänna valen. En del i detta är förtidsröstningen på Posten AB:s postkontor. Mot bakgrund av de strukturförändringar som Posten AB för närvarande

7.2 Tilläggsbudget per utgiftsområde genomgår bedömer regeringen att kostnaderna

7.2.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

46:1 Allmänna val

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 215 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:1 Allmänna val

ökas med 55 000 000 kronor. Anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 3 800 000 kronor.

för att bibehålla den höga ambitionsnivån för poströstningen kommer att bli högre än tidigare beräknat. Regeringen anser därför att ytterligare 25 000 000 kronor bör tillföras för ändamålet.

Sammantaget skall anslaget 46:1 Allmänna val ökas med 55 000 000 kronor.

90:5 Regeringskansliet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 998 149 000 kronor.

133

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökas med 75 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Försvagningen av den svenska kronan mot framför allt USD, har för utrikesrepresentationen medfört en kursförlust uppgående till 75 400 000 kronor. Regeringen anser att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör ökas med detta belopp.

7.2.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:6 Statistiska centralbyrån

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 394 439 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån ökas med 2 825 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med 2 825 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Konjunkturinstitutet har statistikansvar för enkäten om Näringslivets investeringar. Denna statistik har numera relativt liten betydelse för Konjunkturinstitutets prognosarbete. Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskapsprogram är i stället den helt dominerande användaren av investeringsenkäten. Därför anser regeringen att ansvaret för investeringsenkäten skall flyttas från Konjunkturinstitutet till SCB. Anslaget 1:6

Statistiska centralbyrån skall därför tillföras 2 825 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med motsvarande belopp.

2:1 Finansinspektionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 141 853 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Finansinspektionen ökas med 540 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden minskas med 540 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Inom Finansnspektionen pågår ett arbete med att införa ett riskhanteringssystem som syftar till att utveckla tillsynen för de väsentligaste instituten, att möjliggöra en årlig samlad riskbedömning samt att anpassa tillsynen till de nya reglerna för kapitaltäckning. Ytterligare medel behövs för att slutföra arbetet.

Finansinspektionen har en aktiv roll i Europeiska värdepapperstillsynskommittén. Arbetet inom kommittén kommer att bli betydande när ny EU-reglering inom finansmarknadsområdet arbetas fram. Inspektionen behöver ytterligare medel för detta arbete.

Anslaget 2:1 Finansinspektionen skall därför ökas med 540 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden minskas med motsvarande belopp. Finansieringsåtgärden påverkar inte nämndens verksamhet under 2002.

Statens fastighetsverk

Riksdagen har för innevarande år godkänt en investeringsplan för Statens fastighetsverk.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att staten förvärvar fastigheten Proserpina 4 – det s.k. Norra Bancohuset – i Gamla Stan i Stockholms kommun samt godkänner en ny investeringsplan för Statens fastighetsverk för perioden 2001 – 2004.

Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Proserpina 4 – det s.k. Norra Bancohuset – i Gamla stan i Stockholms kommun tillhörde under lång tid staten. Byggnaderna inom kvarteret Proserpina löstes in successivt av Riksbanken i slutet av 1700-talet. Banken hade en del av sin verksamhet där fram till 1907. Riksarkivet övertog därefter lokalerna. Fastigheten såldes av Byggnadsstyrelsen i mitten

134

					PROP. 2001/02:100
Tabell 7.1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk
Miljoner kronor
	Investerat 2000	Prognos 2001	Budget 2002	Beräknat 2003	Beräknat 2004
Inrikes	280	218	503	358	200
Utrikes	26	20	18	15	10
Mark	11	23	12	7	4
Summa investeringar	317	261	533	380	214
Lån	317	261	533	380	214
Summa finansiering	317	261	533	380	214

av 1980-talet. Staten har nu möjlighet att förvärva fastigheten.

Regeringen anser att det är av stort intresse att fastigheten, som enligt Riksantikvarieämbetet uppfyller kriterierna för att kunna räknas till det nationella kulturarvet, åter kommer i statens ägo. Därigenom skapas också värdefulla lokaltrymmen för staten i Stockholms innerstad.

Statens fastighetsverk och Norra Bancohuset HB, dotterbolag till Drott AB, har ingått ett avtal, villkorat av regeringens godkännande, avseende förvärv av det s.k. Norra Bancohuset för en köpeskilling om 145 miljoner kronor. Denna anskaffning ingår inte i den investeringslan som riksdagen godkänt. En ny investeringsplan (tabell 7.1) behöver därför godkännas. Förslaget innebär att beloppet för Inrikes fastigheter 2002 höjs med 145 miljoner kronor.

Finansieringen av förvärvet av fastigheten ryms inom den låneram för Fastighetsverkets investeringar på högst 7 000 000 000 kronor som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om.

Vidgat uppdrag för Vasallen AB

Regeringens förslag: Det bolag som har till uppgift att utveckla försvarsfastigheter skall även få förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål.

Bakgrund: I samband med 1997 års ekonomiska vårproposition beslutades att ett aktiebolag skulle bildas för att utveckla försvarsfastigheter som avvecklades genom 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Skälet till detta var bl.a. att det var viktigt att en professionell organisation för

fastighetsutveckling gavs finansiell uthållighet och affärsmässiga incitament för utveckling av fastigheterna. Det bolag som bildades – Vasallen AB – skulle i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla fastigheterna för att slutligen sälja dem på kommersiella villkor.

I propositionen Allmännyttiga bostadsföretag, m.m. (prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) angavs att staten bör få möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag för att utveckla eller avveckla bostäderna. Regeringen angav att huvudambitionen måste vara att ansvaret för planering och genomförande av de åtgärder som kan bli aktuella vid en rekonstruktion av ett kommunalt bostadsföretag ligger kvar hos kommunen. Det kan dock i vissa situationer finnas organisationer som genom sin särskilda kompetens har bättre förutsättningar än kommunen eller det kommunala bostadsföretaget att genomföra de åtgärder som blir aktuella. En möjlighet som angavs var att Vasallen AB övertar de bostadsfastigheter som inte längre behövs för bostadsändamål.

Skälen för regeringens förslag: Inom Vasallen AB finns en stor erfarenhet av att finna ny användning för lokaler som blivit överflödiga vid regementsnedläggningar. Bolaget äger stor kännedom om lokala förutsättningar för att utveckla fastigheter för ny kommersiell användning. Omvandling av bostäder på regementsområdena ingår ibland som en del av detta arbete. Bolagets geografiska verksamhetsområden överensstämmer i flera fall med de regioner som har särskilda problem med befolkningsminskning och höga vakanser i de kommunala bostadsföretagen. Sammantaget ger detta Vasallen AB god kunskap om de lokala förutsättningarna att hitta ny användning för tomma lokaler. Regeringen anser mot denna

135

PROP. 2001/02:100

bakgrund att Vasallen AB även bör ges möjlighet att på kommersiella villkor förvärva kommunala bostadshus för omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål för att sedan sälja dessa på kommersiella villkor. Se även avsnitt 7.2.15.

7.2.3 Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

3:2 Skattemyndigheterna

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 966 115 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 1 652 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna skall kompenseras för kostnaderna för att administrera uttag av avgifter till registrerade trossamfund (prop. 1998/99:124 avsnitt 7.1). Kostnaderna för uppbördshjälpen kan beräknas till 21 kronor per person. Regeringen har beslutat om uppbördshjälp för sju trossamfund. Enligt uppgift uppgår antalet personer där skattemyndigheterna svarar för uppbörden år 2002 till 78 668 stycken. Regeringen föreslår därför att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas med 1 652 000 kronor. Finansiering sker genom utgiftsminskning under ett annat utgiftsområde.

7.2.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:5 Domstolsväsendet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 617 192 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 1 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel (prop. 2001/02:136) föreslås att frågor om lagfart för fastigheter som tillhör Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall regleras. Syftet är att göra det möjligt för kyrkan att på ett enkelt sätt få lagfart på sin fasta egendom samt att åstadkomma en mera fullständig redovisning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Reformen medför ökat arbete och kostnadsökningar för inskrivningsmyndigheterna, särskilt som kyrkans lagfartsärenden ofta är mer komplicerade än vanliga lagfartsärenden. Anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. behöver därför tillföras 3 200 000 kronor. Den väntade ökningen av antalet inskrivningsärenden beräknas medföra inkomster i form av expeditionsavgifter som bedöms täcka denna tillfälliga resursförstärkning.

Ändringar i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård har medfört ökade kostnader för domstolsväsendet för förordnanden av sakkunniga. Regeringen anser därför att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. behöver tillföras 12 200 000 kronor varav 2 000 000 kronor avser år 2000, 5 100 000 kronor avser år 2001 och 5 100 000 kronor avser 2002. Finansiering sker genom utgiftsminskning under ett annat utgiftsområde.

Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:88, bet. 2000/01:JuU24, rskr. 2000/01:223) att Sjöfartsverket skall svara för sjöfartsregistret i stället för Stockholms tingsrätt. Verksamheten flyttades i december 2001. Anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. bör med anledning härav minskas med 4 100 000 kronor.

För att finansiera ökade utgifter inom kriminalvården anser regeringen att anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. bör minskas med 10 000 000 kronor.

Sammantaget innebär detta att anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. skall ökas med 1 300 000 kronor.

4:6 Kriminalvården

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 122 603 000 kronor.

136

Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Kriminalvården ökas med 160 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas.

Skälen för regeringens förslag: Beläggningen inom anstalter och häkten fortsätter att öka. Kriminalvården kan inte möta volymökningarna inom nuvarande anslagsram. För att ge kriminalvården förutsättningar att möta det ökade platsbehovet anser regeringen att anslaget behöver tillföras 150 miljoner kronor.

I propositionen Nationell narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91) föreslås att en särskild satsning görs för att bekämpa narkotikamissbruket inom kriminalvården under åren 2002–2004. Som ett led häri behöver kriminalvårdens resurser nu förstärkas med 10 miljoner kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 4:6 Kriminalvården ökas med 160 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med 10 000 000 kronor.

7.2.5 Utgiftsområde 6 Totalförsvar

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 338 658 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas med 3 750 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas med 3 750 000 kronor för att finansiera en ökning av utgifterna under ett annat utgiftsområde.

PROP. 2001/02:100

6:19 Krisberedskapsmyndigheten

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 6:19

Krisberedskapsmyndigheten på 59 000 000 kronor anvisas. Finansiering sker genom att anslaget 6:3

Funktionen Civil ledning minskas.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Samhällets säkerhet m.m. (prop. 2001/02:158) föreslagit att den nya Krisberedskapsmyndigheten skall inrättas den 1 juli 2002. Till följd av detta behöver ett nytt ramanslag 6:19 Krisberedskapsmyndigheten på 59 000 000 kronor anvisas. Finansiering sker genom att anslaget 6:3 Funktionen Civil ledning minskas.

6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 6:20

Styrelsen för psykologiskt försvar på 5 400 000 kronor anvisas. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Funktionen Psykologiskt försvar minskas.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Samhällets säkerhet m.m. (prop. 2001/02:158) angett att verksamhetsområdet Det civila försvaret bör finansieras från ett anslag för Krisberedskapsmyndighetens förvaltningsutgifter, ett anslag för förvaltningsutgifter vid Styrelsen för psykologiskt försvar samt ett samlat anslag för övriga utgifter inom verksamhetsområdet. Till följd av detta behöver ett nytt ramanslag 6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar på 5 400 000 kronor anvisas. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Funktionen Psykologiskt försvar minskas.

137

PROP. 2001/02:100

6:21 Civilt försvar

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 6:21 Civilt försvar på 957 737 000 kronor anvisas. Finansiering sker genom att anslagen 6:3

Funktionen Civil ledning minskas med 258 367 000 kronor, 6:4 Funktionen Försörjning med industrivaror minskas med 35 341 000 kronor, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 285 274 000 kronor, 6:6 Funktionen Psykologiskt försvar minskas med 10 665 000 kronor, 6:7 Funktionen Ordning och säkerhet minskas med 12 242 000 kronor, 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. minskas med 92 065 000 kronor, 6:9 Funktionen

Telekommunikationer	m.m.	minskas	med
102 985 000 kronor,	6:10	Funktionen	Pos-

tbefordran minskas med 239 000 kronor, 6:11

Funktionen Transporter minskas med 78 997 000 kronor och 6:12 Funktionen Energiförsörjning minskas med 145 962 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002, för ramanslaget 6:21 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar avseende beredskapsåtgärder och andra åtgärder som syftar till att motstå svåra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare avtal och beställningar som ingåtts med stöd av bemyndiganden för anslagen 6:3 Funktionen Civil ledning, 6:4 Funktionen Försörjning med industrivaror, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., 6:9 Funktionen Telekommunikationer m.m. och 6:11 Funktionen Transporter medför utgifter på högst 445 000 000 kronor efter 2002.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att Överstyrelsen för civil beredskap skall läggas ned den 30 juni 2002 (prop. 2001/02:10, bet. 2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91). Anslaget 6:3 Funktionen Civil ledning skall därför minskas.

Regeringen har i propositionen Samhällets säkerhet m.m. (prop. 2001/02:158) angett att

verksamhetsområdet Det civila försvaret bör finansieras från ett anslag för Krisberedskapsmyndighetens förvaltningsutgifter, ett anslag avseende förvaltningsutgifter för Styrelsen för psykologiskt försvar samt ett samlat anslag för övriga utgifter inom verksamhetsområdet.

Till följd av detta behöver ett nytt ramanslag 6:21 Civilt försvar anvisas. Ändamålet för detta nya anslag skall motsvara de ändamål som i dag finns för de anslag inom verksamhetsområdet det civila försvaret som finns uppförda i statsbudgeten exklusive förvaltningsutgifter för Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Detta innebär att anslagen avseende det civila försvaret skall förändras i enlighet med tabell 7.2.

Regeringen avser att även finansiera utgifter för GotSam projektet och för vissa särskilda investeringar i etermedia från detta anslag.

Regeringen bör vidare bemyndigas att besluta om avtal och beställningar som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 445 000 000 kronor efter år 2002. Summan motsvarar bemyndiganden som för 2002 lämnats för ramanslagen 6:3 Funktionen Civil ledning, 6:4 Funktionen Försörjning med industrivaror, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., 6:9 Funktionen Telekommunikationer m.m. och 6:11 Funktionen Transporter.

138

Tabell 7.2 Ökningar och minskningar av anslag

Kronor

	Ökning av
	anslag
6:19 Krisberedskapsmyndigheten	59 000 000
6:20 Styrelsen för psykologiskt försvar	5 400 000
6:21 Civilt försvar	957 737 000
Summa	1 022 137 000
	Minskning av
	anslag
6:3 Funktionen Civil ledning	258 367 000
6:4 Funktionen Försörjning med industrivaror	35 341 000
6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddnings-
tjänst	285 274 000
6:6 Funktionen Psykologiskt försvar	10 665 000
6:7 Funktionen Ordning och säkerhet	12 242 000
6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård	92 065 000
6:9 Funktionen Telekommunikationer	102 985 000
6:10 Funktionen Postbefordran	239 000
6:11 Funktionen Transporter	78 997 000
6:12 Funktionen Energiförsörjning	145 962 000
Summa	1 022 137 000

7.2.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 13 796 752 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser om högst 25 948 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 200 000 000 kronor. Avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader ökar med 200 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet under 2002 besluta om att ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 26 148 000 000 kronor efter 2002.

PROP. 2001/02:100

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet skall minskas med 200 000 000 kronor för att bidra till att finansiera utgifter inom ett annat utgiftsområde. Avräkningen från biståndsramen för flyktingkostnader skall öka med 200 000 000 kronor.

Förhandlingar om påfyllnad av den internationella utvecklingsfonden och den afrikanska utvecklingsfonden pågår för närvarande. Vidare medför den svenska kronans försvagade ställning i förhållande till USD att ett utökat bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser behövs för det multilaterala utvecklingssamarbetet. Totalt behöver bemyndigandet ökas med 200 miljoner kronor för att Sverige skall kunna behålla sin andel i respektive fond.

9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 1 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ställa ut garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 150 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för reservationsanslaget 9:2

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier ställa ut garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa, som inklusive tidigare ställda garantier uppgår till högst 950 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 1996 finns en nordisk miljöinvesteringslåneordning (MIL) på 100 miljoner ecu vid Nordiska investeringsbanken (NIB) för att skapa förbättrade förutsättningar för finansiering av miljöprojekt i Nordens närområden. Den ursprungliga MIL-ramen är nu så gott som fullt utnyttjad. För att kunna fortsätta beredningen av nya angelägna projekt och för att NIB aktivt skall kunna gå med i det planerade partnerskapet för miljöfinansiering inom den Nordliga dimensionen (NDEP) har NIB föreslagit en

139

PROP. 2001/02:100

utvidgning av ramen från 100 miljoner euro till 300 miljoner euro för att täcka bankens finansieringsbehov i Nordens närområden inom miljösektorn under de närmaste fem åren.

Under förutsättning att ett beslut om höjning av NIB:s garantiram fattas av de nordiska regeringarna behöver regeringens bemyndigande att ställa ut garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa utökas. De lån som tidigare ställts ut under MIL-ramen har överflyttats till projektinvesteringslåneordningen och skapar utrymme för nya lån. Regeringens bemyndigande att ställa ut garantier måste därför avse hela ramen. Sveriges andel av NIB:s garantiram uppgår till 34,2 procent, dvs. 102,6 miljoner euro, motsvarande högst 950 000 000 kronor. Riksgäldskontoret kommer att besluta om en årlig garantiavgift som skall belasta anslaget 9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.

7.2.7 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 908 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet anmälningar till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) om etnisk diskriminering i arbetslivet har fortsatt att öka kraftigt under 2001 och utvecklingen under det första kvartalet 2002 tyder på en fortsatt ökning. För att DO skall kunna fullgöra sina uppgifter behövs utökade resurser. Anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

12:1 Migrationsverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 490 079 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande under innevarande år kommer enligt aktuella prognoser att överstiga tidigare gjorda bedömningar, främst på grund av den rörlighet som Schengensamarbetet innebär, men också av faktorer som ligger utanför Schengenområdet. För att inte handläggningstider och väntetider i Migrationsverkets mottagandesystem skall öka, bör anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med 60 000 000 kronor. Regeringen följer noggrant utvecklingen på anslaget och avser att vid behov återkomma i frågan.

12:2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 652 364 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 560 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Inströmningen av asylsökande har ökat till följd av Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet och en markant ökning av antalet asylsökande från Irak. Sammantaget har detta medfört att fler personer än beräknat tas emot i Migrationsverkets mottagandesystem. Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande bör därför ökas med 560 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att utgifterna minskas inom ett annat utgiftsområde.

140

12:4 Utlänningsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 75 854 000 kronor.

PROP. 2001/02:100

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 70 043 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med 20 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:6 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande under innevarande år kommer enligt aktuella prognoser att överstiga tidigare gjorda bedömningar främst på grund av Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet. Som en följd av regeringens förslag att utöka Migrationsverkets förvaltningsanslag anser regeringen det även motiverat att öka Utlänningsnämndens resurser för att förkorta handläggningstiderna hos nämnden och därmed minska väntetiderna i Migrationsverkets mottagandesystem. Anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 028 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande har ökat och därmed ökar också utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden. Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

Antalet personer som kommer att tas emot av kommuner bedöms bli färre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 10:4 Hemutrustningslån kan därför minskas med 10 000 000 kronor och bidra till att finansiera ökningen av utgifter för offentligt biträde.

Skälen för regeringens förslag: Antalet verkställda utresor har ökat vilket lett till högre kostnader och en större anslagsförbrukning än tidigare beräknat. Anslaget 12:6 Utresor för avvisade och utvisade behöver därför tillföras 20 000 000 kronor.

12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 000 000 kronor. Något bemyndigande för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 12:7 Från EU- budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under år 2003.

Skälen för regeringens förslag: EU- kommissionen har inrättat en europeisk flyktingfond som skall underlätta för EU- länderna att ta emot asylsökande och flyktingar. Medlen skall användas för att utveckla mottagandesystemet för asylsökande, för integrationsinsatser och för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland. Fonden arbetar med ett programår i taget. Hälften av det beviljade projektstödet betalas ut när ett projekt inleds. Efter halva projekttiden betalas ytterligare 30 procent ut efter att rapport lämnats och godkänts. Resterande 20 procent betalas ut efter godkänd slutredovisning av projektet. Slutredovisningen skall göras senast

141

PROP. 2001/02:100

tre månader efter avslutat projekt. Regeringen behöver ett bemyndigande som innebär att beslut kan fattas under 2002 som medför utgifter under år 2003.

7.2.8 Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 17 624 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen ökas med 219 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det finns en överenskommelse mellan staten och landstingen om hur kostnaderna för läkemedelsförmånen skall delas. Kostnaderna för 2001 har överskridit överenskommet belopp med ca 300 miljoner kronor och staten skall enligt avtalet kompensera landstingen med ca 150 miljoner kronor.

År 1998 omklassificerades vissa varor från läkemedel till medicintekniska produkter. Kostnaderna för dessa produkter skall därmed inte längre ingå i läkemedelsförmånen utan bäras av landstingen. Landstingen bör kompenseras för denna kostnad genom det generella statsbidraget. Ersättningen till landstingen, som har uppgått till 69 miljoner kronor per år, har emellertid under 1999–2001 betalats från anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen enligt en överenskommelse mellan staten och landstingen. Även för 2002 bör ersättningen få belasta detta anslag. Anslaget behöver därmed ökas med 69 miljoner kronor. Från och med 2003 avses landstingen kompenseras genom det generella statsbidraget till landstingen.

Anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen skall således ökas med sammanlagt 219 000 000 kronor.

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 310 224 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård minskas med 4 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av ökning av utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas anslaget 13:3

Bidrag till hälso- och sjukvård med 4 700 000 kronor.

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 980 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd minskas med 1 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av ökning av utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas anslaget 13:5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd med 1 250 000 kronor.

13:6 Socialstyrelsen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 460 736 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:6 Socialstyrelsen minskas med 5 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av ökning av utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas anslaget 13:6 Socialstyrelsen med 5 100 000 kronor.

142

14:2 Bidrag till WHO

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 371 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 14:2 Bidrag till WHO ökas med 650 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet minskas med 650 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sverige betalar ett årligt bidrag till WHO i början av året. Bidraget är fastställt i USD. På grund av den oförutsett höga dollarkursen har inte hela bidraget för 2002 kunnat betalas från anslaget utan en kompletterande betalning om 59 954 USD måste göras för år 2002. Regeringen anser därför att anslaget 14:2 Bidrag till WHO skall ökas med 650 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet minskas med motsvarande belopp.

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 86 554 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: År 2001 antogs en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144). Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsar alkoholskadorna. Under våren 2002 behandlas också en särskild nationell handlingsplan mot narkotika (prop. 2001/02:91, bet. 2001/02:SoU15). Syftet med handlingsplanerna är bl.a. att lägga fast målen för samhällets insatser mot alkohol- och narkotikamissbruket och att utveckla målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå.

PROP. 2001/02:100

Frivilliga organisationer på alkohol- och narkotikaområdet utför insatser av betydande värde och omfattning. Det förebyggande, uppsökande, rådgivande och motivationsskapande arbetet är omfattande och en allt större del av opinionsbildning, kunskapsspridning och förebyggande insatser sker genom de frivilliga organisationerna.

Regeringen bedömer att det inom ramen för det utvecklingsarbete som nu sker på alkohol- och narkotikaområdet finns behov av ett riktat stöd till organisationer och föreningar, inkl. klientorganisationer, som verkar förebyggande och stödjande inom alkohol- och narkotikaområdet.

Medlen skall utgå till särskilda satsningar inom det förebyggande alkohol- och narkotikaområdet och fördelas av Socialstyrelsen efter direktiv från regeringen.

Anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder skall av dessa skäl ökas med 15 000 000 kronor.

16:7 Bilstöd till handikappade

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 164 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Bidrag till bilstöd är ett viktigt medel för att uppnå regeringens mål för handikappolitiken. För att förkorta väntetiderna för att få bidrag anser regeringen att ytterligare 50 000 000 kronor behövs för bidrag till bilstöd till handikappade. Anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade skall därför ökas med detta belopp.

18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 80 378 000 kronor.

143

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m. ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Insatser som syftar till skydd och hjälp till kvinnor som blivit utsatta för våld behöver kontinuerligt utvecklas. Regeringen anser därför att anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. bör tillföras ytterligare 10 000 000 kronor för att utveckla kvinnojourernas verksamhet. De särskilda behov som flickor och kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor med funktionshinder samt kvinnor med missbruksproblem kan ha, skall särskilt uppmärksammas. Medlen bör också kunna användas för att vidareutveckla kvinnojourernas befintliga organisationer och nya insatser till stöd för våldsutsatta kvinnor. Verksamheten i storstäderna bör prioriteras och samverkan och samfinansiering skall ske med berörda kommuner så att kontinuitet och långsiktighet kan säkerställas.

7.2.9 Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 45 805 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sjukfrånvaron fortsätter att öka vilket får till följd att utgifterna för sjukpenning ökar även för 2002. De medel som anvisades på statsbudgeten för 2002 har därför visat sig vara otillräckliga.

De prognoser som ligger till grund för regeringens bedömning är dock osäkra och kan komma att justeras under året. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga för att bedöma om den föreslagna ökningen är tillräcklig. Anslaget 19:1 Sjukpenning och

rehabilitering m.m. behöver nu ökas med 2 500 000 000 kronor.

19:6 Ersättning för kroppsskador

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 900 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:6 Ersättning för kroppsskador ökas med 3 750 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Bättre villkor för totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11) föreslagit att lägsta livränteunderlag för de totalförsvarspliktiga skall bestämmas till fem prisbasbelopp. Regeringen erfar dock att riksdagen kan komma att besluta att livränteunderlaget skall uppgå till sju prisbasbelopp från och med den 1 juli 2002.

Anslaget 19:6 Ersättning för kroppsskador behöver med anledning av detta ökas med 3 750 000 kronor. Finansiering sker genom utgiftsminskning under ett annat utgiftsområde.

7.2.10 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Arbetslöshetsförsäkringen

Regeringens bedömning: Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas under 2002 under förutsättning att det statsfinansiella läget tillåter detta.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen avser att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen 2002 under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Härvid är det viktigt att alla försäkrade får del av höjningen. Regeringen avser att följa upp och utvärdera effekterna av förslagen i propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139, bet. 2000/2001:AU5, rskr. 2000/2001:102) inför en eventuell förändring. En preliminär utvärdering kommer att redovisas inom kort. Efter ytterligare

144

beredning av frågan om det statsfinansiella utrymmet avser regeringen att ta ställning till frågan om höjning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen.

22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 721 460 000 kronor.

Regeringens förslag: Förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 får göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet av strukturfondsprogrammen i Sverige har det framkommit att vissa typer av projektanordnare, t.ex. ideella föreningar och lokala kooperativ, har haft svårigheter att starta och driva verksamheten på grund av svag likviditet.

Regeringen beslutade därför i december 2000 om en försöksverksamhet med förskottsutbetalningar av medel från olika strukturfonder för projekt beslutade under 2001 inom målprogrammen samt gemenskapsinitiativen.

Mot bakgrund av erfarenheterna av programmens genomförande och försöksverksamheten under 2001 med förskottsutbetalningar anser regeringen att det är angeläget att möjligheten till förskottsutbetalningar kvarstår. Förskottsutbetalningar bör således få göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. I villkoren ingår en beloppsgräns för förskottsbelopp och krav på prövning av projektets ekonomiska bärkraft.

PROP. 2001/02:100

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 388 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 970 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 704 000 000 kronor samt genom att anslag inom andra utgiftsområden minskas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet konkurser har under föregående år varit större än förväntat. Utbetalningarna under de första månaderna för innevarande år tyder på att denna höga nivå kvarstår, vilket påverkar utgifterna för lönegarantiersättning. Regeringen beräknar därför att 970 000 000 kronor behöver tillföras anslaget.

Finansiering sker genom att anslaget 22:4

Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 704 000 000 kronor och genom minskning av utgifterna inom andra utgiftsområden.

Det är viktigt att höja sysselsättningsnivån för de arbetshandikappade. Regeringen kommer att följa utvecklingen och vid behov återkomma.

7.2.11 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:2 Arbetslivsinstitutet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 310 085 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 9 150 000 kronor. Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 5 150 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen godkände nyligen (prop. 2001/02:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.8.2, bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115) en överföring av delar av fyra laborativa program på arbetslivets område från

145

PROP. 2001/02:100

Arbetslivsinstitutet till närliggande forskning inom högskolan. Arbetslivsinstitutet får tillfälligt ökade kostnader under 2002 i samband med att delar av forskningsprogrammen flyttas. Institutet behöver tillföras ytterligare medel för detta.

Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 4 650 000 kronor för att finansiera de extra kostnader som uppstår i samband med flytten av de laborativa programmen. Dessutom minskas detta anslag med 500 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO.) Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket skall alltså minskas med sammanlagt med 5 150 000 kronor.

Regeringen bereder f.n. frågan om att överföra ytterligare ett program från Arbetslivsinstitutet, nämligen Belastningsskadecentrum (BSC), till högskolan. BSC disponerar medel för samarbetsavtal. Regeringen anser att verksamheten vid BSC i ökad utsträckning bör finansieras med externa medel. Under en övergångsperiod anser dock regeringen att BSC bör tillföras anslagsmedel utöver de medel som beräknats under Arbetslivsinstitutet. Under 2002 behövs 4 500 000 kronor.

Sammantaget skall anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet ökas med 9 150 000 kronor.

23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 394 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) ökas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: En av HomO:s viktigaste uppgifter är att informera om sin verksamhet. HomO har i dag små möjligheter att bekosta informationssatsningar annat än genom sin webbplats. Myndigheten bör därför tillföras ytterligare 500 000 kronor för att producera trycksaker m.m. Finansiering sker genom att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med motsvarande belopp.

7.2.12 Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 604 520 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 276 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den ökade satsningen på vuxenutbildning som regeringen föreslår under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning medför att kostnaderna för studiemedel ökar med 54 000 000 kronor. Anslaget behöver ökas med detta belopp.

För att bidra till finansieringen av utgifter under andra utgiftsområden minskas anslaget samtidigt med 330 000 000 kronor.

Sammantaget innebär detta att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. skall minskas med 276 000 000 kronor.

25:4 Vuxenstudiestöd m.m.

I statsbudgeten finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag om 3 378 664 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. ökas med 54 000 000 kronor

Skälen för regeringens förslag: Den ökade satsningen på vuxenutbildning som regeringen föreslår under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning medför att kostnaderna för vuxenstudiestöd ökar med 54 000 000 kronor Anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. behöver därför ökas med 54 000 000 kronor.

146

7.2.13 Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 951 656 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen ökas med 108 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning minskas med 162 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) om en avtrappning av antalet utbildningsplatser inom den särskilda vuxenutbildningsinsatsen i två steg till den nivå för statens stöd till den kommunala vuxenutbildningen som skall gälla från 2003. Som en följd av att kommunerna fortfarande i hög grad planerar verksamheten läsårsvis, kommer en dominerande del av minskningen att ske mellan vårterminen och höstterminen 2002. För att dämpa effekterna av neddragningen på orter, som berörts av vinterns varsel och friställningar inom tillverkningsindustrin eller har särskilt svag efterfrågan på arbetskraft, bör medel motsvarande ytterligare 6 000 utbildningsplatser, 108 000 000 kronor, tillföras anslaget.

För att finansiera höjningen av anslaget 25:17

Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen samt ökningen av utgifterna under ett annat utgiftsområde minskas anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning med sammanlagt 162 000 000 kronor.

PROP. 2001/02:100

25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning

25:22 Lunds universitet: Grundutbildning 25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning

25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning

25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning

25:42 Örebro universitet: Grundutbildning

25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning

25:56 Högskolan i Borås: : Grundutbildning

25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på sammanlagt 8 415 919 000 kronor.

Regeringens förslag: De i tabell 7.3 uppräknade anslagen ökas respektive minskas med de belopp som anges.

Skälen för regeringens förslag: I syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande av platser inom högskolornas grundutbildning föreslås en omfördelning av platser och anslagsmedel. Det har visat sig att den fördelning av platser som tidigare gjorts inte byggde på en korrekt bedömning av kapacitet och efterfrågan på högre utbildning. Genom att omfördela anslagen mellan högskolorna kan den totala utbildningsvolymen inom högskolornas grundutbildning ökas under 2002. Ökningarna och minskningarna skall fördelas mellan anslag på det sätt som framgår av tabell 7.3.

147

PROP. 2001/02:100

Tabell 7.3 Ökningar och minskningar av anslag

Kronor

	Ökning av
	anslag
25:20 Uppsala universitet: Grundutbildning	10 290 000
25:22 Lunds universitet: Grundutbildning	17 600 000
25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning	11 910 000
25:26 Stockholms universitet: Grundutbildning	5 604 000
25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning	26 784 000
25:42 Örebro universitet: Grundutbildning	14 380 000
25:52 Mälardalens högskola: Grundutbildning	27 280 000
25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning	18 627 000
25:59 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	6 750 000
25:72 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m.	4 750 000
Summa	143 975 000
	Minskning av
	anslag
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	33 600 000
25:40 Växjö universitet: Grundutbildning	13 400 000
25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning	54 175 000
25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	3 400 000
25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	13 400 000
25:57 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	17 000 000
25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning	9 000 000
Summa	143 975 000

25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 592 045 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ökas med 7 945 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:58 Högskolan på Gotland:

Grundutbildning minskas med 7 945 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Under budgetåret 2001 har ett antal högskolor haft fler helårsstudenter och utfört fler helårsprestationer än vad som kunnat ersättas inom det särskilda åtagandet för NT-utbildning. Den produktion som inte kunnat ersättas med 2001 års anslag motsvarar totalt 7 945 000 kronor. Anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. bör därför tillföras ytterligare medel för detta ändamål. Finansiering sker genom att anslaget 25:58 Högskolan på Gotland: Grundutbildning minskas med samma belopp.

7.2.14 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

28:39 Stöd till trossamfund

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:39 Stöd till trossamfund minskas med 1 652 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 28:39

Stöd till trossamfund minskas med 1 652 000 kronor för att finansiera ökade utgifter under ett annat utgiftsområde.

7.2.15 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

31:5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 200 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 till ett belopp om högst 500 000 000 kronor ställa ut kreditgarantier i obeståndshanteringen så att en ny långivare kan lämna ett lika stort bottenlån som den tidigare långivaren.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har genomfört några av de förslag som lämnades i betänkandet Statsgarantier för investeringar i bostäder – en utvärdering av BKN-systemet (SOU 2000:13). Statens bostadskreditnämnd (BKN) beslutar sålunda sedan februari 2002 om

148

garantiavgiftens storlek för att skapa en differentierad och riskrelaterad avgiftssättning. Även utländska kreditgivare kan sedan februari 2002 få kreditgaranti vid finansiering av bostäder i Sverige.

Regeringen föreslår nu ytterligare en åtgärd i övergången till mer försäkringsmässiga bedömningar och värderingar i BKN:s garantigivning. BKN avses få möjlighet att i obeståndshanteringen fördjupa den ursprungliga kreditgarantin så att en ny långivare kan lämna ett bottenlån av samma omfattning som den tidigare långivaren. Förslaget innebär att BKN ges bättre möjlighet att begränsa de sammanlagda kostnaderna för administration och ersättningar. Regeringen behöver ett bemyndigande att till ett belopp om högst 500 000 000 kronor ställa ut kreditgarantier i obeståndshanteringen så att en ny långivare kan lämna ett lika stort bottenlån som den tidigare långivaren.

31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 125 000 000 kronor. Något bemyndigande för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 125 000 000 kronor under 2003.

Skälen för regeringens förslag: Den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser vid universitet och högskolor har ökat efterfrågan på studentbostäder betydligt mer än vad regeringen tidigare beräknat. Regeringen föreslår därför att det tillfälliga investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter utökas och förlängs. Investeringsbidrag bör kunna lämnas för ny- och ombyggnadsprojekt som påbörjas före utgången av december 2003. Vidare gäller att projektet skall färdigställas inom ett och ett halvt år från påbörjandet. Ett bemyndigande begärs nu att under 2002 få göra åtaganden om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden

PROP. 2001/02:100

medför utgifter på högst 125 000 000 kronor under 2003.

31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 185 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet minskas med 80 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Efterfrågan på bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet har varit lägre än vad regeringen beräknat. Hittills har bidrag om cirka 18 miljoner kronor beviljats. Riktlinjerna för bidraget ses över i syfte att effektivisera stödformen.

Anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet kan därmed minskas med 80 000 000 kronor, vilket bidrar till att finansiera utgiftsökningar inom utgiftsområdet.

31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 99 000 000 kronor. Något bemyndigande för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för anslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 500 000 000 kronor under åren 2003–2006.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27, rskr. 2000/01:279) att införa ett investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder. Avsikten var att lämna investeringsbidrag

149

PROP. 2001/02:100

för byggande av hyresbostäder som uppgick till sammanlagt 2,5 miljarder kronor under fem år varav 1,3 miljarder kronor beräknades för åren 2002–2004. Regeringen anförde att den tänkte återkomma i frågan.

Regeringens tidigare bedömning om en sysselsättningsökning i tillväxtregionerna, ett lågt bostadsbyggande och en liten andel hyresrätter i nyproduktionen kvarstår. I dag råder bostadsbrist i 77 kommuner med tillsammans hälften av landets befolkning. Det fortsatt låga bostadsbyggandet kan bli en hämsko för den ekonomiska tillväxten i tillväxtregionerna och i landet som helhet. Bidragsgivningen bör därför enligt tidigare intentioner utsträckas i tiden.

Riksdagen har nyligen beslutat om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt. Samtidigt infördes en ny lag om kooperativ hyresrätt. När investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder infördes fanns inte kooperativ hyresrätt som permanent upplåtelseform. Regeringen anser att kooperativ hyresrätt också skall kunna få investeringsbidrag.

Regeringen behöver ett bemyndigande att besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2,5 miljarder kronor under åren 2003–2006.

31:13 Statens bostadsnämnd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål inte uppfört något anslag.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 31:13

Statens bostadsnämnd på 10 000 000 kronor anvisas.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att en ny myndighet skall inrättas den 1 juli 2002 med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Beslutet innebär även att Bostadsdelegationens verksamhet läggs ned och att den nya myndigheten tar över dess verksamhet (prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160). För Statens bostadsnämnd behövs ett anslag på 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att utgifter under ett annat utgiftsområde minskas.

31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål inte uppfört något anslag eller något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 31:14

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag på 240 000 000 kronor anvisas. Finansiering sker genom att anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet minskas.

Regeringen bemyndigas att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. Regeringen bemyndigas att skjuta till aktiekapital m.m. med medel från anslaget.

Regeringen bemyndigas att under 2002 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag till ett belopp om högst 3 000 000 000 kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. Garantierna får motsvara högst 95 procent av det bokförda värdet på ett företags fastigheter när garantiavtalet träffas.

Regeringen bemyndigas att under 2002 ställa ut kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation eller förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. Garantierna får motsvara högst 95 procent av en fastighets marknadsvärde när garantiavtalet träffas.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat om fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag (prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160). Regeringen återkommer nu med förslag till bemyndigande att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag som övertas från kommuner.

Dessutom föreslås att regeringen bemyndigas att ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag samt för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation eller förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt.

150

Finansdepartementet anordnande den 4 mars 2002 ett möte i syfte att belysa eventuella effekter för bl.a. mindre företag av de förslag i propositionen Allmännyttiga bostadsföretag (prop. 2001/02:58) som avser ett fortsatt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag respektive kreditgarantier och eventuella pilotprojekt för kooperativ hyresrätt. Vid mötet framkom att Svenskt Näringsliv och Sveriges Fastighetsägareförbund ställde sig negativa till den snedvridning av konkurrensen som skulle kunna bli följden av stöd till en del av en bransch. Samtidigt noterade Sveriges Fastighetsägareförbund att det stöd som den befintliga Bostadsdelegationen gett ej har haft någon sådan konkurrenssnedvridande effekt. Bankföreningen påtalade det positiva i att en avveckling av övertaliga lägenheter på en svag marknad kan leda till att den känsliga balansen mellan tillgång och efterfrågan på bostads- och fastighetsmarknaden återställs. SABO ansåg att ett stöd till avveckling av övertaliga bostäder är positivt för kommunen, det kommunala bostadsföretaget samt för privata fastighetsägare eftersom det återställer balansen på bostadsmarknaden. En samlad bedömning av de effekter för mindre företag som har redovisats, föranleder enligt regeringen inte några särskilda åtgärder. En remissammanställning i ärendet finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2002/1045 och Fi2002/1207).

Regeringen har tidigare preliminärt bedömt att den ekonomiska ram som den nya myndigheten inledningsvis kan komma att behöva motsvarar ca 3 miljarder kronor under en period t.o.m. 2004. Regeringen avser att i budgetpropositionen återkomma ifråga om anslagets omfattning och finansiering. För att arbetet med omstruktureringen skall komma igång så snabbt som möjligt anser emellertid regeringen att 240 miljoner kronor behöver anslås redan nu. Finansiering sker delvis genom att anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet minskas.

Regeringen föreslår nu ett bemyndigande för regeringen att besluta om att bilda ett eller flera bolag. Regeringen bedömer att det kan vara lämpligt att låta det av staten ägda bolaget eller bolagen ta upp lån som garanteras av staten. Regeringen avser att i budgetpropositionen återkomma i denna fråga.

För att i vissa fall kunna ta över bostadsbestånd för omvandling till annat ändamål före-

PROP. 2001/02:100

slås Vasallen AB få ett utökat uppdrag (se avsnitt 7.2.2).

Regeringen har sedan tidigare bemyndigande att utfärda kreditgarantier till kommuners upplåning samt kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden för bostadsrättsföreningar (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Regeringen bör också kunna ställa ut kreditgarantier för kommunala bostadsföretags upplåning intill ett belopp som motsvarar 95 procent av det bokförda värdet på ett företags fastigheter. Ett villkor för att garanti kan ges, skall vara att detta utgör en del av en överenskommelse mellan en kommun och staten. Den totala ramen 2002 för dessa kreditgarantier bör vara högst 3 miljarder kronor.

Tidigare försöksverksamhet har visat att finansieringsmöjligheterna för de kooperativa hyresrättsföreningarna är sämre än för övriga upplåtelseformer. För att förbättra den situationen skall regeringen, till ett belopp om högst 1 miljard kronor, ha rätt att 2002 utfärda kreditgarantier för lån som en kooperativ hyresrättsförening tar för att finansiera en ombildning. Sådana garantier skall också kunna ges vid nyproduktion. Garantier får ges upp till ett belopp som motsvarar 95 procent av marknadsvärdet för fastigheterna när garantiavtalet träffas.

I båda fallen gäller att garantierna skall redovisas inom ett eget resultatområde samt att avgiftssättning och andra villkor skall följa de regler för statlig garantigivning som riksdagen har beslutat om.

Regeringen har uppdragit åt en utredare att undersöka förutsättningarna att genom olika pilotprojekt stimulera tillkomsten av kooperativa hyresrättsföreningar enligt ägarmodellen. Utredaren har redovisat resultatet av sina undersökningar. Av rapporten framgår att flera kommuner är beredda att fortsätta diskussionerna om att starta projekt med syfte att på olika sätt bilda föreningar med kooperativ hyresrätt. Av praktiska skäl har endast nio kommuner kontaktats. Utredaren drar dock slutsatsen, att det intresse som han mött tyder på att den nya upplåtelseformen med tiden skulle kunna utvecklas till mer än en marginell företeelse på den svenska bostadsmarknaden. Regeringen anser att det är angeläget att den nya upplåtelseformen prövas i praktiken. Fortsatta diskussioner bör därför föras med de kommuner

151

PROP. 2001/02:100

som visat intresse för upplåtelseformen. Resultatet av dessa diskussioner får visa om förutsättningar finns att genomföra avsedda pilotprojekt.

7.2.16 Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 000 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 får göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet av strukturfondsprogrammen i Sverige har det framkommit att vissa typer av projektanordnare, t.ex. ideella föreningar och lokala kooperativ, har haft svårigheter med att starta och driva verksamheten på grund av svag likviditet.

Regeringen beslutade därför i december 2000 om en försöksverksamhet med förskottsutbetalningar av medel från olika strukturfonder för projekt beslutade under 2001 inom målprogrammen samt gemenskapsinitiativen.

Mot bakgrund av erfarenheterna av programmens genomförande och försöksverksamheten under 2001 med förskottsutbetalningar anser regeringen att det är angeläget att möjligheten till förskottsutbetalningar kvarstår. Förskottsutbetalningar bör således få göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. I villkoren ingår en beloppsgräns för förskottsutbetalningar och krav på prövning av projektens ekonomiska bärkraft.

7.2.17 Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Förslag till lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i vissa investeringsprogram

Regeringens förslag: En kommun får ge ekonomiskt och annat stöd till enskilda också på grund av statligt bidrag till klimatinvesteringsprogram. Lagen (1997:1323) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället skall upphävas och en ny lag med angivet innehåll antas.

Ärendet och dess beredning: Sedan 1997 kan svenska kommuner ansöka om bidrag till s.k. lokala investeringsprogram. Totalt har regeringen beräknat drygt 6,5 miljarder kronor för investeringsstöd fram till och med år 2003. Hittills har 144 kommuner och två kommunalförbund beviljats sammanlagt 5,9 miljarder kronor i bidrag. Företag, enskilda och organisationer kan också få del av pengarna om kommunen inkluderar deras projekt i sitt investeringsprogram. Kommuner får i princip inte ge stöd till enskilda personer om det inte finns särskilt rättslig stöd för detta. När det gäller näringslivet kan kommuner och landsting genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet, men inte lämna stöd till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl, jfr 2 kap. 8 § 2 st. kommunallagen (1991:900). När de lokala investeringsprogrammen infördes stiftades därför en särskild lag för att möjliggöra för kommunerna att ge stöd till enskilda i samband med åtgärder i lokala investeringsprogram (1993:1323).

Miljödepartementet har upprättat en promemoria i vilken det föreslås att en kommun ges rätt att ge ekonomiskt och annat stöd till enskilda också på grund av statligt bidrag till klimatinvesteringsprogram. Promemorian har remitterats till berörda myndigheter och ett större antal kommuner. Ingen remissinstans har haft invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Det nya klimatinvesteringsstödet, som skall införas under år 2002, skall liksom de lokala investeringsprogrammen utgå ifrån det kommunala

152

perspektivet och bör i första hand ges till samlade program med åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser (se bl.a. prop. 2001/02:1 utg.omr. 18, bet. 2001/02:BoU1, rskr. 2001/02:67). Kommuner bör kunna fördela bidrag till enskilda, företag och andra aktörer på samma sätt som för de lokala investeringsprogrammen.

Regeringen föreslår därför en ny lag som ger en kommun rätt att lämna ekonomiskt och annat stöd till enskilda också på grund av statligt bidrag till klimatinvesteringsprogram. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.2.

Lagen ersätter lagen (1997:1323) om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället som därför skall upphävas.

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 38 924 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader ökas med 638 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att korrigera en felaktighet i pris- och löneomräkningen för anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areela näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader bör anslaget ökas med 638 000 kronor.

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 255 720 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 280 000 000 kronor.

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under år 2002 för ramanslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 110 000 000 kronor under 2003, högst 90 000 000 kronor under 2004, högst 75 000 000 kronor under 2005, högst 45 000 000 kronor under 2006 och högst 40 000 000 kronor under 2007.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areela näringar och samhällsbyggande: Forskning fick 2002 en förstärkning på 80 000 000 kronor, vilket innebär att större åtaganden om ekonomiska förpliktelser behöver kunna göras. Regeringen bör därför få ett ökat bemyndigande att under år 2002 fatta beslut som medför utgifter för åren 2003–2007. Bemyndigandet bör höjas med 80 000 000 kronor till 360 000 000 kronor. Hela ökningen fördelas på perioden 2003-2005.

34:1 Naturvårdsverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 311 035 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Naturvårdsverket ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ett projekt för myggbekämpning i nedre Dalälven har inletts 2001. Under 2001 bidrog staten med 4 000 000 kronor. Innevarande år avsågs kostnaderna finansieras av kommunerna och med EU-medel. Ansökan om EU-medel har dock avslagits och i denna situation anser regeringen att staten och kommunerna bör dela på kostnaderna så att projektet kan slutföras. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att utgifterna inom ett annat utgiftsområde minskas.

153

PROP. 2001/02:100

7.2.18 Utgiftsområde 21 Energipolitik

35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 115 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Av anslaget 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning bör ytterligare 5 000 000 kronor få användas för Information, utbildning m.m. och 5 000 000 kronor mindre användas för Kommunal energirådgivning.

Skälen för regeringens förslag: Genom ett initialt stöd från Save II, ett energieffektiviseringsprogram inom EU, har ett stort antal regionala energikontor bildats i Europa. För närvarande finns 12 kontor i Sverige. Energikontoren är viktiga när det gäller att föra ut information på energiområdet. EU- finansieringen är tillfällig, och kontoren förväntas efter en tid kunna finansiera sin verksamhet på annat sätt. Denna omställning är just nu aktuell för flertalet energikontor. Inom 1997 års energipolitiska program finns begränsade möjligheter att stödja energikontorens basverksamhet mer långsiktigt.

I regeringens proposition Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143) föreslås fr.o.m. 2003 en ökad satsning på lokal och regional energirådgivning. För att säkerställa en kontinuitet i de regionala energikontorens verksamhet behöver under innevarande år möjligheten finnas att med ökade medel stödja energikontorens verksamhet. Regeringen anser att ytterligare 5 miljoner kronor bör få användas för detta ändamål och att motsvarande mindre resurser används för kommunal energirådgivning. Detta innebär att en mindre avvikelse behöver göras i förhållande till den ursprungliga inriktningen av åtgärderna enligt 1997 års energipolitiska proposition (prop. 1996/97:84, bet. 1997/97 NU12, rskr. 1996/97: 272).

35:9 Skydd för småskalig elproduktion

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 210 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 35:9 Skydd för småskalig elproduktion ökas med 75 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 35:2 Bidrag för att minska elanvändning minskas med 75 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För de bidrag som avser sista kvartalet 2002 bedöms ytterligare 75 000 000 kronor behövas för att klara de utbetalningar som sker första kvartalet 2003. I januari 2003 avses ett system med handel av elcertifikat träda i kraft som bl.a. ersätter nuvarande stöd till småskalig elproduktion. Innan elcertifikatsystemet träder i kraft är det emellertid viktigt att de elproduktionsanläggningar som nu är berättigade till bidrag ges rimliga övergångsregler. Anslaget 35:9 Skydd för småskalig elproduktion bör höjas med 75 miljoner kronor och bidrag bör kunna utgå för hela kalenderåret 2002. Därmed undviks att osäkerhet skapas i samband med övergång till ett nytt stödsystem. Finansiering sker genom att anslaget 35:2 bidrag för minskad elanvändning minskas med motsvarande belopp.

7.2.19 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Affärsverket Statens Järnvägar

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att genom Riksgäldskontoret ställa ut en kreditgaranti på högst 170 000 000 kronor för Green Cargo AB:s åtagande gentemot Nordisk Renting AB.

Skälen för regeringens förslag: Green Cargo AB är ett av staten helägt aktiebolag som bildades vid årsskiftet 2000/2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar. I Green Cargo bedrivs verksamhet i form av godstransporter, framför allt på järnväg. Green

154

Cargo omsätter ca 6,5 miljarder kronor och har ca 4 000 anställda. Under år 2001, som var Green Cargos första verksamhetsår, uppmärksammades ett avtal mellan staten genom affärsverket Statens järnvägar och Nordisk Renting avseende finansiering av ett flertal fastigheter inom Green Cargo. Avtalet löper ut den 30 juni 2021. För att avtalet med Nordisk Renting skall kunna överföras från staten till Green Cargo och affärssamarbetet mellan Green Cargo och Nordisk Renting därmed skall kunna bestå i oförändrad omfattning behöver riksdagen godkänna att staten genom Riksgäldskontoret får ställa ut en kreditgaranti på högst 170 000 000 kronor för Green Cargos förpliktelser gentemot Nordisk Renting. För denna garanti tas en riskavspeglande avgift ut som fastställs av Riksgäldskontoret.

36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 62 660 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. ökas med 4 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:88, bet. 2000/01:JuU24, rskr. 2000/01:223) att Sjöfartsverket skall svara för sjöfartsregistret i stället för Stockholms tingsrätt. Lagen trädde i kraft den 1 december 2001. Kostnaderna för överflyttning och drift under december 2001 har beräknats till 4 100 000 kronor och regeringen föreslår att anslaget 36:8

Ersättning till viss kanaltrafik m.m. ökas med 4 100 000 kronor. Finansiering sker genom utgiftsminskning under ett annat utgiftsområde. Eftersom kostnaderna för den fortsatta driften av registret ännu inte kan bedömas med tillräcklig precision avser regeringen att återkomma i denna fråga.

36:10 Rederinämnden: Administration

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 500 000 kronor.

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Anslaget 36:10

Rederinämnden: Administration ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:9 Bidrag till sjöfarten minskas med 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget uppfördes för första gången i budgetpropositionen för 2002 för att Rederinämndens administrationskostnader skulle kunna redovisas på ett tydligt sätt när det nya sjöfartsstödet infördes. Anslagsbehovet uppskattades till 2 500 000 kronor. Rederinämnden har sedan dess kunnat ta fram noggrannare beräkningar för sina administrationskostnader. Regeringen anser att anslaget 36:10 Rederinämnden: Administration behöver ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:9 Bidrag till sjöfarten minskas med motsvarande belopp.

Luftfartsverkets finansiella befogenheter

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 låta Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 8 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Luftfartsverket (LFV) har under den senaste treårsperioden beslutat att genomföra stora investeringar på framför allt Arlanda flygplats. Tillsammans med en vikande flygmarknad har detta resulterat i ett väsentligt försämrat kassaflöde. För att möta de försämrade marknadsförutsättningarna har LFV beslutat om ett åtgärdsprogram som bl.a. innebär att betydande delar av ännu inte påbörjade investeringar på Arlanda skjuts på framtiden. Åtgärdsprogrammet omfattar även resultatförbättrande åtgärder motsvarande 10 procent av verkets omsättning, eller ca 500 miljoner kronor. Trots dessa åtgärder bedöms att LFV kommer att tangera låneramen under 2002. Regeringen anser därför att LFV:s låneram behöver höjas från 6 000 000 000 kronor till 8 000 000 000 kronor.

155

PROP. 2001/02:100

36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 786 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 3 200 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 700 000 000 kronor under åren 2003–2008.

Skälen för regeringens förslag: Under arbetet med budgetpropositionen för 2002 bedömde regeringen att Rikstrafiken inte skulle behöva utnyttja hela anslaget för upphandlingar under de kommande sju åren. Regeringen begärde därför att under 2002 få ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på endast högst 3 200 000 000 kronor t.o.m. 2008. Senare har andra bedömningar gjorts. Dessutom har de aviserade flygupphandlingarna nu kunnat tas med i beräkningsunderlaget. Regeringen anser därför att bemyndiganderamen avseende anslaget 36:13 Rikstrafiken: Trafikupphandling nu behöver höjas till 3 700 000 000 kronor.

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 144 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 6 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget för ersättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig vara otillräckligt för att företaget skall kunna

fullgöra sin uppgift. En förstärkning är nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall fungera tillfredställande. Anslaget 37:4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal bör därför ökas med 6 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas med 6 000 000 kronor. Denna minskning är möjlig i och med att staten fr.o.m. maj 2002 inte längre upphandlar telegramtjänst. Omkring 3 300 000 kronor hade beräknats för detta ändamål under återstoden av året.

7.2.20 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 603 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 8 200 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 12 100 000 kronor efter 2002, varav högst 8 200 000 kronor under 2003 och 3 900 000 kronor under 2004.

Skälen för regeringens förslag: För att verksamheten skall kunna planeras och genomföras på ett rationellt sätt är det nödvändigt att beslut fattats om fleråriga projekt inom området djurskyddsfrämjande åtgärder. Det nuvarande bemyndigandet är fullt utnyttjat och nya projekt kan därför inte påbörjas. Bemyndigandet att ingå ekonomiska förpliktelser bör därför ökas med 3 900 000 kronor och sträckas ut ett år i tiden.

156

42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 107 100 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att kunna tillgodose EU:s krav på kontrollprogram för BSE (galna ko-sjukan) hos nötdjur och fr.o.m. den 1 januari 2002 förekomsten av scrapie hos får och getter, behöver ytterligare medel anvisas för den svenska finansieringen. Anslaget 42:5

Bekämpande av smittsamma hussdjurssjukdomar bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas.

42:6 Ersättningar för viltskador m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 84 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 3 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att möjliggöra att samma ersättningsnivåer som beslutats för 2002 vad avser järv skall kunna tillämpas även för lo vid ersättning för rovdjur anser regeringen att anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador m.m. behöver ökas med 3 500 000 kronor.

42:7 Djurskyddsmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 000 000 kronor.

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen kommer under 2002 att lägga fram en proposition med förslag om att en särskild djurskyddsmyndighet inrättas för att förstärka djurskyddet. För att finansiera eventuella kostnader för en omlokalisering av verksamhet vid inrättandet av myndigheten anser regeringen att anslaget 42:7

Djurskyddsmyndigheten behöver ökas med 15 000 000 kronor.

43:1 Statens jordbruksverk

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 310 104 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Trots tidigare resursförstärkningar och omprioriteringar vid länsstyrelserna och Jordbruksverket har de svenska åtagandena i arbetet med återkrav av bl.a. miljöersättningar, inte kunnat slutföras under 2001. Åtaganden inom miljö- och landsbygdsprogrammet har också försenats och det finns en risk att återkravshanteringen under 2002 kommer att eftersättas om inte ytterligare resurser tillförs verksamheten. Jordbruksverket bör därför tillföras ytterligare medel för att förbättra verkets och länsstyrelsernas administrativa rutiner samt för fjärranalyser och återkravsarbete. Sammanlagt behöver 15 000 000 kronor tillföras anslaget. Finansiering sker genom att anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas.

43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 80 000 000 kronor.

157

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. får göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet av strukturfondsprogrammen i Sverige har det framkommit att vissa typer av projektanordnare, t.ex. ideella föreningar och lokala kooperativ, har haft svårigheter med att starta och driva verksamheten på grund av svag likviditet.

Regeringen beslutade därför i december 2000 om en försöksverksamhet med förskottsutbetalningar av medel från olika strukturfonder för projekt beslutade under 2001 inom målprogrammen samt gemenskapsinitiativen.

Mot bakgrund av erfarenheterna av programmens genomförande och försöksverksamheten under 2001 med förskottsutbetalningar anser regeringen det angeläget att möjligheten till förskottsutbetalningar kvarstår. Förskottsutbetalningar bör således få göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper. I villkoren ingår en beloppsgräns för förskottsutbetalningar och krav på prövning av projektens ekonomiska bärkraft.

43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 37 089 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 4 500 000 kronor. Anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 7 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Under anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisa-

tioner m.m. anvisas medel främst för Sveriges medlemskap i Food and Agriculture Organization (FAO). Avgiften är uttryckt i USD och till följd av valutakursernas utveckling har kostnaderna ökat väsentligt i svenska kronor. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget. Finansieringen sker genom att anslaget 43:16

Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 4 500 000 kronor. Detta anslag minskas med ytterligare 3 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Effekterna av finansieringsåtgärden är att ett begränsat antal mindre projekt inom livsmedelsområdet inte kan tilldelas resurser under innevarande år.

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 203 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 115 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökade utgifter inom detta och andra utgiftsområden minskas anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 115 000 000 kronor. Minskningen påverkar inte genomförandet av miljö- och landsbygdsprogrammet som löper under perioden 2000– 2006, eftersom anslagssparande från den tidigare programperioden finns att tillgå.

44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 529 469 000 kronor.

158

Regeringens förslag: Förskottsutbetalningar av medel från ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet av strukturfondsprogrammen i Sverige har det framkommit att vissa typer av projektanordnare, t.ex. ideella föreningar och lokala kooperativ, har haft svårigheter med att starta och driva verksamheten på grund av svag likviditet.

Regeringen beslutade därför i december 2000 om en försöksverksamhet med förskottsutbetalningar av medel från olika strukturfonder för projekt beslutade under 2001 inom målprogrammen samt gemenskapsinitiativen.

Mot bakgrund av erfarenheterna av programmens genomförande och försöksverksamheten under 2001 med förskottsutbetalningar anser regeringen det angeläget att möjligheten till förskottsutbetalningar kvarstår. Förskottsutbetalningar bör således få göras till beslutade projekt som drivs av ideella föreningar, lokala kooperativ (ekonomiska föreningar), allmännyttiga stiftelser eller lokala utvecklings. I villkoren ingår en beloppsgräns för förskottsutbetalningar och krav på prövning av projektens ekonomiska bärkraft.

7.2.21 Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. minskas med 20 000 000 kronor.

PROP. 2001/02:100

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökning av utgifterna under ett annat utgiftsområde minskas anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. med 20 000 000 kronor.

7.2.22 Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 487 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med 60 000 000 kronor.

Anslaget får även användas för att bistå kommuner som haft betydande kostnader till följd av översvämningar under 2000.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 91:2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med 60 miljoner kronor för att finansiera ökningen av utgifterna inom andra utgiftsområden.

Ett antal kommuner, som drabbades av översvämningar i juli 2000, har redan erhållit stöd. Under senare delen av 2000 drabbades ytterligare några kommuner av översvämningar. Regeringen bör också under 2002 ha möjlighet att besluta om ersättning till sådana kommuner som inte redan erhållit stöd och som drabbades av översvämningar under 2000. Utan ett sådant stöd finns det risk för att verksamheten i berörda kommuner påverkas negativt.

Regeringen bedömer att högst 55 miljoner kronor av anslaget behöver användas för att bistå kommuner, som har haft betydande kostnader till följd av översvämningarna år 2000.

91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 20 861 414 000 kronor.

159

PROP. 2001/02:100

Regeringens förslag: Anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting

ökas med 2 898 000 000 kronor. Finansiering sker genom att den utjämningsavgift som kommuner och landsting betalar in till staten ökar i motsvarande omfattning.

Skälen för regeringens förslag: Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Detta sker genom en utjämning för skillnader i skatteunderlag (inkomstutjämning) och för strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). Utgifterna för utjämningsbidraget belastar anslaget 91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Inkomsterna från den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i princip självfinansierat och statsbudgetens saldo påverkas därmed inte.

Storleken på utjämningsbidraget respektive utjämningsavgiften fastställs slutligt under budgetåret, varför avvikelser kan förekomma i förhållande till det av riksdagen beslutade anslaget. De definitiva beräkningarna av Statistiska centralbyrån avseende bidragsåret 2002 visar att omslutningen i utjämnings blir drygt 2 898 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2002. Orsaken är främst nominella ökningar av skatteunderlaget samt att skillnaden i skatteunderlaget per invånare hos kommuner och landsting har ökat.

Höjningen av utjämningsbidraget skulle kunna motivera en beräkningsteknisk uppräkning av utgiftstaket med 2,9 miljarder kronor innevarande år. Regeringen avser att behandla tekniska justeringar i ett sammanhang och återkommer därför med en samlad bedömning i budgetpropositionen (se även avsnitt 4.1.1).

160